A4-0241/99

Resolution om vitbok om handel från kommissionen (KOM(99)0006 - C4-0060/99)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens vitbok om handel (KOM(99)0006 - C4-0060/99),

- med beaktande av kommissionens grönbok om handel (KOM(96)0530 - C4-0646/96),

- med beaktande av den gemenskapslagstiftning som direkt rör handeln,

- med beaktande av sitt yttrande av den 19 september 1996 om förslaget till rådets beslut om det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag (1997-2000) ((EGT C 320, 28.10.1996, s. 153.)),

- med beaktande av kommissionens meddelande om den gemensamma marknaden för distribution (KOM(91)0041),

- med beaktande av sin resolution av den 24 april 1997 om kommissionens rapport om samordningen av åtgärder för att stödja små och medelstora företag och hantverksföretag (KOM(95)0362 - C4-0120/96) ((EGT C 150, 19.05.1997, s. 50.)),

- med beaktande av sin resolution av den 24 april 1997 om kommissionens meddelande om hantverkssektorn och småföretagen - nyckeln till tillväxt och sysselsättning i Europa (KOM(95)0502 - C4-0503/95) ((EGT C 150, 19.05.1997, s. 44.))

- med beaktande av sin resolution från den 15 juli 1997 om kommissionens grönbok - «Affärskommunikation på den inre marknaden» (KOM(96)0192 - C4-0365/96) ((EGT C 286, 22.09.1997, s. 43.)),

- med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik och yttrandet från utskottet regionalpolitik (A4-0241/99), och av följande skäl:

A. Under 1997 var handeln den näst största arbetsgivaren inom EU med

- 5 miljoner handelsföretag, handelsagenter och handelsrepresentanter,

- en tredjedel av alla företag inom EU, varav 95 % hade färre än 10 anställda,

- 22 miljoner direkt anställda,

- 16 % av EU:s arbetsstyrka,

- 55 % kvinnor av de anställda inom detaljhandeln,

- 3,4 miljoner företag inom detaljhandeln som sysselsatte 15 miljoner personer,

- 1,1 miljon grossistföretag med 7 miljoner arbetsplatser,

- i genomsnitt 13,5 % av den ekonomiska tillväxten inom EU,

- en omsättning på cirka 640 miljarder euro.

B. Genom utarbetandet av Vitboken om handel erkänns äntligen en ekonomisk och social sektor som är av grundläggande betydelse och som utgör en del av servicesektorn, det vill säga det område som har varit och fortfarande är källan till tillväxt, utveckling och sysselsättning. Man måste därför ta hänsyn till och främja handelns samspel med turismen och marknadens tjänster eftersom dessa är starkt förenade med varandra och tillsammans utgör en integrerad del av handelssystemet.

C. Vitboken är en uppföljning av Grönboken om handel från 1996 som Europaparlamentet starkt önskade för att göra medlemsstaterna delaktiga i och uppmärksamma på handelssektorn.

D. Förhållandet mellan handel och produktion måste stärkas ytterligare på regional nivå och gemenskapsnivå. Det kommer därigenom att bli möjligt att introducera typiska lokala produkter (jordbruks-, uppfödnings-, livsmedels-, industri- och hantverksprodukter) på nya marknader om de hanteras och marknadsförs på rätt sätt av de regionala institutioner som EU kommer att behöva utarbeta särskilda program och anslå motsvarande ekonomiskt stöd för. Samtidigt som dessa produkter kommer att kunna introduceras på nya marknader, måste man undvika att skyddsåtgärder vidtas som skulle begränsa den inre marknadens funktion inom handeln.

E. Vad gäller det pågående införandet av euron och i synnerhet det kommande rent fysiska införandet av den europeiska gemensamma valutan den 1 januari 2002, kommer ingen annan sektor än handelssektorn att ha större del i processen med att sprida euron och kunskap om denna. I detta hänseende måste man samarbeta vad gäller den information som handeln måste förse konsumenterna med och vad gäller den utbildning som man i förväg måste ge småföretagare, mellanhänder och affärsmän, å ena sidan, och anställda inom butikskedjor för livsmedel och andra produkter, å den andra.

F. Kostnaderna i samband med eurons införande får inte falla på slutkonsumenten och införandet av eurosedlar och euromynt måste förberedas så noggrant att extrabelastningen på handelssektorn blir så liten som möjligt.

G. EU och medlemsstaterna måste avsätta allt större ekonomiska medel och ägna allt större uppmärksamhet åt distributionssystemet inom handeln eftersom detta är av stor vikt för arbetsmarknaden och för förbättringen av denna samt för förhållandena till kunden och till systemen för produktion, jordbruk, hantverk, turism och miljö.

H. Den grundläggande tanken bakom distributionssystemet är att detta skall ha som enda uppgift att erbjuda konsumenten produkter och tjänster genom att följa förändringarna på arbetsmarknaden och stödja de vanor och den konsumtion som är typiska för varje region, och samtidigt främja internationaliseringen av marknaden som ett svar på konsumenternas behov.

I. De små och medelstora företagen inom handelssektorn är i oproportionerlig utsträckning drabbade av överreglering till följd av dels direktiv och förordningar från gemenskapen, dels av nationella bestämmelser.

J. I tätorterna blir närbutiker allt mer sällsynta, både i vissa stadskärnor och i tätorternas utkanter, vilket inverkar negativt på livskvaliteten och medför marginalisering och destabilisering av sådana kvarter samt förorening orsakad av att konsumenterna flyttar ut från stadskärnorna.

K. De möjligheter som den gränsöverskridande handeln erbjuder - särskilt för de regioner som ligger långt från unionens centrum - genom stöd från program för gränsöverskridande samarbete (Intereg II), är mycket omfattande och kan tack vare inrättandet av gemensamma små och medelstora företag ge ett avgörande bidrag till det ekonomiska samarbetet och därmed också till den socioekonomiska sammanhållningen i regionerna i fråga.

L. Handelssektorn kan bemöta konsumenternas ökande oro i frågor rörande metoder för livsmedelsproduktion, miljön och djurens välfärd genom att spela rollen som initiativtagare och driva på producenterna att erbjuda produkter som inte är skadliga för hälsan och även främja bland annat ekologiskt odlade produkter för att på så sätt skapa balans mellan ekonomiska intressen och skydd av hälsan.

M. Handelssektorn måste med avseende på produktionen effektivt verka för allt tydligare och informativa etiketter för konsumenten.

N. Handelssektorns dynamiska och mångsidiga funktion är inte begränsad till den fysiska distributionen av produkter och tjänster utan täcker likaså hela grossist- och detaljhandeln i alla dess former, särskilt handelsagenters funktion genom deras grundläggande uppgift att verka som en social och ekonomisk länk.

O. Gemenskapens och medlemsstaternas olika handelskategorier blir genom sina organisationer allt mer engagerade i beslutsfattandet och sektorns utveckling.

P. Den kulturella funktion som handeln har måste främst utvecklas genom universiteten, de specialiserade skolorna, forskningsinstitutionerna, informationsverksamheterna och de ekonomiska tidskrifterna, särskilt med tanke på utveckling av sektorns akademiska natur.

Q. Märkesvaruindustrin spelar en viktig roll i processen produktion-distribution-konsumtion och kan ha en betydelsefull funktion vad gäller den kvalitativa och kognitiva förbättringen av produkter ämnade för slutkonsumenten. Detta kan ske genom allt bättre systematiska och löpande kontakter med handelsföretagen, bland annat genom institutionerna och samarbetsprojekten (ECR, EDI, streckkoder och så vidare) i det gemensamma syftet att garantera konsumentens bästa.

R. Kommissionen förband sig 1997 att förverkliga vitboken såsom Europaparlamentet hade begärt i sin resolution av den 18 september 1997 om kommissionens grönbok om handel (KOM(96)0530 - C4-0646/96) ((EGT C 304, 6.10.1997, s. 125.)) som en kommentar till grönboken.

S. Distributionssystemet kan, på grund av den rådande socioekonomiska situationen inom gemenskapen och tack vare dess omfattning, bidra mycket positivt till sysselsättningen, under förutsättning att både arbetstagarna och arbetsgivarna har lämplig utbildning, och således är det nödvändigt att stärka de specialiserade handelsskolornas roll.

T. Det är av grundläggande vikt att medlemsstaterna i sin planering av handeln garanterar att slutkonsumenten har tillgång till alla former av små, mellanstora och stora butiker, och tar hänsyn till kundens socioekonomiska behov och rätt att välja fritt.

U. Det är väsentligt att konsumenterna men också gemenskapens och medlemsstaternas politiska och rättsliga myndigheter blir medvetna om handelns olika former, särskilt agenters och representanters funktion och nya former såsom franchising, direktförsäljning och distansförsäljning, så att dessa kategorier med all rätt skall kunna finnas på marknaden och att konkurrensen därigenom utvecklas och otillbörliga hinder mellan medlemsstaterna avlägsnas.

1. Parlamentet samtycker i stort till den helhetsvision om sektorn som kommissionen ger uttryck för i det dokument som behandlas,

2. välkomnar att kommissionen har uppmärksammat den småskaliga handelns och närbutikernas viktiga roll - som hittills förbisetts - för en bibehållen eller förbättrad livskvalitet i landsbygdsregioner, i stadskärnor och i bostadsområden i tätorter, utan vilka den ekonomiska utvecklingen ur alla dess aspekter (upprätthållande av ett konkurrenskraftigt jordbruk, ekonomisk differentiering, utveckling av turismsektorn) lider uppenbar risk att avstanna, särskilt i avlägsna regioner samt i ö- och bergsregioner; understryker den viktiga sociala roll som den småskaliga handeln och närbutikerna har i landsbygdsområden och i utkanten av tätorter samt deras medverkan till att skapa direkta och indirekta arbetstillfällen och främja den ekonomiska och sociala sammanhållningen, både i landsbygds- och i stadsmiljö; anser att man måste vidta nödvändiga åtgärder för att undvika att detaljhandeln försvinner och i detta syfte återupprätta balansen mellan de stora handelsföretagen och den traditionella handeln,

3. kräver att de medlemsstater som deltar i EMU avtalar om ett gemensamt förfarande för ibruktagandet av euromynt och eurosedlar vad gäller frontloading och avstämning om den tidsperiod då kontanter i två olika valutor kommer att vara i omlopp; kräver dessutom att denna tidsperiod skall förkortas för att minimera problemen för konsumenterna och förenkla omställningen för handeln,

4. noterar dock att upprätthållandet av denna mångfald inom handeln förutsätter att detaljhandeln är tillräckligt konkurrenskraftig, det vill säga att den kan leva upp till konsumenternas förväntningar och till villkoren inom den nuvarande handeln där allt större uppmärksamhet måste ägnas åt moderna former såsom franchising, köpcentra, handelssammanslutningar, varuautomater, modern catering och så vidare; anser att det vore bra om dessa inrättningars funktion kunde fastställas så att nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning kan harmoniseras,

5. understryker i synnerhet den funktion som direktförsäljning och hemförsäljning har, bland annat för att svara mot problemen med omskolning för medelålders personer och för att erbjuda unga och kvinnor nya möjligheter; uppmanar i detta hänseende kommissionen att genomföra en lämplig studie på detta område som bland annat gör det möjligt att genom användning av en korrekt terminologi skilja mellan olika sorters direktförsäljning - inklusive marknadsföring i flera led och distansförsäljning - där den förstnämnda direkt tillhandahåller kunden varor och tjänster genom personlig kontakt långt från affärerna, särskilt i områden där det råder brist på dessa, till exempel i landsbygdsområden,

6. påpekar att i utvecklingen av handelssystemet bör handelsagenternas yrkesmässiga roll stärkas och skyddas eftersom dessa ännu inte åtnjuter något specifikt erkännande trots den betydelsefulla funktion som de har på marknaden, särskilt vad gäller små och medelstora företag, och att därmed också motsvarande finansiella stöd och förmåner från gemenskapen bör utökas för att till exempel databaserna BRE och BCNET eller andra som skulle främja marknadens internationalisering skall stärkas,

7. bekräftar - bland annat för att undvika social dumping - vikten av att förädlade produkter från tredje land kontrolleras hårdare i de fall då man inte har fullständiga garantier för deras kvalitet, deras skattemässiga ursprung och det faktum att barnarbete inte har utnyttjats i produktionen, utan att man tvärtom har stött en balanserad och solidarisk handel,

8. stödjer kommissionens uppmaning, som gjordes redan i grönboken, till en integrerad politik som gynnar städerna och områdena utanför dessa, mellan vilka gemenskapens befolkning är uppdelad med 80 respektive 20 procent, så att strukturfonderna för handel kan utnyttjas bättre i landsbygdsområdena, ö- och bergsregionerna, särskilt vad gäller den handel som idkas av små och medelstora företag, och att man samtidigt stödjer de ursprungliga handelscentra i statsområdena som behövs för samlevnaden och samarbetet i städerna vilka på så sätt kan erbjuda invånarna varor och tjänster med hjälp av de lokala strukturer som krävs för transport, säkerhet, parkering och kamp mot brottslighet,

9. anser att den elektroniska handeln utgör ett idealiskt instrument för att överbrygga ytterområdens isolering, och uppmanar kommissionen att främja den teknologi och infrastruktur som behövs för att den elektroniska handeln skall kunna utvecklas, i synnerhet i dessa regioner,

10. anser det vara önskvärt att förhållandet mellan miljön och produktions- och bearbetningsindustrin kontinuerligt förstärks så att konsumenten kan få tillgång till produkter av högsta kvalitet som är hälsomässigt och hygieniskt oklanderliga och som distribueras i förpackningar och med hjälp av logistiska system som blir alltmer förenliga med ett ekologiskt synsätt,

11. kräver att formerna på horisontell och vertikal nivå för samarbete och handelssammanslutningar skall erkännas i alla hänseenden som en nyckel till tillväxt och utveckling av små och medelstora handelsföretag (centralorganisationer, inköpscentraler, frivilliga sammanslutningar och så vidare),

12. välkomnar det nya direktivet om distansförsäljning eftersom den befintliga gemenskapslagstiftningen måste anpassas till utvecklingen av ny teknik som gör det möjligt att skapa ny handelsverksamhet på distans tack vare elektronisk betalning; uppmanar kommissionen att driva på medlemsstaterna att effektivisera sina postsystem vilket är oundgängligt för att sektorn skall kunna utvidgas,

13. understryker handelsbolagens och handelsagenturernas roll och funktion eftersom de står för mer än 50 procent av handeln och i framtiden kommer att kunna utföra en än mer betydelsefull verksamhet om deras funktion uppskattas och stöds,

14. kräver att det europeiska statistiska systemet för förändringar och trender i handelsstrukturen förbättras till förmån för analys av den komplexa handelssektorn i syfte att främja densamma,

15. uppmanar kommissionen att föreslå bestämmelser om tillväxten vad gäller handel i stora lokaler, som å ena sidan möjliggör en jämn tillväxt och, å den andra, inte utesluter de små butikerna och deras särart ur den pågående förändringsprocessen; uppmanar vidare kommittén att i samförstånd med kommissionen och organisationerna inom de olika kategorierna presentera en stödplan för en samordnad åtgärd som inte inverkar negativt på marknaden vad gäller att öppna stormarknader; detta måste ske i det att en ersättningsplan utarbetas för den småskaliga handelns lokala nätverk i den händelse att affärerna skulle få stänga i samband med de nya installationerna, och att affärsidkarnas, konsumenternas och de lokala företagens sammanslutningar görs delaktiga i detta,

16. efterfrågar en större spridning på de elektroniska betalningssystemen inom distributionen (kreditkort, betalkort och så vidare) för att, både för affärsidkarnas och konsumenternas säkerhet, begränsa den kontanta summa pengar som finns i affärer och stormarknader vilka lätt faller offer för kriminalitet; detta kan dels ske genom att skattelättnader ges för enskilda transaktioner i samband med elektronisk betalning, och dels genom att uppmana bankerna och de som utfärdar korten att minska kostnaderna för användning av betalkort så att butikerna stimuleras till att ta emot dem och konsumenterna till att använda dem; kräver dessutom att den funktion som handeln kommer att få vad gäller eurons spridning uppmärksammas genom lämpliga program och lämplig finansiering för att bokföringssystemen skall kunna bytas ut och specialiserade arbetsgrupper med affärsidkare, producenter och industriidkare samt leverantörer av kassaapparater och informationssystem inrättas; begär i detta hänseende att kommunikationsministerierna i medlemsstaterna underlättar för harmoniseringen av radiofrekvenssystemen för streckkoder,

17. beklagar att man i inledningen till vitboken talar om företagens «överlevnad», en term som borde ersättas med «företagens möjlighet att bevara sin konkurrenskraft på marknaden»,

18. anser att närbutikerna spelar samma viktiga ekonomiska, sociala och arbetsfrämjande roll i städerna som bybutikerna på landsbygden och särskilt i bygder som hotas av avfolkning; påpekar att de små och medelstora företagen och hantverksföretagen är en av pelarna i den europeiska ekonomin samt en viktig drivkraft för den lokala och regionala utvecklingen; anser att utvecklingsåtgärderna därför borde koncentreras till dessa områden och i synnerhet sporra unga köpmän och hantverkare att etablera sig i avfolkningshotade landsbygdsområden,

19. anser det vara oroväckande att centraliseringen av stormarknaderna kommer att leda till att tillgången till tjänster minskar, framför allt när det gäller dem som inte har bil; anser att de allmänna kommunikationsmedlen bör utvecklas då handeln centraliseras och att hänsyn då också bör tas till specialgruppers behov; påpekar risken för att livskvaliteten försämras i samma mån som närbutikerna minskar; talar för att det skall beviljas stöd från strukturfonderna så att landsbygden också i fortsättningen skall kunna vara ett ställe där man kan bo och verka; detta stöd kunde till exempel ta formen av bidrag till omläggning och strukturomvandling av företag och butiker och bidrag till verksamhet vid sidan om huvudsysslorna samt omskolning och vidareutbildning parallellt med arbetet,

20. betonar att närbutiker och lanthandlar är nödvändiga för det regionala och lokala näringslivet och att bevarandet av handeln förutsätter att konkurrenskraften är tillräcklig och kunderna nöjda,

21. anser att de små och medelstora företagens deltagande i strukturfondsprogrammen måste underlättas; erinrar om att gemenskapsinitiativet Urban gjort det möjligt att stöda konkurrenskraften för närbutikerna i städerna; anser att det under den programplaneringsperiod som nu tagit sin början måste tillses att närbutiker i stadsområden och lanthandlar i glesbygder skall kunna få stöd från strukturfondsprogrammen,

22. anser att de små butikernas ställning inom konkurrensen måste förbättras genom att deras specifika behov tillgodoses, till exempel genom sänkta arvsskatter för att underlätta företagsöverlåtelser,

23. anser att det finns möjligheter till att bredda verksamheten och utforma kombinationer av olika tjänster, till exempel när det gäller transport-, reparations- och posttjänster samt försäljning av lokala produkter,

24. stödjer de åtgärder som kommissionen lagt fram när det gäller regional utveckling för att effektivisera tillämpning av det bästa tillvägagångssättet, men anser att de föreslagna åtgärderna är otillräckliga och att dessa så snart som möjligt bör kompletteras med konkreta tilläggsåtgärder; anser att man i samband med reformen av strukturfonderna och vid utformningen av tyngdpunkterna i och riktlinjerna för programmen bör främja bevarandet av handelns tjänster på unionens alla områden,

25. anser att handelns centralorganisationer och andra instanser som tillhandahåller tjänster i samarbete med olika myndigheter bör skapa verksamhetsmodeller för att omforma både butikstjänster och andra tjänster till center som tillhandahåller många olika slag av tjänster; betonar att samarbete mellan lokala och regionala myndigheter samt mellan företagare från andra områden och handeln borde förbättras, bland annat för att effektivisera marknadsföring av turismen, transporten, den offentliga upphandlingen och avfallshanteringen,

26. anser att distansförsäljningen och den elektroniska handeln erbjuder möjligheter att utveckla tjänsterna inom handeln både i städerna och i glesbygden, framför allt då användningen av Internet blir vanligare bland medborgarna; anser att det är viktigt att ta hänsyn till specialgrupper, som funktionshindrade och äldre personer, då man främjar den elektroniska handeln; kräver att kommissionen skall utreda på vilket sätt man kan stöda små företag och affärer, bland annat genom utbildning, då man övergår till elektronisk handel och på vilket sätt man kan sprida information om goda verksamhetsmodeller,

27. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.