A4-0103/98

Resolution om riktlinjerna för 1999 års budgetförfarande - Avsnitt III - kommissionen

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av den nuvarande budgetplanen som antogs som en del av det interinstitutionella avtalet av den 29 oktober 1993 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet och beslutet om tillämpning av detta ((EGT C 395, 31.12.1994, s. 1.)),

- med beaktande av taket för EU:s egna medel som fastställdes vid toppmötet i Edinburgh i december 1992 ((EGT C 331, 7.12.1993.)),

- med beaktande av revisionsrättens årsrapport för budgetåret 1996 samt institutionernas svar ((EGT C 348, 18.11.1997.)),

- med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A4-0103/98) och yttrandena från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för forskning, teknologisk utveckling och energi, utskottet för sysselsättning och socialfrågor, utskottet för transport och turism och utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentskydd, och av följande skäl:

A. 1999 års budget får inte anses som «slutet av en period», utan snarare som en «övergångsbudget» som markerar utgångspunkten för eller inledningen på den nya planen och ett nytt interinstitutionellt avtal.

B. I budgetplanen för 1999 föreslås betydande ökningar under varje budgetrubrik jämfört med 1998 års budget.

C. 1999 års budget måste betraktas mot bakgrund av inledningen av Ekonomiska och monetära unionens tredje etapp och kommer att vara den första budgeten för genomförandet av Amsterdamfördraget, i synnerhet beträffande den andra och tredje pelaren, och budgeten för förhandlingarna om Agenda 2000 och samordningen av åtgärder inför anslutningen och den fortsatta strikta budgetdisciplinen i medlemsstaterna. Finansieringen av ovanstående verksamhet skall ske genom unionens budget, med respekt för enhetsprincipen för budgeten, att den budgetansvariga myndigheten skall informeras fullständigt och budgetplanen.

D. Medlemsstaterna bör säkerställa att uppbörden av medel som bidrar till unionens budget förbättras, så att slöseri undviks och den budgetansvariga myndigheten får större möjlighet att tillfredsställa behoven.

E. 1999 års budget skall uttryckas i euro.

1. Parlamentet vinnlägger sig om att den budget som antas för 1999 skall ta hänsyn till parlamentets prioriteringar och anser att denna budget skall vara en «medborgarnas budget» som syftar till att förbättra den ekonomiska och sociala sammanhållningen, och även en «skattebetalarnas budget» då den skall genomföras på ett sätt som präglas av åtstramning,

2. anser att även 1999 års budget skall vara en budget för sysselsättningen; delar kommissionens åsikt att åtgärder som initierats av parlamentet 1998 och som stötts av Europeiska rådet i november 1997 skall finansieras även i fortsättningen,

3. betonar betydelsen av att metoderna för övervakning av budgetgenomförandet effektiviseras för att EU:s budget skall användas på ett så bra sätt som möjligt; anser att det är nödvändigt att kommissionen är beredd att lägga fram en begäran om överföring, (i enlighet med artikel 6 i budgetförordningen) när någon av den budgetansvariga myndighetens två grenar begär detta med utgångspunkt från klassificeringen, för att överföra ett anslag från en aktiv budgetpost till en reserv med icke tilldelade anslag om genomförandet inte uppfyller villkor som fastställts tydligt i samband med budgetens godkännande,

4. fastställer följande prioriteringar för 1999 års budget:

- Skapande av sysselsättning genom investeringar i infrastruktur, forskning och utveckling, stöd till små och medelstora företag och åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och förstärka sammanhållningen och den sociala dimensionen.

- Allmän och yrkesinriktad utbildning samt forskning och utveckling i riktning mot konceptet om «Ett kunskapens Europa».

- Miljö och klimatförändringar i enlighet med unionens åtaganden vid Kyotokonferensen.

- Intensivare kontroll av genomförandet av och den verkliga effektiviteten hos samtliga gemenskapsprogram genom en effektivare tilldelning av finansiella medel till program och åtgärder, i syfte att förstärka och fortsätta processen för att uppnå ekonomisk konvergens som alla medlemsstater har inlett.

- Förstärkning av Europeiska unionens ställning världen genom en konsekvent utvecklingspolitik som kan uppnå internationellt fastställda målsättningar,

5. påminner om att unionens budget alltid skall uppfylla kraven om tillräckliga medel som fastställs i artikel F.3 i Fördraget om Europeiska unionen: «Unionen skall se till att den har de medel som den behöver för att nå sina mål och genomföra sin politik.»,

6. anser att budgetplanen utgör en politisk överenskommelse mellan den budgetansvariga myndighetens två grenar och att den måste respekteras,

7. kräver att nödvändiga medel för särskilda program inom det femte ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration skall införas i budgeten som en del av en allmän överenskommelse, och insisterar därför på att den lagstiftande myndighetens två grenar skall komma överens i ett tidigt skede för att programmen skall kunna budgeteras exakt och i rätt tid under förfarandet för 1999 års budget,

8. håller med om att betalningarna i 1999 års budget jämfört med 1998 års budget bör ligga i linje med den genomsnittliga ökningen av medlemsstaternas budgetar,

9. anser att detta mål lättare kan uppnås om den budgetansvariga myndighetens båda grenar är eniga i avgörande frågor, såsom

- överensstämmelse med punkt 21 i det interinstitutionella avtalet som ger uttryck för målsättningen för strukturfonderna från Europeiska rådets möte i Edinburgh,

- en formalisering inför kommande år av 1998 års «Tillich-Mulderförfarande» som ger kommissionen möjlighet att sent lägga fram en ändringsskrivelse till det preliminära budgetförslaget beträffande jordbruksutgifterna och utgifterna för internationella fiskeriavtal,

- fortsatta trepartssammanträden med skyldighet att uppnå resultat i frågan om rättsliga grunder, en fråga som skall betraktas med beaktande av

- behovet att finna ett välgrundat svar på frågan om vilka behov som kräver gemenskapsåtgärder,

- finansiell planering med hjälp av budgetplaner som delar upp gemenskapens program och åtgärder i större utgiftskategorier,

- lagstiftningsprogrammet, som är föremål för en överenskommen interinstitutionell dialog,

- fortsatt budgetåtstramning i medlemsstaterna, vilket innebär att det måste finnas rimliga marginaler under de enskilda rubrikerna,

- tillämpande av samma strama förhållningssätt till alla rubriker i budgetplanen, oberoende av utgiftstyp,

- en noggrann granskning av verkningsgraden hos alla utgiftsposter som förs in i budgeten för att utvärdera de faktiska behoven och möjligheterna till ett omdömesgillt utnyttjande, såsom i Phare-, Tacis- och Meda-programmen, och ett eventuellt införlivande av Europeiska utvecklingsfonden i gemenskapens budget,

- genomförandet av budgeten skall övervakas, med betoning på utgifternas kvalitet snarare än deras kvantitet, och bedrägeribekämpningen skall fortsätta,

10. begär att det, inför det nya årtusendet och den nya budgetplanen, utarbetas en uttömmande politisk och ekonomisk bedömning av de åtgärder och program som befinner sig i sitt slutskede i syfte att fastställa vilka av dem som skall förlängas och till och med förstärkas tack vare sina multiplikatoreffekter och sitt europeiska mervärde, och vilka som inte längre skall ingå i unionens verksamhet,

11. anser att budgetplanen för perioden efter 1999 delvis bör grunda sig på 1999 års budget; under det att behoven tillfredsställs skall man undersöka alla möjligheter att minska bördan för skattebetalarna, till exempel genom att inrätta en öronmärkt reserv, där utbetalningar endast krävs efter det att en överföring gjorts; insisterar på att förfarandena för samlade överföringar revideras för att införa större insyn och öppenhet och effektivisera förfarandena; förväntar sig att kommissionen skall lägga fram förslag för att förbättra dessa förfaranden före den 30 juni 1998,

12. insisterar på att man, när 1999 års budget läggs fram och genomförs, av öppenhetsskäl gör en tydlig skillnad mellan utgifter som hänförs till unionen i sin nuvarande sammansättning och utgifter som hänförs till länder som kommer att ansluta sig, för stöd inför anslutning eller stöd vid anslutning,

13. välkomnar rådets och kommissionens beredskap att beakta de givande erfarenheterna från 1998 års budgetförfarande genom att utvidga det ad hoc-förfarande som man kom överens om den 8 april 1997; välkomnar även rådets tillmötesgående inställning beträffande en dialog med parlamentet från förfarandets inledningsskede; förväntar sig att denna öppenhet för en dialog skall hjälpa den budgetansvariga myndigheten att i ett tidigt skede komma överens om gemensamma prioriteringar för 1999 års budget,

14. noterar att kommissionen under tidigare år har överskattat behovet av medel under rubrik 1; påpekar att jordbruksbudgeten för närvarande ligger betydligt under riktlinjen (3 182 miljoner euro) på grund av att de uppskattningar som legat till grund för det preliminära budgetförslaget varit förhastade; anser därför att det preliminära budgetförslaget inte bör fungera som tak; anser att den budgetansvariga myndigheten endast i de fall då det är motiverat bör avvika från kommissionens beräkningar i ändringsskrivelsen; anser att förhandlingarna om en ny budgetplan bör bereda tillfälle att se över denna riktlinje, varvid även de outnyttjade reserverna bör granskas; anser att eventuella besparingar som skall göras under rubrik 1 endast bör genomföras selektivt efter det att särskilda behov och utgiftskrav undersökts; anser att det bör skapas en reserv under underavsnitt B1 för oförutsebara behov, som kan komma i fråga om efterfrågan ökar under 1999; påpekar att denna reserv kommer att bidra till exakta uppskattningar och stram budgetering samt ökad flexibilitet; påminner om att förfarandet för en hållbar gemensam jordbrukspolitik ytterligare måste utvecklas,

15. bekräftar sitt åtagande att till fullo respektera Edinburgh-paketet för strukturfonderna, och påminner om dess natur av utgiftsmål; påminner om att utnyttjandet av medel ur strukturfonderna har direkta följder för medlemsstater och att dessa bör erbjuda medfinansiering; anser av denna orsak att möjligheten att förlänga planeringsperioden bör undersökas,

16. erkänner att toppmötet för sysselsättning i Luxemburg i november 1997 var ett första steg i riktning mot en kompromiss för skapande av ett Europa för sysselsättning; kräver att Europaparlamentets sysselsättningsinitiativ genomförs genom en rättslig grund som antas före rådets första behandling i syfte att garantera att de 150 miljoner ecu som ingick i 1998 års budget och de 150 miljoner ecu som kommer att föreslås för 1999 års budget,

17. noterar att unionens program för allmän och yrkesinriktad utbildning och ungdomar har visat sig ha ett tydligt europeiskt mervärde och att efterfrågan på dessa program överskridit den beräknade budgeten; uppmärksammar att det fortsätter att prioritera förberedandet av unga för rörlighet och för «Ett kunskapens Europa» som sammanlänkar allmän och yrkesinriktad utbildning med forskning och utveckling, liksom även främjandet av utbytesverksamhet på utbildningsområdet, både inom och utanför EU; kommer att säkerställa tillräckliga budgetanslag för innovativa verksamheter,

18. ber att kommissionen dessutom så snart som möjligt lägger fram en plan för integrering av jämställdhetsaspekten i EU:s politik till parlamentet,

19. uppmanar de decentraliserade gemenskapsorganen att respektera principerna för tidig information, öppenhet och ansvarsskyldighet som fastställdes under förfarandet för 1998 års budget; uppmanar kommissionen att säkerställa regelbunden övervakning av organens budgetar för att kunna underrätta den budgetansvariga myndigheten i förväg om samtliga stora förändringar i dessa budgetar under budgetförfarandets olika skeden,

20. välkomnar införandet av hållbar utveckling i Amsterdamfördraget; noterar att Europeiska rådet i Luxemburg har bett kommissionen att för Europeiska rådet i Cardiff lägga fram en strategi som integrerar miljöfrågorna i all gemenskapspolitik genom att gemenskapens verksamhet för förnybar energi och energieffektivitet betonas i högre grad under 1999, med hänsyn till Kyotokonferensens slutsatser om minskning av växthusgaser och villkoren i sin resolution av den 19 februari 1998 ((Protokollet av detta datum, del II.6.)); förväntar sig att dessa initiativ kommer att utgöra ett starkt incitament för en grönare budget,

21. kräver att den allmänna budgeten skall innehålla medel för att finansiera inrättandet av ett område för frihet, säkerhet och rättvisa och att exempelvis informationssystemet Schengen (SIS) och det framtida systemet Eurodac skall tas upp i driftsbudgeten,

22. påminner om att Europeiska rådet i Luxemburg betonade att livsmedelssäkerhet är av avgörande betydelse för att man skall kunna återställa medborgarnas förtroende efter BSE-krisen och uppmanar därför kommissionen att inleda förberedelser för de nya områdena inom europeisk folkhälsopolitik och konsumentskydd, vars omfattning kommer att utökas ytterligare betydligt när Amsterdamfördraget träder i kraft,

23. begär att kommissionen

- skall ge en mer praktisk form åt den finansiella information om Europeiska utvecklingsfonden som varje år lämnas in tillsammans med budgetförslaget

- utarbeta en plan för att göra parlamentet mer delaktigt i kommissionens årliga beräkningar om EUF:s utgifter,

24. noterar svårigheterna i genomförandet av stödet till de stora externa programmen; anser att detta delvis beror på tungrodda förfaranden för genomförande, en olämplig lagstiftningsram, otillräcklig styrning från kommissionens sida, samt EU-institutionernas orealistiska finansiella målsättningar som inte beaktar de mottagande ländernas upptagningsförmåga; kräver en effektivare gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som betonar främjandet av demokratin och mänskliga rättigheterna och en med sammanhängande förvaltning av unionens utrikespolitik, delegationer och instrument, särskilt vad avser mänskliga rättigheterna, humanitärt stöd och återuppbyggnad,

25. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till rådet och kommissionen samt till unionens övriga institutioner och decentraliserade organ.