KOMMISSIONENS RAPPORT TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET I ENLIGHET MED ARTIKEL 30 I FÖRORDNING (EEG) NR 1601/92 - Rapport för perioden 1992-1998 om framsteg i genomförandet av POSEICAN

(framlagda av kommissionen)

INLEDNING

1. Den socioekonomiska situationen på Kanarieöarna

1.1. Några allmänna fakta

1.2. Fakta om jordbruket

2. Genomförandet av ramförordningen om jordbruksprodukter (POSEICAN)

2.1. Den särskilda försörjningsordningen

2.2. Stöd till Kanarieöarnas jordbruksproduktion

2.2.1. Animalieproduktion

2.2.2. Vegetabilieproduktion

2.3. Övriga åtgärder

2.4. Budgetuppgifter

2.5. Undantag från strukturåtgärder

2.6. Veterinära åtgärder

2.7. Nationella åtgärder som godkänts av rådet

3. Åtgärder som finansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ

4. Slutsatser

BILAGA 1 Särskild försörjningsordning

BILAGA 2 Särskilda stöd för lokal jordbruksproduktion

BILAGA 3 Undantag från strukturåtgärder

BILAGA 4 Åtgärder som finansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ

INLEDNING

1. Enligt artikel 25 i Spaniens anslutningsakt till Europeiska gemenskaperna tillämpas fördragen på Kanarieöarna med undantag för bestämmelser om tullområdet, beskattning, den gemensamma handelspolitiken, den gemensamma jordbruks politiken och den gemensamma fiskepolitiken.

2. I syfte att säkerställa Kanarieöarnas ekonomiska och sociala utveckling tillämpas fördragen och gemenskapsrätten i deras helhet på öarna, enligt rådets förordning (EEG) nr 1911/91 av den 26 juni 1991 [1], utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda åtgärder som syftar till att beakta Kanarieöarnas särskilda begränsningar och deras ekonomiska och skattemässiga ordning som har historiskt ursprung.

[1] EGT L 191, 29.6.1991, s. 1.

3. Som en följd av Kanarieöarnas införlivande i gemenskapen har ett särskilt åtgärdsprogram för Kanarieöarna på grund av deras ökaraktär och avsides läge (POSEICAN) inrättats genom rådets beslut 91/314/EEG av den 26 juni 1991 [2]. Programmet syftar till att i tillämpningen av gemenskapspolitiken beakta Kanarie öarnas särskilda problem och belastning på grund av deras ökaraktär och avsides läge, mycket begränsade yta, svåra topografiska och klimatmässiga förhållanden, ekonomiskt beroende av ett fåtal produkter samt deras små och utspridda lokala marknader som styr det ekonomiska och sociala livet i regionen.

[2] EGT L 171, 29.6.1991, s. 5.

4. För detta ändamål antog rådet den 15 juni 1992 en ramförordning [3] om särskilda åtgärder för Kanarieöarna rörande vissa jordbruksprodukter. Dessa åtgärder skall genomföras enligt ett antal tillämpningsförordningar som utfärdats av kommissionen.

[3] Rådets förordning (EEG) nr 1601/92, EGT L 173, 27.6.1992, s. 13.

5. I förklaringen om regionerna i gemenskapens yttersta periferi, som fogas som bilaga till fördraget om upprättandet av Europeiska unionen, bekräftas POSEICANS strategi. I Amsterdamfördraget har en ny artikel införts, artikel 299.2, som är tillämplig på regioner i gemenskapens yttersta periferi. Genom denna artikel permanentas gemenskapens särskilda regelverk vad avser dessa regioner. Fördraget trädde i kraft den 1 maj 1999.

6. Vidare har gemenskapen ägnat särskild uppmärksamhet åt den traditionella banansektorn, dels genom särskilda strukturåtgärder, dels genom antagandet av rådets förordning (EEG) nr 404/93 (den gemensamma marknadsorganisationen inom sektorn för bananer) och kommissionens tillämpningsförordningar.

7. I artikel 30.1 i ramförordningen om jordbruksprodukter föreskrivs att kommissionen skall överlämna en årlig rapport om genomförandet av POSEICANS jordbruksdel och i förekommande fall bifoga förslag till ändringsåtgärder som kan visa sig nödvändiga för att uppnå programmets mål. I artikel 30.2 i samma förordning föreskrivs att kommissionen, vid utgången av det tredje året som ordningen tillämpas, till Europaparlamentet och rådet skall överlämna en allmän rapport om den ekonomiska situationen på Kanarieöarna, som visar effekten av de åtgärder som vidtagits enligt denna förordning.

8. Det har inte varit möjligt att lägga fram dessa rapporter. Följaktligen uppfyller föreliggande rapport denna bestämmelse och omfattar perioden 1992-1998. Under denna period har de viktigaste särskilda åtgärderna inom ramen för POSEICAN genomförts.

9. Efter åtta års genomförande är det lämpligt att för varje enskild åtgärd göra en helhetsbedömning av genomförandet och av hur varje bestämmelse har tillämpats. De spanska myndigheterna har till kommissionen överlämnat rapporter om genomförandet av detta program och ändringskrav rörande rådets förordning. Inom ramen för SEM 2000 har kommissionen uppdragit åt en extern konsultfirma att utarbeta en utvärderingsrapport om jordbruksdelen av POSEICANprogrammet. Arbetet har omfattat en granskning av hur de mål som anges i programmet har uppfyllts samt möjliga förbättringar som kan införas. Detta dokument innehåller således en utvärdering av genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i förordning (EEG) nr 1601/92, med beaktande av de erfarenheter som gjorts och effekten av de åtgärder som vidtagits.

1. Den socioekonomiska situationen på Kanarieöarna

1.1. Några allmänna fakta

Ögruppen Kanarieöarna ligger i Atlanten på 27-29° nordlig bredd, 11,5 mil från den afrikanska kusten och mer än hundra mil från det europeiska fastlandet. Ögruppen är av vulkaniskt ursprung och har en yta på 7 500 km . Den består av åtta bebodda öar (Teneriffa är den största, med 2 036 km ) och några småöar. Avståndet mellan de mest avlägsna öarna är cirka 50 mil.

Förutom avståndet till Europa och ögruppens begränsade och fragmenterade yta kan följande faktorer nämnas:

-En mycket kuperad bergstrakt (på Teneriffa finns Spaniens högsta berg, vulkanen Teide på 3 717 meter).

-En hög befolkningstäthet - i medeltal 215 invånare per km - med en befolkningstillväxt som är högre än genomsnittet för Spanien.

-Avsaknad av naturtillgångar och ett totalt beroende av omvärlden när det gäller energiförsörjning.

-Brist på vattenresurser, med mindre än 180 m³ sötvatten per invånare och år, vilket gör det nödvändigt att avsalta havsvatten för att möta efterfrågan. Vattenpriset på Kanarieöarna är dubbelt så högt som genomsnittet för övriga Spanien.

-BNI (bruttonationalinkomsten) per invånare är mindre än 75% av gemenskapens genomsnittliga BNI.

-Andelen arbetslösa är hög och närmar sig 22%.

Öarnas ekonomi är starkt beroende av omvärlden och högt specialiserad inom tjänstesektorn, främst turismen (11 miljoner turister under 1998).

Den yrkesverksamma befolkningens fördelning per sektor samt sektorernas ekonomiska betydelse uttryckt som andel av BNI ser ut som följer:

>Plats för tabell>

Turismen har kommit att bära upp ekonomin på samma sätt som jordbruket gjorde fram till 60-talet. Inom industrisektorn är byggnads- och infrastrukturarbeten av avgörande betydelse och hör nära samman med turismen. Industristrukturen utgörs främst av små och medelstora företag som är inriktade på den lokala marknaden. Jordbruksindustrin är den mest utvecklade.

Regionens handelsbalans är klart negativ. Exporten (främst bananer, tomater, fiskeprodukter och tobak) täcker endast 23,7% av importen. Handelsflödena är koncentrerade till EU. 82,3% av exporten och 78,8% av importen har gemenskapen som mottagare och ursprung.

1.2. Fakta om jordbruket

I förhållande till Kanarieöarnas ekonomi sysselsätter jordbrukssektorn endast 8% av den yrkesverksamma befolkningen och utgör 7% av företagen på Kanarieöarna. Sektorn spelar ändå en viktig roll för ekonomin på vissa öar och för bevarandet av landskapet och landsbygdens struktur. Den odlade arealen utgör endast 6,5% av Kanarieöarnas yta. Bristen på odlingsbar jordbruksmark sammanhänger med topografiska förhållanden och stadsbebyggelsens utbredning. Därtill kommer ett omfattande system av naturreservat, som omfattar 42% av öarnas yta.

Boskapsuppfödning utgör närmare 20% av den slutliga jordbruksproduktionen. Jordbruket på Kanarieöarna är huvudsakligen inriktat på vegetabilieproduktion (motsvarande 80% av den slutliga jordbruksproduktionen). Skogsproduktionen är obetydlig, mätt i ekonomiska termer. I följande tabell anges de viktigaste produktionstyperna, i sjunkande ordning efter deras andel av öarnas slutliga jordbruksproduktion:

>Plats för tabell>

* Produktion som inte faller inom POSEICANs tillämpningsområde.

Källa: Kanarieöarnas regering; Consejeria de Agricultura, Pesca y Alimentación.

Sektorn har följande kännetecken:

-En skarp kontrast mellan dels ett exportinriktat jordbruk, som utgör 75% av den slutliga jordbruksproduktionen och utnyttjar de bästa resurserna vad beträffar teknik, vatten och mikroklimat (bevattnade arealer på slättlandet vid kusten), dels ett jordbruk som försörjer de lokala marknaderna och som är mindre innovativt och förlagt till mer svårbemästrade områden ("medianias", ett område på 300-900 meters höjd).

-Låg grad av diversifiering. Två "exportprodukter" - tomater och bananer - svarar för hälften av öarnas totala produktionsvärde. Dessa båda grödor omfattas inte av POSEICAN. Bland de produkter som odlas i "medianias"-området upptar två - vin och potatis - sammantaget 40% av ögruppens totala odlingsareal. Dessa fyra grödor utgör 70% av den totala odlingsarealen och deras miljöpåverkan och sociala betydelse är mycket stor.

-Hård konkurrens om användningen av mark (och vatten) med turistsektorn, som utgör öarnas huvudnäring, och en pågående urbanisering av landsbygden, till följd av en befolkningstillväxt över genomsnittet i gemenskapen, på en oundvikligt begränsad yta.

-Jordbrukens ringa storlek och deras, av naturliga skäl, intensiva utnyttjande: 92% av jordbruken är mindre än 5 hektar. På grund av de svåra topografiska förhållandena bedrivs odlingarna dessutom på terrasser, vilket innebär problem vad gäller transporter och mekanisering.

-Utbudet är fragmenterat och föga samordnat.

-Öarna är beroende av omvärlden, vad gäller försörjning med produktions element (såsom gödsel, utsäde och förpackningar) såväl som avsättning för produkter, eftersom de geografiskt ligger mycket långt från försörjningskällor och marknader.

-Den lokala marknaden är fragmenterad och begränsad (två miljoner konsumenter inbegripet turismen). [4] Länderna på den regionala marknaden (Marocko, Mauretanien, Senegal) är konkurrenter snarare än handelspartner.

[4] 1,62 miljoner invånare plus 10 miljoner turister/år. Antalet turister har omräknats till en årlig personekvivalent genom att antalet multipliceras med det genomsnittliga antalet dagar som tillbringas på ögruppen (ISTAC) dividerat med 365 dagar. Denna beräkning förklarar siffran 2 miljoner lokala konsumenter.

-Flertalet produkter är inte konkurrenskraftiga, på grund av de stora avstånden och de särskilda produktionsvillkoren.

-Kanarieöarnas ekonomi är öppen till sin karaktär. Importen är av avgörande betydelse för den lokala konsumtionen och för jordbruksindustrin. De flesta företagen inom jordbruksindustrin använder importerade råvaror och deras kontakter med lokala producenter är bristfälliga.

2. Genomförandet av ramförordningen om jordbruksprodukter (POSEICAN)

2.1. Den särskilda försörjningsordningen

För att den gemensamma jordbrukspolitiken fullt ut skall kunna tillämpas på Kanarieöarna krävs att en särskild försörjningsordning (avdelning I i förordning (EEG) nr 1601/92) träder i kraft. Den särskilda försörjningsordningens syfte är att garantera regionens försörjning och minska de merkostnader för försörjning med jordbruksprodukter som sammanhänger med regionens ökaraktär och avsides läge.

Beskrivning av ordningen:

För varje regleringsår skall försörjningsbalanser göras upp för de jordbruksprodukter som är nödvändiga för daglig konsumtion eller för bearbetning på Kanarieöarna, inom ramarna för marknadens behov på Kanarieöarna och med beaktande av den lokala produktionen. De produktkvantiteter som omfattas av den särskilda försörjnings ordningen skall regelbundet revideras på grundval av behovsutvecklingen på öarna. En separat prognos kan göras för att uppskatta bearbetnings- och förpacknings industrins behov vad gäller produkter för den lokala marknaden eller produkter som traditionellt exporteras.

I syfte att effektivt kunna uppnå POSEICANS mål att sänka priserna för slutanvändaren genom att konkurrensutsätta försörjningskällorna, består denna åtgärd i att tullbefria import från tredje land och möjliggöra leverans av samma gemenskapsprodukter på villkor som ger ett resultat som är likvärdigt med sådan tullbefrielse.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt de ekonomiska effekterna, särskilt vad gäller att säkerställa att de ekonomiska förmånerna kommer slutanvändaren tillgodo.

De produkter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen får inte återexporteras eller återsändas till övriga delar av gemenskapen. Om bearbetningen sker på Kanarieöarna är förbudet emellertid inte tillämpligt på traditionella leveranser eller traditionell export, inom angivna begränsningar. I detta fall beviljas inget exportbidrag.

Påpekanden och analyser:

Vissa påpekanden och analyser av hur den särskilda försörjningsordningen har fungerat under 1992/93 och 1997/98 kan göras. I bilagan 1 anges den viktigaste statistiken vad avser genomförandet av de fastställda försörjningsbalanserna.

Den särskilda försörjningsordningens betydelse återspeglas av dess andel av utgifterna, som ligger kvar på över 85% av de sammanlagda budget genomförandena för POSEICANS jordbruksdel.

Den särskilda försörjningsordningen har utformats för att bemöta konsumtions behovet hos Kanarieöarnas befolkning genom att tillhandahålla färdiga jordbruks produkter avsedda för direkt konsumtion och som ett instrument för att utveckla produktions- och bearbetningsverksamhet inom de lokala jordbruks- och jordbruksindustrisektorerna. Genom att minska kostnaderna för produktionselement och råvaror syftar den till att bevara och utveckla jordbruket och den lokala bearbetningsindustrin.

Den särskilda försörjningsordningen omfattar således leveranser med avelsdjur och andra produktionselement för jordbruket. Stöd föreskrivs för försörjning med potatisutsäde, hönor för förökning, ägg för kläckning, renrasiga avelskaniner och renrasiga avelsdjur av nötkreatur och svin. Åtgärderna syftar till att möjliggöra konsolidering och igångsättning av produktionen i syfte att stärka den lokala produktionen, genom minskade produktionskostnader och en ökning av den låga graden av självförsörjning.

Genomförandegraden för dessa åtgärder har varit ojämn.

Stödet har i mycket hög utsträckning utnyttjats för kaniner, svin och potatisutsäde.

Stödet för avelshönor och ägg för kläckning har dock utnyttjats i mycket liten utsträckning. Det finns ingen tradition inom sektorn för förökning och avel av fjäderfä på Kanarieöarna, något som kan förklara att dessa stödbelopp hittills inte varit tillräckligt lockande.

När det gäller avelsdjur av nötkreatur kan noteras att utnyttjandet varit högt från början, men sjunker för varje regleringsår. Detta kan tyda på att det finns vissa svårigheter med att utveckla nötkreaturssektorn. Från och med 1995 ökar dock utnyttjandet och ett uppsving för denna produktiva verksamhet kan skönjas.

För att stödja den lokala framställningen av tobaksprodukter och med hänsyn till den lokala råtobaksproduktionens mycket låga volym, har man infört en ordning med befrielse från tullavgifter för import av råtobak (KN-nummer 2401) och delvis förädlad tobak (KN-nummer 2402 och 2403) till Kanarieöarna inom en årlig kvantitet på 20 000 ton rensad råtobak.

Vissa svårigheter har uppstått under de tre första år då ordningen tillämpats, i synnerhet bristen på överensstämmelse mellan prognoser och behov i vissa balanser. Till grund för dessa avvikelser ligger det förhållande att man baserat sig på otillräcklig statistik (som inte beaktade vissa handelstransaktioner mellan Spanien och Kanarieöarna), inledande administrativa svårigheter och kvalitets- och kvantitetsmässiga förändringar av konsumtionsvanor. Dessa svårigheter korrigerades under 1994, genom den ändring av tillämpningsföreskrifterna som föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 2790/94 [5].

[5] Kommissionens förordning (EG) nr 2790/94, EGT L 296 av den 17.11.1994, s. 23, om ändring av kommissionens förordning (EEG) nr 1695/92, EGT L 179 av den 1.7.1992, s. 1 (ändrad genom kommissionens förordning (EEG) nr 2596/93, EGT L 238 av den 23.9.1993, s. 24).

Särskilda villkor har införts för utfärdande av licenser (för import, tullbefrielse och stöd) för att påskynda förfarandet och göra det smidigare, främst genom att slopa den allmänna skyldigheten att i förväg utfärda en garanti. I gengäld begränsas licensernas giltighetstid till vad som krävs för transporten, krav införs på uppvisande av faktura från köp och på sjökunskaper för att licens skall utfärdas, krav på att bevisa att leveransen som omfattas av licensen slutförs inom kort och förbud mot att upphäva de rättigheter och skyldigheter som tilldelats licensinnehavaren. Vidare har ett register över aktörerna upprättats, som berättigar dessa till de förmåner som ordningen omfattar, mot att aktörerna uppfyller de krav som anges i gemenskapens regelverk och nationella och regionala bestämmelser (främst vad avser att ordningens fördelar skall komma mottagarna till godo). Sanktioner har beslutats som skall tillämpas om aktören bryter mot åtaganden som gjordes i samband med att denne upptogs i registret (utan att detta påverkar tillämpningen av sanktioner som är tillämpliga enligt nationell och regional lagstiftning). I denna förordning fastställs vidare de kvantiteter av bearbetade produkter som traditionellt får exporteras eller sändas från Kanarieöarna.

De spanska behöriga myndigheterna har beslutat en rad tillämpningslagar och inrättat en uppföljningskommitté som skall ansvara för att ordningen förvaltas väl, med ett datasystem som förbinder tullavdelningarna med övriga berörda förvaltningar och gör det möjligt att i realtid ta del av genomförandet av balanserna. Uppgifter som ger kommissionen möjlighet att följa upp och anpassa balanserna till öarnas behov skall varje månad inlämnas av de spanska myndigheterna.

En undersökning av resultatet av dessa åtgärder och av de erfarenheter som gjorts visar på en tydlig förbättring av villkoren för ordningens förvaltning och på en viss stabilisering av balanserna.

I förordning (EEG) nr 1601/92 föreskrivs även tillfällig försörjning för tre produkter under den särskilda försörjningsordningen. Det gäller färskt och kylt griskött (KN-nummer 0203), bearbetade köttprodukter (KN-nummer 1601 och 1602) och nötkreatur för uppfödning och konsumtion på öarna. Efter den första fyraårsperioden då ordningen har tillämpats skall en utvärderingsrapport läggas fram, som om så krävs skall kompletteras med lämpliga förslag.

Efter det första regleringsåret har de spanska myndigheterna inte längre använt den särskilda försörjningsordningen för färskt och kylt griskött, eftersom den interna efterfrågan har kunnat tillgodoses genom lokal produktion.

För övriga produkter som är aktuella (nötkreatur för uppfödning och köttkonserver) löpte åtgärden ut i juni 1996, utan att den lokala försörjningen kunde tryggas genom en utvecklad lokal produktion. I väntan på slutsatserna från utvärderingen och i syfte att undvika att åtgärdens tillämpning plötsligt avbröts förlängde rådet tillfälligt åtgärden fram till den 30 juni 1997 [6].

[6] Rådets förordning (EG) nr 2348/96, EGT L 320, 11.12.1996, s. 1.

Till följd av de förändringar som reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken har medfört och gemenskapens åtaganden efter de senaste GATT-avtalen (Uruguay rundan) och det gradvisa närmandet mellan världspriser och gemenskapspriser har enhetsstödet vid försörjning med gemenskapsprodukter. Stödet baserar sig bland annat på gängse exportpriser. Under 1995/96 noterades en mycket kraftig minskning av stödnivån, ner till noll för vissa spannmål, däribland vete. Detta ledde till en oro beträffande det uppsatta målet att komma till rätta med de extra höga kostnaderna för att på så sätt kunna sänka produktionskostnaderna.

Inom gränserna i det nuvarande regelverket har kommissionen ansträngt sig för att kunna hantera effekterna av det förändrade internationella handelsklimatet. Den har också inom ramen för SEM 2000 tagit initiativet till externa utvärderingar. Syftet har varit att få en helhetsbild av svårigheterna när den särskilda försörjningsordningen tillämpas i praktiken och att lägga grunden för komissionens rapporter till rådet och Europaparlamentet om genomförandet.

Av den externa utvärderingsrapport som nämns ovan framgår att den nuvarande metoden, som även skall uppfylla ordningens mål att konkurrensutsätta de olika försörjningskällorna (tredje land/EG), i vissa fall leder till överkompensation i förhållande till de merkostnader som följer av Kanarieöarnas ökaraktär och avsides läge, samtidigt som den i andra fall ligger under dessa merkostnader.

När det gäller effekterna av ordningen är det värt att notera att mätningar av konsumentprisets svängningar under den period som föregick ordningens ikraft trädande fram till 1997 visar att svängningarna tack vare ordningen har legat på en likvärdig nivå (för vissa produkter rentav lägre) jämfört med övriga delar av Spanien. Konsumentprisindex (IPC) har ökat mindre på Kanarieöarna än i Spanien som helhet. Detta gäller såväl generellt som vad avser livsmedel. Merparten av de produkter som ökat mest i pris är just produkter som inte omfattas av den särskilda försörjningsordningen. Någon inflationsdrivande effekt har inte uppstått, beroende på att öarna är fullt integrerade i gemenskapen. Denna indikator gör det möjligt att bedöma den positiva effekten av att fördelen kommit slutanvändaren till godo.

2.2. Stöd till Kanarieöarnas jordbruksproduktion

I POSEICAN föreskrivs att stöd till produktion, bearbetning och saluföring skall utgå till jordbruksproduktion, antingen för att bevara och konsolidera traditionell verksamhet, eller för att utveckla diversifierad produktion. I vissa fall skall stödet kompletteras med stödåtgärder inom ramen för den särskilda försörjningsordningen för produktionselement.

2.2.1. Animalieproduktion

I sektorer för uppfödning, särskilt inom sektorn för nötkött, föreskrivs i förordningen stödåtgärder för att bidra till utvecklingen av produkter från traditionell kanarisk uppfödning, inom gränserna för det konsumtionsbehov som finns på öarna (och som beräknas i samband med en regelbundet uppgjord försörjningsbalans). Utöver den försörjning med renrasiga avelsdjur och nötkreatur för uppfödning på öarna som redan har nämnts, skall åtgärderna omfatta ett tillägg på 48,3 EUR till det stöd som ges till gödning av handjur av nötkreatur och till bidraget för hållande av am- och dikor (art. 10). Dessa stödåtgärder har haft begränsad effekt. Tabell 1 i bilaga 2 visar åtgärdens utveckling.

En rimlig förklaring kan ha sin grund i att den DOMinerande typen av nötkreatursuppfödning på öarna bygger på blandproduktion där mjölkproduktionen utgör basen (och köttproduktionen ett komplement) och arealerna är små. Den användbara jordbruksarealen på öarna utgör endast 25% av den totala ytan och den andel som används som betesmark är mycket liten. Flertalet jordbruk saknar tillräcklig foderareal, vilket påverkar am- och dikobesättningens utveckling.

Täthetsfaktorn (2 DE/ha) styr beviljandet av bidrag för nötdjur. När denna faktor tillämpas på Kanarieöarna minskar antalet djur som är berättigade till basstöd avsevärt och följaktligen även de tilläggsstöd som föreskrivs i POSEICAN Härigenom begränsas antalet uppfödare som får omfattas av POSEICANS åtgärder för att främja utvecklingen av en specialiserad nötköttsproduktion.

Värt att notera när det gäller am- och dikor är vidare problem som sammanhänger med att den individuella produktionskvoten för öarna tagits bort, till förmån för den nationella reserven, och med definitionen av raser som berättigar till detta bidrag (mjölkraser omfattas ej).

I tabell 2 i bilaga 2 sammanfattas utvecklingen för nötboskapssektorn på öarna.

Denna första utvärdering visar följande:

-Det totala antalet nötkreatur minskar sedan 1989, även om man från 1995 kan notera en återhämtning av kreatursstocken, som då var tillbaka på 1991/92 års nivå.

-Det totala antalet kor minskar, på grund av mjölkkobesättningens kraftiga nedgång. Mjölkkobesättningen har omstrukturerats. Användningen av renrasiga avelsdjur har främjat en förbättrad mjölkproduktion och lett till ökad avkastning. Härigenom har mjölkproduktionen kunnat bibehållas (se nästa punkt, artikel 11).

-Antalet mjölkkor, som för närvarande utgör en femtedel av det totala antalet kor, har fördubblats under den aktuella perioden, dock utan att kompensera hela minskningen av antalet mjölkkor.

-Det totala antalet handjur av nötkreatur har minskat sedan 1989, särskilt handjur äldre än 12 månader. Sedan 1995 noteras dock en förbättring. Noteras bör att handjur med bidrag, i procent av räknade handjur, ökade från 16% år 1993 till i genomsnitt 34% för 1996 och 1997.

-Antalet slaktade djur (och de lokala slakteriernas verksamhet) minskade högst avsevärt, såväl vad avser djur av lokalt ursprung som djur som importerats för uppfödning på öarna. Noteras bör i sammanhanget det låga utnyttjandet av försörjningsbalanser för handjur för uppfödning.

-Konsumtionen har svängt till förmån för färskt kött. Denna ändrade inriktning främjar dock inte den lokala produktionen, vars andel av marknaden halverats.

-Den köttproduktion som baseras på lokal uppfödning har under den senaste femårsperioden stabiliserats runt 2 700 ton, efter ett kraftigt ras. Bakgrunden till denna situation är den minskade mjölkkobesättningen, som utgör basen i denna produktion, det låga utnyttjandet av försörjning med handjur för uppfödning och de begränsade effekterna av de stödåtgärder som föreskrivs i artikel 10.

Ett stöd till människors konsumtion av lokalt framställda färska mjölkprodukter från kor skall utbetalas till mejerierna. Efter de agromonetära ändringarna ligger stödbeloppet för närvarande på 8,34 EUR/100 kg, och kan justeras av kommissionen för att säkerställa att dessa produkter får en jämn avsättning på den lokala marknaden (art. 11).

Tabell 3 i bilaga 2 visar åtgärdens utveckling.

Åtgärden har haft positiv effekt, även om den ursprungligen begränsades till att omfatta vissa produkter som obehandlad mjölk, helmjölk, pastöriserad mjölk, grädde, yoghurt av helmjölk och färskost (bilaga I till kommissionens förordning (EEG) nr 2235/92 [7]). Med hänsyn till de nya konsumtionsvanorna (främst lättprodukter och UHT-mjölk), har de spanska myndigheterna krävt att åtgärden skall utvidgas till att omfatta samtliga produkter av lokal komjölk som inkommer till mejerierna, oavsett vilken produkt som framställs. Genom kommissionens förordning (EG) nr 1400/98 [8] av den 30 juni 1998 ändras bilagan till förordning (EEG) nr 2235/92 i denna riktning.

[7] EGT L 218, 1.8.1992, s. 105.

[8] EGT L 187, 1.7.1998, s. 54.

Inom sektorn för får- och getkött (art. 13) beviljas tillägg till de bidrag som skall utbetalas enligt artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 3013/89 [9]. Detta tilläggsbidrag skall fastställas för varje regleringsår (för 1998 uppgår det till 5,163 EUR per djur).

[9] EGT L 289, 7.10.1989, s. 1.

Åtgärden är mycket betydelsefull, med tanke på behovet av att utveckla en sektor som så väl lämpar sig för de särskilda jordbruks- och klimatförhållandena på öarna, i synnerhet getuppfödning. Tabell 4 i bilaga 2 visar åtgärdens utveckling.

2.2.2. Vegetabilieproduktion

Inom sektorn för frukt, grönsaker, blommor och levande växter, med undantag för produktion av bananer, tomater och matpotatis, skall ett hektarstöd ges till producenter som genomför initiativprogram i syfte att utveckla och diversifiera produktionen och förbättra kvaliteten. Stödbeloppet skall uppgå till högst 500 EUR om medlemsstaten ger minst 300 EUR i offentligt stöd och producenten bidrar med minst 200 EUR. Vidare skall dessa initiativ införlivas i program som löper över minst tre år (art. 15).

Tillämpningsförfarandena har visat sig vara betungande att administrera och stödstrukturen och stödbeloppen har inte haft den önskade stimulanseffekten. Under 1993 handlades nio ansökningar omfattande en sammanlagd areal på 8,08 hektar. Under följande år inkom ingen ansökan.

Ett stöd för att främja saluföring av tropiska produkter som ingår bland ovan nämnda produkter och som skördas på öarna skall beviljas för att ingå årliga avtal mellan producenter och producentsammanslutningar och aktörer som är etablerade i den övriga gemenskapen (art.16). Stödet täcker en handelsvolym på 10 000 ton per produkt och år. Stödbeloppet uppgår till 10% av värdet på den saluförda produktionen, fritt bestämmelseorten (men höjs till 13% om producenter och aktörer går samman i gemensamma företag).

Åtgärdens utfall sammanfattas i tabell 5 i bilaga 2.

Åtgärden har mottagits väl av producenterna.

Gemenskapen bidrar till finansieringen av en ekonomisk analys och prognos för Kanarieöarnas bearbetningsindustri inom frukt- och grönsakssektorn, särskilt med avseende på tropiska produkter (art. 17). Studien bör kunna bidra till att identifiera de flaskhalsar som hämmar sektorn och användas som underlag för dess utveckling. Studien har ännu inte genomförts och bör kunna utsträckas till att omfatta färska frukter och grönsaker.

Inom sektorn för vin skall ett schablonbelopp i stöd per hektar (art. 19) ges för fortsatt vinodling inom de traditionella områdena för produktion av kvalitetsviner fso.

Att fortsätta vinodlingen, som omfattar 10% av den odlade arealen (och är den gröda på öarna som har störst utbredning), är av ekonomiska och miljöskäl av hög prioritet med tanke på vinodlingen bedrivs i torra områden och på jordar som är särskilt utsatta för erosionsrisk. Tabell 6 i bilaga 2 visar åtgärdens utveckling.

Åtgärden har varit attraktiv för jordbrukarna, om man ser till den positiva utvecklingen av antalet hektar och jordbrukare som mottagit stöd. Dessutom ökade antalet ursprungsbeteckningar under perioden från 1 till 9.

Stödet skall från och med regleringsåret 97/98 endast beviljas producentgrupper och uppgår efter de agromonetära justeringarna till 476,76 EUR per hektar [10].

[10] Rådets förordning (EG) nr 2537/95, EGT L 260, 31.10.1995 s. 10.

I de fall producentsammanslutningar saknas kan kommissionen ge ett tillfälligt godkännande av att stödet betalas ut till enskilda producenter via regleringsråden (Consejos reguladores) för ursprungsbeteckningar.

Odling av potatis är likaså en traditionell sektor och av yttersta vikt för Kanarieöarnas jordbruk, såväl på grund av dess ekonomiska betydelse som dess sociala dimension. Cirka 10 000 jordbrukare odlar i genomsnitt 0,7 hektar potatis. Odlingsarealen ligger i de medelhögt belägna områdena av öarna. De höga produktionskostnaderna förklaras av topografin och jordbrukens ringa storlek (terrassodlingar) i kombination med det höga priset på produktionselement och konstbevattning.

POSEICANS strategi för att bibehålla denna verksamhet omfattar följande tre typer av åtgärder:

-Ett schablonbelopp i stöd per hektar på 596 EUR per hektar som skall ges för en areal på maximalt 12 000 hektar per år (art. 20).

-Leverans av potatisutsäde inom ramen för den särskilda försörjningsordningen, i syfte att minska produktionskostnaderna (bilaga till art. 3).

-Begränsad införsel av matpotatis under den period då den lokala produktionen saluförs (art. 21).

Denna begränsning skall enligt förordning (EEG) nr 1601/92 genomföras i gradvis minskande nivåer under en period på tio regleringsår, det vill säga fram till utgången av 2001. I enlighet med de senaste GATT-avtalen (Uruguay rundan) får åtgärden inte fortsätta efter den 31 december 1998 [11]. Därmed har åtgärdens tillämpningsperiod kortats med tre regleringsår.

[11] Kommissionens förordning (EG) nr 984/96, EGT L 131, 1.6.1996 s. 51.

Vad beträffar hektarstödet har detta utvecklats som visas i tabell 7 i bilaga 2.

Åtgärden tycks ha varit attraktiv för jordbrukarna, även om den areal för vilken stöd utgått understiger den odlade arealen (cirka 7 000 hektar) och den högsta stöd berättigade arealen.

Denna åtgärd, liksom stödet till försörjning med utsäde genom den särskilda försörjningsordningen, räcker inte till för att kompensera den lokala produktionens bristande konkurrenskraft. Att skyddet enligt artikel 21 har upphört försvagar denna produktion, som är föga konkurrenskraftig, men mycket betydelsefull av ekonomiska, sociala och miljömässiga skäl.

Under 1999, som var det första år då artikel 21 inte tillämpades, begärde de spanska myndigheterna att kommissionen skulle tillämpa en skyddsklausul, på grund av de betydande svårigheterna på lokal nivå.

Efter förebild av den begränsning som fram till förra året gällde under månaderna augusti, september och oktober 1999, syftade denna begäran till att begränsa leveranserna av matpotatis till Kanarieöarna, på grundval av skyddsklausulen i artikel 379 i anslutningsakten, som enligt artikel 11 i förordning (EEG) nr 1911/91 är tillämplig för Kanarieöarna fram till den 31 december 1999.

En sådan åtgärd är enbart begränsad till handelsutbytet inom gemenskapen och risken är att den skulle ha vållat omfördelningar av handelsflödena och mot bakgrund av nu tillgängliga uppgifter ha varit oproportionerlig.

Den lösning som valdes var att anta en förordning om inrättande av skyddsåtgärder som gjorde det möjligt att på nära håll bevaka utvecklingen på Kanarieöarnas marknad för matpotatis, för att kunna ingripa med mer tvingande åtgärder om den svåra situationen skulle hålla i sig och betydande volymer matpotatis levereras till öarna. Mekanismen med utfärdande av licenser för leveranser av matpotatis, liknande den mekanism som fram till förra året gällde för dessa produkter har fastställts och de spanska myndigheterna har ålagts att varje vecka lämna uppgifter till kommissionen.

Förordningen antogs av kommissionen den 27 augusti 1999.

Stöd skall beviljas för produktion av kvalitetshonung som är specifik för Kanarie öarna, producerad av den inhemska rasen "svarta bin" (art. 24). Stödet uppgår till 20 EUR per bisamhälle i produktion och per regleringsår och skall betalas till samman slutningar av biodlare, upp till högst 5 000 bisamhällen (art. 24).

Åtgärden har utnyttjats i sin helhet och bidragit till att bevara ett bestånd av svarta bin, som innan POSEICAN trädde i kraft riskerade att ersättas av importerade raser som är mer produktiva men känsligare för sjukDOMar. Tabell 8 i bilaga 2 visar åtgärdens utveckling.

2.3. Övriga åtgärder

Genom POSEICAN och i rådets förordning (EEG) nr 1601/92 fastställs även vissa undantag från den gemensamma jordbrukspolitiken, för att bidra till bevarandet av lokal produktion. Några exempel:

-Kvoten inom mjölksektorn skall fastställas på lämplig nivå för att ge den lokala produktionen möjlighet till en rimlig utveckling.

-Inom sektorn för vin skall ett undantag göras från kravet på destillering och frivillig destillering och bidrag för slutgiltig nedläggning av vinarealer skall inte tillämpas (art. 18).

-Inom sektorn för spannmål skall ingen medansvarsavgift tas ut (art. 25) (Obs: Under tiden skall avgiften inte längre tillämpas i gemenskapen).

Vidare skall det stöd för konsumtion av olivolja som föreskrivs i rådets förordning nr 136/66/EEG betalas till företag på Kanarieöarna som tappar olivolja producerad i den övriga gemenskapen (art. 22). Efter reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja [12] är detta stöd inte längre tillämpligt och skall därför tas bort i förordningen.

[12] Rådets förordning (EG) nr 1638/96, EGT L 210, 28.7.1998, s. 32.

I syfte att öka kunskapen om och konsumtionen av kvalitetsprodukter från jordbruket som är speciella för avlägset belägna regioner föreskrivs i POSEI-programmen att en grafisk symbol skall framställas (art. 26). Kommissionen gick ut med en anbuds infordran i december 1993.

Logotypen valdes under 1994 och kommissionen finansierade organisationen av en marknadsföringskampanj för att göra logotypen känd, liksom dess innebörd och fördelarna med att använda den.

Villkoren för att använda logotypen har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 1418/96 [13].

[13] EGT L 182, 23.7.1996, s. 9.

Idag har de första produkterna från Kanarieöarna som får använda sig av denna logotyp godkänts av de behöriga myndigheterna på Kanarieöarna. Det gäller bananer, tomater, gröna bönor, gurka, vin och rom. Andra produkter är föremål för granskning av de behöriga myndigheterna (honung, ost, "Gofio", fikon, sylt, mandel, ...).

2.4. Budgetuppgifter

För att finansiera POSEICANS jordbruksdel har särskilda budgetposter upprättats i gemenskapsbudgeten under garantisektionen vid EUGFJ. Prognoser och genomföranden anges i tabell 9 i bilaga 2.

Till dessa utgifter för garantisektionen vid EUGFJ bör läggas uteblivna intäkter i gemenskapens budget till följd av att produkter från tredje land som omfattas av den särskilda försörjningsordningen befrias från tullavgifter.

Den totala kostnaden för POSEICAN sammanfattas i tabell 10 i bilaga 2.

Med utgångspunkt i dessa uppgifter kan följande noteras:

-Den särskilda försörjningsordningen motsvarar cirka 87% av den totala genom snittliga kostnaden över den aktuella perioden, medan åtgärderna till förmån för jordbruksproduktion ligger runt 13%.

-Det system som infördes 1992 har stabiliserat sig. Den totala kostnaden ligger runt 30 000 miljoner pesetas, vilket i genomsnitt motsvarar 183 miljoner EUR för den aktuella perioden.

-Budgetanslagen i budgeten för garantisektionen vid EUGFJ har hela tiden överstigit de faktiskt genomförda utgifterna. Denna diskrepans avspeglade svårigheten att upprätta försörjningsbalanser som motsvarade de lokala behoven, igångsättningen av och det ökade stödet till jordbruksproduktionen. Idag har alla dessa åtgärder hittat sin marschfart och stabiliserat sig.

-Noteras bör att de utgifter som genomförts med medel från garanti sektionen vid EUGFJ, stadigt minskar. Minskningen beror främst på att utgifterna för den särskilda försörjningsordningen, främst vad avser vegetabilieproduktion, har minskat (se punkt 2.1 ovan: analys av hur den särskilda försörjningsordningen fungerar).

-I motsvarande grad kan man konstatera en ökning av posten "befrielse från tullavgifter" som utgör uteblivna intäkter i gemenskapsbudgeten.

2.5. Undantag från strukturåtgärder

Det är lämpligt att nämna de undantag som föreskrivs (art. 27) i tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 2328/91, som ersatts av förordning (EG) nr 950/97 om förbättring av jordbrukstrukturens effektivitet.

Artikel 27 om undantag från strukturåtgärder inom ramen för POSEICANS jordbruksdel har slopats efter reformen av strukturfonderna, på grund av flexibiliteten i den nya förordningen (EG) nr 1257/1999. De särskilda behoven i dessa regioner berörs endast i skäl (53) i förordningen om landsbygdsutveckling, men det finns ingen bestämmelse i förordningens text. Behoven av flexibilitet, anpassning och undantag och möjliga lösningar bör undersökas under den granskning som föreskrivs i programplaneringsarbetet.

2.6. Veterinära åtgärder

I artikel 28 i förordning (EEG) nr 1601/92 föreskrevs ändringar av direktiv 72/462/EEG och 90/675/EEG. De föreskrivna undantagen gav kommissionen rätt att fram till den 31 december 1994 göra avsteg från hälsoreglerna och reglerna om hälsodeklaration vid import av kött. Efter en begäran från de spanska myndigheterna antog kommissionen beslut nr 93/78/EEG som möjliggör ett undantagsarrangemang med import från ett slakteri i Paraguay. Beslutet upphävdes den 14 april 1993 genom beslut nr 93/249/EEG.

Dessa undantag har inte längre något berättigande och bör slopas.

2.7. Nationella åtgärder som godkänts av rådet

Spanien har beviljats rätt att ge regionalt stöd till produktion av råtobak på Kanarieöarna. Detta regionala stöd uppgår till ett belopp som högst får motsvara skillnaden mellan det stöd som tidigare betalades till Kanarieöarna och det gemenskapsbidrag som införs genom förordning (EEG) nr 727/70, ersatt av rådets förordning (EEG) nr 2075/92, för högst den kvantitet som traditionellt produceras på öarna (art. 23).

Tabell 11 i bilaga 2 visar åtgärdens utveckling.

Produktionen omfattar endast ett fåtal jordbrukare på ön La Palma (det enda produktionsområdet). Produktionen har gått tillbaka något och mött svårigheter på grund av tillämpningsföreskrifterna för systemet med individuella kvoter för jordbrukare. Årets stöd betalas på grundval av genomsnittet för de volymer som sålts till industrin under de tre åren före den senaste skörden [14].

[14] Förordning (EEG) nr 2075/92, EGT L 215, 30.7.92, s. 70.

3. Åtgärder som finansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ

Denna finansiering omfattas inte av denna rapport och beskrivs i bilagan kortfattat i en strävan att presentera en sammanhängande bild av samtliga gemenskapsåtgärder till förmån för jordbrukssektorn på Kanarieöarna.

4. Slutsatser

Jordbruksdelen i POSEI-programmen är mycket viktig, innovativ och avpassad efter lokala behov. Generellt kan det konstateras att det tack vare åtgärderna har varit möjligt att kompensera vissa av problemen med produktionskostnaderna. Utöver det stöd som ges inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken har det tack vare dessa åtgärder varit möjligt att förbättra den lokala produktionen både kvalitativt och kvantitativt.

De svårigheter som konstaterats vid genomförandet av vissa åtgärder och en granskning av de krav de spanska myndigheterna har ställt till kommissionen samt av slutsatserna från den externa utvärderingsrapporten om POSEICANS jordbruksdel gör att vissa ändringar är påkallade. Även om vissa av dessa ändringar faller inom kommissionens kompetensområde kräver andra en anpassning av ramförordningen om jordbruksdelen av POSEICAN som faller inom rådets kompetensområde.

Kommissionen avser därför att i linje med denna rapport lägga fram ett förslag till rådsförordning, som grundar sig på en strategi i tre delar.

-En anpassning av den särskilda försörjningsordningen, särskilt förteckningen över produkter som omfattas av ordningen, med hänsyn till behovsutvecklingen och till att merkostnaderna för försörjningen av denna region bättre skall beaktas.

-En justering av åtgärder som i praktisk tillämpning visat sig vara illa anpassade till de verkliga förhållandena i regionen, i syfte att öka deras stimulanseffekt och effektivitet.

-Införande av nya åtgärder i syfte att beakta särskilda problem och lokala behov, enligt målen för POSEICAN.

BILAGA 1 Särskild försörjningsordning

Utfall per regleringsår av de fastställda försörjningsbalanserna

(Källa: Ministerio de Economía y Hacienda - Subdirección General de Comercio Exterior de Productos Agroalimentarios - Madrid)

>Plats för tabell>

CD = direktkonsumtion CI = industrikonsumtion

>Plats för tabell>

CD = direktkonsumtion CI = industrikonsumtion

>Plats för tabell>

CD = direktkonsumtion CI = industrikonsumtion

>Plats för tabell>

CD = direktkonsumtion CI = industrikonsumtion

>Plats för tabell>

CD = direktkonsumtion CI = industrikonsumtion

>Plats för tabell>

CD = direktkonsumtion CI = industrikonsumtion

BILAGA 2 Särskilda stöd för lokal jordbruksproduktion

Om inget annat anges kommer de statistiska uppgifterna i bilagan från Kanarieöarnas regering; Consejeria de Agricultura, Pesca y Alimentación

Tabell 1

Balans enligt artikel 10: kompletterande stöd för uppfödning av nötkreatur (handjur) och för att bibehålla am- och dikobesättningarna

>Plats för tabell>

* (under de två första regleringsåren definierades am- och dikor som mjölkkor som betäckts eller inseminerats av tjurar för köttproduktion).

Tabell 2

Nötkreaturssektorn på Kanarieöarna

>Plats för tabell>

* (under de två första regleringsåren definierades am- och dikor som mjölkkor som betäckts eller inseminerats av tjurar för köttproduktion).

Tabell 3

Artikel 11: stöd för konsumtion av mjölkprodukter

>Plats för tabell>

Tabell 4

Artikel 13: får- och getkött - tilläggsbidrag

>Plats för tabell>

* juli-december

Tabell 5

Balans enligt artikel 16: stöd för att främja saluföring av tropiska produkter

>Plats för tabell>

*Alla berörda produkter tillsammans.

Tabell 6

Artikel 19: schablonbelopp i stöd per hektar för fortsatt vinodling inom de traditionella områdena för produktion av kvalitetsviner fso.

>Plats för tabell>

Tabell 7

Artikel 20: schablonbelopp i stöd per hektar - potatis

>Plats för tabell>

Tabell 8

Artikel 24: stöd för produktion av kvalitetshonung som är specifik för Kanarieöarna

>Plats för tabell>

Tabell 9

Prognoser och utfall under budgetrubrikerna för finansiering av jordbruksdelen i POSEICAN

(i miljoner EUR)

>Plats för tabell>

Källa: Garantisektionen vid EUGFJ.

Tabell 10

Totalt stödbelopp för POSEICAN för 5 regleringsår (i ESP)

>Plats för tabell>

Källa: IDOM-UPM på grundval av uppgifter från Kanarieöarnas regering; jordbruksministeriet.

Tabell 11

Artikel 23: regionalt stöd till produktion av råtobak på Kanarieöarna

>Plats för tabell>

BILAGA 3 Undantag från strukturåtgärder

[15] Rådets förordning (EEG) nr 2328/91, EGT L 218, 6.8.1991, s. 1, ersatt av rådets förordning (EG) nr 950/97, EGT L 142, 2.6.1997, s. 1.

-Stödvillkoren för investeringsstöd till förmån för jordbruksföretag, och villkoren för att främja gris-, nötkötts- och hönsproduktion har mjukats upp, samtidigt som stödets förenlighet med djurhälsokrav och miljöskydd skall bevakas och förutsatt att produktionen är avsedd för öarnas inre marknad.

-Kor vars mjölk är avsedd för den lokala marknaden får ingå i beräkningen av kompensationsbidraget, som har utsträckts till att omfatta alla grödor i regionen och som får beviljas jordbrukare som odlar minst ett hektar odlingsbar jordbruksmark.

Efter yttrandena från STAR-kommittén den 17 december 1992 och den 25 februari 1998 och kommissionens positiva beslut har de undantag som infördes genom artikel 27 punkterna 1 till 5 i förordning (EEG) nr 1601/92 införlivats i det autonoma samhället Kanarieöarnas inre lagstiftning.

I samma artikel 27 föreskrivs möjligheten att begära undantag såväl från förordning (EG) nr 951/97 (före detta (EEG) nr 866/90) [16] om förbättring av villkoren för bearbetning och avsättning av jordbruksprodukter och skogsbruksprodukter som från de urvalskriterier för investeringar inom detta område som fastställs genom kommissionens beslut nr 94/173/EG.

[16] Rådets förordning (EEG) nr 866/90, av den 29.3.1990, ersatt av rådets förordning (EG) nr 951/97, EGT L 142, 2.6.1997, s. 22.

På grundval av denna möjlighet har de spanska myndigheterna för viktiga produkter av "kött" (nötkreatur för uppfödning, nötkött och griskött), "fjäderfä", "mjölk och mjölkprodukter" och "bearbetade frukter och grönsaker" infört rätten att begära undantag från följande artiklar:

-Artikel 13, för att ge investerare som saluför och bearbetar jordbruksprodukter från tredje land möjlighet att dra fördel av den gemensamma åtgärden enligt förordning (EG) nr 951/97.

-Artikel 12 i samma förordning, som styr beviljandet av stöd i syfte att basproducenterna skall få en lämplig och varaktig del av de ekonomiska fördelar som följer av denna investering.

Tack vare undantagen kan bearbetningsutrustning införskaffas som i de flesta fall ger den lokala jordbruksproduktionen möjlighet att hitta avsättningsmöjligheter och utveckla sin produktion, eftersom sådan utrustning inte skulle ge tillräcklig lönsamhet om den baserades på den lokala ursprungsproduktion som idag är tillgänglig. Vidare förbinder sig de behöriga myndigheterna att tillse att investeringar som ges stöd inte får negativa effekter på åtgärderna för att utveckla den lokala produktionen.

Vad beträffar undantagen från urvalskriterierna (beslut nr 94/173/EG) omfattar dessa sektorerna "mjölk och mjölkprodukter", "fjäderfä" och "vin" samt kylanläggningar för lagring av djupfrysta produkter på Kanarieöarnas avlägset belägna öar.

Alla dessa undantag framstår som sammanhängande och väl samordnade med åtgärderna för att utveckla Kanarieöarnas jordbruksproduktion och de åtgärder som införts för att försörja Kanarieöarnas marknad inom ramen för POSEICAN Undantagen beaktar även de lokala konsumtionsbehoven, inom ramen för försörjningsordningen, utan att för den skull hämma nämnda utveckling.

BILAGA 4 Åtgärder som finansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ

Denna finansiering omfattas inte av denna rapport och beskrivs i denna punkt kortfattat i en strävan att presentera en sammanhängande bild av samtliga gemenskapsåtgärder till förmån för jordbrukssektorn på Kanarieöarna.

Perioden 1989-1993

Med hänsyn till bananproduktionens stora ekonomiska och sociala betydelse för Kanarieöarna - en produktion som motsvarar 25% av öarnas slutliga jordbruks produktion - och i syfte att förbättra villkoren för produktion och saluföring, har strukturåtgärder till förmån för denna sektor införts enligt punkt 9 avdelning IV i POSEICAN, utan att invänta antagandet av den gemensamma organisationen av marknaden för bananer.

Dessa gemenskapsstöd har beviljats utöver strukturfondernas åtgärder för perioden 1989-1993 och skall komplettera gemenskapliga och nationella marknadsåtgärder. Stödet uppgår till 9 miljoner EUR under 1992 och 12 miljoner EUR under 1993.

Följande åtgärder har genomförts:

-Konstbevattningssystemen för 2 421 hektar har förbättrats,

-Infrastruktur för anslutning (16,5 km) mellan odlingslotter och beredningslager,

-Omställning till nya banansorter (559 hektar),

-Förbättring av produktionsstrukturen (498 jordbruksföretag),

-Förbättrad saluföring och tekniskt stöd (3,5 milj. EUR).

Perioden 1994-1999

Enligt antagandet av den gemensamma organisationen av marknaden för bananer [17] skall strukturåtgärder för bananer införlivas i gemenskapsstödramen (GSR) för 1994-1999. Gemenskapens GSR-stöd vad avser utvecklingssektionen vid EUGFJ enligt rådets förordning (EEG) nr 2081/93 [18], ges i form av följande insatser (miljoner EUR):

[17] Förordning (EEG) nr 404/93, EGT L 47, 25.2.1993, s. 1.

[18] EGT L 193, 31.7.1993, s.5.

-Linje 2, Utveckling av näringslivets struktur: 38,6,

-Linje 4, Jordbruk och landsbygdsutveckling: 92,73,

-Gemenskapsinitiativet REGIS II: 12,0,

-Totalt stöd Leader II: 5,5.

Perioden 2000-2006

Åtgärderna för landsbygdsutveckling under perioden 2000-2006 kommer att omfattas av de nya strukturfondsbestämmelserna, och av rådets förordning (EG) nr 1257/1999, särskilt vad avser stöd från utvecklingssektionen vid EUGFJ Kanarieöarna tillhör mål 1-området och kommer att integreras i programplaneringen för regioner enligt rådets förordning (EG) nr 1260/1999 [19] om allmänna bestämmelser om strukturfonderna.

52000DC0790(03)