Yttrande från Regionkommittén om:

- "Meddelande från kommissionen: Näringslivspolitikens utmaningar i den kunskapsbaserade ekonomin", och

- "Förslag till rådets beslut om ett flerårigt program för företag och företagsamhet, 2001-2005"

(2001/C 22/04)

BAKGRUND

Kommissionens meddelande "Näringslivspolitikens utmaningar i den kunskapsbaserade ekonomin" och förslag till rådets beslut om ett flerårigt program för företag och företagsamhet, 2001-2005, (KOM(2000) 256 slutlig - 2000/0107 (CNS)).

Rådets beslut av den 31 maj 2000 att i enlighet med artikel 265 första stycket i EG-fördraget rådfråga Regionkommittén i denna fråga.

Presidiets beslut av den 2 juni 1999 att utarbeta ett yttrande i denna fråga och att ge utskott 6 (sysselsättning, ekonomisk politik, inre marknaden, industri, småföretag) i uppdrag att svara för det förberedande arbetet.

Utkastet till yttrande (CdR 185/2000 rév.1), enhälligt antaget av utskott 6 den 30 juni 2000 (föredragande: Henning Jensen, DK-PSE).

Mot bakgrund av ovanstående antog Regionkommittén vid sin 35:e plenarsession den 20-21 september 2000 (sammanträdet den 21 september) enhälligt följande yttrande.

1. Regionkommitténs syn på meddelandet och förslaget till ett flerårigt program

1.1. Regionkommittén betraktar generellt kommissionens meddelande "Näringslivspolitikens utmaningar i den kunskapsbaserade ekonomin" och förslaget till rådets beslut om ett flerårigt program för företag och företagsamhet, 2001-2005, som ett framsynt och konstruktivt bidrag till förnyelse och nyorientering av EU:s näringspolitik.

1.2. Regionkommittén ansluter sig till kommissionens analyser av de utmaningar som EU står inför i form av globaliseringen och den nya kunskapsbaserade ekonomin. Det är Regionkommitténs uppfattning att en samordnad insats mellan medlemsstaterna - med medverkan av lokala och regionala myndigheter - har en större effekt än initiativ från enskilda länder.

1.3. I det sammanhanget anser Regionkommittén att det kan vara på sin plats att närmare analysera den nya kunskapsekonomins regionala och lokala dimensioner och konsekvenser. I flera medlemsstater har det genomförts liknande analyser som visat att den nya kunskapsekonomin får en rad ekonomiska och sociala konsekvenser på regional och lokal nivå.

1.4. Regionkommittén håller med kommissionen om att en nyorientering i EU:s näringspolitik och näringspolitiska program är en nödvändig förutsättning för ett förverkligande av unionens nya, ambitiösa strategiska mål som stats- och regeringscheferna lade fast på Europeiska rådets möte i Lissabon: att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomin i världen, en ekonomi som kan skapa en hållbar tillväxt med fler och bättre jobb och större social sammanhållning och realisera kommissionens ordförande Romani Prodis vision om "Enterprise Europe".

1.5. Regionkommittén förutsätter att denna hållbara utveckling även kommer att omfatta en hållbar utveckling för och i regionerna. Regionkommittén påminner i detta hänseende om de särskilda kontakter som de lokala och regionala myndigheterna upprättar med företagschefer och arbetsmarknadens parter.

1.6. Regionkommittén instämmer i och sätter stort värde på slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon om det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan den nya kunskapsekonomin och välfärdssamhället, men finner inte att dessa signaler i tillräcklig omfattning är inarbetade i kommissionens meddelande och förslaget till ett flerårigt program. Socialförsäkringssystem måste anpassas till den nya kunskapsekonomin så att de å ena sidan på ett bättre sätt främjar företagsamhet och egenföretagande och å andra sidan tillgodoser arbetstagarnas intressen.

1.7. Regionkommittén noterar vidare att kommissionen inte i särskilt hög grad har inbegripit de lokala och regionala myndigheterna i den nya kunskapsekonomin och därmed i lösningen av de utmaningar som globaliseringen och den nya kunskapsekonomin ställer EU inför. Det är ett välkänt faktum att de decentraliserade myndigheterna i många medlemsstater spelar en avgörande roll när det gäller att ta på sig offentliga välfärdsuppgifter. De lokala och regionala myndigheterna förväntar sig därför en central plats i omställningen till den nya kunskapsbaserade ekonomin. Därtill kommer att de lokala och regionala myndigheterna i medlemsstaterna - ofta frivilligt - för en näringspolitik som syftar till att skapa optimala förutsättningar för näringsidkare och affärsrörelser och på det viset medverka till ökad tillväxt och sysselsättning i området. Det är därför enligt Regionkommittén rimligt att ge dessa myndigheter en formell plats i EU:s näringspolitik och i det fleråriga programmet så att de erfarenheter som inhämtas på denna nivå kan utnyttjas i ett bredare sammanhang.

1.8. Regionkommittén finner det anmärkningsvärt att kommissionen i sitt meddelande "Lokala åtgärder för sysselsättningen - Den lokala dimensionen i den europeiska sysselsättningsstrategin"(1)erkänner den lokala och regionala dimensionens betydelse för sysselsättnings- och näringspolitiken men att detta inte är fallet i kommissionens meddelande och förslag till flerårigt program.

1.9. Regionkommittén beklagar att de lokala och regionala myndigheterna inte har fått en formell plats i samband med den nya öppna samordningsmetoden - "bästa praxis". Det är anmärkningsvärt just med tanke på att det framgick av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon att förfarandet skulle omfatta alla nivåer. Det vore naturligt att inbegripa de lokala och regionala myndigheterna som en bro mellan näringslivet och den offentliga sektorn i såväl utvecklingen som genomförandet av benchmarking-metoden. Ett relevant ämne att sätta fokus på i benchmarking-processen skulle enligt Regionkommittén kunna vara frågan om hur arbetsdelningen mellan offentliga och privata uppgifter på näringslivsområdet och mellan olika offentliga aktörer, däribland de regionala myndigheterna, påverkar näringspolitikens effekter.

1.10. Regionkommittén ser med stor förväntan fram emot den vitbok om styrelseprinciper som kommissionen skall utarbeta före sommaren 2001 och i vilken man skall beskriva hur de lokala och regionala myndigheterna kan ta större del i de europeiska uppgifterna. Regionkommittén anser att kommissionen redan nu med fördel kan inarbeta denna synpunkt i meddelandet och i det fleråriga programmet så att de lokala och regionala myndigheterna får en formell plats i EU:s näringspolitik.

1.11. Regionkommittén ser stora utsikter i att det nu utarbetas en ny näringspolitik för EU som riktar in sig på alla verksamheter oavsett storlek, sektor eller geografisk placering. Tillsammans med det nya GD Företagspolitik kommer detta enligt Regionkommittén att betyda en ny och förbättrad politisk och organisationsmässig ram för EU:s näringspolitik.

1.12. Vad gäller kommissionens målsättning om ett dynamiskt och innovativt näringslivsklimat anser Regionkommittén att kommissionen lägger alltför stor vikt vid forskningsdimensionen i förhållande till det allmänna utbildningssystemet. Erfarenheten har visat att företagen inom kunskapsekonomin har en tendens att samlas i kluster, framför allt kring universitetsstäderna, varför en satsning enbart på forskningsdimensionen kan få en del omedelbara regionalekonomiska konsekvenser.

1.13. Regionkommittén finner det rent generellt svårt att ta ställning till ett flerårigt program för företag och företagsamhet i Europa som är så allmänt hållet som i det aktuella fallet, framför allt eftersom man inte gjort någon åtskillnad mellan företag inom olika branscher eller av olika storlek och således förutsätter att alla företag agerar på samma sätt i förhållande till den nya kunskapsekonomin.

1.14. Regionkommittén håller med om att de krav som skall uppfyllas för att främja initiativkraft och företagsamhet i Europa ändrar sig över tiden, men det skulle vara lämpligt om åtminstone det första årets initiativ formulerades i ett mer detaljerat program. Regionkommittén accepterar att det nya fleråriga programmet koncentreras till policyutveckling och övergripande insatser, även om det till viss del strider mot principen "think small first".

1.15. Regionkommittén anser principiellt att en förutsättning för att "Enterprise Europe" skall förverkligas är att kommissionen tar hänsyn till den nya kunskapsekonomins sätt att fungera. Det har visat sig att det inom kunskapsekonomin finns en tendens till att innovation och produktion i allt högre grad koncentreras till geografiska kluster - de så kallade kompetensregionerna. Inom dessa sker ett långtgående samarbete samtidigt som det konkurreras om bland annat den högutbildade arbetskraften. Kombinationen av samarbete och konkurrens skapar dynamiska och konkurrenskraftiga regioner, som verkar som magneter både på entreprenörer och etablerade rörelser. Denna utveckling får vissa uppenbara regionalekonomiska konsekvenser och ger även närings- och företagspolitiken en del tydliga regionala dimensioner.

1.16. Regionkommittén anser att EU:s närings- och företagspolitik i högre grad bör ta i beaktande att förmågan att samarbeta mellan olika verksamhetsområden, att samarbeta och arbeta i nätverk, fysiskt eller i virtuella nätverk med företag och företagare i andra regioner samt att införa och tillämpa ny teknologi är avgörande förutsättningar för framgång. Dessa nätverk får ofta en klar regional dimension på grund av allianserna mellan regionerna, som kan komplettera och främja regionens kunskapsbas inom bestämda kompetensområden. Föreställningen om den ensamme uppfinnaren, hantverkaren eller ingenjören som grundare av Europas nya företag håller knappast i framtiden. De framtida företagen och företagarna kommer i allt högre grad att organisera sig i fysiska och virtuella nätverk, där förmågan till samarbete och organisation på ett regionalt plan är de viktigaste förutsättningarna för framgång.

1.17. Regionkommittén anser rent allmänt att det som ett led i policyutvecklingen på området finns ett stort behov av att analysera denna nya kunskapsbaserade ekonomi närmare, framför allt för att belysa de regionala dimensionerna och konsekvenserna av kunskapsekonomin i Europa.

2. Regionkommitténs rekommendationer beträffande meddelandet och förslaget till flerårigt program

2.1. Regionkommittén uppmanar kommissionen att i meddelandet och det fleråriga programmet ta större hänsyn till det ömsesidiga beroendet mellan den nya kunskapsbaserade ekonomin och välfärdssamhället, däribland till de lokala och regionala myndigheternas position och roll i välfärdssamhället.

2.2. Regionkommittén rekommenderar att kommissionen utarbetar en övergripande politik för utvecklingen på det lokala planet.

Regionkommittén anmodar konkret kommissionen att - i enlighet med subsidiaritetsprincipen - i högre grad beakta de lokala och regionala myndigheternas roll i den nya kunskapsbaserade ekonomin och deras roll för att bemöta de krav som globaliseringen och den kunskapsbaserade ekonomin ställer EU inför. Kommissionen bör i detta sammanhang beakta såväl de lokala och regionala myndigheternas roll för utformningen av näringspolitiken, t.ex. utformningen av metoder och åtgärder, som genomförandet av de konkreta åtgärderna i det fleråriga programmet. Enligt ReK kan detta ske genom nya former av partnerskap och samarbete mellan olika intressegrupper och myndigheter i Europa.

2.3. Regionkommittén uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de enskilda medlemsstaternas utformning av näringspolitiken och kompetensfördelning och det ansvar som lokala och regionala myndigheter har på detta område. ReK anmodar konkret kommissionen att utarbeta ett meddelande som beskriver de lokala och regionala myndigheternas roll och uppgift i näringspolitiken och därmed den lokala och regionala dimensionens betydelse för näringspolitiken. I detta sammanhang kan kommissionen med fördel utnyttja sina erfarenheter på sysselsättningsområdet.

2.4. Regionkommittén uppmanar kommissionen att utarbeta mer konkreta arbetsprogram så att den nuvarande höga abstraktionsnivån i det fleråriga programmet bryts ned till ett mer operationellt innehåll. ReK ser det som viktigt att understryka att de konkreta åtgärderna bör ta hänsyn till de enskilda ländernas politiska och administrativa struktur.

2.5. Regionkommittén uppmanar kommissionen att som ett led i utformningen av politiken på detta område närmare analysera de regionala dimensionerna och konsekvenserna i den nya kunskapsbaserade ekonomin. Det finns ett antal uppenbara regionala dimensioner i den kunskapsbaserade ekonomin och ReK anmodar därför kommissionen att utforma och prioritera näringspolitiska åtgärder med en klar regional och lokal dimension. Dessa åtgärder bör ta hänsyn till att företagen i den nya kunskapsbaserade ekonomin tenderar att koncentreras i regionala kluster. Det kan till exempel på EU-nivå finnas behov av att ge ökat stöd till kompetenscentra eller virtuella utbildningsformer som motvikt till den regionala koncentrationen. Det är därför nödvändigt att främja inrättandet av nätverk för kompetensutveckling och underlätta för eftersatta regioner att ingå i dessa nätverk.

2.6. Regionkommittén uppmanar kommissionen att dra in de lokala och regionala myndigheterna i utformningen och genomförandet av "bästa praxis". ReK anmodar konkret kommissionen att som ett led i sin benchmarking närmare analysera hur arbetsfördelningen mellan marknaden och offentliga myndigheter samt arbetsfördelningen mellan offentliga myndigheter påverkar näringspolitikens effekter. På så sätt kan man avgöra vilka uppgifter i näringspolitiken som marknaden kan lösa bättre än det offentliga, däribland regionala myndigheter.

2.7. Regionkommittén rekommenderar slutligen att relevanta delar av det årliga arbetsprogrammet, den utvärdering som skall göras efter halva tiden (år 2003) samt den slutliga utvärderingsrapporten översänds för yttrande till Regionkommittén.

Bryssel den 21 september 2000.

Regionkommitténs

ordförande

Jos Chabert

(1) KOM(2000) 196 slutlig.