Förslag till RÅDETS FÖRORDNING (EG) om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av syntetfibrer av polyester med ursprung i Taiwan och om avslutande av förfarandet beträffande import av syntetfibrer av polyester med ursprung i Sydkorea (framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Det förslag som här bifogas avser en rådsförordning om fortsatt tillämping av antidumpningstullen på import av syntetfibrer av polyester med ursprung i Taiwan och om avslutande av förfarandet beträffande import av syntetfibrer av polyester med ursprung i Sydkorea.

2. En översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen om skydd mot dumpad import inleddes den 22 november 1997 av antidumpningsåtgärderna beträffande import av syntetfibrer av polyester med ursprung i Sydkorea och Taiwan. I enlighet med artikel 11.2 fortsätter åtgärderna att gälla i avvaktan på resultatet av översynen.

3. Till grund för förslaget om fortsatt tillämpning av den slutgiltiga antidumpningstullen ligger huvudsakligen att dumpningen fortsätter och att det finns tillgänglig kapacitet i Taiwan, vidare de exporterande tillverkarnas prisbeteende när det gäller marknader i tredje land samt förekomsten av ett betydande prisunderskridande. Marknadsandelen för importen från Taiwan ökade med 253 % under undersökningsperioden, samtidigt som gemenskapsindustrins ekonomiska situation försämrades. Eftersom det är sannolikt att den skadevållande dumpningen återkommer, bör gällande antidumpningsåtgärder bibehållas när det gäller Taiwan.

4. För Sydkorea fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen till 1,8 %. Kommissionen fann inget som tydde på att det skulle komma att ske någon förändring härvidlag inom förutsebar framtid om de åtgärder som nu är i kraft skulle upphöra att gälla och drog därför slutsatsen att det inte var sannolikt att dumpningen skulle återkomma.

5. De samarbetsvilliga berörda parterna underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens avsikt att rekommendera en fortsatt tillämpning av den slutgiltiga antidumpningstullen på nuvarande nivå. Det lämnades inga synpunkter efter utlämnandet av dessa uppgifter som motiverade några ändringar beträffande dessa omständigheter och överväganden.

6. Ingen underbyggd bevisning lades fram av användarna. Endast en av användarsammanslutningarna framförde synpunkter, vilka var av allmän karaktär, och yrkade på att åtgärderna skulle upphöra. På grundval av den förnyade prövning av alla berörda intressen som gjorts mot bakgrund av de synpunkter som framförts och med hänsyn till att åtgärderna har varit i kraft sedan en tid tillbaka och skulle komma att bibehållas på oförändrad nivå endast för import från Taiwan, kan slutsatsen dras att en fortsatt tillämpning av åtgärderna inte skulle medföra några större negativa verkningar för användarna.

7. Kommissionen föreslår därför att rådet godkänner att en antidumpningstull på mellan 5,9 % och 13 % bibehålls på import från Taiwan. När det gäller åtgärderna beträffande import från Sydkorea kommer förfarandet att avslutas, och antidumpningsåtgärderna kommer att tillåtas upphöra att gälla.

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING (EG) om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av syntetfibrer av polyester med ursprung i Taiwan och om avslutande av förfarandet beträffande import av syntetfibrer av polyester med ursprung i Sydkorea

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen [1], senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98 [2], särskilt artiklarna 9 och 11 i denna,

[1] EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

[2] EGT L 128, 30.4.1998, s. 18.

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

1. Tidigare undersökningar

a) Taiwan

1. I december 1988 infördes genom rådets förordning (EEG) nr 3946/88 [3] slutgiltiga antidumpningstullar på import av syntetfibrer av polyester med ursprung i, bland annat, Taiwan.

[3] EGT L 348, 17.12.1988, s. 49.

I september 1990 inledde kommissionen en översyn av förordning (EEG) nr 3946/88 enligt artikel 14 i förordning (EEG) nr 2423/88 [4] på begäran dels av Association of Importers of Synthetic Polyester Fibres, dels av exportörer i några av de berörda länderna. Som ett resultat av översynen ändrades i oktober 1992 genom rådets förordning (EEG) nr 3017/92 [5] gällande antidumpningstullar beträffande bland annat Taiwan.

[4] EGT L 209, 2.8.1988, s. 1.

[5] EGT L 306, 22.10.1992, s. 1.

b) Sydkorea

2. I januari 1993 infördes genom rådets förordning (EEG) nr 54/93 [6] slutgiltiga antidumpningstullar på import av syntetfibrer av polyester med ursprung i bland annat Sydkorea.

[6] EGT L 9, 15.1.1993, s. 2.

c) Gällande åtgärder beträffande andra länder

3. Genom rådets förordning (EEG) nr 3017/92 ändrades antidumpningsåtgärderna beträffande bland annat Rumänien, Turkiet, republikerna Serbien och Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien samtidigt som åtgärderna upphävdes beträffande import från Mexico och Förenta staterna. Antidumpningsåtgärderna upphörde beträffande övriga, ovan nämnda länder att gälla den 23 oktober 1997. Genom rådets förordning (EG) nr 1490/96 [7], slutligen, infördes slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av syntetfibrer av polyester med ursprung i Vitryssland. De antidumpningsåtgärder som för närvarande är i kraft avser alltså import med ursprung i Taiwan, Sydkorea och Vitryssland.

[7] EGT L 189, 30.7.1996, s.13.

2. Begäran om översyn

4. Sedan två tillkännagivanden offentliggjorts om att giltighetstiden snart skulle komma att löpa ut för antidumpningsåtgärderna på import av syntetfibrer av polyester, det ena avseende import med ursprung i, bland annat, Taiwan [8], det andra avseende import med ursprung i, bland annat, Sydkorea [9], mottog kommissionen i juli respektive i augusti 1997 framställningar om en översyn enligt artikel 11.2 i rådet förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad "grundförordningen") av åtgärderna beträffande de två ovan nämnda länderna.

[8] EGT C 125, 22.4.1997, s 4.

[9] EGT C 213, 15.7.1997, s. 4.

Framställningarna hade ingivits av International Rayon and Synthetic Fibres Committee (IRSFC) för tillverkare i gemenskapen vars samlade produktion utgör en betydande del av den totala produktionen i gemenskapen av den berörda produkten.

5. Till grund för framställningarna låg uppfattningen att det var sannolikt att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla. Sedan kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén hade fastställt att det fanns tillräckliga bevis för att motivera en översyn, inledde den en undersökning [10] enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Eftersom framställningarna om översyn vid giltighetstidens utgång hade ingivits inom ramen för två olika förfaranden som gällde import av en och samma produkt, har de två översynerna av administrativa skäl slagits samman till en enda undersökning.

[10] EGT C 321, 22.10.1997, s. 12.

3. Undersökningen

6. Kommissionen underrättade officiellt de tillverkare i gemenskapen som stödde begäran om en översyn, de exporterande tillverkare, de importörer och de användare som den visste var berörda samt företrädarna för exportländerna och gav de direkt berörda parterna tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

7. Kommissionen sände frågeformulär till de parter som den visste var berörda och erhöll svar från åtta tillverkare i gemenskapen samt från fyra taiwanesiska och fem sydkoreanska exporterande tillverkare. Kommissionen sände också frågeformulär till ett stort antal ekonomiska aktörer som enligt uppgift var köpare, användare eller importörer av syntetfibrer av polyester i gemenskapen. Endast två användarsammanslutningar besvarade frågeformuläret.

8. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för fastställandet av dumpning, skada och gemenskapens intresse. Undersökningar genomfördes på platsen hos följande företag:

a) Exporterande tillverkare:

- Taiwan

* Nan Ya Plastics Corporation, Taipei

* Shingkong Synthetic Fibres Corporation, Taipei

* Tuntex Distinct Corporation, Taipei

* Far Eastern Textile Corporation, Taipei.

- Sydkorea

* Saehan Industries Inc. (f.d. Cheil Synthetics Textiles Inc.), Söul

* Daehan Synthetic Fiber Corporation, Ltd., Söul

* Kohap Ltd., Söul

* Samyang Corporation, Söul

* Sunkyong Industries Ltd., Söul.

b) Tillverkare i gemenskapen:

* Hoechst AG, Frankfurt/Main, Tyskland

* Tergal, Gauchy, Frankrike

* Montefibre Spa, Milano, Italien

* Catalana de Polimers, Barcelona, Spanien.

9. Undersökningen av dumpning omfattade tiden från och med den 1 oktober 1996 till och med den 30 september 1997 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Undersökningen av gemenskapsindustrins situation omfattade tiden från och med 1994 till och med undersökningsperiodens slut.

10. Översynen överskred den period på ett år inom vilken den enligt artikel 11.5 i grundförordningen normalt skulle ha slutförts, vilket berodde på undersökningens komplicerade karaktär och särskilt på svårigheterna att få tillgång till och att kunna bedöma uppgifter beträffande nedskrivningen av valutor i Fjärran Östern och dess verkningar när det gällde sannolikheten för att den skadevållande dumpningen skulle fortsätta eller återkomma.

11. Samtliga berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för den planerade rekommendationen att bibehålla befinliga åtgärder beträffande importen med ursprung i Taiwan och att avsluta förfarandet beträffande import med ursprung i Sydkorea. En tid sattes under vilken parterna hade möjlighet att yttra sig efter utlämnandet av uppgifter. Parternas kommentarer övervägdes, och undersökningsresultaten ändrades i tillämpliga fall.

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Beskrivning av den berörda produkten

12. Den produkt som berörs av denna undersökning är samma produkt som i de tidigare undersökningarna, dvs. syntetstapelfibrer av polyester, inte kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning, vanligtvis kallade syntetfibrer av polyester och för närvarande klassificerade enligt KN-nummer 5503 20 00.

Denna produkt är en basråvara som används i olika faser av tillverkningsprocessen för textilvaror, beroende på vad för slags textilier det gäller. Omkring 60 % av förbrukningen i gemenskapen av syntetfibrer av polyester används för att spinna garn för framställning av textilier, ibland efter inblandning av andra fibrer, såsom bomull eller ull. Ungefär 25 % används som fyllnadsmaterial för att stoppa eller vaddera vissa textilvaror (t.ex. kuddar, bilsäten och jackor), medan resterande 15 % används i fiberduk-tillämpningar ("non-woven"-tillämpningar), särskilt vid tillverkning av mattor. Produkten säljs med olika kvalitetsspecifikationer, varvid kvalitet A avser normalkvaliteten, medan lägre kvalitetsgrader betecknas kvalitet B och kvalitet C. Undersökningen visade att endast kvalitet A exporterades till gemenskapen. De företag som tillverkar syntetfibrer av polyester klassificerar produkten i olika typer enligt sina egna kriterier, huvudsakligen på grundval av användningsområde, fibertjocklek och fiberlängd.

13. De taiwanesiska exporterande tillverkarna yrkade på att fibrer för fiberduk och specialfibrer, dvs. syntetfibrer av polyester med speciella egenskaper, t.ex. konjugatspunna hålfibrer, smältspunna fibrer och svarta fibrer ("black fibres"), borde betraktas som en annan produkt än den ovan definierade produkten och inte omfattas av undersökningen.

Även om det finns flera olika fibertyper med diverse egenskaper för att kunna tillgodose specifika behov, framgick det av undersökningen att alla syntetfibrer av polyester har samma grundläggande fysiska egenskaper. Marknaden för produkten utgörs i själva verket av olika typer av syntetfibrer av polyester som överlappar varandra utan klart definierade gränser sinsemellan.

Det konstaterades därför att det inte fanns någon specifik egenskap som gjorde att den påstått speciella typen av syntetfibrer av polyester skulle skilja sig från övriga typer och att alla fibertyper därför skulle omfattas av förfarandet.

Alla typer av syntetfibrer av polyester betraktades därför som en och samma produkt i undersökningen.

2. Likadan produkt

14. Undersökningen visade att de olika typer av syntetfibrer av polyester som tillverkades och såldes på den taiwanesiska och den sydkoreanska marknaden, trots mindre skillnader i fråga om längd, tjocklek och kvalitet, var likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen som de typer av syntetfibrer av polyester som exporterades från Taiwan och Sydkorea till gemenskapen.

15. De taiwanesiska exporterande tillverkarna påstod att deras export huvudsakligen bestod av fibrer för fiberduk eller specialfibrer. Dessa fibrer, hävdade de, tillverkas inte i några större mängder av gemenskapsindustrin och skiljer sig i alla avseenden tydligt från de syntetfibrer av polyester som tillverkas av gemenskapsindustrin, vilka huvudsakligen utgörs av vanliga fibrer för spinning och av hålfibrer. Det har framgått av undersökningen att specialfibrer endast utgör en mindre del av den taiwanesiska exporten till gemenskapen, och att denna export i stället till övervägande del utgörs av fibrer för spinning och hålfibrer. Det förekommer för övrigt en betydande tillverkning i gemenskapen av specialfibrer och fibrer för fiberduk. Som nämns i skäl 13 har det i alla händelser fastställts i undersökningen att fibrer för fiberduk och specialfibrer, tillsammans med övriga typer av syntetfibrer, utgör en och samma produkt.

De typer av syntetfibrer av polyester som exporteras från Taiwan och Sydkorea till gemenskapen och de typer av syntetfibrer av polyester som tillverkas och säljs i gemenskapen är följaktligen likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

C. DUMPNING OCH SANNOLIKHETEN FÖR ATT DUMPNINGEN ÅTERKOMMER

1. Inledande anmärkningar

16. Syftet med den nu aktuella översynen var, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, att fastställa om åtgärdernas upphörande skulle leda till att dumpningen fortsätter eller återkommer, särskilt genom en undersökning av om dumpningen fortsatt efter införandet av antidumpningsåtgärder.

a) Taiwan

17. Av de fem taiwanesiska exporterande tillverkare som besvarade frågeformuläret uppgav en att han inte hade haft någon export till gemenskapen under undersökningsperioden och förklarade sig villig att samarbeta i undersökningen. Två exporterande tillverkare, Tuntex Distinct Corporation och Shingkong Synthetic Fibres Corporation, exporterade mindre än 100 ton vardera till gemenskapen under undersökningsperioden. Med hänsyn till de små exportmängderna för dessa två taiwanesiska företag och till att deras exportpriser därför inte var representativa, ansågs det inte lämpligt att beräkna en dumpningsmarginal för de två företagen på denna grundval.

b) Sydkorea

18. Samtliga fem sydkoreanska exporterande tillverkare som besvarade frågeformuläret hade exporterat betydande mängder syntetfibrer av polyester till gemenskapen under undersökningsperioden.

2. Normalvärde

a) Taiwan

19. Av de skäl som anges i skäl 17 har det fastställts normalvärden endast för två taiwanesiska exporterande tillverkare, vilka stod för praktiskt taget hela den taiwanesiska exporten av syntetfibrer av polyester till gemenskapen under undersökningsperioden. I båda fallen har normalvärdet fastställts för var och en av de typer av syntetfibrer av polyester som företagen tillverkade och exporterade till gemenskapen.

För den ena exporterande tillverkaren grundades i enlighet med artikel 2.1 och 2.2 i grundförordningen normalvärdet för varje produkttyp uteslutande på de priser som betalats av oberoende kunder vid normal handel på den inhemska marknaden avseende försäljning som skedde i representativa mängder.

För den andra exporterande tillverkaren konstaterades det med avseende på vissa typer av syntetfibrer av polyester som exporterades till gemenskapen att någon inhemsk försäljning av den likadana produkten inte förekom eller att den inhemska försäljning som förekom var otillräcklig. I dessa fall konstruerades normalvärdet, eftersom den andra samarbetsvilliga exporterande tillverkarens priser inte kunde användas, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen på grundval av tillverkningskostnaderna för dessa typer av syntetfibrer plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Vid fastställandet av ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst användes i enlighet med artikel 2.6 i grundförordning faktiska uppgifter om den exporterande tillverkarens tillverkning och försäljning av den likadana produkten vid normal handel. För övriga exporterade produkttyper grundades normalvärdet i enlighet med artikel 2.1 och 2.2 i grundförordningen på de priser som betalats av oberoende kunder vid normal handel på hemmamarknaden, eftersom försäljningen på den inhemska marknaden, både totalt sett och för de produkttyper det gällde, skedde i representativa mängder.

b) Sydkorea

20. Normalvärdet grundades i enlighet med artikel 2.1 och 2.2 i grundförordningen på de priser som betalats av oberoende kunder vid normal handel på hemmamarknaden avseende försäljning som skedde i representativa mängder. För de produkttyper som inte såldes i representativa mängder eller inte såldes vid normal handel på hemmamarknaden konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, eftersom den andra samarbetsvilliga exporterande tillverkarens priser inte kunde användas. Beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes, på samma sätt som för Taiwan, i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen.

3. Exportpris

21. Exportpriserna fastställdes för exporterande tillverkare från bägge länder i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de priser som faktiskt betalats av oberoende köpare i gemenskapen.

4. Jämförelse

22. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till faktorer som påstods och konstaterades påverka jämförbarheten. Justeringar gjordes för kostnader för land- och sjötransport, försäkring, hantering och lastning och därmed sammanhängande kostnader samt för kreditkostnader, provisioner och importavgifter.

Två taiwanesiska exporterande tillverkare påstod och visade att inhemska kunder som köpte mer än en viss mängd syntetfibrer av polyester varje år fick en mängdrabatt. Dessa exporterande tillverkare gjorde gällande att alla kunder i gemenskapen åtnjöt denna rabatt, även om det inte var angivet på fakturan, i den mån de köpte mängder utöver den kvantitet som var gräns för beviljandet av rabatt. För att jämförelsen skulle bli rättvis begärde de därför en justering när det gällde små inhemska kunder motsvarande den rabatt som de stora inhemska kunderna beviljades.

Det kan noteras att en justering för kvantiteter enligt artikel 2.10 c i grundförordningen endast kan beviljas med avseende på prissänkningar som faktiskt beviljas för köp av olika kvantiteter. Det konstaterades vidare att inte alla kunder i gemenskapen köpte sådana mängder av produkten i fråga under undersökningsperioden att de hade rätt till kvantitetsrabatt. Andelen exportförsäljning till små kunder i gemenskapen var tvärtom ungefär lika stor som andelen försäljning till små kunder på hemmamarknaden, vilket tyder på ett likartat kundmönster på hemmamarknaden och på exportmarknaden. För att jämförelsen skall bli rättvis är det följaktligen endast berättigat att göra en justering för den kvantitetsrabatt som de exporterande tillverkarna faktiskt beviljade sina större inhemska kunder.

5. Dumpningsmarginal

23. Det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av syntetfibrer av polyester jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ, beräknat på grundval av priset fritt fabrik och i samma handelsled.

Jämförelsen visade att dumpning tillämpades av de två taiwanesiska exporterande tillverkare som undersöktes och av fyra av de koreanska, varvid dumpningsmarginalen fastställdes till det belopp med vilket normalvärdet, fastställt enligt ovan, översteg priset vid export till gemenskapen.

24. Den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, är betydande för de två taiwanesiska exporterande tillverkarna, Far Eastern Textile Corporation och Nan Ya Plastics Corporation, vilka står för så gott som all taiwanesisk export till gemenskapen. Med tanke på den prissättningspolitik som de bägge företagen tillämpar kan man dra slutsatsen att dumpningen skulle fortsätta eller till och med öka om åtgärderna upphörde att gälla. För de andra tre samarbetsvilliga taiwanesiska exporterande tillverkarna har det, av de skäl som anges i skäl 17, inte beräknats någon dumpningsmarginal. Det kunde konstateras att de båda exporterande tillverkare som stod för i stort sett hela exportvolymen från Taiwan till gemenskapen fortgående dumpade priserna och det ansågs därför inte nödvändigt att undersöka hur sannolikt det var att de tre taiwanesiska tillverkarna med obetydlig försäljning återigen skulle dumpa priserna, eftersom översyner inför avslutande av åtgärder görs för enskilda länder och det därmed inte krävs några undersökningsresulat för enskilda exporterande tillverkare.

25. De taiwanesiska exporterande tillverkarna hävdade att eventuella dumpningsmarginaler uppvägdes av den nedskrivning av den taiwanesiska valutans (Taiwan-dollar) värde gentemot den amerikanska dollarn som skett efter undersökningsperioden. De gjorde också gällande att Taiwan-dollarns ställning gentemot den amerikanska dollarn under första kvartalet 1998 förväntas bli i stort sett oförändrad under de kommande åren, och att det minskade priset på ren tereftalsyra, som är den viktigaste råvaran vid tillverkning av syntetfibrer av polyester och som de berörda företagen köper i US-dollar, mer än uppvägt den taiwanesiska valutans värdeminskning gentemot den amerikanska dollarn.

Frågan undersöktes. Under första kvartalet 1998 sjönk värdet på Taiwan-dollarn i förhållande till den amerikanska dollarn, den valuta i vilken exportpriserna till gemenskapen normalt uttrycks, med nästan 17 % i förhållande till det genomsnitt som konstaterats för undersökningsperioden. Under resten av 1998 återhämtade sig emellertid Taiwan-dollarn, så att värdeminskningen vid ingången av 1999 begränsade sig till 14 %. Enligt de ekonomiska prognoser som lämnats av de exporterande tillverkarna förväntas en fortsatt kursförbättring under år 2000 så att värdeminskningen blir mindre än 10 % (jämfört med nivån under undersökningsperioden). Enligt samma prognoser bedöms Taiwan-dollarns återhämtning komma att fortsätta under de följande åren. Med hänsyn till att kursfallet på Taiwan-dollarn inte uppvisar något stabilt mönster kan de taiwanesiska exporterande tillverkarnas argument inte godtas. Det måste i alla händelser observeras att det ligger i sakens natur att framtida kursförändringar inte kan förutses med någon större säkerhet och att förändringar som inträffat i det förflutna inte nödvändigtvis säger något om framtiden.

26. Beträffande Sydkorea bör följande observeras. De åtgärder som omfattas av denna översyn är baserade på de dumpningsmarginaler som fastställdes i den föregående undersökningen, och dessa marginaler, med undantag av den övriga dumpningsmarginalen, skulle enligt den nu gällande grundförordningen anses som minimala. De ursprungligen fastställda marginalerna låg på en låg nivå och i detta avseende har någon förändring inte skett. Den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal, uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, som fastställdes i den här undersökningen var i själva verket 1,8 %. Det framkom slutligen inget som tyder på upphörandet av de gällande åtgärderna skulle leda till någon förändring härvidlag inom förutsebar framtid. Därför drogs slutsatsen att det var osannolikt att dumpningen skulle återkomma.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

27. Två av de nio tillverkare i gemenskapen som stödde begäran om översyn var inte samarbetsvilliga i undersökningen. Undersökningen visade att de sju samarbetsvilliga tillverkare i gemenskapen som ställt sig bakom begäran om översyn hade en andel av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen av den berörda produkten på mer än 65 % under undersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör därför gemenskapsindustrin enligt artikel 4.1 i grundförordningen. Dessa samarbetsvilliga tillverkare i gemenskapen benämns nedan "gemenskapsindustrin".

E. ANALYS AV SITUATIONEN PÅ GEMENSKAPSMARKNADEN

1. Förbrukning i gemenskapen

28. Förbrukningen i gemenskapen räknades fram genom att de mängder som såldes på gemenskapsmarknaden av gemenskapsindustrin och av övriga icke samarbetsvilliga tillverkare i gemenskapen lades samman med de totala importmängderna enligt Eurostats uppgifter. Försäljningsvolymen för de tillverkare i gemenskapen som inte var samarbetsvilliga i förfarandet fastställdes på grundval av tillgängliga uppgifter till omkring 30 % av samtliga gemenskapstillverkares sammanlagda försäljning.

På grundval av ovanstående uppvisade utvecklingen av förbrukningen av syntetfiber av polyester i gemenskapen en svagt nedåtgående tendens totalt sett under den undersökta perioden. Förbrukningen minskade från 540 000 ton 1994 till 490 000 ton 1995 och ökade, efter en tillfällig nedgång till 460 000 ton 1996, till 520 000 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en minskning med totalt sett 3 % under den undersökta perioden.

2. Import till gemenskapen från Taiwan och Sydkorea

a) Import från Sydkorea

29. Med hänsyn till de slutsatser beträffande dumpning och sannolikheten för att dumpningen skulle återkomma som hade dragits när det gäller importen från Sydkorea drog kommissionen slutsatsen att situationen på gemenskapsmarknaden för syntetfibrer av polyester inte skulle analyseras när det gällde import med ursprung i detta land.

b) Volym, värde och marknadsandel för importen från Taiwan

30. Importen från Taiwan ökade från ca 8 000 ton 1994 till ca 27 000 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning med ca 240 %. Värdet på importen från Taiwan ökade från 9,9 miljoner ecu 1994 till 29,3 miljoner ecu under undersökningsperioden, eller med 196 %.

Marknadsandelen, uttryckt i volym och baserad på den totala förbrukningen i gemenskapen, för den dumpade importen från Taiwan ökade från 1,5 % till 5,3 % under undersökningsperioden, eller med 253 %.

c) Priser på importen från Taiwan

31. Priserna på importen från Taiwan minskade mellan 1994 och undersökningsperioden med 14 %. Det bör noteras att dessa priser befanns vara lägre än gemenskapsindustrins priser under hela den undersökta perioden.

d) Prisunderskridande för importen från Taiwan

32. För fastställandet av prisunderskridandet analyserades uppgifter avseende undersökningsperioden. Prisunderskridandet fastställdes på grundval av en jämförelse mellan exportpriset och de priser som togs ut av gemenskapsindustrin i samma handelsled. De försäljningspriser hos gemenskapsindustrin som beaktades var de priser som togs ut av oberoende kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive transportkostnader. De exporterande tillverkarnas försäljningspriser (cif gemenskapens gräns) justerades för att ta hänsyn till den tull och den antidumpningstull som betalats. Alla priserna jämfördes sedan rabatter och avdrag frånräknats.

33. Resultatet av jämförelsen (som avsåg vägda genomsnitt) visade för importen från Taiwan en vägd genomsnittlig marginal för prisunderskridandet, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser, på 16,7 %.

Detta skall jämföras med det prisunderskridande som konstaterades i den föregående undersökningen, nämligen mellan 22 % och 30 % för Taiwan.

Det genomsnittliga prisunderskridandet för de exporterande tillverkarna fortsatte att vara betydande, trots att de gällande antidumpningsåtgärderna hade en viss prishöjande verkan på importpriserna.

3. Gemenskapsindustrins situation

a) Inledande anmärkning

34. Undersökningen av gemenskapsindustrins situation omfattar perioden från och med 1994 till och med undersökningsperiodens slut. Det bör noteras att, som nämns i skäl 1 och följande, antidumpningsåtgärder var i kraft under denna period med därav följande verkningar för gemenskapsindustrin.

b) Produktion, kapacitet och kapacitetsutnyttjande

35. Gemenskapsindustrins produktion minskade under den undersökta perioden från ca 374 000 ton 1994 till ca 343 000 ton under undersökningsperioden. Minskningen återspeglar nedläggningen av produktionsanläggningar hos ett antal företag inom gemenskapsindustrin. Detta motsvarar en minskning med totalt 8 %. Produktionen sjönk snabbare än konsumtionen, som minskade med 3 % under den undersökta perioden.

36. Beträffande kapaciteten bör det noteras att anläggningar för tillverkning av syntetfibrer av polyester också används för att tillverka andra produkter vilka inte berörs av detta förfarande, t.ex. kabel och tops. Därför gjordes en uppskattning av den kapacitet som gemenskapsindustrin normalt avdelar för tillverkning av den berörda produkten. Det konstaterades att kapaciteten minskade från 432 300 ton 1994 till 401 500 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en minskning med 7 %. Detta ligger i stort sett i linje med den produktionsminskning som anges i skäl 36. Kapacitetsutnyttjandet minskade något under den undersökta perioden, från 86,6 % 1994 till 85,7 % under undersökningsperioden.

c) Gemenskapsindustrins försäljning

37. Gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden minskade under den undersökta perioden, från 330 000 ton 1994 till 295 000 ton under undersökningsperioden. Detta motsvarar en minskning totalt sett på 11 %. Utvecklingen visar att gemenskapsindustrins försäljning inte följde utvecklingen av förbrukningen, som sjönk med 3 % under den undersökta perioden.

d) Marknadsandel

38. Utvecklingen av försäljningen, volymmässigt, i jämförelse med utvecklingen av förbrukningen i gemenskapen visar att gemenskapsindustrins marknadsandel minskade under den undersökta perioden. Dess marknadsandel minskade från 61 % 1994 till 60 % 1995, 59 % 1996 och 56 % under undersökningsperioden. Den totala förlusten i marknadsandel var 5 procentenheter mellan 1994 och undersökningsperioden.

e) Lager

39. Lagren ökade väsentligt, med 33 % mellan 1994 och undersökningsperioden.

f) Genomsnittliga försäljningspriser och prisutveckling

40. De vägda genomsnittliga priserna när det gäller gemenskapsindustrins försäljning av den berörda produkten på gemenskapsmarknaden växlade under den undersökta perioden, men ökade totalt sett med 3 %.

Det bör observeras att priserna på syntetfibrer av polyester hos alla aktörer på marknaden påverkats av prisutvecklingen för de grundläggande råvarorna, såsom ren tereftalsyra, dimetyltereftalat och glykol, vilka svarar för 60-70 % av tillverkningskostnaden för den slutliga produkten. På grund framför allt av den världsomfattande brist på dessa råvaror som gav sig till känna i slutet av 1993 och fortsatte under 1994 och 1995 ökade priserna, vilket återspeglades i en motsvarande ökning av tillverkningskostnaderna. Från och med 1995 har emellertid pristrenden för dessa råvaror vänt.

g) Lönsamhet

41. Gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga förlust var 1994 3,5 %, uttryckt i procent av nettoförsäljningen. Därefter förbättrades dess ekonomiska situation, särskilt under 1995 (då vinsten var 7,5 %). Förbättringen berodde delvis på att alla aktörer på gemenskapsmarknaden kunde höja sina priser på grund av de ökade råvarukostnaderna (se skäl 40), och gemenskapsindustrin kunde också förbättra sin ekonomiska situation tack vare minskade omkostnader. Det bör dock noteras att gemenskapsindustrins ekonomiska resultat försämrades från och med 1995 och att vinsten sjönk från 7,5 % till 5,6 % under undersökningsperioden.

h) Investeringar

42. Gemenskapsindustrin gjorde årligen betydande investeringar under den undersökta perioden. Investeringarna ökade från 58 miljoner ecu 1994 till 44 miljoner ecu 1995 och nådde som mest 81 miljoner ecu 1996. Under undersökningsperioden investerades 14 miljoner ecu. Det bör noteras att denna betydande satsning till största delen utgjordes av ersättningsinvesteringar i maskiner som led i ett övergripande omstruktureringsprogram.

i) Sysselsättning

43. På grund av en viss minskning av produktionskapaciteten och omstruktureringar minskade sysselsättningen från ca 2 300 anställda 1994 till ca 2 000 anställda under undersökningsperioden, eller med 9,2 %.

4. Slutsats beträffande gemenskapsindustrins situation

44. Analysen ovan visar att ekonomiska indikatorer såsom produktion, kapacitetsutnyttjande, försäljning och lager fortsatte att utvecklas negativt. Visserligen skall detta ses mot bakgrund av en något krympande förbrukning, men man måste ändå ha i åtanke att gemenskapsindustrin förlorade marknadsandelar under denna period. Undersökningen har också visat att gemenskapsindustrin lidit av ett betydande pristryck, och ett väsentlig prisunderskridande har vidare fastställts för import med ursprung i Taiwan.

45. Beträffande gemenskapsindustrins ekonomiska situation bör det noteras att industrin uppvisade lönsamhet under 1995, efter råvaruprisuppgången och inledandet av antidumpningsundersökningen beträffande import från Vitryssland. Gemenskapsindustrins ekonomiska resultat utvecklades emellertid negativt från och med 1995. Detta sammanföll med att ökad import från Taiwan fyllde tomrummet efter importen från Vitryssland.

46. Med stöd av analysen ovan drogs slutsatsen att gemenskapsindustrin har fortsatt att befinna sig i en svag ekonomisk situation.

F. SANNOLIKHETEN FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER

47. Utöver analysen beträffande förekomsten av dumpning när det gällde import med ursprung i Taiwan och analysen av gemenskapsindustrins situation gjordes en undersökning av om det var sannolikt att skadan skulle återkomma om de åtgärder som tillämpas på import från Taiwan skulle tillåtas upphöra att gälla.

1. Analys av situationen för det berörda exportlandets tillverkare

48. Det konstaterades att den sammanlagda produktionskapaciteten i Taiwan ökade med 21,3 % mellan 1995 och undersökningsperioden eller med 135 000 ton. De exporterande tillverkarna i Taiwan planerade att öka sin produktionskapacitet och även att öka sitt kapacitetsutnyttjande till mer än 90 % under 1998, vilket kommer att leda till en produktionsökning på ytterligare 30 000 ton.

49. Det konstaterades också att importen med ursprung i Taiwan ökade väsentligt mellan 1994 och undersökningsperioden (+242 % i volym), trots gällande antidumpningsåtgärder. Det bör observeras att denna import nästan fördubblades mellan 1995 och 1996 och mer än tredubblades mellan 1994 och undersökningsperioden. Marknadsandelen för denna import ökade väsentligt mellan 1994 och undersökningsperioden, från 1,5 % till 5,3 %. Det har vidare fastställts att importen skedde till priser som under undersökningsperioden väsentligt (16,7 %) underskred gemenskapsindustrins priser.

2. Verkan av importen från Taiwan i avsaknad av antidumpningsåtgärder

50. I frågan om den skadevållande dumpningen skulle återkomma gjordes bedömningen att de priser som skulle kunna tas ut om det inte tillämpades några antidumpningsåtgärder skulle leda till ett prisunderskridande på 24,5 %. Denna siffra räknades fram enligt samma metod som den som beskrivs i skäl 33, med undantag av att någon antidumpningstull inte lades till importpriset.

51. Om antidumpningsåtgärderna tillåts upphöra att gälla väntas därför importen från Taiwan till gemenskapen öka ytterligare och priserna på importen falla. Det konstaterades att importen från Taiwan hade ökat även när åtgärder var i kraft. I avsaknad av åtgärder kan det dessutom inte uteslutas att det relativt sett högre priset på gemenskapsmarknaden skulle utgöra ett incitament att till gemenskapsmarknaden omdirigera export från Taiwan som för närvarande sänds till andra tredje länder.

52. När det gäller gemenskapsindustrins lönsamhet kan man förutse två grundläggande scenarier om antidumpningsåtgärderna mot import med ursprung i Taiwan tillåts upphöra att gälla. Enligt det första kommer gemenskapsindustrin att fortsätta att sälja till samma priser, vilket kommer att resultera i minskad marknadsandel med direkta följder för lönsamheten på lång sikt. Enligt det andra kommer gemenskapsindustrin att sänka priserna för vissa delar av sin försäljning, nämligen de delar där konkurrensen från Taiwan är som mest intensiv, vilket kommer att leda till försämrad lönsamhet. Det har uppskattats att gemenskapsindustrin i det första scenariot skulle förlora ytterligare 2,5 % av sin marknadsandel och få sin lönsamhet försämrad på kort sikt med 9,5 %. Skulle gemenskapsindustrin däremot följa den nedåtgående pristrenden skulle lönsamheten sjunka från 5,6 % till 2,7 %. Enligt bägge dessa scenarier skulle alltså gemenskapsindustrins lönsamhet påverkas negativt av den skadevållande dumpade importen med ursprung i Taiwan.

3. Slutsats beträffande återkomsten av skadevållande dumpning

53. Priserna på den dumpade importen från Taiwan minskade under undersökningsperioden med 14 %, samtidigt som gemenskapsindustrins priser ökade med 3 %. Följden blev att marknadsandelen för importen från Taiwan ökade från 1,5 % 1994 till 5,3 % under undersökningsperioden, eller med 253 %. När importen från Taiwan började fylla det tomrum som Vitryssland lämnat försämrades gemenskapsindustrins ekonomiska situation.

54. Den betydande produktionskapaciteten i Taiwan, vilken delvis installerats helt nyligen, de attraktiva priserna på gemenskapsmarknaden och därmed risken för en exportoffensiv tyder på att de antidumpningsåtgärder som nu är i kraft beträffande Taiwan bör bibehållas så att det kan undvikas att den skadevållande dumpningen återkommer.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledande anmärkning

55. Det kan erinras om att det i tidigare undersökningar ansetts att det inte skulle strida mot gemenskapens intresse att införa åtgärder. Det bör också noteras att den nu aktuella undersökningen är en översyn, och att analysen avser en situation i vilken antidumpningsåtgärder redan tillämpats. Undersökningen äger alltså rum vid en tidpunkt och är av sådant slag att det är möjligt bedöma eventuella negativa, otillbörliga verkningar för de parter som berörs av antidumpningsåtgärderna.

På denna grundval undersöktes om det, trots slutsatserna beträffande sannolikheten för att den skadevållande dumpningen fortsätter eller återkommer, var klart att det inte ligger i gemenskapens intresse att fortsätta att tillämpa åtgärderna i detta särskilda fall. I enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen övervägdes därför verkningarna av åtgärder för alla parter som berördes av förfarandet och även följderna av att inte fortsätta att tillämpa åtgärderna gentemot Taiwan.

2. Gemenskapsindustrins intresse

56. Gemenskapsindustrin har i närmare tio år fått känna av följderna av lågprisimport eller dumpad import av syntetfibrer av polyester. Som visats i det föregående har syftet med de antidumpningsåtgärder som nu är förmål för översyn, nämligen att återupprätta lojal konkurrens på gemenskapsmarknaden mellan tillverkarna i gemenskapen och deras exporterande motsvarigheter i tredje land, inte uppnåtts fullt ut.

Genom att försöka sänka tillverkningskostnaderna och öka sin konkurrenskraft på denna priskänsliga marknad har gemenskapsindustrin under senare år gjort betydande ansträngningar för att höja produktiviteten. Dess rationaliseringsansträngningar var särskilt omfattande under den undersökta perioden. I en strävan att minska kostnaderna och förbättra sin konkurrenskraft lade en gemenskapstillverkare ned två produktionsanläggningar.

Med hänsyn till gemenskapsindustrins skada, särskilt det faktum att industrin hindrats från att helt återhämta sig från de ekonomiska svårigheter som uppstått på grund av den dumpade importen, görs bedömningen att gemenskapsindustrins situation, i avsaknad av åtgärder, sannolikt kommer att ytterligare förvärras. Detta skulle kunna resultera i en allvarlig sysselsättningsminskning och kan i sista hand leda till att antalet tillverkare i gemenskapen minskar.

De omstruktureringsansträngningar som nu pågår inom gemenskapsindustrin visar dessutom att den inte är redo att lämna detta tillverkningssegment. Det skulle därför ligga i gemenskapsindustrins intresse att antidumpningsåtgärderna bibehålls.

3. Verkningar för användare

57. Ingen användare i gemenskapen besvarade det frågeformulär som kommissionen sände ut i samband med den nu aktuella undersökningen. Det lades inte fram någon dokumentation beträffande verkningarna av de gällande åtgärderna för användarföretagens tillverkningskostnader. Någon analys av hur de åtgärder som nu är i kraft har påverkat användarnas tillverkningskostnader har följaktligen inte kunnat göras.

58. Två användarsammanslutning på gemenskapsnivå lämnade uppgifter och yrkade på att åtgärderna skulle upphöra. De hävdade i sina inlagor att gemenskapsindustrin inte var i stånd att tillgodose efterfrågan. Vissa användare av en viss typ av syntetfibrer av polyester, stoppningsfibrer ("fiberfill"), uppgav för kommissionen att den största tillverkaren i gemenskapen av denna produkttyp inte kunde tillgodose deras behov. Någon särskild brist synes emellertid inte ha förelegat på gemenskapsmarknaden under den undersökta perioden. Syftet med antidumpningsåtgärder är inte att avstänga gemenskapsmarknaden från import, utan att kompensera för illojala handelsmetoder och förhindra snedvridande effekter av dumpad och skadevållande import. I detta speciella fall förefaller åtgärderna inte ha hindrat import från att komma in på gemenskapsmarknaden. Som nämnts i det föregående ökade importen från Taiwan väsentligt under undersökningsperioden.

Med hänsyn till gemenskapsindustrins betydande produktionskapacitet och med tanke på att det finns andra leverantörer utanför gemenskapen konstaterades det vidare att risken för en allmän brist på tillgångssidan är mycket liten eller obefintlig.

59. Några berörda parter hävdade att det var risk för att produkter som tillverkats i gemenskapen och i vilka det ingår syntetfibrer av polyester inte skulle kunna konkurrera på den internationella marknaden om antidumpningsåtgärderna får fortsätta att gälla eller återinförs. Detta argument kan inte godtas, eftersom syntetfibrer som används för framställning i gemenskapen av produkter för försäljning på export kan införas till gemenskapen tullfritt enligt förfarandet för aktiv förädling. Eftersom de antidumpningsåtgärder som översynen gäller varit i kraft sedan minst fem år tillbaka, hade de berörda parterna dessutom möjlighet att visa i vad mån åtgärderna påverkat deras tillverkningskostnader och deras internationella konkurrenskraft, men några uppgifter i detta avseende lämnades inte.

På grundval av ovanstående och eftersom åtgärderna redan varit i kraft en viss tid och skulle komma att fortsätta att tillämpas på samma nivå, kan slutsatsen dras att användarnas situation inte skulle försämras om åtgärderna skulle bibehållas eller återinföras.

4. Följder för konkurrensen på gemenskapsmarknaden

60. Det har gjorts gällande att konkurrensen på gemenskapsmarknaden för syntetfibrer av polyester skulle komma att påverkas om antidumpningstullen får fortsätta att gälla, eftersom gemenskapsindustrin därigenom skulle få en starkare ställning.

När det gäller konkurrensbetingelserna på gemenskapsmarknaden kan anföras att de åtgärder som nu är i kraft inte är av sådan art att de exporterande tillverkare som översynen gäller utestängs från gemenskapsmarknaden. Åtgärderna kommer att medge att dessa exporterande tillverkare fortsätter att vara verksamma på marknaden. Det kan erinras om att användarindustrierna och andra ekonomiska aktörer alltid haft förmånen av att kunna välja mellan en rad konkurrenter på marknaden.

Användarna av den berörda produkten skulle alltså också fortsättningsvis ha förmånen av att ha tillgång till en marknad där en rad leverantörer är verksamma.

5. Slutsats

61. På grundval särskilt av ovanstående omständigheter och överväganden och efter en prövning av de argument som framförts av gemenskapsindustrin och av sammanslutningar som representerar användare av den berörda produkten drogs slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte fortsätta att tillämpa gällande åtgärder beträffande import från Taiwan.

H. AVSLUTANDE AV FÖRFARANDET BETRÄFFANDE IMPORT MED URSPRUNG I SYDKOREA

62. På grundval av slutsatserna i skäl 26 är de antidumpningsåtgärder som för närvarande är i kraft beträffande import med ursprung i Sydkorea inte längre berättigade.

63. Därför är de skyddsåtgärder som för närvarande är i kraft mot import med ursprung i Sydkorea inte längre nödvändiga, och förfarandet bör avslutas beträffande import med ursprung i detta land.

I. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER BETRÄFFANDE IMPORT MED URSPRUNG I TAIWAN

64. Av ovanstående följer att de antidumpningstullar på import av syntetfibrer av polyester med ursprung i Taiwan som infördes genom förordning (EEG) nr 3017/92 bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av syntetfibrer av polyester inte kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 550320 00, med ursprung i Taiwan

2. Tullen skall beräknas på grundval av produktens nettopris fritt gemenskapens gräns före tull och tullsatsen skall vara:

- 13 % för syntetfibrer av polyester med ursprung i Taiwan (Taric-tilläggsnummer 8195), med undantag av syntetfibrer av polyester vilka tillverkats av nedan förtecknade företag för vilka följande satser skall tillämpas:

- Far Eastern Textile Ltd, Taipei 6,8 %

(Taric-tilläggsnummer 8192)

- Nan Ya Plastics Corporation, Taipei 5,9 %

(Taric-tilläggsnummer 8193)

- Shingkong Synthetic Fibres Co., Taipei 13,0 %

(Taric-tilläggsnummer 8194)

Artikel 2

Antidumpningsförfarandet beträffande import av syntetfibrer av polyester med ursprung i Sydkorea skall avslutas.

Artikel 3

Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande