Förslag till rådets beslut om ett delprogram (Euratom) för forskning och utbildning inom området "skydd av ekosystem" (1998-2002) (98/C 236/08) (Text av betydelse för EES) KOM(1998) 306 slutlig - 98/0187(CNS)

(Framlagt av kommissionen den 10 juni 1998)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 7 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

med beaktande av följande:

Genom beslut nr . . ./. . ./Euratom antog rådet Femte ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning (FoU) för perioden 1998-2002, i vilket bland annat de aktiviteter fastställs som skall genomföras inom området skydd av ekosystem.

I artikel 3 i beslutet om Femte ramprogrammet fastställs att ramprogrammet skall genomföras genom särskilda program som antas i enlighet med artikel 7 i fördraget, och att varje särskilt program skall innehålla de närmare villkoren för genomförandet, programmets längd och de medel som bedöms nödvändiga.

I enlighet med artikel 4.2 i rådets beslut 94/268/Euratom (1) om Fjärde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning (1994-1998), och artikel 4.2 i rådets beslut om de särskilda programmen för genomförandet av Fjärde ramprogrammet har kommissionen låtit genomföra en extern utvärdering. Denna utvärdering, de slutsatser den innehåller samt kommissionens kommentarer har sänts till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén.

I enlighet med artikel 7 i fördraget är bestämmelserna i rådets beslut . . ./. . ./Euratom av den ... om bestämmelser om deltagande av företag, forskningscentrer och universitet i genomförandet av Europeiska atomenergigemenskapens Femte ramprogram (nedan kallade "regler för deltagande") tillämpliga på detta delprogram och gör det möjligt för Gemensamma forskningscentret att delta i indirekta åtgärder som omfattas av delprogrammet.

Samarbete med tredje land och internationella organisationer, bland annat i enlighet med artikel 101 i fördraget, kan komma att visa sig vara av nytta i samband med genomförandet av delprogrammet.

Genomförandet av detta program omfattar också åtgärder och metoder för att främja, sprida och till fullo utnyttja FoU-resultat samt åtgärder som främjar fri rörlighet och utbildning för forskare.

I enlighet med de mål som fastställs i första handlingsplanen för innovation skall Femte ramprogrammets forskningsverksamhet i större utsträckning inriktas på innovation.

Genomförandet av projektet JET (Joint European Torus) har anförtrotts åt samarbetsprojektet Joint European Torus (JET) som upprättats genom beslut 78/471/Euratom (2).

Det är viktigt att dels följa programmets utveckling i syfte att vid behov anpassa det till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen inom detta område, och dels vid en lämplig tidpunkt låta genomföra en oberoende utvärdering av programmets genomförande.

Vetenskapliga och tekniska kommittén (CST) har konsulterats.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I enlighet med artikel 3.1 i beslutet om Femte ramprogrammet antas härmed delprogrammet för skydd av ekosystem (nedan kallat "delprogrammet") för perioden från och med [datum för detta programs antagande] till och med den 31 december 2002.

Artikel 2

1. I enlighet med artikel 2 i beslutet om Femte ramprogrammet uppgår de medel som bedöms nödvändiga för genomförandet av delprogrammet (de budgeterade medlen) till 1 141 miljoner ecu, varav maximalt 13 % får anslås till kommissionens administrationskostnader.

2. En vägledning för fördelningen av de budgeterade medlen finns i bilaga I.

3. Av dessa medel anslås

- 375 miljoner ecu för perioden 1998-1999, och

- 766 miljoner ecu för perioden 2000-2002.

Vid behov skall sistnämnda belopp anpassas till de förutsättningar som anges i artikel 3.3 i beslutet om Femte ramprogrammet.

4. Budgetmyndigheten skall fastställa anslagen för varje budgetår med hänsyn till de vetenskapliga och tekniska prioriteringar som fastställs i detta beslut och de resurser som finns tillgängliga inom den fleråriga budgetplanen.

Artikel 3

1. Detta delprograms allmänna riktlinjer, vetenskapliga och tekniska mål samt prioriteringar beskrivs i bilaga II. De har fastställts i enlighet med de grundläggande principer och de tre kategorier av urvalskriterier som omfattas av bilaga I till beslutet om Femte ramprogrammet.

2. Vid urvalet av de forsknings- och utbildningsåtgärder som skall vidtas kommer de urvalskriterier som anges i artikel 9 i reglerna för deltagande att tillämpas i överensstämmelse med dessa principer och kriterier.

I samband med programmets genomförande, inbegripet det arbetsprogram som anges i artikel 5.1, skall alla dessa kriterier respekteras. även om de kan få olika stor tyngd från fall till fall.

3. Reglerna för deltagande gäller för detta delprogram.

4. Reglerna för gemenskapens finansiella deltagande i delprogrammet fastställs i artikel 4 i beslutet om Femte ramprogrammet.

5. De indirekta forsknings- och utbildningsåtgärder som omfattas av delprogrammet definieras i bilaga III till beslutet om Femte ramprogrammet.

Särskilda bestämmelser för genomförandet av delprogrammet fastställs i bilaga III.

Artikel 4

I hänseende till de kriterier som fastställs i artikel 3, de vetenskapliga och tekniska målen och de prioriteringar som fastställs i bilaga II skall kommissionen

a) i enlighet med artikel 5.1 i beslutet om Femte ramprogrammet utvärdera utvecklingen av delprogrammet och vid behov lägga fram förslag om anpassning, och

b) låta genomföra den externa utvärdering som avses i artikel 5.2 i beslutet om Femte ramprogrammet av de verksamheter som bedrivits inom de områden som omfattas av delprogrammet.

Artikel 5

1. Kommissionen skall upprätta ett arbetsprogram i vilket följande skall anges närmare:

a) Innehållet i bilaga II.

b) Den preliminära genomförandeplanen för delprogrammet.

c) Metoderna för samordning enligt bilaga III.

d) Vid behov, urvalskriterierna samt hur de kommer att tillämpas i de olika indirekta forsknings- och utbildningsåtgärderna.

Arbetsprogrammet skall vid behov uppdateras.

2. För genomförandet av de indirekta forsknings- och utbildningsåtgärderna kommer kommissionen, utgående från arbetsprogrammet, att inleda de förfaranden som avses i reglerna för deltagande, främst ansökningsomgångar.

Artikel 6

1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av programmet.

2. En rådgivande kommitté bistår kommissionen vid genomförandet av programmet. Kommitténs sammansättning och de bestämmelser som gäller för kommitténs förfaranden och funktion fastställs för kärnklyvningsområdet i rådets beslut 84/338/Euratom, EKSG, EEG (3) om rådgivande kommittéer för förvaltning och samordning, och för fusionsområdet i rådets beslut av den 16 december 1980 om en rådgivande kommitté för fusionsprogrammet.

Artikel 7

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

(1) EGT L 115, 6.5.1994, s. 31. Beslutet senast ändrat genom beslut 96/253/Euratom (EGT L 86, 4.4.1996, s. 72)

(2) EGT L 151, 7.6.1978, s. 10. Beslutet senast ändrat genom beslut 96/305/Euratom (EGT L 117 14.5.1996, s. 9).

(3) EGT L 177, 4.7.1984, s. 25.

BILAGA I

VÄGLEDNING FÖR FÖRDELNING AV BUDGETERADE MEDEL

>Plats för tabell>

BILAGA II

ALLMÄNNA RIKTLINJER, VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL SAMT PRIORITERINGAR

INLEDNING

Tillgången till säkra, hållbara och konkurrenskraftiga energikällor är avgörande för ekonomisk tillväxt, framgång och livskvalitet i den industrialiserade världen. Utvecklingsländernas strävan och ekonomiska framsteg leder till stora ökningar av efterfrågan av global energi vilket kan inverka på bränslepriserna och leda till miljö- och hälsoproblem. På medellång sikt kommer en stor del av den ökade efterfrågan i världen att tillgodoses av fossila bränslen, vilket regionalt kommer att leda till en ökning av problemen med förgiftning av miljön, och globalt till ökade problem med koldioxidhalten i luften. Dessa problem kan bara lindras genom internationell samverkan. Energibesparingar och ökat utnyttjande av förnybara energikällor kan vara till hjälp, men bara på kort och medellång sikt. På lång sikt är dessa metoder otillräckliga.

Genom den förväntade tillväxten av efterfrågan på energi kommer det att krävas ett kontinuerligt utnyttjande av alla potentiella källor. Av strategiska skäl kommer emellertid utnyttjandet av säkra energikällor med bättre ekologisk hållbarhet och som är fördelaktigare ur hälso- och miljösynpunkt att prioriteras. Kärnenergin kan förse Europa med säker och ekologiskt hållbar elektricitet till konkurrenskraftiga priser.

Programmets strategiska mål

Den verksamhet som kommer att genomföras inom ramen för detta program skall, där så behövs, noga samordnas med Gemensamma forskningscentrets direkta åtgärder i Euratoms Femte ramprogram för forskning och utbildning.

Målet för detta delprogram är att bidra till utnyttjandet av kärnenergins fulla potential både genom att göra nuvarande teknik ännu säkrare och mer ekonomisk, och genom att utveckla nya lovande koncept. Programmet kommer att bestå av följande tre delar:

- En nyckelåtgärd som omfattar kontrollerad termisk kärnfusion och syftar till att fortsätta utvecklingen av de grunder som skulle krävas för att bygga en experimentreaktor, samt de grundläggande koncept och den teknik som på lång sikt behövs för en sådan reaktor.

- En nyckelåtgärd som omfattar kärnklyvning och som går ut på att öka säkerheten hos Europas kärnanläggningar, samt förbättra skyddet för personalen och allmänheten, lösa problemen med hantering och slutlagring av avfallet samt förbättra den europeiska kärnkraftsindustrins konkurrenskraft och befolkningens beredskap att acceptera denna energikälla.

- Forskning och teknisk utveckling av generisk art som syftar till att konsolidera och utveckla kunskap och kompetens runt om i Europa inom olika områden för att på så sätt möjliggöra säkra och konkurrenskraftiga tillämpningar av kärnklyvning och andra industriella och medicinska användningar av joniserande strålning, samt hantering av naturlig strålning.

Forskningen rörande kärnfusion är redan fullt integrerad på europeisk nivå, men i framtiden kommer det även att krävas en ökad effektiv integrering av forskningen inom kärnklyvningssektorn.

a) NYCKELÅTGÄRDER

i) Kontrollerad termisk kärnfusion

Mål och forsknings- och utbildningsprioriteter

Inom ramen för den strategi som lagts fram i beslutet om Femte ramprogrammet skall fusionsenergins möjliga bidrag till produktionen av ren och säker elektricitet granskas i ett mycket brett sammanhang utgående från undersökningar om fusionsenergins socioekonomiska aspekter. Den vetenskapliga och tekniska personalens rörlighet och utbildning, spridning av forskningsresultat och information till allmänheten kommer också att ingå i denna nyckelåtgärd. Under loppet av den tid som Femte ramprogrammet skall omfatta skall denna strategi genomföras med hjälp av följande tre huvudsakliga handlingslinjer:

- Uppföljning av pågående forskning: Verksamheten inom fusionsfysik och -teknik skall bidra till utvecklingen av de förutsättningar som krävs hos företag, inom ramen för JET och i gemenskapens näringsliv, för att skapa en experimentreaktor. Gemenskapens deltagande i ITER:s detaljerade projekt (EDA) skall fortsätta, och kan eventuellt leda till att en sådan reaktor byggs.

Forskningsprioriteter: Slutförande av projektet och av prototypprovningar och stödforskning. Slutförande av utrustningens tekniska specifikationer. Samordning av den vetenskapliga kunskapsbas som krävs för projektet. Möjligheten att utnyttja JET till maximal effekt (efter det att det gemensamma projekt JET stängs i december 1999 skall anläggningarna användas av olika sammanslutningar av organisationer som är knutna till Euratom).

- Förbättringar av koncepten: Den strukturerade verksamheten inom fysikområdet går ut på att förbättra de grundläggande koncepten för fusionsanläggningar.

Forskningsprioriteter: Tillverkning, fullt utnyttjande eller uppgradering av utrustning enligt beslut i tidigare ramprogram och uppgradering av annan befintlig utrustning. Diagnos- och genomförandemetoder för fusionsplasma. Uppföljning av teoretiska undersökningar. Undersökningar för att bedöma om avlägset belägna fusionsexperiment är genomförbara. Utöver magnetinneslutning; samordning av nationella civila forskningsinsatser beträffande tröghetsinneslutning och eventuell utveckling av nya koncept, inom ramen för teknikövervakningen.

- Långsiktig teknik: Den strukturerade verksamheten inom teknikområdet går ut på att på lång sikt förbereda driften av demonstrationsreaktorn (DEMO).

Forskningsprioriteter: Utveckling av tritiumbridningsmantlar och ett provkonstruktionsmaterial för tillverkning av DEMO-moduler. Prospektering av lågaktiva och strålningsresistenta avancerade material för DEMO. Nya bedömningar av säkerhet och miljökonsekvenser. Analys av fusionens socioekonomiska aspekter. Begreppsmässiga undersökningar av DEMO-provkonstruktioner. Forskningen rörande kärnfusion är redan fullt integrerad på europeisk nivå, men i framtiden kommer det även att krävas en ökad och mer effektiv integrering av forskningen inom kärnklyvningssektorn.

ii) Kärnklyvning

Mål och forsknings- och utbildningsverksamhet

De viktigaste målen är att bidra till de europeiska kärnkraftsanläggningarnas säkerhet (1), skydda personal och befolkning och garantera säker och effektiv hantering och slutförvaring av radioaktivt avfall, förbättra den europeiska kärnindustrins konkurrenskraft och förstärka dess position på världsmarknaderna, samt utveckla mer innovativa och hållbara koncept som kan ge långsiktiga ekonomiska, säkerhetsmässiga och hälso- och miljömässiga fördelar. Även om forskningen till sin karaktär huvudsakligen är vetenskaplig och teknisk, kommer den att ha en viktig socioekonomisk dimension. Ett ytterligare mål är att bibehålla en hög kunskaps- och expertisnivå på kärnsäkerhetsområdet inom Europeiska unionen, inte minst med hjälp av utbildningsverksamhet.

- Driftssäkerhet hos befintliga kärnkraftsanläggningar: Forskningen bör inriktas på att bibehålla och optimera befintliga anläggningars säkerhet, i synnerhet när det gäller säkerhetsaspekter i samband med förlängning av anläggningarnas resterande livslängd och strategier för förvaltning av storolyckor.

Forsknings- och utbildningsprioriteter: Utveckling av en gemensam bas och gemensam metodik för att bedöma anläggningars återstående säkra livslängd. Åldrandets effekter på byggnadernas och systemens integritet. Förbättrade metoder för inspektion och övervakning i syfte att öka säkerheten och minska exponeringen för strålning i samband med yrkesverksamhet. Modernisering av kontrollsystemen. Strategier för förebyggande och lindring av storolyckor. Gränssnittet mellan människan och maskinen. Organisation och förvaltning av säkerhet.

- Bränslecykelns säkerhet: Forskningen bör inriktas på utveckling av ventenskapliga metoder för en hantering och lagring av radioaktivt avfall som samtidigt är ekonomisk och acceptabel i ett större samhällsrelaterat sammanhang. Dessutom skall forskningen leda till utveckling av förbättrade, mer omfattande och accepterade metoder för bedömning och förvaltning av säkerhet med avseende på hela bränslecykeln, i syfte att tillhandahålla en bättre grund för offentligt beslutsfattande och fördelning av resurser, samt att främja antagandet av bästa säkerhetspraxis och öka allmänhetens förtroende.

Forsknings- och utbildningsprioriteter: Forskning rörande gemensamma koncept för och konsensus om hantering och lagring av radioaktivt avfall, inbegripet avfallsminskning och de möjligheter som ges till kemisk separering och transmutation. Provning och demonstration av teknisk genomförbarhet i fråga om metoder för djuplagring i underjordiska laboratorier, inbegripet bedömning av lagringsprestanda och de lagrade elementens beteende på lång sikt. En gemensam ram för bedömning och förvaltning av hela bränslecykelns säkerhetsaspekter, inbegripet sociala frågor. System för kvalitetsgaranti.

- Säkerhet och effektivitet hos framtidens system: Forskningen skall inriktas på förbättrad säkerhet och konkurrenskraft hos framtida anläggningar samt utnyttjande av innovativa eller helt nya koncept för energiproduktion som erbjuder fördelar i fråga om kostnad, säkerhet (inbegripet optimerad hantering av avfall och utnyttjande av klyvbart material), hållbarhet och förebyggande av riskerna för stöld.

Forsknings- och utbildningsprioriteter: Mindre och enklare reaktorer (enkla i drift). Innovativa koncept för reaktorer och avfallshantering. Nya bränslen, inbegripet bättre utnyttjande av klyvbart material. Optimering av hela bränslen, inbegripet bättre utnyttjande av klyvbart material. Optimering av hela bränslecykeln med hänsyn tagen till hälsoaspekter, säkerheten och miljön. Förstärka passiva säkerhetsegenskaper och avancerade styrsystem. Förlängd livslängd hos material och utrustning och minskade behov av kontroll och underhåll.

- Strålskydd: Forskningen skall inriktas på stöd till operatörer och säkerhetsmyndigheter i deras verksamhet för att skydda personal och befolkning i samband med verksamhet inom ramen för kärnbränslecykeln, hantering av kärnolyckor och sanering av kontaminerade miljöer. Forskningen skall strikt begränsas till vad som krävs för att uppnå nyckelåtgärdens mål. Kompletterande forskning av mer generisk och grundläggande art kommer att genomföras som stöd till verksamheten.

Forsknings- och utbildningsprioriteter: Samordnad förvaltning av riskerna och optimerat skydd. Riskbegränsning. Övervakning i realtid av exponering på arbetsplatsen. Hjälp vid beslutsfattande. Informationsutbyte och övervakningsstrategier för förvaltning av nödsituationer. Sanering och långsiktig förvaltning av kontaminerade miljöer.

b) AKTIVITETER FÖR GRUNDFORSKNING OCH UTVECKLING AV GENERISK TEKNIK

Mål och forsknings- och utbildningsverksamhet

Målet är att konsolidera och utveckla gemenskapens kunskaper och kompetens i fråga om strålskydd i syfte att bibehålla och öka säkerheten i samband med användning av joniserande strålning inom industri och medicin, bättre bedöma och förvalta naturliga strålningskällor och främja utvecklingen och tillämpningen av strålskyddsstandarder.

- Strålskydd och hälsa: Forskningen bör inriktas på bedömning av riskerna för låga och långvariga doser av joniserande strålning.

Forsknings- och utbildningsprioriteter: Biofysik och molekylärbiologi i samband med uppkomst, reparation och hälsoeffekter av skador på DNA. Epidemiologi. Behandling av följderna av exponering för strålning.

- Radioaktiva ämnen i miljön: Forskningen skall inrikta sig på ökad kunskap om radioaktiva ämnens beteende i miljön, i syfte att bidra till utvecklingen av en säker strategi och lämpliga metoder för att hantera effekterna av naturliga och konstgjorda strålningskällor.

Forsknings- och utbildningsprioriteter: Radionuklidflöden i ekosystemen. Sårbarhetsindikatorer. Konceptuella och metodiska grunder för sanering av kontaminerade miljöer.

- Medicinsk och industriell användning av naturliga strålningskällor: Forskningen skall inriktas på optimerad säkerhet och effektivitet vid användningen av strålning i industri och medicin, samt på en bättre bedömning och förvaltning av exponering för naturliga strålningskällor. Dessutom skall den behandla konceptuella och metodiska frågor i samband med optimering av strålskydd.

Forsknings- och utbildningsprioriteter: Innovativa metoder inom medicinsk diagnos samt för strålningstillämpningar inom industrin. Optimerat strålskydd. Förvaltning av exponering för naturliga strålningskällor. Riskbedömning och varning.

- Intern och extern dosimetri: Forskningen skall inriktas på förbättrade mätmetoder för exponering för strålning från yttre källor eller från nuklider som trängt in i kroppen, samt på utveckling av innovativa övervakningsmetoder utgående från framstegen inom materialteknik och digital elektronik.

Forsknings- och utbildningsprioriteter: Dosimetri för komplexa strålningsfält och nuklider som trängt in i kroppen. Retrospektiv dosimetri. Innovativa övervakningsmetoder.

c) STÖD TILL INFRASTRUKTURER FÖR FORSKNING

Samarbetet mellan kärnforskningsinstitutionerna och med andra organisationer inom kärnenergisektorn är relativt väl utvecklat inom Europa. Det bör intensifieras i framtiden med tanke på den pågående rationaliseringen och nedskärningen av många nationella forskningsprogram inom kärnenergisektorn. Det krävs en effektivare samordning och ett bättre utnyttjande av forskningen för att säkerställa att kärnenergin hela tiden utnyttjas på ett säkert sätt och att den europeiska industrins konkurrenskraft på de externa marknaderna bibehålls.

Mål och verksamhet

Målet är att ytterligare integrera kärnenergiforskningen inom unionen så att tillgängliga resurser kan utnyttjas effektivare till fördel för den europeiska industrins konkurrenskraft och för att säkerställa en fortsatt säker och socialt accepterad användning av kärnteknik.

Storskaliga anläggningar: Tillgången till storskaliga anläggningar är viktig och kan underlättas genom delad användning och samarbetsprogram. Prioriterade områden för stöd omfattar forskningsanläggningar för undersökning av slitage på reaktorhärden, provning av inneslutningsförmåga och testning av material, acceleratorer, underjordiska laboratorier för provning, demonstration av metoder för avfallslagring i djupa geologiska skikt samt dosimetri- och radiologiförsök.

Samarbetsnät: De befintliga näten bör förstärkas och nya nät bör upprättas där de påvisbart bidrar till uppnåendet av programmets mål eller till mer omfattande unionsmål. Stöd till omfattande eller diversifierade nät som berör nyckelfrågorna inom kärnsäkerhet, avfallshantering och förvaring, nedläggning av anläggningar, beredskap och lösningar inför nödsituationer, strålskydd, nya säkerhetsfrågor eller andra tekniska frågor.

Databaser och vävnadsbanker: De befintliga databaserna bör förstärkas och nya nät bör upprättas där behov uppstår. De prioriterade områdena omfattar utbyggnad eller upprättande av databaser som stöd i samband med nedläggning av anläggningar och demonteringsmetoder, utförande och säkerhet vid avfallshantering, säkerhetsbedömningar av viktiga komponenter, lindring av allvarliga olyckor och epidemiologiska undersökningar. En databank med vävnader och biologiska prover från människor som har drabbats av kärnolyckor bör inrättas.

(1) "Säkerhet"används här i sin vidaste betydelse, som omfattar hälsa, miljöskydd och tekniska aspekter. Uttrycket "kärnsäkerhet", som också används i sin vidaste betydelse, omfattar anläggningars säkerhet, hantering och förvaring av avfall samt skydd av människor och miljö mot följderna av joniserande strålning.

BILAGA III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR GENOMFÖRANDE AV PROGRAMMET

Delprogrammet skall genomföras med hjälp av de indirekta forsknings- och utbildningsåtgärder som avses i bilaga III till beslutet om Femte ramprogrammet, med undantag för följande: i) stipendier för samarbete med tredje land och ii) nätverk för forskarutbildning. Dessa åtgärder behandlas i punkt 2 i denna bilaga. För övrigt gäller följande särskilda genomförandebestämmelser för delprogrammet:

1. Stödåtgärder

Stödåtgärderna omfattar bland annat följande:

- Undersökningar till stöd för delprogrammet, inbegripet förberedelser för framtida åtgärder.

- Informationsutbyte, konferenser, seminarier, workshops samt vetenskapliga och tekniska sammankomster.

- Anlitande av extern sakkunskap, inbegripet tillgång till vetenskapliga databaser, i syfte att bland annat bidra till den bevakning av delprogrammet som avses i artikel 5.1 i beslutet om Femte ramprogrammet, till den externa utvärdering av de indirekta forsknings- och utbildningsåtgärderna samt till övervakningen av deras genomförande.

- Spridning av resultaten, information och kommunikation inbegripet vetenskapliga publikationer samt åtgärder för att utnyttja forskningsresultaten och för tekniköverföring.

- Utbildningsverksamhet i samband med forsknings- och utbildningsaktiviteterna i delprogrammet, inbegripet särskilda kurser inom nyckelåtgärden kärnklyvning. Dessa kurser syftar till att bibehålla en hög expertis- och kompetensnivå i gemenskapen. De skall vid behov komplettera de nationella utbildningsprogrammen (med beaktande av europeiskt mervärde och subsidiaritet). Särskild uppmärksamhet skall ges åt kurser för snabb spridning av de resultat som uppnås i gemenskapens och medlemsstaternas forskningsprogram.

- Stöd till åtgärder som syftar till att informera och hjälpa forskningssektorns aktörer (bl.a. de små och medelstora företagen).

2. Extra utbildningsåtgärder

För detta delprograms ändamål kommer följande två extra utbildningsåtgärder att genomföras:

- Stipendier för samarbete med tredje land som inom ramen för nyckelåtgärden för kärnklyvning skall göra det möjligt för unga forskare från länderna i Central- och Östeuropa och de nya oberoende staterna i f.d Sovjetunionen att utnyttja laboratorier i gemenskapen och delta i genomförandet av delprogrammet.

- Nätverk för forskarutbildning är nät som upprättats i avancerade eller nya forskningsområden för teman som fritt väljs av forskarna. Näten syftar i första hand till utbildning av unga doktorander och forskare med doktorsexamen.

3. Finansiering

I bilaga III till beslutet om Femte ramprogrammet anges stödnivåerna för gemenskapens deltagande i de olika indirekta forsknings- och utbildningsåtgärderna.

I fråga om kontrollerad termisk kärnfusion skall deltagandet i programmet ske inom ramen för associationsavtal med medlemsstaterna (plus Schweiz) eller organisationer i medlensstaterna, samarbetsprojektet JET, NET-avtalet som reglerar gemenskapens deltagande i ITER-EDA samt andra tidsbegränsade avtal, i synnerhet med organisationer i medlensstater som inte har slutit associationsavtal.

I enlighet med punkt 4 i bilaga III till beslutet om Femte ramprogrammet skall projekten genomföras inom ramen för årgärder med kostnadsdelning, inom forskning och teknisk utveckling. Sådana åtgärder genomförs utgående från de förfaranden som föreskrivs i associationsavtalen, JET:s stadgar, NET-avtalet, ITER-EDA-avtalet och alla övriga multilaterala avtal mellan gemenskapen och associerade organisationer eller rättsubjekt som kan upprättas efter konsultation med den rådgivande kommitté som avses i artikel 6 i beslutet om delprogrammet. Upprättandet av konsortier för samordnade projekt med gemensamt mål kommer att uppmuntras.

Femte ramprogrammets finansiella stöd till de löpande utgifterna för associationer och tidsbegränsade kontrakt skall normalt sett vara begränsat till en årlig enhetlig andel av cirka 25 %. Efter samråd med den rådgivande kommitté som avses i artikel 6 i beslutet om delprogrammet kan kommissionen finansiera följande utgifter:

- Investeringskostnader för särskilt definierade projekt, vars prioriterade status fastställts av den rådgivande kommitté som avses i artikel 6 i beslutet om delprogrammet med en enhetlig andel på 45 %.

- Särskilt angivna aktiviteter (som användning av JET-anläggningen efter år 1999) som genomförs inom ramen för ett multilateralt avtal mellan Euratom och associerade organisationer eller rättsubjekt med en maximal andel av 75 %.

- Vissa uppgifter som endast kan genomföras av näringslivet med en maximal andel på 100 %.

För projekt och aktiviteter som får stöd med 45 % eller 75 % av kostnaderna gäller att alla associationer och organisationer som deltar i nyckelåtgärden kontrollerad termisk kärnfusion har rätt att delta i de experiment som genomförs med denna ustrustning.

Reglerna för gemenskapens deltagande i samarbetsprojektet JET fastställs i samarbetsprojektets stadgar, som rådet antagit genom beslut 78/471/Euratom (1) om upprättande av EG:s fusionsforskningsanläggning (JET), samarbetsprojekt.

Reglerna för gemenskapens deltagande i verksamhet som berör projektet ITER (ITER-EDA) fastställs i EDA-avtalet (2), i protokoll nr 2 till det avtalet och i de åtföljande dokumenten (3) och i den ändring (4) som syftar till förlängning av EDA-avtalet och de arrangemang som omfattas av programmet.

4. Ytterligare bestämmelser om regler för deltagande

De avtal som avses i artikel 8.1, andra stycket i reglerna för deltagande är avtal som slutits mellan gemenskapen och associerade organisationer eller företag och som kan upprättas efter samråd med den rådgivande kommitté som avses i artikel 6 i delprogrammet. Avtalen kräver ett ställningstagande från denna kommitté.

I enlighet med bilaga II till beslutet om Femte ramprogrammet och artikel 5.3 i reglerna för deltagande kan rättsubjekt som är etablerade i länderna i Central- och Östeuropa eller i de nya oberoende staterna i f.d. Sovjetunionen erhålla finansiellt stöd från Femte ramprogrammet om de genom sitt deltagande bidrar avsevärt till delprogrammets målsättningar.

5. Samordning

Kommissionen skall se till att de olika indirekta forsknings- och utbildningsåtgärderna kompletterar varandra inom ramen för delprogrammet, inte minst genom att de grupperas kring ett gemensamt mål, och att dubbelarbete undviks; därvid skall de sökandes legitima intressen respekteras.

Samordning skall även garanteras mellan delprogrammets åtgärder och andra åtgärder

- i andra delprogram till Femte ramprogrammet,

- i programmen för forskning, teknisk utveckling och demonstration för genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut . . ./. . ./EG av den . . . om Femte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom forskning, teknisk utveckling och demonstration (1998-2002),

- inom något av gemenskapens övriga program för forskning, som Eureka eller Cost,

- inom något av gemenskapens övriga arrangemang som berör forskningen, t.ex. Phare, Tacis, Meda, Europeiska investeringsfonden, strukturfonderna och Europeiska investeringsbanken.

Denna samordning går ut på följande:

i) Fastställande av gemensamma teman och prioriteringar, i synnerhet i samband med

- informationsutbyte,

- genomförandet av verksamhet som beslutats gemensamt och som bland annat innebär gemensamt genomförande av något av de förfaranden som avses i artikel 8 i reglerna om deltagande.

ii) Uppdelning av förslagen till indirekta forsknings- och utbildningsåtgärder mellan delprogrammet för forskning och utbildning och delprogrammen för forskning, teknisk utveckling och demonstration.

(1) EGT L 151, 7.6.1978, s. 10. Beslutet senast ändrat genom beslut 96/305/Euratom (EGT L 117, 14.5.1996, s. 9).

(2) EGT L 244, 26.8.1992, s. 13.

(3) EGT L 114, 5.5.1994, s. 25.

(4) Med förbehåll för ett beslut från rådet och ett avtal mellan parterna till ITER om förlängning av ITER-EDA-avtalet.