Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upprättande av en ram för gemenskapsåtgärder på området för vattenpolitik (KOM(97) 49 slutlig)

(framlagt av kommissionen enligt artikel 250.2 i EG-fördraget)

MOTIVERING

Den 26 februari 1997 antog kommissionen ett förslag till rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapsåtgärder på området för vattenpolitik (KOM(97) 49 slutlig, KOM(97) 614 slutlig och KOM(98) 76 slutlig).

Kommissionen lägger i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget fram detta ändrade förslag till ovannämnda direktiv. I det ändrade förslaget beaktas en rad ändringsförslag antagna av Europaparlamentet vid sitt plenarsammanträde den 11 februari 1999.

Kommissionen har granskat parlamentets ändringsförslag och infört en del av dem i det ändrade förslaget. I denna motivering förklaras kommissionens hållning till vart och ett av de ändringsförslag som parlamentet antog vid den första behandlingen.

Kommissionen kan i allmänhet godta ändringsförslag som bidrar till att göra texten tydligare och genom vilka eventuella tvetydigheter och oklarheter undanröjs. Kommissionen kan dessutom godta ändringsförslag genom vilka öppenheten i samband med det föreslagna direktivet förbättras. Kommissionen kan däremot inte godta ändringsförslag som den anser vara ogenomförbara eller som skulle göra genomförandet orimligt svårt.

Kommissionens hållning till parlamentets ändringsförslag

Vid sitt plenarsammanträde den 11 februari 1999 godkände Europaparlamentet kommissionens förslag med sammanlagt 133 ändringsförslag.

Följande 88 av parlamentets 133 ändringsförslag kan kommissionen godta:

* 15 kompromisser (ändringsförslag 86, 118, 121, 189, 190, 191, 192, 193, 194, 195, 196, 197, 198, 200, 201) och 24 andra ändringsförslag (8, 23, 24, 28, 30, 31, 32, 41, 42, 44, 45, 54, 64, 78, 79, 80, 82, 97, 112, 113, 114, 116, 117, 122). Små redaktionella ändringar och tillägg har gjorts i samband med några av dessa.

* 10 ändringsförslag delvis (6, 9, 18, 25, 34, 55, 88, 109, 120, 158).

* 37 ändringsförslag i princip (2, 4, 5, 10, 13, 14, 19, 20, 27, 29, 39, 47, 48, 49, 50, 51, 53, 56, 57, 58, 60, 62, 63, 65, 66, 71, 75, 87, 91, 93, 95, 96, 98, 103, 108, 119, 157).

Kommissionen kan inte godta de övriga 47 ändringsförslagen (1, 11, 12, 15, 16, 21, 22, 33, 35, 36, 37, 40, 43, 46, 52, 59, 67, 68, 69, 70, 72, 73, 74, 76, 84, 85, 92, 94, 99, 100, 101, 102, 110, 111, 115, 123, 125, 149, 150, 164, 165, 171, 179, 182, 183, 184, 185).

I ändringsförslagen 8, 41, 42, 44 och 45, som gäller målen, klargörs att förebyggandet av försämringar är ett mål i sig och att det inte är knutet till kravet på att uppnå en god status. Enligt ändringsförslagen 118, 189, 191, 192 och 193 skall man särskilt hänvisa till skydd och förbättring av våtmarker. I fråga om allmänhetens deltagande och rapportering föreslås att medlemsstaterna och kommissionen skall vara skyldiga att rapportera oftare (ändringsförslag 86, 196, 197, 198, 200). Genom dessa ändringsförslag förbättras öppenheten och ökas allmänhetens deltagande avsevärt. Ändringsförslag 120 gäller samma fråga och kan i princip godtas.

Användbara definitioner eller tekniska specifikationer ges i ändringsförslagen 23, 24, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 53, 55, 56, 57, 58, 64, 91, 95, 96, 97, 98, 103, 108, 109, 112, 113, 114, 116, 117 och 157, varför de kan godtas helt, delvis eller i princip.

I ändringsförslag 63 klargörs att kraven på övervakning också gäller havszoner enligt bilaga V i förslaget.

I ändringsförslagen 121 och 122, som återspeglar den grundläggande tanken i ändringsförslag 34, hänvisas särskilt till att direktivet även skall omfatta radioaktiva ämnen och ämnen som kan störa endokrina funktioner. Genom dessa ändringsförslag klargörs direktivets tillämpningsområde, även om de inte innebär någon innehållslig ändring, eftersom dessa ämnen underförstått redan omfattas av definitionen av föroreningar.

Övervakningen av farliga ämnen är en viktig fråga och kommissionen välkomnar det krav på gemenskapsåtgärder som ställs i ändringsförslagen 6, 19 och 47 och som går ut på att man fortsätter reducera utledningen av farliga ämnen och till sist avskaffar dem, vilket är i linje med Esbjergdeklarationen från fjärde Nordsjökonferensen. Som mål föreslås att utledning, utsläpp och läckage av farliga ämnen skall vara avskaffade inom en generation. Deklarationen undertecknades 1995 av sju medlemsstater och av kommissionen. Den införlivades 1998 av de deltagande medlemsstaterna och av kommissionen med ramarna för Ospar-konventionen. I båda sammanhangen uttrycks detta mål som en politisk förklaring utan rättslig bindning. Med tanke på målets rättsliga natur, dess sociala och ekonomiska följder och dess tekniska genomförbarhet verkar det olämpligt att göra avskaffandet av utledningen av farliga ämnen till ett rättsligt bindande mål inom ramen för detta direktiv. Kommissionen kan därför i princip godta ändringsförslagen 6, 19 och 47. I sitt ändrade förslag har kommissionen som ett av det föreslagna direktivets syften infört slutmålet att koncentrationerna i den marina miljön skall ligga nära bakgrundsvärdena för naturligt förekommande ämnen och nära noll för syntetiska ämnen. Genom ändringsförslag 195 klargörs sambandet med internationella avtal i denna fråga. De övriga ändringsförslag som gäller denna fråga (22, 43 och 46) kan inte godtas, eftersom de går längre än OSPAR-avtalet. Genom ändringsförslagen 22 och 46 fastställs procentsatser för det gradvisa avskaffandet, vilka inte ingår i avtalet, och genom ändringsförslag 43 skulle det slutliga målet för det gradvisa avskaffandet bli rättsligt bindande. I ändringsförslag 33 definieras farliga ämnen med oklara kriterier, t.ex. "som leder till farhågor". Kommissionen föredrar de kriterier för bedömning av prioriterade ämnen som fastställs i artikel 21 i förslaget. Enligt ändringsförslagen 164 och 165 skall det upprättas en förteckning över ämnen för vilka det på grund av bristen på relevanta eller standardiserade uppgifter inte kan göras en fullständig bedömning av de potentiellt farliga egenskaperna. Detta skulle medföra en oacceptabel osäkerhet angående kriterierna för att avgöra vilka ämnen som skall klassificeras som farliga. Syftet med kommissionens förslag är att fastställa en förteckning över prioriterade ämnen är att koncentrera åtgärder och resurser på vissa ämnen som medför särskilda problem och dessa ändringsförslag skulle i stället innebära att resurserna utnyttjas på ett mindre koncentrerat sätt.

Ändringsförslag 29 kan i princip godtas, men kommissionen anser att det är bättre att ange detaljerna för grundvattenstatusens definition genom en ändring av definitionen i bilaga V. Målet att uppnå en obetydlig av människan framställd förorening av grundvattnet har lagts till som slutmål, enligt vilket man skall åstadkomma en omsvängning i alla väsentliga och ihållande uppåtgående utvecklingstendenser i fråga om koncentrationen av alla förorenande ämnen till följd av påverkan genom mänsklig verksamhet. Eftersom man ofta får räkna med mycket långa eftersläpningar när det gäller återställandet av grundvatten, vill kommissionen helst inte ange något datum för när detta ytterligare miljömål i samband med god status skall vara uppnått, dvs. när den av människan framställda föroreningen skall vara obetydlig.

Ändringsförslagen 60, 65 och 66 kan i princip godtas. Tanken i ändringsförslag 66, nämligen att man fastställer avgifterna på en nivå som uppmuntrar till att uppnå miljömål, har införts i det föreslagna direktivet. Ändringsförslagen 59, 67, 68 och 69 kan för närvarande inte godtas. Det är visserligen viktigt att ta bättre hänsyn till miljö- och resursförbrukningskostnader när man beräknar avgifter, men detta måste först undersökas närmare.

I ändringsförslag 20, 48, 49, 50 och 51 anges vissa undantagsvillkor i samband med naturkatastrofer, tidigare mänsklig verksamhet eller naturliga förhållanden, vilka kommissionen i princip kan godta. Ändringsförslag 115 skulle innebära att man tar bort kriterierna för fastställandet av kraftigt ändrade fysiska egenskaper hos en vattenförekomst tillsammans med de därmed sammanhängande miljömålen, vilket inte kan godtas. I ändringsförslag 201 införs undantag för utsläpp i grundvattnet under vissa villkor, nämligen när utsläppen sammanhänger med utforskning och utvinning av kolväten, gruvdrift, lagring av gas eller andra vetenskapliga eller liknande syften.

En rad ändringsförslag gäller den kombinerade metoden (25, 34, 39, 84, 85, 87, 88). I ändringsförslagen 25 och 39 definieras den kombinerade metoden och fastställs hur den skall tillämpas. Kommissionen anser att det är bättre att ange kraven för metoden i en särskild artikel snarare än i en definitionen. Eftersom dessa krav innebär betydande skyldigheter för medlemsstaterna, bör de tydligt och klart fastställas i en artikel. Förslagets ordalydelse har ändrats något för att förtydliga den kombinerade metodens tillämpningsområde i rättsligt hänseende. I ändringsförslagen 84 och 85 anges hur ofta prioriteringslistan skall ses över. Det krävs mycket arbete för att upprätta en prioriteringslista och det är därför inte realistiskt att tro att man kan utarbeta, förhandla om och anta förslag om uppföljning av kontrollåtgärder oftare än en gång vart sjätte år. Kommissionen föreslår därför att den nuvarande översynsintervallen bibehålls. I ändringsförslagen 87 och 88 anges när kommissionen skall utarbeta förslag om kontroller, nämligen en gång om året när det gäller utsläppskällor och en gång vartannat år när det gäller kvalitetsnormer. En period på två år för båda uppgifter verkar mer realistisk och har därför införts i förslaget. Genom ändringsförslagen 34 och 88 avskaffas kravet på medlemsstaterna att fastställa egna normer då det saknas gemenskapsnormer. Dessa ändringsförslag avvisas delvis, eftersom kommissionen befarar en lucka i lagstiftningen, i det fall rådet och parlamentet inte skulle uppnå enighet i fråga om kommissionens förslag om europeiska kvalitetsnormer för prioriterade ämnen. För att garantera en lämplig kontroll av utsläpp av prioriterade ämnen kan kommissionen inte godta ändringsförslagen 99, 100, 101, 102 och 111, där en särskild hänvisning till övervakningen av dessa ämnen tas bort.

Kommissionen kan delvis godta ändringsförslag 158 där det klargörs hur kvalitetsnormer skall tillämpas på ytvatten som är avsett som dricksvatten. Att man tar bort den viktiga hänvisningen till systemet för vattenrening kan däremot inte godtas. Detta är viktigt eftersom det både återspeglar den nuvarande rättsliga situationen enligt rådets direktiv 75/440/EEG och det förhållandet att ytvatten alltid måste renas innan det kan användas som dricksvatten. Ordalydelsen i förslaget har dock ändrats något för att bevara hänvisningen till den "tillämpade" vattenreningen för att på så vis undanröja tvetydigheten i den ursprungliga texten. Enligt ändringsförslag 62 skall det läggas fram en handlingsplan för hur en viss status skall uppnås för att reningsåtgärderna skall kunna minimeras så att de uppfyller kraven i direktivet om dricksvatten (80/778/EEG). Det finns i förslaget redan rättsligt bindande krav på det handlingsprogram som krävs för att uppnå den krävda vattenstatusen. Genom planerna för avrinningsområdesförvaltning och de åtgärdsprogram som utgör en del av dessa måste det säkerställas att en god vattenstatus uppnås. Även om det inte uttryckligen krävs i förslaget bör det på så vis säkerställas att reningen minskas betydligt till ett minimum när det gäller sådant vatten som uppfyller kraven för den goda status som krävs enligt förslaget. För att uppfylla kraven i direktivet om dricksvatten kan det dock krävas omfattande rening när det gäller vatten som inte är av god status, men som ändå utgör en acceptabel eller nödvändig råvattenskälla eller när statusen inte är god på grund av t.ex. tillfälliga föroreningar, översvämningar etc. Kommissionen anser det därför nödvändigt att behålla hänvisningen till den vattenrening som tillämpas.

En rad ändringsförslag (främst 16, 18, 21, 36, 73, 74, 75 och 76) gäller själva förvaltningen av vattenresurser, vilket förutsätter att artikel 175.2 tjänar som rättslig grund. Förvaltningen av vattenmängder berörs i direktivet för närvarande endast i den mån detta bidrar till att skydda miljön. Kommissionen kan inte godta de nämnda ändringsförslagen inom ramen för detta förslag, eftersom man genom ändringarna riskerar att störa jämvikten i argumenten för valet av förslagets rättsliga grund. I ändringsförslagen 18 (åtgärder för en effektiv vattenanvändning) och 76 (planering av efterfrågan) ges nyttiga förslag, som i annat fall hade varit godtagbara. Kommissionen kan godta att "vattenkonsumtion" ersätts med "vattenanvändning".

I en rad ändringsförslag klargörs eller införs nya bestämmelser om åtgärdsprogrammet, vilka kommissionen kan godta helt (78 och 79) eller i princip (71 och 119).

Ändringsförslagen 54, 80 och 82 innebär enkla redaktionella ändringar som är godtagbara.

En rad ändringsförslag (2, 4, 5, 6, 9, 10, 13, 14, 190, 194) gäller ändringar i och tillägg till skälen. Dessa kan helt, delvis eller i princip godtas i linje med ändringsförslagen till de motsvarande artiklarna. Det är inte nödvändigt att i skälen hänvisa till turistpolitiken, eftersom denna underförstått redan omfattas av texten. Hänvisningen till handlingsprogrammet avseende grundvattenmiljön är godtagbar.

Ändringsförslagen 35, 37, 40, 74 och 123 gäller förvaltningsstrukturer som man enligt subsidiaritetsprincipen bör låta medlemsstaterna fastställa.

Enligt ändringsförslag 1 skall det i ett skäl anges att vatten inte är någon kommersiell vara vilken som helst, utan snarare ett arv som tillhör Europeiska unionens folk och att vattnet måste skyddas som sådant arv. Detta skäl verkar vara inspirerat av ordalydelsen i Förenta Nationernas havsrättskonvention. Det är dock tveksamt vilket värde detta har i en gemenskapslag - det är närmast en retorisk formulering.

Ändringsförslag 11 kan delvis godtas så att det läggs till ett krav på att det årligen skall offentliggöras en uppdaterad plan över de möjliga framtida initiativ som kommissionen planerar eller överväger inom vattenområdet. Istället för kravet på att planen skall offentliggöras vart annat år godtar kommissionen ändringsförslagen 198 och 200 genom vilka det säkerställs att rapporter om genomförandet offentliggörs vart tredje år.

Ändringsförslag 12 innebär att "kommer att" skall ändras till "skall" vilket medför en skyddsnivå som det inte är lämpligt att införa i ett skäl, eftersom ett skäl i sig inte medför någon rättslig skyldighet. I skälet ges en uppgift om konsekvenserna av det föreslagna direktivet.

Enligt ändringsförslag 15 skall det i ett skäl anges att det inte finns någon naturlig rätt att släppa ut farliga eller radioaktiva ämnen i vatten och att vetenskapliga och tekniska framsteg gör det möjligt att tillämpa produktionsteknik som successivt blir mindre förorenande. Det är oklart vilka praktiska konsekvenser detta skäl skulle få och det är bättre att ta med de bestämmelser som krävs för att säkerställa att det underliggande målet uppfylls i de skäl som redan finns och i tillägget i skäl 18a i detta ändrade förslag.

Genom ändringsförslagen 52, 70 och 94 läggs ordet "distrikt" till i planerna för avrinningsområdesförvaltning. Det är tveksamt vilket värde detta har.

Genom ändringsförslag 70 införs ett krav på att alla lämpliga åtgärder skall vidtas för att säkerställa att föroreningarna inte ökar av sådana vattenresurser som inte omfattas av direktivet. Denna ändring är inte nödvändig eftersom det i artikel 4.4 e i direktivet redan anges att alla krav i annan gemenskapslagstiftning för territorialvatten eller andra havsvatten måste iakttas och att alla åtgärder som är i överensstämmelse med internationell rätt och som krävs för att förebygga, minska och bekämpa föroreningar av den marina miljön måste vidtas. Det är dessutom oklart vilka ytterligare åtgärder som skulle komplettera de åtgärder som redan krävs enligt direktivet och enligt annan gällande gemenskapslagstiftning. Det är inte heller klart vad som skulle utgöra grunden för dessa åtgärder när det gäller att fastställa statusen på vatten för vilka målen avseende god status i direktivet inte gäller, eftersom dessa vatten inte identifieras i ändringsförslaget och det inte heller ges någon definition av vattenstatus eller miljöskyddsnivå när det gäller sådana vatten.

Genom ändringsförslag 72 införs det ett särskilt krav på att det skall genomföras en miljökonsekvensbeskrivning när uttag av vatten kan inverka på vattenstatusen. I förslaget ingår redan ett krav på att konsekvenserna för vattenstatusen av bland annat uttag skall bedömas enligt de kriterier och förfaranden som fastställs i direktivet. Enligt förslaget skall dessutom medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att undvika att till exempel uttag av vatten inverkar negativt på vattenstatusen. Denna bedömning måste göras inom ramen för en plan för hela avrinningsdistriktet. Dessutom skall det enligt rådets direktiv 97/11/EG göras en miljökonsekvensbeskrivningen för storskaliga uttag av grundvatten och storskalig vattenavledning, liksom för mindre sådana projekt och bevattningsprojekt. Ändringsförslag 72 är därför inte nödvändigt.

Enligt ändringsförslag 92 skall det göras ändringar i kommittéförfarandet, vilket kommissionen inte kan acceptera. Att ändra kommittéförfarandet är en politisk fråga och bör inte behandlas i ett förslag till direktiv.

Genom ändringsförslag 93 fastställs ett förfarande för när gällande vattenlagstiftning skall upphöra att gälla och ersättas av förslaget. Denna begäran om ett förfarande för när gällande lagstiftning skall upphöra att gälla allteftersom motsvarande bestämmelser i direktivet genomförs har införts i det ändrade ändringsförslaget även om den föreslagna tidpunkten har ändrats. Dessa ändringar återspeglar också bättre den ursprungliga ordalydelsen i skäl 37 i förslaget. Kommissionen kan inte godta denna begäran om upphävande av gällande lagstiftning som förtecknas i bilaga IX i förslaget då medlemsstaterna har fastställt gränsvärden för utsläpp av de ämnen som anges i artikel 21.2., enligt artikel 21.1. och 13.3 f. För det första krävs enligt direktivet en kombinerad metod för att kontrollera farliga ämnen vilken inbegriper både gränsvärden för utsläpp och miljökvalitetsnormer. För det andra skulle lagstiftningen upphävas beroende på när den sista medlemsstaten har uppfyllt sin skyldighet, vilket inte kan godtas eftersom det skulle leda till rättslig oklarhet.

Genom ändringsförslag 110 ändras "ytvattenstatus" till "status för ytfärskvatten, flodmynningar och kustvatten". Genom ändringsförslag 149 ändras "Sjöar" till "Sjöar, dammar och våtmarker i inlandet". Genom ändringsförslag 150 läggs "och våtmarker vid kusten" till. Kommissionen har behållit den ursprungliga formuleringen eftersom det är tveksamt vilka praktiska fördelar dessa ändringar av terminologin medför. Genom att acceptera ändringsförslagen 118, 189, 191, 192 och 193 har kommissionen klargjort direktivets tillämpningsområde när det gäller våtmarker.

Enligt ändringsförslag 125 skall information om planerade åtgärder finnas tillgänglig kostnadsfritt via Internet. Detta ändringsförslag går längre än gällande direktiv 90/313/EG om rätt att ta del av miljöinformation och den nyligen antagna Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande och möjlighet till rättslig prövning avseende miljöfrågor. I förslaget finns dessutom redan omfattande bestämmelser att medlemsstaterna och kommissionen skall svara för information och rapportering och se till att allmänheten rådfrågas. Dessa krav har skärpts ytterligare genom att kommissionen godtagit ändringsförslagen 86, 196, 197, 198 och 200.

Enligt ändringsförslag 171 skall kommissionen, fem år efter det att direktivet genomförts, genomföra en kostnads-nyttoanalys av de investeringar som måste göras enligt direktivet. Kommissionen anser inte att behövs en särskild kostnads- nyttoanalys. Enligt direktivet skall medlemsstaterna genomföra en ekonomisk analys (om än inte just en kostnads-nyttoanalys) av vattenanvändningen inom varje avrinningsdistrikt fem år efter det att direktivet antagits. Dessutom har kommissionen godtagit ändringsförslag enligt vilka både medlemsstaterna och kommissionen måste utarbeta rapporter om sådana analyser. I de sexåriga planerna för avrinningsområdesförvaltning, som skall utarbetas enligt direktivet, kommer det också att finnas rapporter om vattenekonomi och förbättringar av vattenstatusen inom varje avrinningsdistrikt. Dessa kan utgöra grunden för en bedömning av de kostnader och den nytta som följer av direktivet när det väl har genomförts och leder till att vattenmiljön skyddas och förbättras.

I ändringsförslag 179 anges att medlemsstaterna har rätt att införa striktare restriktioner än vad som krävs enligt direktivet. Detta fastställs redan i artikel 176 i fördraget och behöver därför inte tas med i förslaget.

Enligt ändringsförlag 182 skall det i ett skäl anges att ekonomiska styrmedel som används på ett riktigt sätt kan förbättra förvaltningen av vattenresurserna och leda till en mer rationell användning. Dessutom knyts olämplig eller otillbörlig användning av vattenresurser till principen att förorenaren betalar. Även om detta i sig inte är fel är det inte klart vad som menas med "på ett riktigt sätt" eller "olämplig eller otillbörlig" användning och det är heller inte självklart vilka bestämmelser i förslaget som skälet avser. Om detta togs med i förslaget skulle det därför kunna bli tvetydigt.

Definitionerna av "konstgjord vattenförekomst" och "väsentligen påverkad vattenförekomst" i ändringsförslagen 183 och 184 verkar vara onödiga. För att göra förslaget tydligare har dock kommissionen ändrat bilaga II där man nu anger de kriterier enligt vilka vatten kan definieras som konstgjorda eller kraftigt modifierade.

Enligt ändringsförslag 185 skall det i artikel 4.1 införas ett alternativt sätt att hänvisa till tidsfristen fram till 2010 då miljömålen skall ha uppnåtts, utan att tidsfristen ändras, och enligt förslaget skall det anges att kraven måste uppfyllas i enlighet med bestämmelserna i bilaga V. Kommissionen ser ingen fördel med att ändra denna formulering, men har tagit med en hänvisning till bestämmelserna i bilaga V där dessa mål anges i enlighet med ändringsförslag 185.

Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upprättande av en ram för gemenskapsåtgärder på området för vattenpolitik (KOM(97) 49 slutlig) (Text av betydelse för EES)

Ursprunglig ordalydelse // Ändrad ordalydelse

Skäl 2a (nytt)

// Skyddet av vattenstatusen kommer att bidra till att säkerställa försörjningen av dricksvatten till befolkningen.

Skäl 5a (nytt)

// Den 29 maj 1995 antog kommissionen ett meddelande till rådet och Europaparlamentet om förnuftigt nyttjande och bevarande av våtmarker, i vilket våtmarkernas viktiga funktioner när det gäller att skydda vattenresurserna erkändes.

Skäl 11a (nytt)

// All effektiv och sammanhängande vattenpolitik bör ta hänsyn till sårbarheten i de vattenekosystem som finns nära kuster och flodmynningar, samt i havsvikar och relativt slutna hav, eftersom deras jämvikt påverkas starkt av kvaliteten på det avrinningsvatten som rinner ut där.

Skäl XX nytt

// Gemenskapen och medlemsstaterna är parter i olika internationella avtal som innehåller viktiga förpliktelser om skydd mot förorening av marina vatten, bland annat Helcom-, Ospar- och Barcelonakonventionerna. Detta direktiv kommer att bidra till att göra det möjligt för gemenskapen och medlemsstaterna att uppfylla dessa förpliktelser.

Skäl 13a (nytt)

// Åtgärder för skydd av vattenstatusen i avrinningsområden kommer att ge ekonomiska fördelar, eftersom de bidrar till att skydda fiskpopulationerna, även fiskpopulationer i kustvatten.

Skäl 18a

// För ett bättre skydd av vattenmiljön krävs en successiv minskning av olika typer av utsläpp av farliga ämnen, som prioriteras på grundval av deras risk för eller via vattenmiljön, och förhindrande av utsläpp av dessa ämnen genom läckage eller olyckor. Detta kommer att bidra till målet att olika typer av utsläpp upphör samt till slutmålet att koncentrationerna i den marina miljön ligger nära bakgrundsvärdena för naturligt förekommande ämnen och nära noll för syntetiska ämnen. Rådet och Europaparlamentet bör, på förslag från kommissionen, enas om vilka ämnen som skall prioriteras när åtgärder vidtas. Rådet och Europaparlamentet bör, på förslag från kommissionen, vidta åtgärder för att successivt minska utsläppen av dessa ämnen med bektande av alla källor.

Skäl 19

Gemensamma principer behövs för att samordna medlemsstaternas insatser för att förbättra vattenkvantiteten och -kvaliteten, att främja en hållbar vattenkonsumtion, att bidra till kontrollen av gränsöverskridande miljöförstöringsproblem, att skydda ekosystemen, i synnerhet vattenekosystemen, och att skydda rekreationspotentialen hos gemenskapens vattenresurser. // Gemensamma principer behövs för att samordna medlemsstaternas insatser för att förbättra skyddet av gemenskapens vattenresurser både när det gäller kvantitet och kvalitet, främja en hållbar vattenanvändning, bidra till kontrollen av gränsöverskridande problem som rör vatten, skydda vattenekosystemen och sådana terrestra ekosystem och våtmarker som är direkt beroende av dem samt skydda och utveckla de potentiella användningsområdena för gemenskapens vattenresurser.

Skäl 19a (nytt)

// Det är nödvändigt att utveckla en integrerad vattenpolitik för gemenskapen.

Skäl 20

Gemensamma definitioner av vattenstatusen vad gäller kvalitet och kvantitet bör fastställas. Miljömål bör föreskrivas på gemenskapsnivå för att säkerställa att en god yt- och grundvattenstatus uppnås. // Gemensamma definitioner av vattenstatusen vad gäller kvalitet och kvantitet bör fastställas. Miljömål bör föreskrivas för att säkerställa att en god yt- och grundvattenstatus uppnås i hela gemenskapen och att försämring av vattnets status undviks på gemenskapsnivå.

Skäl 29

Ytterligare integration av hållbar vattenförvaltning i gemenskapens övriga politik och, i synnerhet, i jordbrukspolitiken, regionalpolitiken och fiskeripolitiken är nödvändig. Detta direktiv kommer att utgöra en grund för en fortsatt dialog och för utvecklingen av strategier för ytterligare integration av olika politiska områden. Detta direktiv kommer därför att vara ett viktigt bidrag vid genomförandet av huvudprinciperna och målen för det europeiska projektet för fysisk utveckling (European Spatial Development Perspective). // Ytterligare integration av hållbar vattenförvaltning i gemenskapens övriga politik och, i synnerhet, i jordbrukspolitiken, regionalpolitiken, turistpolitiken och fiskeripolitiken är nödvändig. Ett väsentligt bidrag till detta kommer att lämnas genom förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ett handlingsprogram för integrerat skydd och förvaltning av grundvattenmiljön (KOM(96) 0315 slutlig av den 10 juli 1996). Detta direktiv kommer att utgöra en grund för en fortsatt dialog och för utvecklingen av strategier för ytterligare integration av olika politiska områden. Detta direktiv kommer därför att vara ett viktigt bidrag vid genomförandet av huvudprinciperna och målen för det europeiska projektet för fysisk utveckling (European Spatial Development Perspective).

Skäl 30(a) (nytt)

// Det kan under vissa förhållanden finnas skäl att bevilja undantag från kraven på att förebygga ytterligare försämring eller uppnå god status, om detta hindras av oförutsedda eller exceptionella omständigheter, särskilt översvämning och torka.

Skäl X (nytt)

// Gemenskapsåtgärder enligt Euratomfördraget för hälsoskydd mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning av mänskligt ursprung ger ett visst miljöskydd. Det krävs ytterligare åtgärder för att åstadkomma ett fullgott skydd för miljön i enlighet med målen i detta direktiv.

Skäl 35

Kommissionen bör årligen lägga fram en uppdaterad plan över de möjliga framtida initiativ den planerar eller överväger inom vattenområdet. // Kommissionen bör årligen offentliggöra en uppdaterad plan över de möjliga framtida initiativ den planerar eller överväger inom vattenområdet.

Skäl 37b (nytt)

// En hållbar utveckling förutsätter att principen om en sund vattenpolitik inte frångås för att främja en regions ekonomiska utveckling.

Artikel 1

Syfte

Det övergripande syftet med detta direktiv är att upprätta ett ramverk för skyddet av gemenskapens vatten som

a) // för ytvatten, flodmynningar, kustvatten och grundvatten

// i) // förhindrar ytterligare försämringar och skyddar och förbättrar statusen hos ekosystemen i vatten och, i fråga om deras vattenbehov, även ekosystemen på land,

// ii) // främjar en ekologiskt hållbar vattenkonsumtion genom långsiktigt skydd av de tillgängliga vattenresurserna, och // Det övergripande syftet med detta direktiv är att upprätta ett ramverk för skyddet av inlandsytvatten, vatten i övergångszoner, kustvatten och grundvatten som

a) // förhindrar ytterligare försämringar och skyddar och förbättrar statusen hos ekosystem i vatten och, med avseende på vattenbehov, även de terrestra ekosystem som är direkt beroende av ekosystemen i vatten,

b) // för territorialvatten och andra havsvatten inkorporerar de skyddskrav som fastställs i annan gemenskapslagstiftning och i Förenta nationernas Havsrättskonvention

och därigenom bidrar till tillhandahållandet av vattenresurser av den kvalitet och i den kvantitet som fordras för en hållbar användning av dessa resurser. // b) // främjar en ekologiskt hållbar vattenanvändning genom ett långsiktigt skydd av de tillgängliga vattenresurserna

bb) // syftar till ett bättre skydd av vattenmiljön genom att man med särskilda åtgärder successivt minskar utsläppen av farliga ämnen på grundval av en prioritering av de ämnen som vållar störst oro,

c) // bidrar till att mildra effekterna av översvämning och torka

och därigenom bidrar till

- // att det finns tillräcklig tillgång på ytvatten och grundvatten av god kvalitet för en hållbar, balanserad och rättvis vattenanvändning,

- // skydd för territoriella och marina vatten,

- // uppfyllande av målen för de internationella avtalen på områden, och

- // successivt avskaffande av olika typer av utsläpp av farliga ämnen, förhindrande av utsläpp av farliga ämnen genom läckage eller olyckor samt slutmålet att koncentrationerna i den marina miljön skall ligga nära bakgrundsvärdena för naturligt förekommande ämnen och nära noll för syntetiska ämnen.

Artikel 2.7a (ny)

// "Grundvattenförande skikt": ett lager under ytan eller lager av berggrund eller andra geologiska skikt med tillräcklig porositet och genomsläpplighet för att medge antingen en betydande ström av grundvatten eller uttag av betydande mängder grundvatten.

Artikel 2.7b (ny)

// "Grundvattenförekomst": en påtaglig volym grundvatten i ett eller flera grundvattenförande skikt.

Artikel 2.17

// "Ekologisk status": benämning av kvaliteten på ytvattenekosystems struktur och funktion enligt klassificeringen i bilaga V.

Artikel 2.23

"God kemisk status": kemisk status som uppnåtts av en vattenförekomst i vilken koncentrationerna av förorenande ämnen inte överstiger de miljökvalitetsnormer som fastställs i bilaga IX och artikel 21.6 och genom annan relevant gemenskapslagstiftning som fastställer miljökvalitetsnormer och I vilken tendenserna i övervakningsuppgifterna inte tyder på att sådana miljökvalitetsnormer kommer att överstigas i framtiden. // "God kemisk status för ytvatten": kemisk status som uppnåtts av en ytvattenförekomst i vilken koncentrationerna av förorenande ämnen inte överstiger de miljökvalitetsnormer som fastställs i bilaga IX och i artikel 21.6 och i annan relevant gemenskapslagstiftning i vilken miljökvalitetsnormer på gemenskapsnivå fastställs.

God kemisk status är den kemiska status som krävs för att uppfylla miljömålen för yt- och grundvattenresurser, vilken fastställs i artiklarna 4.1 a och 4.1. b. //

Artikel 2.23a (ny)

// "God kemisk status för grundvatten": status som definieras i tabell 2.3.2 i bilaga V.

Artikel 2.24

"Kvantitativ status": benämning av i vilken grad en grundvattenförekomst är permanent uttömd genom direkta och indirekta uttag och förändringar av dess naturliga påfyllningsgrad. // "Kvantitativ status": uttryck för i vilken grad en grundvattenförekomst berörs av direkta och indirekta uttag.

Artikel 2.24a (ny)

// "Tillgänglig grundvattenresurs": det långfristiga årsgenomsnittet för den totala påfyllnaden av grundvattenförekomsten minus den långfristiga årsström som krävs för att uppnå de ekologiska kvalitetsmålen för förbundna ytvatten som anges i artikel 4, för att undvika en betydande minskning i den ekologiska statusen för sådant vatten och för att undvika betydande skada på terrestra ekosystem.

Artikel 2.26

"God kvantitativ status": kvantitativ status som uppnåtts av en grundvattenförekomst i vilken uttag och förändringar av den naturliga påfyllningsgraden är hållbara i ett långsiktigt perspektiv utan att leda till förlust av ekologisk kvalitet i förbundna ytvattenresurser eller skada för förbundna landekosystem. // "God kvantitativ status": status som definieras i tabell 2.2.2 i bilaga V.

God kvantitativ status är den kvantitativa status som krävs för att uppfylla miljömålen för grundvattenresurser, vilka fastställts i artikel 4.1 b. //

Artikel 4.1 a

a) // Förebygga försämring av den ekologiska kvaliteten och föroreningar av ytvattenresurser och restaurera förorenade ytvattenresurser, för att uppnå en god ytvattenstatus i alla ytvattenresurser senast den 31 december 2010, // a) // - // förebygga försämring av statusen av ytvatten,

// - // återställa förorenat ytvatten, för att senast den 31 december 2010 uppnå en god ytvattenstatus och

// - // förbättra kraftigt modifierade och konstgjorda förekomster, enligt bilaga II punkt 1.6, i syfte att senast den 31 december 2010 uppnå god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus

I alla ytvattenförekomster, i enlighet med bestämmelserna i bilaga V, om inte annat följer av tillämpningen av punkterna 4, 5 och 6 och utan att det för de berörda parternas del påverkar de tillämpliga internationella avtal som avses i artikel 1,

Artikel 4.1 b

b) // förebygga försämring av grundvattenkvaliteten, restaurera förorena t grundvatten, och säkerställa en balans mellan uttag och påfyllning av grundvatten, för att uppnå en god grundvattenstatus i alla grundvattenresurser senast den 31 december 2010, och // b) // - // förebygga försämring av grundvattenstatusen

// - // återställa grundvattenförekomster och säkerställa en balans mellan uttag och påfyllnad av grundvatten för att uppnå en god grundvattenstatus i alla grundvattenförekomster senast den 31 december 2010

i enlighet med bestämmelserna i bilaga V, och

// - // åstadkomma en omsvängning i alla väsentliga och ihållande uppåtgående utvecklingstendenser i fråga om koncentrationen av alla förorenande ämnen till följd av påverkan genom mänsklig verksamhet, för att bidra till ett tillstånd med endast en obetydlig av människan förorsakad förorening av grundvattnet,

och om inte annat följer av tillämpningen av punkterna 4, 5 och 6,

Artikel 4.1 cc (ny)

// cc) // successivt minska utsläpp i ytvatten av sådana ämnen som anges i den prioriteringslista som fastställs enligt artikel 21.2 och av sådana ämnen som annars skulle förhindra att ovannämnda mål uppnås i enlighet med artikel 13.3 gg,

Artikel 4.2a (ny)

// 2a. // Vid tillämpningen av punkterna 3, 4, 5 och 6 nedan skall en medlemsstat säkerställa att tillämpningen inte äventyrar att målen i detta direktiv uppnås i andra vattenförekomster inom samma avrinningsdistrikt och att den är förenlig med genomförandet av gemenskapens övriga miljölagstiftning.

Artikel 4.4 a

a) // Vattenförekomsten påverkas starkt av mänsklig verksamhet och förbättring av statusen har visat sig vara omöjlig eller alltför kostnadskrävande att genomföra. // a) // Medlemsstaterna bestämmer att vattenförekomsten påverkas i den usträckning av tidigare mänsklig verksamhet, eller att dess naturliga tillstånd är sådant, att förbättringar av statusen skulle bli ogörliga eller oproportionerligt dyra.

Artikel 4.4 b

b) // Miljömålen har fastställts i syfte att undvika ytterligare försämring i statusen, för att på så sätt säkerställa att målen i detta direktiv uppnås i andra vattenförekomster inom samma avrinningsdistrikt. // b) // Sådana mindre stränga miljömål har fastställts på en nivå som innefattar en vattenstatus som endast får ligga aningen under den högsta status som skulle kunna uppnås med beaktande av mänsklig verksamhets oundvikliga inverkan.

Artikel 4.4 d

d) // Sådana mindre stränga mål skall fastställas på ett sådant sätt att det inte underminerar genomförandet av den befintliga lagstiftningen på gemenskapsnivå. // Utgår.

Artikel 4.5 (ny)

// 5. // Försämring av vattenförekomsternas status utgör ingen överträdelse av kraven i detta direktiv om detta är ett resultat av oförutsedda eller exceptionella omständigheter, särskilt översvämning och torka, när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) // Alla praktiskt genomförbara åtgärder har vidtagits för att förebygga en ytterligare statusförsämring och för att detta direktivs mål inte skall äventyras i andra vattenförekomster som inte berörs av dessa omständigheter.

b) // De förhållanden då det kan förklaras råda sådana oförutsedda eller exceptionella omständigheter, inklusive godkännandet av lämpliga indikatorer anges i förvaltningsplanen för avrinningsområdet.

c) // De åtgärder som skall vidtas under sådana exceptionella omständigheter är upptagna i åtgärdsprogrammet och kommer inte att äventyra återställandet av vattenförekomstens kvalitet så snart dessa omständigheter inte längre gäller.

// d) // Effekterna av de oförutsedda eller exceptionella omständigheterna ses över årligen, och vid andra situationer än översvämning och torka, skall alla genomförbara åtgärder vidtas i syfte att återställa vattenförekomsten till dess status före effekterna av dessa omständigheter så snart detta är rimligen genomförbart.

e) // En sammanfattning av effekterna av omständigheterna och av de åtgärder som vidtagits eller skall vidtas i enlighet med punkterna a och b ovan skall tas med i nästa uppdaterade version av förvaltningsplanen för avrinningsområdet.

Artikel 4.6 (ny)

// 6. // Ett misslyckande med att uppnå god grundvattenstatus, god ekologisk status eller, när det är relevant, god ekologisk potential eller att förebygga en försämring av en yt- eller grundvattenförekomsts status utgör ingen överträdelse av detta direktiv, om det beror på nya modifieringar i en ytvattenförekomsts fysiska karakteristika eller förändringar i nivån hos grundvattenförekomster där medlemsstaterna avgör att det finns skäl av ett allt överskuggande allmänt intresse att göra dessa modifieringar eller förändringar för att bevara människors säkerhet, skydda människors hälsa, skydda miljön eller för att uppnå en ur miljösynpunkt hållbar utveckling, och följande villkor är uppfyllda:

// a) // Alla praktiskt genomförbara åtgärder vidtas i syfte att mildra modifieringarnas negativa inverkan på vattenförekomstens status.

b) // Alla tänkbara alternativ till modifieringarna har undersökts och utvärderats, och modifieringarna bedöms under rådande omständigheter vara den ur miljösynpunkt bästa lösningen.

c) // Skälen för modifieringarna, de undersökta alternativa lösningarna och de omarbetade målen för den modifierade vattenförekomsten anges särskilt och förklaras i den förvaltningsplan för avrinningsområdet som krävs enligt artikel 16, och de omarbetade målen och behovet av modifieringar ses över vart sjätte år.

Artikel 5

Avrinningsdistriktets karakteristika

1. // Medlemsstaterna skall säkerställa att en analys av varje avrinningsdistrikts karakteristika genomförs och att den slutförs senast den 31 december 2001. Analyserna skall täcka följande element:

a) // avrinningsdistriktets geografiska och geologiska karakteristika,

b) // avrinningsdistriktets hydrografiska karakteristika,

c) // avrinningsdistriktets demografiska karakteristika, och

d) // markanvändning och ekonomisk aktivitet inom avrinningsdistriktet.

För att säkerställa att den tillgängliga informationen utnyttjas till fullo och för att undvika dubbel informationsinsamling, skall samarbete säkerställas mellan de statistiska myndigheterna på medlemsstats- och gemenskapsnivå.

2. // De tekniska specifikationerna i bilaga II för analysen skall antas av kommissionen senast den 31 december 1999, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 25. De tekniska specifikationerna skall ersätta nuvarande bilaga II.

3. // Analyserna skall gås igenom och om nödvändigt uppdateras senast den 31 december 2007 och vart sjätte år därefter. // Avrinningsdistriktets karakteristika

Översyn av miljöpåverkan genom mänsklig verksamhet

Ekonomisk analys av vattenanvändning

1. // Varje medlemsstat skall se till att

- // en analys av varje avrinningsdistrikts karakteristika,

- // en översyn av påverkan genom mänsklig verksamhet på ytvattnets och grundvattnets status, och

- // en ekonomisk analys av vattenanvändning

görs för varje avrinningsdistrikt eller för den del av ett internationellt avrinningsdistrikt som omfattas av dess territorium enligt de tekniska specifikationerna i bilagorna II och IIIa, och att de är avslutade senast 31 december 2001.

2. // De analyser och översyner som anges i punkt 1 skall gås igenom, och om nödvändigt uppdateras, senast den 31 december 2007 och vart sjätte år därefter.

Artikel 6

Översyn av mänsklig verksamhets inverkan på miljön

1. // Medlemsstaterna skall se till att inom varje avrinningsdistrikt en översyn av mänsklig verksamhets inverkan på yt- och grundvattenresursernas status sker och att den slutförs senast den 31 december 2001. Översynerna skall täcka följande element:

// a) // beräkningar av föroreningar från punktkällor,

// b) // beräkningar av föroreningar från diffusa källor,

// c) // beräkningar av vattenuttag,

// d) // en analys av övrig mänsklig inverkan på vattenstatusen.

2. // De tekniska specifikationerna i bilaga III för översynen skall antas av kommissionen senast den 31 december 1999, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 25. De tekniska specifikationerna skall ersätta nuvarande bilaga III.

3. // Översynen skall uppdateras senast den 31 december 2007 och vart sjätte år därefter. // Utgår.

Artikel 7

Ekonomisk analys av vattenanvändningen inom avrinningsdistriktet

Ekonomisk analys av vattenanvändningen inom avrinningsdistriktet

1. // Medlemsstaterna skall se till att för varje avrinningsdistrikt en ekonomisk analys av vattenanvändningen genomförs för att, bland annat, tillhandahålla grundläggande information i enlighet med artikel 12 och att analysen slutförs senast den 31 december 2001. Analyserna skall täcka följande element:

// a) // uttag och distribution av sötvatten,

// b) // insamling och utsläpp av avloppsvatten,

// c) // volymer, priser och kostnader (inklusive en kostnads- och nyttoanalys för miljön och resurserna) som är knutna till a och b,

// d) // uppdelning av information som samlats in enligt a och b, med hänsyn till olika sektorer i den ekonomiska verksamheten, minst i hushåll, industri och jordbruk,

// e) // långsiktiga prognoser av tillgång och efterfrågan,

// f) // beräkningar av offentliga och privata infrastrukturinvesteringar, och

// g) // de historiska trenderna i den information som insamlats enligt a - f inklusive säsonguppgifter då detta är relevant, och framtida projekteringar enligt ett antal pris- och investeringsscenarion som minst täcker de föregående sex åren och projekteringar för de följande tolv åren.

2. // De tekniska specifikationerna i bilaga II för analysen skall antas av kommissionen senast den 31 december 1999, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 25. De tekniska specifikationerna skall ersätta nuvarande bilaga II.

3. // De ekonomiska analyserna skall uppdateras senast den 31 december 2007 och vart sjätte år därefter. // Utgår.

Artikel 8.2

För varje vattenförekomst som identifierats enligt punkt 1, skall medlemsstaterna se till att miljökvalitetsnormer fastställs vilka utformats för att säkerställa att, enligt det förväntade systemet för vattenrening och i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen, vattnet som blir ett resultat av denna tillämpning uppfyller kraven enligt direktiv 80/778/EEG. // För varje vattenförekomst som fastställts enligt punkt 1 skall medlemsstaterna, utöver att uppfylla målen i artikel 4 i enlighet med kraven i detta direktiv, för ytvattenförekomster, inklusive de kvalitetsnormer som fastställts på gemenskapsnivå enligt artikel 21, se till att vattnet enligt gällande vattenreningssystem och i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen uppfyller kraven i direktiv 80/778/EEG, ändrat genom direktiv 98/83/EEG.

Artikel 10.1

1. // Medlemsstaterna skall se till att det upprättas program för övervakning av statusen för yt- och grundvattenresurser för att upprätta en sammanhållen och heltäckande översikt över vattenstatusen inom varje avrinningsdistrikt. För ytvattenresurser skall sådana program täcka övervakning av ekologisk och kemisk status och för grundvattenresurser skall sådana program täcka övervakning av kemisk och kvantitativ status. Dessa program skall vara i drift senast den 31 december 2001. Övervakningen skall täcka de element som avses i bilaga V. // 1. // Medlemsstaterna skall se till att det upprättas program för övervakning av statusen för yt- och grundvattenresurser för att upprätta en sammanhållen och heltäckande översikt över vattenstatusen såväl för varje avrinningsdistrikt som för de intilliggande havszonerna i vilka vattnet från avrinningsdistriktet rinner ut. För yttvattenresurser skall sådana program täcka kvantitativ övervakning av volym, vattenmängd eller förbrukning, liksom även ekologisk och kemisk status och för grundvattenresurser skall sådana program täcka övervakning av kemisk och kvantitativ status. Dessa program skall vara i drift senast den 31 december 2001. Övervakningen skall täcka de faktorer som avses i bilaga V.

Artikel 10.2 a (ny)

// a. // De tekniska specifikationerna skall innefatta användning av standardiserade metoder för analys och kvalitetsövervakning som skall ha godkänts av samtliga medlemsstater.

Artikel 12.1 a (ny)

// Medlemsstaterna skall beakta principen om kostnadstäckning för miljö- och resurskostnader för vattenanvändning så att avgifterna fastställs på en sådan nivå att detta uppmuntrar till uppnåendet av miljömålen i detta direktiv.

Artikel 12a (ny)

// Den kombinerade metoden för punktkällor och diffusa källor

1. // Medlemsstaterna skall säkerställa att relevanta utsläpp som är föremål för kontroll i enlighet med punkt 2 kontrolleras enligt den metod som anges i denna artikel.

2. // Medlemsstaterna skall säkerställa upprättandet och/eller genomförandet av

// a) // utsläppskontrollerna grundade på bästa tillgängliga teknik eller

// b) // relevanta gränsvärden för utsläpp eller

// c) // vid diffus påverkan kontrollerna inklusive, när det är lämpligt, bästa miljöpraxis, enligt

// – // direktiv 96/61/EG

// – // direktiv 91/271/EG

// – // direktiv 91/676/EG

// – // de direktiv som har antagits i enlighet med artikel 21 i detta direktiv

// – // de direktiv som finns förtecknade i bilaga IX

// – // varje annan relevant gemenskapslagstiftning

// senast den 31 december 2007, om inte annat anges i den berörda lagstiftningen.

3. // Om ett kvalitetsmål eller en kvalitetsnorm, vare sig det/den har upprättats i enlighet med detta direktiv, i de direktiv som finns förtecknade i bilaga IX eller i enlighet med varje annan gemenskapslagstiftning, kräver strängare villkor än de som skulle bli resultatet vid tillämpning av punkt 2, skall det fastställas sådana strängare utsläppskontroller.

Artikel 13.3 bb (ny)

// bb) // de åtgärder som i enlighet med artikel 4 krävs för att uppnå de mål för ytvattenförekomster som betecknas som kraftigt modifierade eller konstgjorda,

Artikel 13.3 e

// e) // kontroller av uttag av färskt ytvatten och grundvatten, samt avledning och uppdämning av färskt ytvatten, inklusive ett eller flera register över vattenuttag och ett krav på förhandsbemyndigande för uttag, avledning och uppdämning. Dessa kontroller skall regelbundet ses över och, när så är nödvändigt, uppdateras. Medlemsstaterna kan undanta uttag, avledningar och uppdämning från dessa kontroller om de inte har någon betydande inverkan på vattnets status,

Artikel 13.3 g

g) // ett förbud av direkta utsläpp i grundvatten av de ämnen som avses i bilaga VIII, // g) // ett förbud mot direkta utsläpp av förorenande ämnen i grundvatten om inte annat följer av följande bestämmelser:

Medlemsstaterna får tillåta återföring till samma grundvattenförande skikt av vatten som använts för geotermiska ändamål.

De får också tillåta att det fastställs villkor för

- // insprutning av vatten som innehåller ämnen som härrör från utforskning och utvinning av kolväten eller från gruvdrift och insprutning av vatten av tekniska skäl i geologiska formationer, ur vilka kolväten eller andra ämnen har utvunnits, eller i geologiska formationer som av naturliga orsaker är permanent olämpliga för andra ändamål; vatten som sprutas in på detta sätt får inte innehålla andra ämnen än de som härrör från ovannämnda verksamhet,

- // återföring av grundvatten som pumpats upp ur gruvor och stenbrott eller i samband med byggande eller underhåll av väg- och vattenarbeten,

- // insprutning av naturgas och gasol (LPG) för lagringsändamål i geologiska formationer som av naturliga orsaker är permanent olämpliga för andra ändamål,

- // insprutning av naturgas och gasol (LPG) för lagringsändamål i andra geologiska formationer, då det finns ett överordnat behov av att säkra tillgången på gas och där denna insprutning inte utgör någon akut eller framtida risk för en försämring av det mottagande grundvattnets kvalitet,

- // bygg- och anläggningsarbeten och liknande verksamhet på eller i marken, som kommer i kontakt med grundvatten,

- // utsläpp av små mängder med ämnen för vetenskapliga ändamål för karakterisering, skydd eller återställande av vattenförekomster

förutsatt att sådana utsläpp inte äventyrar de miljömål som fastställts för denna grundvattenförekomst.

Medlemsstaterna kan ge tillåtelse till konstgjord påfyllnad eller ökning av grundvattenförekomster. Vattnet som används kan hämtas från vilket ytvatten eller grundvatten som helst, förutsatt att användningen av källan inte äventyrar de miljömål som fastställts för källan eller den påfyllda eller ökade grundvattenförekomsten.

Artikel 13.3 ia (ny)

// ia. // Åtgärder för att uppfylla de miljökvalitetsnormer som fastställs i artikel 13.3 d iii, i synnerhet vad gäller hållbar vattenkonsumtion.

Artikel 13.4

"Komplementära åtgärder" är sådana åtgärder som utformas och genomförs som tillägg till de grundläggande åtgärderna för att uppnå de mål som fastställts enligt artikel 4. Åtgärdsprogrammet skall inkludera de komplementära åtgärder som anses nödvändiga för att uppnå dessa mål, inbegripet de åtgärder som anses nödvändiga för att uppnå de miljökvalitetsnormer som anges i punkt 3 d ii, särskilt vad gäller en hållbar vattenkonsumtion. Del B i bilaga VI innehåller en icke uttömmande förteckning över komplementära åtgärder. // "Komplementära åtgärder" är sådana åtgärder som utformas och genomförs som tillägg till de grundläggande åtgärderna för att uppnå de mål som fastställts enligt artikel 4. Åtgärdsprogrammet skall inkludera de komplementära åtgärder som anses nödvändiga för att uppnå dessa mål. Del B i bilaga VI innehåller en icke uttömmande förteckning över sådana åtgärder.

Artikel 16

Förvaltningsplaner för avrinningsområden // Förvaltningsplaner för avrinningsområden

1. // Medlemsstaterna skall se till att det inom varje avrinningsdistriktet utarbetas en plan för avrinningsområdesförvaltning som täcker avrinningsdistrikt i sin helhet. Planen för avrinningsområdesförvaltning skall inkludera den information som återfinns i bilaga VII. // 1. // Medlemsstaterna skall se till att det inom varje avrinningsdistrikt som i sin helhet befinner sig på dess territorium utarbetas en förvaltningsplan för avrinningsområdet.

2. // Planerna för avrinningsområdesförvaltning skall offentliggöras senast den 31 december 2004. // 2. // Om ett internationellt avrinningsdistrikt i sin helhet ligger inom gemenskapen, skall medlemsstaterna säkerställa samordningen i syfte att utarbeta en enda internationell förvaltningsplan för avrinningsområdet. Om en sådan internationell förvaltningsplan inte utarbetas, skall medlemsstaterna utarbeta förvaltningsplaner som omfattar åtminstone de delar av det internationella avrinningsdistriktet som befinner sig inom deras territorium för att uppnå målen i detta direktiv.

3. // Planerna för avrinningsområdesförvaltning skall ses över och uppdateras senast den 31 december 2010 och vart sjätte år därefter. // 3. // Om ett internationellt avrinningsdistrikt sträcker sig utanför gemenskapens gränser, skall medlemsstaterna eftersträva att utarbeta en enda förvaltningsplan för avrinningsområdet, och om detta inte är möjligt skall planen åtminstone omfatta den del av det internationella avrinningsdistriktet som ligger inom den berörda statens territorium.

// 4. // Förvaltningsplanen för avrinningsområdet skall innehålla den information som preciseras i bilaga VII.

// 5. // I stället för förvaltningsplaner för avrinningsområden kan det utarbetas mer detaljerade program och förvaltningsplaner för delavrinningsområde, sektor, sakfråga eller vattentyp som tar hänsyn till särskilda aspekter på vattenförvaltning. Genomförande av dessa åtgärder skall inte befria medlemsstaterna från någon av deras förpliktelser enligt återstoden av detta direktiv.

// 6 // Förvaltningsplanerna för avrinningsområden skall offentliggöras senast den 31 december 2004.

// 7 // Förvaltningsplanerna för avrinningsområden skall ses över och uppdateras senast 16 den 31 december 2010.

Artikel 17

Rådfrågning av allmänheten och rapportering

1. // Medlemsstaterna skall se till att det för varje avrinningsdistrikt offentliggörs och tillgängliggörs kopior av förslaget till plan för avrinningsområdesförvaltning minst ett år före början av den period till vilken planen hänvisar. På begäran skall bakgrundsdokument och information som använts vid utarbetandet av förslaget till plan för avrinningsområdesförvaltning tillgängliggöras.

2. // För att ett aktivt deltagande och samråd skall vara möjligt, skall intresserade parter ha minst sex månader på sig att skriftligt kommentera dessa dokument.

3. // Punkterna 1 och 2 skall i motsvarande grad vara tillämpliga på uppdaterade planer för avrinningsområdesförvaltning. // Rådfrågning av allmänheten och rapportering

1. // Medlemsstaterna skall främja aktiv medverkan från samtliga berörda parter i genomförandet av detta direktiv, särskilt när det gäller att utarbeta, revidera och uppdatera förvaltningsplanerna för avrinningsområdet. Medlemsstaterna skall säkerställa att de för varje avrinningsdistrikt offentliggör följande dokument och gör dem tillgängliga för kommentarer från allmänheten, däribland användarna:

a) // En tidsplan och ett arbetsprogram för utarbetandet av planen samt en redogörelse för vilka samråd som skall genomföras, minst tre år före början av den period till vilken planen hänvisar.

b) // En interimsöversyn över de väsentliga frågorna om förvaltningen av vattenresurser i avrinningsområdet minst två år före början av den period till vilken planen hänvisar.

c) // Kopior av utkast till förvaltningsplanen för avrinningsområdet minst ett år före början av den period till vilken planen hänvisar.

På begäran skall bakgrundsdokument och upplysningar som har använts vid utarbetandet av utkastet till förvaltningsplanen för avrinningsområdet göras tillgängliga.

2. // För att ett aktivt deltagande och samråd skall vara möjligt skall medlemsstaterna låta intresserade få minst sex månader på sig att skriftligt kommentera dessa dokument.

3. // Punkterna 1 och 2 skall i motsvarande grad vara tillämpliga på uppdaterade förvaltningsplaner för avrinningsområden.

Artikel 18

Planering av delavrinningsområde, sektor, sakfråga eller vattentyp

1. // Planerna för avrinningsområdesförvaltning kan kompletteras genom att mer detaljerade program och förvaltningsplaner som behandlar särskilda aspekter av vattenförvaltningen utarbetas, som till exempel:

// a) // program och förvaltningsplaner som behandlar särskilda delavrinningsområden inom ett avrinningsdistrikt,

// b) // program och förvaltningsplaner som behandlar särskilda sektorer i ekonomin,

// c) // program och förvaltningsplaner som behandlar särskilda vattenfrågor, och

// d) // program och förvaltningsplaner som behandlar särskilda vattenklasser eller särskilda vattenekosystem.

// Hänvisningar till sådana programaktiviteter skall göras i planen för avrinningsområdesförvaltning.

2. // Ett vidtagande av någon programåtgärd enligt punkt 1 befriar inte medlemsstaterna från någon av deras skyldigheter enligt övriga delar av direktivet. // Utgår.

Artikel 20.2a (ny)

// Medlemsstaterna skall, inom tre år efter offentliggörandet av varje förvaltningsplan för avrinningsområdet eller uppdatering enligt artikel 16, lägga fram en interimsrapport med en beskrivning av hur långt genomförandet av det planerade åtgärdsprogrammet har framskridit.

Artikel 21.1

1. // Rådet skall anta särskilda begränsningsåtgärder avseende förorening av vatten genom enstaka förorenande ämnen eller grupper av förorenande ämnen som utgör en oacceptabel miljörisk. // 1. // Rådet skall i enlighet med förfarandena i punkt 2 anta särskilda åtgärder för successiv minskning av olika typer av utsläpp av farliga ämnen, som prioriteras på grundval av deras risk för eller via vattenmiljön (bl.a. risker för vatten som används för uttag av dricksvatten), och förhindrande av utsläpp av dessa ämnen genom läckage eller olyckor. Sådana åtgärder skall antas på grundval av de förslag som läggs fram av kommissionen enligt denna artikel och i enlighet med de förfaranden som fastställs i fördraget.

Artikel 21.5

5. // Kommissionen skall lägga fram förslag till begränsning av de viktigaste berörda utsläppskällorna för de ämnen som ingår i prioritetsförteckningen. Därvid skall hänsyn tas både till produkt- och processkällor, och en kostnadseffektiv och proportionerlig kombination av åtgärder skall fastställas. Om så är lämpligt kan åtgärder för processbegränsning på gemenskapsnivå fastställas sektorsvis. // 5. // Kommissionen skall för ämnena på prioriteringslistan lägga fram förslag om kontroll av de viktigaste källorna för utsläppen i fråga. Den skall därvid beakta både punktkällor och diffusa källor och fastställa en kostnadseffektiv och proportionell nivå på och kombination av produktkontroller och gränsvärden för utsläpp för processkontroll. När så är lämpligt kan åtgärder på gemenskapsnivå för processkontroll fastställas sektor för sektor.

Artikel 21.6a (ny)

// 6a. // Kommissionen skall lägga fram förslag i enlighet med punkterna 5 och 6, åtminstone om utsläppskontroll av punktkällor och om miljökvalitetsnormer, inom 2 år från det att ämnet i fråga förts upp på prioriteringslistan.

21.6b (ny)

// 6b. // När kommissionen lägger fram förslag enligt punkt 6a, skall den i möjligaste mån rapportera om den reducering av mängden utsläpp av farliga ämnen i ytvatten som kommer att uppnås. Likaså skall kommissionen i rapporter om genomförandet av antagna förslag rapportera om den uppnådda reduceringen.

Artikel 22

Kommissionens rapport

Kommissionsrapport

1. // Kommissionen skall offentliggöra en rapport om genomförandet av detta direktiv senast den 31 december 2006 och vart sjätte år därefter. // Kommissionsrapport

1. // Kommissionen skall offentliggöra en rapport om genomförandet av detta direktiv senast den 31 december 2006 och vart sjätte år därefter och överlämna den till Europaparlamentet och till rådet.

2. // Rapporten skall inkludera minst följande: // 2. // Rapporten skall innehålla följande:

a) // en översyn av framstegen vid direktivets genomförande. // a) // En översyn av framstegen vid direktivets genomförande.

b) // En översyn av yt- och grundvattenstatusen i gemenskapen. // b) // En genomgång av yt- och grundvattenstatusen i gemenskapen som genomförs i samordning med Europeiska miljöbyrån.

c) // En jämförande undersökning av de planer för avrinningsområdesförvaltning som föreslagits i enlighet med artikel 20, inklusive rekommendationer till förbättringar av framtida planer. // c) // En översikt över de förvaltningplaner för avrinningsområden som har lagts fram i enlighet med artikel 20, inklusive förslag till förbättringar av framtida planer.

d) // Ett svar på var och en av de rekommendationer till kommissionen som framförts av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 15. // d) // En sammanfattning av svaret på var och en av de rapporter eller rekommendationer till kommissionen som framförts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 15.

e) // En sammanfattning av de strategier som utvecklats enligt artikel 21. // e) // En sammanfattning av de förslag, kontrollåtgärder och strategier som har tagits fram enligt artikel 21.

// f) // En sammanfattning av svaren på Europaparlamentets och rådets kommentarer till tidigare genomföranderapporter.

// 3. // Kommissionen skall även offentliggöra en rapport om hur genomförandet framskrider på grundval av medlemsstaternas sammanfattande rapporter i enlighet med artikel 20.2 samt överlämna den till Europaparlamentet och medlemsstaterna senast två år efter de tidpunkter som avses i artiklarna 5 och 10.

// 4. // Kommissionen skall inom tre år efter offentliggörandet av varje rapport, i enlighet med punkt 1, offentliggöra en interimsrapport om framstegen vid genomförandet på grundval av medlemsstaternas interimsrapporter enligt artikel 20.3. Den skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

// 5. // Kommissionen skall, i förekommande fall i överensstämmelse med rapporteringscykeln, sammankalla en konferens med berörda parter från var och en av medlemsstaterna om gemenskapens vattenpolitik, för att ge synpunkter på kommissionens rapporter om genomförandet och för att utbyta erfarenheter.

Deltagarna skall omfatta företrädare för de berörda myndigheterna, Europaparlamentet, icke-statliga organisationer, parterna på arbetsmarknaden och inom näringslivet, konsumentorganisationer, akademiker och andra experter.

Artikel 24.1

Ändringar av direktivet

1. // Bilagorna I, II, III, V, VIII och IX kan anpassas till vetenskapliga och tekniska framsteg, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 25. // 1. // Bilagorna I, II, III, V, VIII och IX kan anpassas till vetenskapliga och tekniska framsteg, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 25 och offentliggöras i enlighet med de förfaranden och det tidsschema som anges i artikel 22.

Artikel 26

Upphävanden och övergångsbestämmelser

1. // Följande rättsakter upphör att gälla med verkan från och med den 31 december 2007:

// - // Direktiv 75/440/EEG

// - // Beslut 77/795/EEG

// - // Direktiv 78/659/EEG

// - // Direktiv 79/869/EEG

// - // Direktiv 79/923/EEG

// - // Direktiv 80/68/EEG

// - // Direktiv 76/464/EEG, utom artikel 6 som skall upphöra att gälla från och med den dag då det här direktivet träder i kraft. // 1. // Följande rättsakter upphör att gälla med verkan från och med den 31 december 2001:

// - // Beslut 77/795/EEG

// - // Direktiv 79/869/EEG

// - // Direktiv 75/440/EEG

2. // Följande rättsakter upphör att gälla med verkan från och med den 31 december 2007:

// - // Direktiv 78/659/EEG

// - // Direktiv 79/923/EEG

// - // Direktiv 80/68/EEG

// - // Direktiv 76/464/EEG, med undantag för artikel 6 som skall utgå med verkan från och med den dag detta direktiv träder i kraft.

3. // Följande övergångsbestämmelser skall tillämpas för direktiv 76/464/EEG:

// a) // Den prioriteringslista som antagits enligt artikel 21 skall ersätta listan över prioriterade ämnen i kommissionens meddelande till rådet av den 22 juni 1982.

// b) // Med tanke på artikel 7 i direktiv 76/464/EEG får medlemsstaterna tillämpa principerna för identifiering av föroreningsproblem och av de ämnen som är orsak till förorening, fastställande av kvalitetsnormer, och antagande av åtgärder som fastställs i detta direktiv.

4. // Miljömålen i artikel 4 och de miljökvalitetsnormer som fastställs i bilaga IX och enligt artikel 21.6, och av medlemsstaterna enligt bilaga V för ämnen som inte står på prioriteringslistan och enligt artikel 21.6a med avseende på prioriterade ämnen för vilka gemenskapsnormer inte har fastställts, skall betraktas som miljökvalitetsnormer med tanke på artikel 2.7 och artikel 10 i direktiv 96/61/EG.

5. // När ett ämne på prioriteringslistan som antagits enligt artikel 21 inte är upptaget i bilaga VIII till detta direktiv eller i bilaga III till direktiv 96/61/EG skall det läggas till i dessa bilagor.

6. // För ytvattenförekomster skall miljömål som fastställs i enlighet med den första förvaltningsplanen för avrinningsområdet som krävs enligt detta direktiv som ett minimum sätta i kraft kvalitetsnormer som är åtminstone lika stränga som de som krävs för att genomföra direktiv 76/464/EEG.

Bilaga II skall ersättas med följande:

Bilaga II till direktivet

1 YTVATTEN

1.1 Karakterisering av typerna av ytvattenförekomster

Medlemsstaterna skall fastställa ytvattenförekomsternas lokalisering och gränser och genomföra en första karakterisering av alla sådana förekomster i enlighet med följande metod. Vid denna första karakterisering får medlemsstaterna sammanställa ytvattenförekomsterna i grupper.

i) Det skall fastställas till vilken av följande ytvattenkategorier – floder, sjöar, vatten i övergångszon eller kustvatten – ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet hör, eller om förekomsten utgörs av en konstgjord eller kraftigt modifierad ytvattenförekomst.

ii) För varje ytvattenkategori skall de aktuella ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet indelas i typer. Dessa typer är de vattenområden som definieras med användning av antingen "system A" eller "system B" enligt avsnitt 1.2 nedan.

iii) Om system A används skall ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet först delas in i tillämpliga ekoregioner i enlighet med de geografiska områden som fastställs i avsnitt 1.2 nedan och som framgår av respektive karta i bilaga X. Vattenförekomsterna inom varje ekoregion skall sedan delas in i typer av ytvattenförekomster i enlighet med de deskriptorer som anges i tabellerna för system A.

iv) Om system B används måste medlemsstaterna uppnå minst samma indelningsnivå som skulle ha uppnåtts med användning av system A. Ytvattenförekomsterna inom avrinningsdistriktet skall därför typindelas med användning av värdena för de obligatoriska deskriptorerna och de tilläggsdeskriptorer, eller kombination av deskriptorer som erfordras för att säkerställa att de typspecifika biologiska referensförhållandena kan härledas på ett tillförlitligt sätt.

v) När det gäller konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster skall indelning företas utgående från deskriptorerna för någon ytvattenkategori vilken som helst, som mest liknar den aktuella kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenförekomsten.

vi) Medlemsstaterna skall tillställa kommissionen en karta eller kartor (i GIS-format) över den geografiska lokaliseringen av de olika typerna som överensstämmer med den indelningsnivå som erfordras enligt system A.

1.2 Ekoregioner och typer av ytvattenförekomster

1.2.1 Floder

System A

Fast typologi // Deskriptorer

Ekoregion // De ekoregioner som framgår av karta A i bilaga X

Typ // Höjdtypologi

// hög > 800 m

// medelhög 200–800 m

// lågland 10 000 km²

Geologi

// kalkartad

// kiselartad

// organisk

System B

Alternativ karakterisering // Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer karakteristika för floden eller del av floden och följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning

Obligatoriska faktorer // höjd

latitud

longitud

geologi

storlek

Tilläggsfaktorer // avstånd från flodkälla

strömningsenergi (funktion av strömning och fallhöjd)

vattnets medelbredd

vattnets medeldjup

vattnets medelfallhöjd

huvudflodbäddens förlopp och form

vattenförings-(flödes)kategori

dalgångsprofil

transport av fasta partiklar

syraneutraliserande förmåga

substratets genomsnittliga sammansättning

klorider

lufttemperaturintervall

medellufttemperatur

nederbörd

1.2.2 Sjöar

System A

Fast typologi // Deskriptorer

Ekoregion // De ekoregioner som framgår av karta A i bilaga X

Typ // Höjdtypologi

// hög > 800 m

// medelhög 200–800 m

// lågland 3–15 m

// > 15 m

Storlekstypologi på grundval av ytstorleken

// 0,5 km²–1 km²

// > 1 km²–10 km²

// > 10 km²–100 km²

// > 100 km²

Geologi

// kalkartad

// kiselartad

// organisk

System B

Alternativ karakterisering // Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer sjöns karakteristika och följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning

Obligatoriska faktorer // altitud

longitud

djup

geologi

storlek

Tilläggsfaktorer // vattnets medeldjup

sjöns form

uppehållstid

medellufttemperatur

lufttemperaturintervall

omsättningskarakteristik (t.ex. monomiktisk, dimiktisk, polymiktisk)

syraneutraliserande förmåga

bakgrundsnäringsstatus

substratets genomsnittliga sammansättning

vattenståndsvariation

1.2.3 Vatten i övergångszon

System A

Fast typologi // Deskriptorer

Ekoregion // Följande regioner enligt karta B i bilaga X

Östersjön

Barents hav

Norska havet

Nordsjön

Nordatlanten

Medelhavet

Typ // På grundval av årsmedelsalthalt

// 4 m, stor tidvattennivåskillnad

System B

Alternativ karakterisering // Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer karakteristika för vatten i övergångszon och följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning

Obligatoriska faktorer // latitud

longitud

tidvattenintervall

salthalt

Tilläggsfaktorer // vattendjup

strömhastighet

utsatthet för vågor

uppehållstid

medelvattentemperatur

blandningskarakteristik

turbiditet

substratets genomsnittliga sammansättning

form

vattentemperaturintervall

1.2.4 Kustvatten

System A

Fast typologi // Deskriptorer

Ekoregion // Följande regioner enligt karta B i bilaga X:

Östersjön

Barents hav

Norska havet

Nordsjön

Nordatlanten

Medelhavet

Typ // På grundval av årsmedelsalthalt

// mindre än 0,5 ‰ sötvatten

// 0,5 200 m

System B

Alternativ karakterisering // Fysikaliska och kemiska faktorer som bestämmer kustvattnets karakteristika och följaktligen den biologiska populationens struktur och sammansättning

Obligatoriska faktorer // latitud

longitud

tidvattenintervall

salthalt

Tilläggsfaktorer // strömhastighet

utsatthet för vågor

medelvattentemperatur

blandningskarakteristik

turbiditet

uppehållstid (slutna vikar)

substratets genomsnittliga sammansättning

vattentemperaturintervall

1.3 Fastställande av de typspecifika referensförhållandena för olika typer av ytvattenförekomster

i) För varje ytvattenförekomst som har karakteriserats i enlighet med avsnitt 1.1 ovan skall typspecifika hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska förhållanden fastställas som anger de värden för de hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna enligt avsnitt 1.1 i bilaga V som fastställts för denna typ av ytvattenförekomst vid hög ekologisk status enligt definitionen i aktuell tabell i avsnitt 1.2 i bilaga V. Typspecifika biologiska referensförhållanden skall fastställas som anger värdena för de biologiska kvalitetsfaktorer som anges i avsnitt 1.1 i bilaga V för denna ytvattenförekomst vid hög ekologisk status enligt aktuell tabell i avsnitt 1.2 i bilaga V.

ii) När de förfaranden som anges i detta avsnitt tillämpas på kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenförekomster skall hänvisningar till hög ekologisk status tolkas som hänvisningar till maximal ekologisk potential som den definieras i tabell 1.2.5 i bilaga V. Värdena för maximal ekologisk potential för en vattenförekomst skall ses över vart sjätte år.

iii) De typspecifika förhållandena enligt punkterna i och ii ovan och typspecifika biologiska referensförhållanden kan antingen vara rumsbaserade, eller grundas på modellberäkningar, eller härledas genom att en kombination av dessa två metoder används. Där det inte är möjligt att använda dessa metoder får medlemsstaterna använda expertbedömningar för att fastställa sådana förhållanden. När hög ekologisk status med avseende på koncentrationerna av särskilda syntetiska förorenande ämnen fastställs, skall detektionsnivåerna vara de som kan uppnås med den teknik som är tillgänglig vid den tidpunkt de typspecifika förhållandena skall fastställas.

iv) När det gäller rumsbaserade typspecifika biologiska referensförhållanden skall medlemsstaterna upprätta ett nät av referenspunkter för varje typ av ytvattenförekomst. Nätet skall innehålla ett så stort antal stationer med hög status att en tillräcklig konfidensnivå för värdena för referensförhållandena kan uppnås med hänsyn till variationen hos värdena för de kvalitetsfaktorer som svarar mot hög ekologisk status för den aktuella typen av ytvattenförekomst och den teknik för modellberäkning som tillämpas enligt punkt v.

v) Typspecifika biologiska referensförhållanden baserade på modellberäkningar kan härledas genom att använda antingen predikativa modeller eller metoder som utgår från historiska data. I metoderna skall historiska, paleologiska och andra tillgängliga uppgifter användas och en tillfredsställande konfidensnivå för värdena för referensförhållandena skall uppnås för att säkerställa att de förhållanden som sålunda härleds är konsekventa och gäller för varje typ av ytvattenförekomst.

vi) Där det för en typ av ytvattenförekomst inte är möjligt att fastställa tillförlitliga typspecifika referensförhållanden för en kvalitetsfaktor beroende på den, inte bara på grund av årstidsvariationer, stora naturliga variationen i denna faktor, får denna faktor undantas från bedömningen av ekologisk status för denna typ av ytvattenförekomst. Medlemsstaterna skall i så fall i förvaltningsplanen för avrinningsområdet ange skälen till att denna faktor undantagits.

1.4 Fastställande av tryck

Medlemsstaterna skall samla in och upprätthålla information om typ och omfattning av de betydande tryck på grund av mänsklig verksamhet som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, bland annat följande uppgifter:

Uppskattning och angivande av betydande förorening från punktkällor särskilt genom ämnen som förtecknas i bilaga VIII från tätorts-, industri- och jordbruksanläggningar samt från andra anläggningar och verksamheter, bland annat på grundval av uppgifter som har samlats in i enlighet med

i) artiklarna 9 och 15 i rådets direktiv 96/61/EG,

ii) artiklarna 15 och 17 i rådets direktiv 91/271/EEG,

och när det gäller den första förvaltningsplanen för avrinningsområdet

iii) artikel 11 i rådets direktiv 76/464/EEG, och

iv) rådets direktiv 75/440/EEG, 76/160/EEG, 78/659/EEG och 79/923/EEG.

Uppskattning och fastställande av betydande förorening från diffusa källor särskilt genom ämnen som förtecknas i bilaga VIII från tätorts-, industri- och jordbruksanläggningar samt från andra anläggningar och verksamheter, bland annat på grundval av uppgifter som har samlats in i enlighet med

i) artiklarna 3, 5 och 6 i rådets direktiv 91/676/EEG,

ii) artiklarna 7 och 17 i rådets direktiv 91/414/EEG,

iii) rådets direktiv (biocider)

och när det gäller den första förvaltningsplanen för avrinningsområdet

iv) rådets direktiv 75/440/EEG, 76/160/EEG, 76/464/EEG, 78/659/EEG och 79/923/EEG.

Uppskattning och angivande av betydande vattenuttag för användning i tätorter, industrier, jordbruk och för andra användningsområden, inbegripet årstidsvariationer och total årlig efterfrågan, samt vattenförluster i distributionssystemen.

Uppskattning och angivande av betydande inverkan av flödesreglering, inbegripet överföring och avledning av vatten, på totala flödeskarakteristika och vattenbalanser.

Fastställande av betydande morfologiska förändringar av vattenförekomster.

Uppskattning och angivande av annan betydande, av människor orsakad, inverkan på status för ytvattnet.

Uppskattning av markanvändningsmönster, inbegripet angivande av de viktigaste tätorts-, industri- och jordbruksområdena, i tillämpliga fall inbegripet fiskeriverksamhet och skogar.

1.5 Miljökonsekvensbedömning

Medlemsstaterna skall genomföra en bedömning av hur känslig ytvattenförekomsternas status är för de tryck som har angivits ovan.

Medlemsstaterna skall använda den information som samlats in enligt ovan, och varje annan relevant information inbegripet befintliga uppgifter från övervakning av miljön, för att genomföra en bedömning av sannolikheten att ytvattenförekomster inom avrinningsdistriktet inte kommer att uppfylla de kvalitetsmål avseende miljön som enligt artikel 4 ställs upp för förekomsterna. Medlemsstaterna får använda modeller som hjälp vid en sådan bedömning.

För de förekomster där det finns risk för att kvalitetsmål avseende miljön inte kommer att uppfyllas skall där så är lämpligt en ytterligare karakterisering genomföras för att optimera utformningen av både det övervakningsprogram som krävs enligt artikel 10 och de åtgärdsprogram som krävs enligt artikel 13.

1.6 Förekomster betecknade som konstgjorda eller kraftigt modifierade

Medlemsstaterna får beteckna en ytvattenförekomst som konstgjord eller kraftigt modifierad om en ändring av de konstgjorda eller kraftigt modifierade egenskaper på den förekomsten som krävs för att den skall få god ekologisk status skulle ha betydande skadliga verkningar på

i miljön i stort,

ii sjöfart eller rekreation,

iii verksamheter för vilka vattnet lagras (till exempel kraftproduktion, dricksvattenförsörjning),

iv vattenreglering, skydd mot översvämning, bevattning eller markdränering,

v mänsklig utveckling.

2 GRUNDVATTEN

2.1 Första karakterisering

Medlemsstaterna skall genomföra en första karakterisering av alla grundvattenförekomster för att bedöma deras användning och i vad mån det finns risk för att de inte uppfyller de mål för varje grundvattenförekomst som anges i artikel 4. Vid denna första karakterisering får medlemsstaterna sammanställa ytvattenförekomsterna i grupper. I denna analys kan hydrologiska, geologiska, pedologiska uppgifter, samt uppgifter om markanvändning, utsläpp, uttag och andra uppgifter användas, men den skall fastställa

– grundvattenförekomstens/-förekomsternas lokalisering och gränser,

– det tryck som varje grundvattenförekomst kan komma att utsättas för, däri inbegripet

– diffusa föroreningskällor,

– punktkällor för föroreningar,

– uttag,

– konstgjord påfyllnad,

– den allmänna karaktären av överliggande skikt i det vattenområde från vilket grundvattenförekomsten fylls på,

– de grundvattenförekomster för vilka det finns direkt beroende ytvattenekosystem eller terrestra ekosystem.

2.2 Ytterligare karakterisering

Efter denna första karakterisering skall medlemsstaterna genomföra en ytterligare karakterisering av de grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som fastställts vara utsatta för risker för att göra det möjligt att noggrannare bedöma vad dessa risker innebär och att fastställa sådana åtgärder som krävs enligt artikel 13. Denna karakterisering skall därför innefatta relevanta uppgifter om inverkan från mänsklig verksamhet och, om så är relevant, uppgifter om

– geologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet utsträckning och geologiska enhetstyper,

– hydrogeologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet hydraulisk ledningsförmåga, porositet och inneslutning,

– karakteristika för de ytliga avlagringarna och jordarna i det flodområde från vilket grundvattenförekomsten fylls på, inbegripet tjocklek, porositet, hydraulisk ledningsförmåga och absorbtionsegenskaper för dessa avlagringar och jordar,

– stratifieringskarakteristika för grundvattnet inom grundvattenförekomsten,

– en inventering av de tillhörande ytsystem, inbegripet terrestra ekosystem och ytvattenförekomster, med vilka grundvattenförekomsten är dynamiskt förbunden,

– uppskattningar av riktningar och vattenutbyteshastigheter mellan grundvattenförekomsten och de därmed förbundna ytsystemen och

– tillräckliga uppgifter för att beräkna det långfristiga årsgenomsnittet för den totala påfyllnaden.

2.3 Översyn av den påverkan som mänsklig verksamhet har på grundvattnet

För sådana grundvattenförekomster som överskrider gränsen mellan två eller flera medlemsstater, eller för vilka det vid den första karakteriseringen enligt punkt 2.1 ovan fastställdes att det finns risk för att de inte uppfyller de mål som fastställts för varje förekomst i enlighet med artikel 4, skall, om den är relevant, följande information samlas in och upprätthållas för varje grundvattenförekomst:

– Punkter i grundvattenförekomsten där vatten avsett att användas som dricksvatten tas ut och som ger mer än 10 m³ per dag i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer.

– Det genomsnittliga uttaget per år från sådana punkter.

– Den kemiska sammansättningen av det vatten som tas ut från grundvattenförekomsten.

– Punkter i grundvattenförekomsten dit vatten tillförs direkt.

– Storleken på tillflödet vid sådana punkter.

– Den kemiska sammansättningen av det vatten som tillförs grundvattenförekomsten.

– Markanvändningen i det flodområde eller de flodområden från vilket eller vilka grundvattenförekomsten får sitt tillflöde inbegripet av människor orsakade förändringar i tillflödeskarakteristika, till exempel avledning av regnvatten och avrinning genom marktätning, konstgjord påfyllnad, uppdämning eller dränering.

2.4 Översyn av den påverkan som förändringar av grundvattennivåerna har

Medlemsstaterna skall även fastställa för vilka grundvattenförekomster det enligt artikel 4 kan fastställas mindre stränga mål efter det att följande effekter på förekomstens status har beaktats:

– Ytvatten och därmed sammanhängande terrestra ekosystem.

– Vattenreglering, skydd mot översvämningar och markdränering.

– Mänsklig verksamhet.

__________________

Bilaga III

Bilaga III

Översyn av miljöpåverkan genom mänsklig verksamhet // Hela bilagan utgår.

Bilaga IIIa (ny)

Ekonomisk analys

// Annex IIIa – Ekonomisk analys

Den ekonomiska analysen skall innehålla tillräcklig och tillräckligt detaljerad information (med beaktande av kostnaden för att samla in de aktuella uppgifterna) för att det skall gå att göra

a) // de relevanta beräkningarna för att i enlighet med artikel 12 beakta principen om täckning av kostnaderna för vattentjänster med hänsyn till långfristiga försörjnings- och behovsprognoser avseende vattnet i avrinningsdistriktet och, om nödvändigt

// - // uppskattningar av de volymer, priser och kostnader som är förenade med vattentjänster enligt definitionen i artikel 2.32, och

// - // uppskattningar av lämpliga investeringar, däri inbegripet prognoser för sådana investeringar,

// b) // långsiktiga prognoser för de besparingar som kan uppnås genom att vattenanvändningens effektivitet förbättras, uppdelade enligt olika sektorer för vattenanvändning, åtminstone hushåll, industri och jordbruk,

c) // bedömningar av den mest kostnadseffektiva kombinationen av åtgärder när det gäller vattenanvändningen som skall ingå i det åtgärdsprogram som avses i artikel 13, på grundval av uppskattningar av de potentiella kostnaderna för sådana åtgärder.

Bilaga IV.1

Skyddade områden

1. // Registret över skyddade områden som krävs enligt artikel 9 skall, där detta är relevant i vattenskyddssyfte, omfatta följande typer av skyddade områden: // 1. // Det register över skyddade områden som krävs enligt artikel 9 skall omfatta följande typer av skyddade områden:

Bilaga IV.1 i

i. // Områden som enligt artikel 8 betecknas vara lämpade för uttag av vatten som är avsett för mänsklig konsumtion, // i. // Områden som enligt artikel 8 fastställts för faktiskt eller potentiellt uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten.

Bilaga IV.1 v

v. // Områden som är utsedda att skydda livsmiljöer eller arter där bevarandet eller förbättrandet av vattenstatusen är en viktig faktor för deras skydd, inklusive relevanta Natura 2000-platser som utsetts enligt direktivet om livsmiljö (92/43/EEG) och direktivet om vilda fåglar (79/409/EEG). // v. // Områden som har fastställts för skydd av livsmiljöer eller arter där bevarandet eller förbättrandet av vattnets status är en viktig faktor för deras skydd, inklusive relevanta Natura 2000-stationer som skall skyddas enligt direktivet om livsmiljöer (92/43/EEG) och direktivet om vilda fåglar (79/409/EEG).

Bilaga V

1.1.2 Normerande definitioner för klassificeringen av ekologisk status

Nytt stycke under rubriken (nytt)

// Vatten med status under tillfredsställande skall klassificeras som otillfredsställande eller dåliga:

Vatten som uppvisar tecken på större förändringar av värdena för de biologiska kvalitetsfaktorerna för typen av ytvattenförekomst i fråga, och i vilka de relevanta biologiska samhällena avviker väsentligt från dem som normalt är förknippade med denna typ av ytvattenförekomst vid opåverkade förhållanden, skall klassificeras som otillfredsställande.

Vatten som uppvisar tecken på allvarliga förändringar av värdena för de biologiska kvalitetsfaktorerna för typen av ytvattenförekomst i fråga, och i vilka de relevanta biologiska samhällen som normalt är förknippade med denna typ av ytvattenförekomst vid opåverkade förhållanden saknas, skall klassificeras som dåliga.

Bilaga V

Tabell 1.1.2.1

Hydromorfologiska faktorer

God kvalitet

Medger förekomst av de typspecifika biologiska samhällen som avses ovan. // Förhållanden som motsvarar förekomst av de typspecifika biologiska samhällen som avses ovan.

Bilaga V

Tabell 1.1.2.1

Kemiska faktorer: Ämnen i bilaga VIII som inte tas upp under allmänna parametrar

Hög kvalitet

Koncentrationerna överstiger inte gränsen för upptäckt med avancerade analystekniker eller allmänna nivåer. // Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än gränsen för upptäckt vid användning av den mest avancerade analysteknik som är i allmänt bruk.

Bilaga V

Tabell 1.1.2.2

Hydromorfologiska faktorer

God kvalitet

Medger förekomst av det biologiska samhälle som avses ovan. // Förhållanden som motsvarar förekomst av det biologiska samhälle som avses ovan.

Bilaga V

Tabell 1.1.2.2

Kemiska faktorer: Ämnen i bilaga VIII som inte tas upp under allmänna parametrar

Hög kvalitet

Koncentrationerna överstiger inte gränsen för upptäckt med avancerade analystekniker eller allmänna nivåer. // Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än gränsen för upptäckt vid användning av den mest avancerade analysteknik som är i allmänt bruk.

Bilaga V

Tabell 1.1.2.3

Hydromorfologiska faktorer

God kvalitet

Medger förekomst av det biologiska samhälle som avses ovan. // Förhållanden som motsvarar förekomst av det biologiska samhälle som avses ovan.

Bilaga V

Tabell 1.1.2.3

Kemiska faktorer: Ämnen i bilaga VIII som inte tas upp under allmänna parametrar

Hög kvalitet

Koncentrationerna överstiger inte gränsen för upptäckt med avancerade analystekniker eller allmänna nivåer. // Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än gränsen för upptäckt vid användning av den mest avancerade analysteknik som är i allmänt bruk.

Bilaga V

Tabell 1.1.2.4

Hydromorfologiska faktorer

God kvalitet

Medger förekomst av det biologiska samhälle som avses ovan. // Förhållanden som motsvarar förekomst av det biologiska samhälle som avses ovan.

Bilaga V

Tabell 1.1.2.4

Kemiska faktorer: Ämnen i bilaga VIII som inte tas upp under allmänna parametrar

Hög kvalitet

Koncentrationerna överstiger inte gränsen för upptäckt med avancerade analystekniker eller allmänna nivåer. // Koncentrationer nära noll och åtminstone lägre än gränsen för upptäckt vid användning av den mest avancerade analysteknik som är i allmänt bruk.

Bilaga V

Punkt 1.1.2.5.2.v (ny)

// v) // Kommissionen kommer att sörja för ett informationsutbyte i fråga om de normer som fastställts.

Bilaga V

Punkt 1.1.3

Bilaga V punkt 1.1.3 Fastställande av referensförhållanden // Hela punkten utgår.

Bilaga V

1.1.4.4a (ny) Undersökande övervakning

// Undersökande övervakning skall genomföras i följande fall:

- // När orsaken till att gränsvärden överstigs är okänd.

- // När den kontrollerande övervakningen visar att de mål som fastställts enligt artikel 4 för en viss vattenförekomst troligtvis inte kommer att nås, och såvida inte operativ övervakning redan har inletts, i syfte att fastställa orsakerna till att en eller flera vattenförekomster inte når upp till miljömålen, eller:

- // För att fastställa omfattningen och effekterna av oavsiktliga föroreningsincidenter.

Denna övervakning skall ligga till grund för upprättande av ett program med åtgärder som syftar till att nå miljömålen och särskilda åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med effekterna av oavsiktliga föroreningsincidenter.

Bilaga V

1.1.4.7 Standarder för övervakning av typparametrar

Standarder för fysikalisk-kemiska parametrar

Standarder för hydromorfologiska parametrar // Standarder för fysikalisk-kemiska parametrar

Relevanta CEN/ISO-standarder

Standarder för hydromorfologiska parametrar

Relevanta CEN/ISO-standarder

Bilaga V

1.1.5 Rubriken

1.1.5 Övervakning av andra typer av havsvatten // 1.1.5 Övervakning av territorialvatten och andra typer av havsvatten

Bilaga V

1.1.6 Redovisning av övervakningsresultat och

harmoniserad klassificering av ekologisk kvalitet

1.1.6.2 Jämförbarhet för biologiska övervakningsresultat

iii) // Kommissionen skall samordna ett interkalibreringsförfarande. Alla de biologiska övervakningssystem som skall användas av en medlemsstat i de syften som anges i artikel 10 skall provas i interkalibreringsnätet. Denna provning skall utformas på följande sätt: // iii) // Kommissionen skall samordna ett interkalibreringsförfarande. Alla de biologiska övervakningssystem som skall användas av en medlemsstat i de syften som anges i artikel 10 skall provas i interkalibreringsnätet. Denna provning skall utformas på följande sätt:

// (i) // Varje biologiskt övervakningssystem skall tillämpas på varje sådan station i interkalibreringsnätet som är av den ekotyp i vilket det skall användas i praktiken. Interkalibreringsnätet skall innehålla minst fem stationer av var och en av de fem kvalitetsnivåerna för varje sådan ekotyp. // // (i) // Varje biologiskt övervakningssystem skall tillämpas på varje sådan station i interkalibreringsnätet som är av den ekotyp i vilket det skall användas i praktiken. Interkalibreringsnätet skall innehålla minst fem stationer av var och en av de fem kvalitetsnivåerna för varje sådan ekotyp.

// (ii) // Miljökvalitetskvoter för varje nationellt övervakningssystem skall fastställas för var och en av de fem kvalitetsklasserna. Medlemsstaterna skall för ändamålet med detta direktiv klassificera vattenförekomsternas ekologiska status genom en hänvisning till de fastställda kvoterna. // // (ii) // Miljökvalitetskvoter för varje nationellt övervakningsystem skall fastställas för var och en av de fem kvalitetsklasserna grundat på de medelvärden som uppnåtts genom interkalibreringsnätet. Medlemsstaterna skall för ändamålet med detta direktiv klassificera vattenförekomsternas ekologiska status genom en hänvisning till de fastställda kvoterna.

iv) // Det interkalibreringsförfarande som beskrivs i punkt 4 skall vara slutfört senast den 31 december 2002. En tabell över alla värden som fastställts på detta sätt skall offentliggöras av kommissionen senast den 30 juni 2003. // iv) // Det interkalibreringsförfarande som beskrivs i punkt iii skall vara slutfört senast den 31 december 2002. En tabell över alla värden som fastställts på detta sätt skall offentliggöras av kommissionen senast den 30 juni 2003.

Bilaga V

1.1.7 Kriterier för fastställande av kraftigt ändrade fysiska egenskaper

1.1.7 Kriterier för fastställande av kraftigt ändrade fysiska egenskaper // Hela punkten utgår.

Bilaga V

1.2.1 Val av övervakningsstationer, provtagnings- och analysfrekvens

Dessa skall antas i enlighet med lagstiftningen om miljökvalitetsnormerna. Om särskilda riktlinjer saknas skall det system för förteckningen över prioriterade ämnen som anges i punkt 1.1.4.3 antas. // Dessa skall antas i enlighet med lagstiftningen om miljökvalitetsnormerna. Om särskilda riktlinjer saknas eller om riktlinjerna är otillräckliga för syftena med detta direktiv, skall det system för förteckningen över prioriterade ämnen som anges i punkt 1.1.4.3, 1.1.4.4 och 1.1.4.7 antas.

Bilaga V

2. GRUNDVATTEN

2.1 ANALYS AV EGENSKAPER I AVRINNINGSDISTRIKT

Identifiering, kartläggning och beskrivning av grundvattenförekomster

Medlemsstaterna skall identifiera, kartlägga och beskriva samtliga grundvattenförekomster på nationell, regional och lokal nivå. // Utgår.

Vid beskrivningen av grundvattenförekomster skall följande information insamlas när den är tillämplig för varje grundvattenförekomst:

// gränser och yta för grundvattenförekomsten,

// geologiska egenskaper hos grundvattenförekomsten inklusive de geologiska enheternas storlek och typ,

// akviferens hydrogeologiska egenskaper inklusive hydrauliska ledningsförmåga, porositet och inneslutning,

// egenskaper hos de yt- och jordlager som täcker akviferen inklusive deras tjocklek, porositet, hydrauliska ledningsförmåga och absorptionsförmåga,

// grundvattnets skiktningsegenskaper inom grundvattenförekomsten,

// en inventering av angränsande ytsystem inklusive markbundna ekosystem och anslutna ytvattenförekomster med vilka grundvattenförekomsten står i dynamisk förbindelse, //

// uppskattningar av riktning och hastighet på vattenutbytet mellan grundvattenförekomsten och anslutna ytsystemet, och

// tillräckliga data för att beräkna den långsiktiga årliga medelnivån för påfyllningen. //

Vid beskrivningen av effekten av mänsklig verksamhet skall följande information insamlas och upprätthållas för varje grundvattenförekomst: //

// lokalisering av de punkter i grundvattenförekomsten där uttag av vatten görs,

// den kemiska sammansättningen av det vatten som tas ut från grundvattenförekomsten

// lokalisering av punkter i grundvattenförekomsten där en direkt tillrinning sker,

// tillrinningshastighet vid dessa punkter,

// den kemiska sammansättningen av vatten som rinner till grundvattenförekomsten, //

// markanvändning vid avrinningsområdet för grundvattenförekomsten inklusive mänsklig påverkan av påfyllningsegenskaperna hos grundvattenförekomsten inklusive regnvatten och avledning av vatten genom tätning av mark, konstgjord påfyllning, uppdämning och dränering, och

// områden med mänskliga anläggningar som kan tänkas åstadkomma skador på grund av förändringar i grundvattennivån. //

Tillräcklig information skall lämnas för att göra det möjligt att beräkna ett jämviktsläge för varje grundvattenförekomst och identifiera nettoförändringen av vattenlagringen hos förekomsten som ett resultat av grundvattenförekomstens totala till- och avrinning av vatten //

Bilaga V

2. GRUNDVATTEN

2.2.2 DEFINITION AV GOD KVANTITATIV STATUS

Grundvattennivån i grundvattenförekomsten överensstämmer med uppnådd god kvantitativ status enligt artikel 2. // Grundvattennivån i grundvattenförekomsten är sådan att den tillgängliga grundvattenresursen inte överskrids av den långsiktiga genomsnittliga uttagsnivån per år.

Grundvattennivån är inte utsatt för sådan mänsklig påverkan som skulle leda till att de ekologiska kvalitetsmålen inte kan uppnås enligt specifikation i artikel 4 vad beträffar anslutna ytvattenresurser eller till en betydande sänkning av den ekologiska kvaliteten av sådana vatten eller till en betydande skada på anslutna markbundna ekosystem.

Grundvattennivån uppvisar inte en utveckling till följd av mänsklig påverkan som riskerar att medföra sådana förändringar av grundvattennivån.

Förändringar av strömningsriktningen till följd av nivåförändringar kan uppstå tillfälligt eller varaktigt inom ett begränsat område men sådana omsvängningar medför inte inflöde av saltvatten eller annat inflöde och utgör inte en indikation på en utveckling till följd av mänsklig påverkan när det gäller flödesriktningar som kan leda till sådana inflöden. // Grundvattennivån är följaktligen inte utsatt för sådan mänsklig påverkan som kan leda till

- // att de ekologiska miljömålen i artikel 4 inte kan uppnås vad beträffar anslutna ytvattenresurser,

- // en betydande sänkning av status hos sådana vatten,

- // en betydande skada på anslutna terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten

och förändringar i strömningsriktningen till följd av nivåförändringar kan uppstå tillfälligt eller varaktigt inom ett begränsat område men sådana omsvängningar medför inte inflöde av saltvatten eller annat inflöde och utgör inte en konsekvent och klar indikation på en utvecklingstendens till följd av mänsklig påverkan när det gäller flödesriktningar som kan leda till sådana inflöden.

Bilaga V

2. GRUNDVATTEN

2.3.2 DEFINITION AV GOD KEMISK STATUS

Den kemiska sammansättningen av grundvattenförekomsten är sådan att koncentrationen av föroreningar

- // inte uppvisar effekter av intrång av salt eller av annat slag enligt specifikation nedan,

- // inte överstiger miljökvalitetsnormerna enligt specifikation nedan,

- // inte är sådan att den skulle leda till att miljömålen enligt artikel 4 beträffande anslutna ytvatten inte uppnås eller till någon avgörande sänkning av den ekologiska eller kemiska kvaliten hos sådana förekomster eller till någon avgörande skada på anslutna ekosystem på marknivå

och övervakningsdata inte uppvisar en utveckling som riskerar att leda till överskridande av sådana miljökvalitetsnormer, till att sådana miljömål inte kan nås, till en sådan förlust av ekologisk eller kemisk kvalitet hos anslutna ytvattenresurser eller till sådan skada på anslutna ekosystem på marknivå. // Den kemiska sammansättningen av grundvattenförekomsten är sådan att koncentrationen av förorenande ämnen

- // inte uppvisar effekter av inflöde av saltvatten eller annat inflöde enligt specifikation nedan

- // inte överstiger de kvalitetsnormer som är tillämpliga enligt annan relevant gemenskapslagstiftning

- // inte är sådan att den skulle leda till att miljömålen enligt artikel 4 beträffande anslutna ytvatten inte uppnås eller till någon betydande sänkning av den ekologiska eller kemiska kvaliten hos sådana förekomster eller till någon betydande skada på terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten

inte påvisar intrång av salt eller av annat slag i grundvattenförekomsten // Förändringar i ledningsförmågan påvisar inte inflöde av saltvatten eller annat inflöde i grundvattenförekomsten

Varje miljökvalitetsnorm som upprättats i enlighet med artikel 21.6 eller enligt annan tillämplig gemenskapslagstiftning //

alla miljökvalitetsnormer upprättade av medlemsstaterna i enlighet med artikel 8 eller artikel 21.6 eller sådana normer som tillämpas enligt annan relevant gemenskapslagstiftning //

Bilaga VI

Lista över rättsakter som skall inkluderas i åtgärdsprogrammen

Del B.1 via (ny)

// återupprättande och återställande av våtmarksområden.

Bilaga VII. viii. (d-ga)

d) // en sammanfattning av de åtgärder som vidtagits enligt artikel 13.3 d för vattensamlingar med en kemisk status som är sämre än "god", // d) // en sammanfattning av de åtgärder som vidtagits enligt artikel 13.3 d för vattensamlingar som inte når upp till de miljömål som fastställs i artikel 4,

f) // uppgifter om de ytterligare åtgärder som vidtagits enligt artikel 13.3 f, och // f) // uppgifter om övriga åtgärder som vidtagits enligt artikel 13.3 e,

g) // uppgifter om de komplementära åtgärder som vidtagits enligt artikel 13.4, // g) // uppgifter om de ytterligare åtgärder som vidtagits enligt artikel 13.3 f, och

ga. // uppgifter om de komplementära åtgärder som vidtagits enligt artikel 13.4,

inklusive, i vart och ett av de ovan nämnda fallen, en identifiering av de personer eller organisationer som är ansvariga för vidtagandet av de olika åtgärderna, och en tidtabell för deras tilltänkta genomförande, och // inklusive, i vart och ett av de ovan nämnda fallen, en identifiering av de personer eller organisationer som är ansvariga för vidtagandet av de olika åtgärderna, och en tidtabell för deras tilltänkta genomförande, och

Bilaga VII.3 och VII.4

3. // Planen för avrinningsområdesförvaltning skall innehålla en sammanfattning av resultaten av allmänhetens deltagande rörande förslaget till plan enligt artikel 17, tillsammans med en sammanfattning av de ändringar som gjorts som ett resultat av detta.

4. // Planen för avrinningsområdesförvaltning skall innehålla hänvisningar till varje form av program eller plan som täcks av villkoren i artikel 18. // 3. // Planen för avrinningsområdesförvaltning skall innehålla en sammanfattning av resultaten av allmänhetens deltagande rörande förslaget till plan och det förberedande arbetet för detta enligt artikel 17, tillsammans med en sammanfattning av de ändringar som gjorts som ett resultat av detta.

4. // Planen för avrinningsområdesförvaltning skall innehålla en förteckning över varje form av mer detaljerade program eller förvaltningsplaner för avrinningsområdet rörande delavrinningsområden, sektorer, sakfrågor eller vattentyper, tillsammans med en sammanfattning av innehållet i dessa.

Bilaga VIII.4

4. // Ämnen och beredningar för vilka det har påvisats att de har cancerogena och mutagena egenskaper eller via vattenmiljön kan påverka fortplantningen eller fortplantningen i vattenmiljö. // 4. // Ämnen och beredningar, eller nedbrytningsprodukter av dessa, för vilka det har påvisats att de har cancerogena och mutagena egenskaper eller kan påverka steroidogeniska funktioner i sköldkörteln, fortplantningen eller andra endokrina funktioner i eller via vattenmiljön.

Bilaga VIII.12a (ny)

// 12a. Radioaktiva ämnen som framställts av människan.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentet På rådets vägnar

Ordförande Ordförande