B4-0624, 0635, 0662 och 0668/98

Resolution om situationen vad gäller mänskliga rättigheter i Indonesien och Östtimor

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av sina tidigare resolutioner om Östtimor och Indonesien

- med beaktande av FN:s resolutioner om Östtimor och av följande skäl:

A. Situationen i Östtimor har inte undergått någon förändring, trots ett antal internationella appeller,

B. Diktatorn Suhartos fall har skapat nya förväntningar på en öppning mot demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Indonesien och i de områden som detta land omfattar eller ockuperar.

C. Den nye presidenten Habibies senaste deklarationer om att tillerkänna Östtimor en särskild status, vilken skulle ta former av ett erkännande av områdets religiösa och kulturella egenart, samtidigt som den fortfarande förvägrar Östtimors folk rätten till självbestämmande.

D. Några politiska fångar har nyligen frisläppts, men alltjämt på ett mycket selektivt sätt.

E. Det är ytterst angeläget att, som parlamentet flera gånger har krävt, att påbörja seriösa och konstruktiva förhandlingar mellan de berörda parterna, så att det politiska problemet med Östtimor kan få sin definitiva lösning.

F. Europeiska unionens medlemsstater bidrar genom IMF med den största delen av det ekonomiska biståndet för att lösa den ekonomiska krisen i Indonesien.

1. Parlamentet noterar den senaste tidens politiska öppning i Indonesien, som beror både på påtryckningar inom landet och på motståndet från Östtimors folk, samt även på diplomatiska aktiviteter från det internationella samfundet och från Europeiska unionen och den administrerande makten Portugal; beklagar att denna öppning har varit mycket begränsad och i synnerhet att de flesta politiska fångarna inte har frisläppts,

2. uppmanar de behöriga indonesiska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige Xanana Gusmão och alla andra politiska fångar, antingen de kommer från Östtimor eller ej, och att de under inga omständigheter, får sammanblandas med interner som dömts för allmänna brott,

3. uppmanar de indonesiska myndigheterna att fortsätta snabbt och systematiskt med reformerna på vägen mot demokrati, och att snarast möjligt besluta om fria och demokratiska val, samt att tillgodose de krav som förorsakade de folkliga protester som ledde till dagens situation, särskilt vad gäller förbättring av befolkningens livsvillkor och kamp mot korruption,

4. uppmanar den indonesiska regeringen att avstå från att utöva någon som helst form av våld mot fredliga demonstrationer,

5. uppmanar till klara och beslutsamma åtgärder, inom ramen för de förändringar som nu inträffar i Indonesien, för att skapa en fredlig lösning av Östtimors problem som leder till att områdets befolkning får rätt till självbestämmande, i enlighet med internationell rätt och FN:s resolutioner,

6. uppmanar Indonesiens regering att genomföra en fullständig utredning av alla bevisade fall av brott mot mänskliga rättigheter och att vidta rättsliga åtgärder mot de ansvariga,

7. upprepar beslutet enligt sin resolution av 21 november 1991 om massakern i Östtimor ((EGT C 326, 16.12.1991, s. 182.)), med avsikten att sända en delegation till Östtimor, och kräver att Indonesiens regering en gång för alla möjliggör denna delegations förflyttningar,

8. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament, Indonesiens regering, Förenta nationernas generalsekreterare, FN:s höge kommissarie för de mänskliga rättigheterna och Nobels fredspristagare, Ramos Horta och Ximenes Belo, samt till Xanana Gusmão, ledare för Östtimors motståndsrörelse.