Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till rådets förordning (EG) om åtgärder för att främja en fullständig integrering av miljöaspekterna i utvecklingsprocessen i utvecklingsländerna" (1)

(1999/C 258/05)

Den 5 mars 1999 beslutade rådet att i enlighet med artikel 198 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämda förslag.

"Utrikesrelationerna"-sektionen, som ansvarat för det förbererande arbetet, antog sitt yttrande den 9 juni 1999. Föredragande var A.A. Jaarsma.

Vid sin 365:e plenarsession den 7-8 juli 1999 (sammanträdet den 7 juli 1999) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 110 röster för och 2 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. Rådet ser förslaget som ett mycket viktigt instrument för att gemenskapen skall kunna uppfylla sina rättsliga och politiska åtaganden när det gäller att skydda miljön i samband med en hållbar utveckling.

1.2. Syftet med förslaget är att garantera att den verksamhet som genomförts enligt rådets förordning (EG) nr 722/97 av den 22 april 1997 kan fortsätta efter det att den löper ut den 31 december 1999.

1.3. I det ekonomiska samarbetet och utvecklingssamarbetet ingår ett klart åtagande i fråga om miljöskydd och en hållbar utveckling. Artiklarna 177 och 174 i Amsterdamfördraget (f.d. artiklarna 130u och 130r i EG-fördraget) är av särskild betydelse i sammanhanget.

1.4. Internationellt sett är gemenskapens åtaganden i samband med Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling (UNCED) i Rio de Janeiro 1992 och den utveckling som ägt rum sedan dess av särskild betydelse.

1.5. Gemenskapen är part i flera multilaterala miljöavtal, till exempel konventionen om biologisk mångfald, ramkonventionen om klimatförändringar och konventionen för bekämpning av ökenspridning. Genom dessa konventioner åläggs gemenskapen att hjälpa parterna i utvecklingsländerna att uppfylla sina åtaganden.

1.6. Gemenskapen har dessutom anslutit sig till strategin inför det tjugoförsta århundradet ("Shaping the 21st century"), som antagits av OECD/DAC och som innehåller en uppmaning att stödja genomförandet av nationella strategier för hållbar utveckling i alla länder senast år 2005.

1.7. Att införliva miljödimensionen i utvecklingsländernas utvecklingsprocess är en viktig princip i gemenskapens utvecklingssamarbete. Denna integrering är en dynamisk, kontinuerlig process. Den föreslagna förordningen syftar till en effektiv integrering av miljödimensionen i de andra (i synnerhet geografiska) instrumenten som ingår i gemenskapens utvecklingssamarbete. Den kommer på så sätt att säkerställa den önskvärda komplementariteten.

1.8. I detta förslag till förordning anges ramarna för förvaltning av budgetpost B7-6200, som är det mest specifika finansieringsinstrumentet som står till EU:s förfogande för genomförande av dessa åtaganden.

1.9. Detta instrument har utvecklats så att huvudsakligen två typer av verksamheter finansieras:

- Pilotprojekt i utvecklingsländerna.

- Utarbetande av riktlinjer och instrument för verksamheten.

1.10. På så sätt främjas den vedertagna principen att alla utvecklingsprojekt bör vara hållbara.

2. Mål och medel

2.1. Anslaget till budgetpost B7-6200 är avsett att finansiera program som syftar till att stödja utvecklingsländerna i deras ansträngningar att integrera miljöaspekterna i utvecklingsprocessen. Det bistånd och den sakkunskap som ställs till förfogande skall komplettera och förstärka de andra instrumenten inom ramen för utvecklingssamarbetet. Anslagen gagnar både direkt och indirekt de berörda parterna i utvecklingsländerna.

2.2. Åtgärderna syftar till att utforma och främja riktlinjer, strategier, instrument och teknik till förmån för en hållbar utveckling.

2.3. Rådets verksamhet skall täcka följande områden:

- Globala miljöfrågor.

- Miljöfrågor av gränsöverskridande karaktär, särskilt vatten- och luftföroreningar.

- Miljökonsekvenser av utvecklingsländernas integrering i världsekonomin.

- Den makroekonomiska politikens och sektorpolitikens konsekvenser för miljön i utvecklingsländerna.

- Hållbar förvaltning och hållbart utnyttjande av naturresurserna och miljöresurserna inom ekonomins samtliga produktionssektorer.

- Bevarande av den biologiska mångfalden.

- Vattenfrågor.

- Förvaltning av kustområden.

- Bekämpning av ökenspridning.

- Miljöproblem i städerna.

- Hållbar framställning och hållbart utnyttjande av energi.

- Hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

2.4. Eftersom integreringen av miljöaspekterna i alla politikområden är ett åtagande på lång sikt föreslås förordningen få obegränsad giltighet.

2.5. En översikt ges över den nuvarande förordningens kostnadsfördelning för åren 1998 och 1999. För 1998 ställdes totalt 15 miljoner ecu till förfogande (5 miljoner för riktlinjer och instrument och 10 miljoner för pilotprojekt) och för 1999 totalt 16 miljoner euro (7 miljoner för riktlinjer och instrument och 9 miljoner för pilotprojekt).

3. Allmänna kommentarer

3.1. Kommittén välkomnar att rådets tidsbegränsade förordning (EG) 722/97 ersätts av en förordning på obegränsad tid. För att kunna införliva miljöaspekten i utvecklingsprocessen krävs en strategi som sträcker sig över flera år.

3.2. Man betonar att det är nödvändigt att på ett effektivt sätt införliva miljöaspekten i de andra instrument som ingår i gemenskapens utvecklingssamarbete. Även om det faller utanför föreliggande förordnings tillämpningsområde, anser kommittén, delvis mot bakgrund av artiklarna 177 och 174 i Amsterdamfördraget, att förordningen inte enbart bör gälla gemenskapens instrument och projekt, utan även medlemsstaters och icke-statliga organisationers instrument och projekt som finansieras genom EU-medel.

3.3. Enligt kommitténs uppfattning ligger de medel som är tillgängliga för genomförandet av denna förordning inte i linje med gemenskapens åtaganden inom ramen för internationella avtal.

3.4. Gemenskapens begränsade medel är ytterligare en anledning att i större utsträckning än tidigare främja införlivandet av miljöaspekten i andra stödprogram för utveckling.

3.5. Mot bakgrund av de begränsade medel gemenskapen ställer till förfogande och möjligheten att medfinansiera utformningen av riktlinjer och instrument genom Europeiska utvecklingsfonden och fonderna för ALA- och MED-programmen, och med tanke på att det är svårt för små, nyskapande, lokala pilotprojekt (i synnerhet inom icke-statliga organisationer) att få anslag från större fonder, rekommenderar kommittén att man i förordningen åtminstone i lika utsträckning betonar finansiering av pilotprojekt.

3.6. Enligt kommitténs uppfattning är det nödvändigt att man genom förordningen tillgängliggör gemenskapens begränsade medel på ett sådant sätt att de kan utnyttjas med största effektivitet.

3.7. Man kan knappast undvika att eftersträva ett stort antal målsättningar med förordningen. För att man på ett effektivt sätt skall kunna genomföra dessa målsättningar anser kommittén dock att man bör ställa upp prioriterade målsättningar som sträcker sig över en fyraårsperiod. Dessa kan eventuellt justeras efter halva tiden. Det är mycket viktigt att regelbundet justera prioriteringarna eftersom det är fråga om en förordning som är giltig på obegränsad tid. Dessutom är det tänkt att kommissionen först fyra år efter det att förordningen trätt i kraft skall lägga fram en allmän utvärdering av de åtgärder som finansierats av gemenskapen inför Europaparlamentet och rådet tillsammans med förslag om förordningens fortsatta giltighet (se artikel 10 i förordningen).

3.8. Det är viktigt att man tydligt och på ett tidigt stadium offentliggör dessa prioriteringar, så att de som söker anslag för projekt är medvetna om urvalskriterierna.

3.9. Kommittén konstaterar att ett stort antal projekt lämnats in inom ramen för den nuvarande förordningen, och väntar sig att intresset är lika stort när det gäller den nya förordningen. Inlämning av kompletta projektförslag innebär stort arbete såväl för dem som lämnar in förslagen som för dem som bedömer förslagen. Eftersom det är nödvändigt att begränsa antalet projekt som godkänns går en stor del av det arbete som utförs förlorat. Kommittén rekommenderar att man systematiserar bruket av så kallade projektprofiler och att man i synnerhet erbjuder de organisationer som ansöker om anslag till pilotprojekt möjligheten att lämna in förslag i vilka de sökande i stora drag redogör för projektet (mål, område, partner, budget, tidsplan). På så sätt kan man göra ett första urval av potentiella projekt. Dessa kan därefter kompletteras och lämnas in för slutgiltig bedömning.

3.10. En annan rekommendation skulle kunna vara att man erbjuder avtalspartner, och då i synnerhet icke-statliga organisationer som kommissionen länge har haft ett gott samarbe med, ett programkontrakt för genomförande av ett helt paket av småprojekt som faller inom ramen för förordningen.

4. Särskilda kommentarer

4.1. Kommittén anser att man i punkt två i förordningen förutom atmosfär, hydrosfär och biologisk mångfald även bör nämna mark.

4.2. Kommittén ställer sig positiv till artikel 2.3, andra strecksatsen, som innebär att det är möjligt att finansiera program för att bygga upp den institutionella och operativa kapaciteten hos de aktörer som deltar i utvecklingsprocessen, men anser att man bör lägga till följande: "och främja samarbete mellan dessa aktörer". I praktiken har bristen på finansieringsmöjligheter ofta visat sig vara ett problem.

4.3. Av artikel 4.1 i förordningen framgår att "med undantag av yrkesutbildnings-, utbildnings- och forskningsprogram kan dessa kostnader dock i allmänhet täckas endast i inledningsfasen". Denna inledningsfas är dock svår att definiera. Dessutom dröjer det ofta länge innan ett projekt ger märkbart resultat.

4.4. I artikel 4.3 i förordningen fastställs att "samfinansiering med andra bidragsgivare, särskilt med medlemsstaterna och de berörda internationella organisationerna, kan eftersträvas". Kommittén föreslår att meningen ändras enligt följande: "Samfinansiering med andra bidragsgivare kan eftersträvas, särskilt med medlemsstaterna, berörda internationella organisationer och icke-statliga organisationer."

4.5. Kommittén ställer sig positiv till artikel 6.2, av vilken framgår att om bidraget till en särskild åtgärd som finansieras med stöd av denna förordning överstiger 2 miljoner euro per åtgärd, skall beslut fattas enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 7.

4.6. Kommittén uppskattar att kommissionen i artikel 6.3 fastställer en marginal på 20 % för överskridande eller extra behov. Detta ökar flexibiliteten.

4.7. Av artikel 9 framgår att kommissionen efter varje budgetår skall lägga fram en årsrapport för Europaparlamentet och rådet. Denna årsrapport skall innehålla en översikt över de åtgärder som finansierats under året och en utvärdering av genomförandet av förordningen. Ekonomiska och sociala kommittén rekommenderar kommissionen att offentliggöra denna årsrapport tillsammans med information om den regelbundna justering av prioriteringar som föreskrivs i artikel 3.7 och 3.8 i detta yttrande. ESK tar gärna själv del av denna rapport och information. Eftersom det är fråga om en förordning med obegränsad giltighet föreslår kommittén att man vid behov ser över förordningens målsättningar och ändamålsenlighet.

4.8. I artikel 9 fastställs att man regelbundet skall utvärdera de åtgärder som gemenskapen finansierar. Kommittén anser att denna utvärdering bör ges adekvat publicitet. Man kan nämligen dra stor lärdom av utvärdering av projekt, i synnerhet när det gäller nyskapande projekt.

4.9. Av artikel 9.3 framgår att kommissionen senast en månad efter det att den fattat sitt beslut skall informera medlemsstaterna om godkända åtgärder och projekt. Kommittén anser att detta bör gälla alla de aktörer som omnämns i artikel 3 som inlämnat ansökan om anslag till en åtgärd eller ett projekt.

5. Slutsatser

5.1. Kommittén anser att den föreslagna förordningen är av stor betydelse för att man med framgång skall kunna integrera miljöaspekten i utvecklingsprocessen i utvecklingsländerna, men är av den uppfattningen att de medel som är tillgängliga för genomförandet av denna förordning inte ligger i linje med gemenskapens åtaganden inom ramen för internationella avtal. Dessutom betonar kommittén diskrepansen mellan de begränsade medel som står till buds och det stora antal ansökningar som årligen lämnas in.

5.2. Mot bakgrund av de begränsade medel gemenskapen ställer till förfogande och möjligheten att medfinansiera utformningen av riktlinjer och instrument genom Europeiska utvecklingsfonden och fonderna för ALA- och MED-programmen, och med tanke på att det är svårt för små, nyskapande, lokala pilotprojekt (i synnerhet inom icke-statliga organisationer) att få anslag från större fonder, rekommenderar kommittén att man i förordningen åtminstone i lika utsträckning betonar finansiering av pilotprojekt. Tack vare utvecklingen av särskilda instrument, till exempel "projektprofiler" och "programavtal" (det senare med avtalspartner - i synnerhet med icke-statliga organisationer - som kommissionen länge har haft ett gott samarbete med) kan kommissionen underlätta arbetsbördan för båda parter (avtalspartner och kommissionen).

5.3. Med hänsyn till kommissionens huvudansvar, skyldighet att säkerställa öppenhet och pålitlighet, samt med avseende på spridning av erfarenheter bör alla dokument som utarbetas inom ramen för denna förordning offentliggöras. Detta gäller främst dokument angående politiska prioriteringar, utvärderingar av åtgärder som finansieras av gemenskapen samt årsrapporter. ESK tar gärna själv del av denna rapport och information om den regelbundna justeringen av prioriteringarna. Eftersom det är fråga om en förordning med obegränsad giltighet föreslår kommittén att man vid behov ser över förordningens målsättningar och ändamålsenlighet.

Bryssel den 7 juli 1999.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Beatrice RANGONI MACHIAVELLI

(1) EGT C 47, 20.2.1999, s. 10.