Yttrande från Regionkommittén om:

- "Meddelande från kommissionen om Europeiska gemenskapens första ramprogram för kultur (2000-2004)", och - "Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om skapandet av ett samlat instrument för finansiering och programmering för kulturellt samarbete (programmet Kultur 2000)"

(1999/C 51/12)

BAKGRUND

- Kommissionens meddelande "Europeiska gemenskapens första ramprogram för kultur (2000-2004)" inklusive "Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om skapandet av ett samlat instrument för finansiering och programmering för kulturellt samarbete (programmet Kultur 2000)" (KOM(98) 266 slutlig) ().

- Rådets beslut av den 9 juli 1998 att i enlighet med artikel 128 och artikel 198c första stycket i EG-fördraget rådfråga Regionkommittén i detta ärende.

- Presidiets beslut av den 13 maj 1998 att ge utskott 7 "Utbildning, yrkesutbildning, kultur, ungdomsfrågor, idrott, medborgerliga rättigheter" i uppdrag att förbereda ärendet.

- Utkastet till yttrande (CdR 227/98 rév.) som antogs av utskott 7 den 1 oktober 1998 (föredragande: José Maria Muñoa Ganuza och Christina Tallberg).

- Regionkommitténs yttrande om Kalejdoskop 2000-programmet (konstnärliga och kulturella aktiviteter), (CdR 145/95) (); Ariane-programmet (böcker och läsning), (CdR 146/95) (); Rafael-programmet (kulturarv), (CdR 302/95) () och om "Beaktandet av kulturella aspekter inom gemenskapens åtgärder" (CdR 206/96 fin) ().

- Maastrichtfördraget uppmanar gemenskapen att respektera och främja kulturell mångfald i Europa och att främja kunskap, samarbete och utbyte mellan individer, organisationer och kulturinstitutioner.

- Maastrichtfördraget föreskriver också att EU-programmen skall ta hänsyn till gemenskapens kulturmål.

På grundval av ovanstående antog Regionkommittén följande yttrande vid sin 26:e plenarsession den 18-19 november 1998 (sammanträdet den 19 november).

1. Inledning

1.1. Kommissionen har gjort tre utvärderingar av gemenskapens kulturella verksamhet. För det första har den analyserat de tre europeiska program som hittills har genomförts på det kulturpolitiska området: Kalejdoskop-programmet, som är inriktat på konstnärliga och kulturella aktiviteter, Ariane-programmet, inriktat på böcker och läsning, samt Rafael-programmet, inriktat på Europas kulturarv. För det andra har kommissionen studerat hur gemenskapen förenar kulturaspekter med EG:s allmänna politik i "Första rapporten om beaktandet av de kulturella aspekterna i Europeiska gemenskapens verksamhet" (). För det tredje har kommissionen genomfört en serie samråd med unionens medlemsstater, medlemsstaterna i EES, Cypern och de associerade länderna i Central- och Östeuropa och med ett stort antal kulturorganisationer i Europa.

1.2. Regionkommittén konstaterar att det finns ett antal positiva inslag i kommissionens analyser. Kommittén anser att många åtgärder som genomförts inom ramen för de tre europeiska kulturprogrammen har främjat ett gränsöverskridande samarbete, givit europeiska kulturaktiviteter en mer framträdande profil, givit utrymme för skydd och bevarande av kulturarvet, underlättat tillgängligheten till kultur för allmänheten och de har inneburit att kreativitet på det kulturella området har fått allt högre anseende, eftersom det leder till innovationer och upprättande av sociala nätverk, framför allt i fråga om utbyte av verksamhet inom de gemensamma kultursektorerna i de europeiska nationerna.

1.3. Inte desto mindre anser ReK att kommissionens utvärderingar uppvisar ett antal brister. Medvetenheten om ett gemensamt, öppet och mångskiftande kulturellt område i Europa är fortfarande svag. Även om det finns många och varierade kulturaktiviteter som stöds av gemenskapen, är de spridda över ett stort område och de leder inte till strukturerade och permanenta samarbetsnätverk. Gemenskapens kvantitativa engagemang i kulturprojekt utgör en ringa procentsats av det hela. Detta innebär sammantaget att medborgarna knappast är medvetna om gemenskapens ansträngningar, utan förblir okunniga om vad som görs för att bevara och stödja deras kultur. Arbetet på att skapa ett mångkulturellt och gränslöst europeiskt kulturområde är därför outvecklat.

1.4. Förvaltningen av kulturprogram anses vara synnerligen byråkratisk med långdragna och komplicerade förfaranden. Detta har en negativ inverkan på effektiviteten och leder till att europeiska kulturprogram i hög grad är okända för den europeiska allmänheten.

1.5. Kommissionen har konstaterat att "även om det läggs betydande medel på kulturella aktiviteter eller aktiviteter med en kulturell dimension, hör de genomförda åtgärderna inte eller sällan till ett bestämt politikområde som motsvarar de uppdrag gemenskapen har på kulturområdet", och kommissionen har uttalat sin föresats att se till att "mål och medel för varje instrument som har betydelse för kulturområdet skall vara förenliga med mål och medel för gemenskapens kulturpolitik i fastställandet och genomförandet av den interna politiken".

2. Allmänna kommentarer

2.1. Kulturens betydelse för Europeiska unionens framtida utveckling

2.1.1. Bevarande av den kulturella mångfalden

2.1.1.1. Den princip som ligger till grund för den europeiska integrationsprocessen handlar om respekt för och främjande av kulturell mångfald. Den kulturella mångfalden är en källa till rikedom som måste bevaras, samtidigt som man hyllar dess förtjänster som ett av de viktigaste kännetecknen på europeisk identitet. Denna kulturella och språkliga mångfald omfattar alla manifestationer på lokal, regional, nationell och delstatlig nivå.

2.1.1.2. Europa består av en mängd olika kulturer, varav de flesta har en lokal eller regional bas. Europa har vidare ett omfattande kulturbegrepp som inte bara inkluderar sådana manifestationer som betraktas som finkultur eller som elitistiska, utan även traditionell, folklig kultur samt den moderna masskulturen.

2.1.1.3. Ett aktivt deltagande i föreningar och frivilliga bildningsorganisationer ökar människors engagemang för samhällsfrågor och förståelsen för andra kulturer. Det omfattande programmet för samarbete över region- och/eller kommungränserna och systemet med vänorter har berikat kultursamarbetet städer emellan och stärker gemenskapen och kunskapen om olika kulturer. Det bör understrykas att uppbyggnaden av ett medborgarnas Europa handlar om att underlätta ökad samverkan och förståelse mellan Europas folk och inte om att likrikta eller skapa enhetliga strukturer. Regionkommittén anser att det gäller att stärka samverkan och dialog på kulturområdet för att försäkra sig om att kulturella skillnader inte skall bli en anledning till konflikt utan ett medel att stärka och förena folk i ett mångkulturellt Europa, med utgångspunkt i solidaritet.

2.1.1.4. Regionkommittén anser att medlemsländernas gemensamma ansträngningar för att ge kulturen en större betydelse i byggandet av Europa måste bäras upp av de många människor som finns i regioner och kommuner. De varaktiga och beständiga kulturella särdragen i lokala och regionala samhällen är den lokala kulturen och kulturarvet. Att bevara och vårda detta, och bruka det i medborgarnas dagliga liv, är den flerdimensionella basen för den europeiska kulturen. Därför måste de lokala myndigheterna få en sådan ställning att de kan genomföra kulturella initiativ inom sitt ansvarsområde genom att stödet fördelas på lämpligt sätt.

2.1.1.5. ReK riktar uppmärksamhet på att det är en speciell utmaning att bevara och främja de europeiska kulturernas mångfald och samtidigt stärka grunden för en gemensam europeisk identitet. Lokala och regionala initiativ har dessutom en nyckelroll när det gäller att förstärka ytterligare samarbete och solidaritet mellan kommuner och regioner i såväl medlemsstaterna som blivande medlemsstater. På grund av den gemensamma historien har de europeiska kulturella identiteterna mycket gemensamt.

2.1.1.6. För att skydda Europas kulturella och språkliga mångfald bör gemenskapen i sina prioriteringar även inkludera stöd till projekt för kulturella och språkliga minoriteter. Detta skulle både innebära stöd till särskilda kulturaktiviteter och en översyn av gemenskapens program i allmänhet.

2.1.1.7. I detta avseende uppmanar ReK unionen att stärka samarbetet med Europarådet och Unesco som har stora erfarenheter av att främja samarbete på kulturområdet och erkännande av kulturell mångfald inom hela Europa. I samband med utvidgningen kan ett sådant samarbete hjälpa till att underlätta övergången inför anslutningen.

2.1.2. Kultur och Medborgarnas Europa

2.1.2.1. En politisk utmaning för Europeiska unionen är att förena respekten för kulturell och språklig mångfald med ett utvidgat europeiskt medborgarskap. Man kan dra slutsatsen att det europeiska medborgarskapet kommer att växa fram ur ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle, vilket innebär att människor med ett stort antal lokala, regionala och nationella eller statsanknutna identiteter kommer att leva tillsammans.

2.1.2.2. För att gemenskapen skall kunna anta utmaningen med den europeiska integrationen och samtidigt behålla den kulturella och språkliga mångfalden föreslår ReK att den skapar kanaler som medger ett mer aktivt engagemang på de lokala och regionala politiska nivåerna i den europeiska integrationsprocessen, eftersom dessa lättare kan förmedla den kulturella och språkliga rikedom som finns i Europa. Mer i detalj borde gemenskapen göra det lättare för kommuner och regioner med fullt ansvar för kulturfrågor att delta i europeiska kulturprogram med hjälp av de mekanismer som beskrivs i detta yttrande. Detta skulle när allt kommer omkring endast vara en fråga om att på europeisk nivå bekräfta något som man redan är medveten om i medlemsstaterna.

2.1.3. Kultur och lokal och regional utveckling

2.1.3.1. Europas framtida utveckling och dynamik hör i ökande grad samman med dess kulturella kreativitet, dess förmåga att hävda sig på världsmarknaden och dess framtida tillväxt och sysselsättning. Kulturen är av stor betydelse för en regions utveckling. Kultur har ett värde i sig, men spelar även en ekonomisk roll som en betydelsefull faktor för att locka företag och industrier till ett område. Ett aktivt kulturliv med ett stort kulturutbud ökar attraktionskraften i hela regionen. ReK anser att kultur utgör grogrunden för en geografisk sammanhållning som medför ett betydande mervärde och som har en förstärkande effekt på regionala och lokala utvecklingsprojekt.

2.1.3.2. Kulturturismen spelar en allt viktigare roll för lokal och regional utveckling. Den har betydelse för näringsliv, ekonomi och sysselsättning både i städer och på landet och bidrar till att människor kan bo kvar och leva på landsbygden.

2.1.3.3. Inom den audiovisuella kulturen finns en utvecklingspotential som skulle kunna innebära avsevärda ekonomiska möjligheter och där Europa skulle kunna erbjuda alternativ till amerikansk och asiatisk produktion. För att kunna konkurrera inom det audiovisuella området krävs produktioner av hög kvalitet som skulle kunna bli resultatet av ett främjande av Europas kulturella mångfald som växer fram från de regionala och lokala kulturerna. ReK vill framhålla att EU måste förstärka den audiovisuella industrin genom att främja tillkomsten av en regional medie- och filmpolitik.

2.1.4. Kultur och sysselsättning

2.1.4.1. Det finns en ökande medvetenhet om att kulturen och kulturnäringarna kan spela en betydelsefull roll för den ekonomiska och sociala sammanhållningen och för utvecklingsmöjligheterna i framtiden. ReK anser dock att arbetstillfällen endast kan skapas om ett antal brister åtgärdas på ett effektivt sätt, inom ramen för en övergripande strategi som slås fast på lokal och regional nivå.

2.1.4.2. ReK betonar att de som för närvarande är anställda inom kultursektorn behöver stöd, särskilt de som arbetar med den kreativa verksamheten inom denna industri. Åtgärder behöver vidtas för att ändra på osäkra anställningsformer och förbättra anställningsförhållandena inom sektorn, vilka inom vissa delar av kulturindustrin ofta innebär låga löner, deltid och otrygghet.

2.1.4.3. Regionkommittén vill påtala behovet av resurser på en rimlig nivå till kultursektorn, så att den tillväxt som den uppnått under de senaste tio åren skall kunna upprätthållas. ReK anser att tydliga hänvisningar till kulturen skall finnas i strukturfondsbestämmelserna. Det ekonomiska stödet till kultursektorn borde också anpassas särskilt för att tillgodose kulturens och kulturindustrins behov. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas den verksamhet som ägnar sig åt att främja och utnyttja de kulturella tillgångarna och åt kulturturismen, med särskild hänsyn till mindre orter. För att ytterligare främja kulturindustrin är det nödvändigt med åtgärder som underlättar samarbetet mellan människor inom liknande verksamhet, så att de kan få samlad kunskap om finansieringsmöjligheter och utarbeta gemensamma lösningar.

2.1.4.4. ReK är medveten om att positiva resultat har uppnåtts genom åtgärder som redan genomförts på gemenskapsnivå och efterlyser ytterligare insatser för att stimulera sysselsättningen. Detta skall åstadkommas genom att främja nytänkande och kreativitet, uppmuntra till utbyte av erfarenheter mellan regionerna, utveckla stödsystem för företagare inom kultursektorn, lyfta fram framgångsrika exempel, stödja försöksprogram för att skapa nya arbeten samt utveckla samarbetet inom kultursektorn och med andra ekonomiska verksamheter.

2.1.4.5. ReK understryker behovet av tillförlitlig information om kultursektorn och föreslår ett övergripande, EU-omspännande tillvägagångssätt för att garantera enhetlighet beträffande anställningskategorier och regelbunden insamling av uppgifter som är lätta att bearbeta och jämföra. Ytterligare undersökningar behöver göras för att bedöma vilken utvecklingspotential som vissa av kulturnäringarna har.

2.1.4.6. Viss kulturproduktion som har till syfte att säkerställa och främja kulturell mångfald skulle gagnas av åtgärder såsom en förmånlig skattebehandling för att underlätta dess integration på marknaden, under förutsättning att dessa åtgärder skapar nya arbetsplatser på kulturområdet.

2.1.5. Kulturaktiviteter för att främja integration och social sammanhållning

2.1.5.1. Regionkommittén vill framhäva att kultur kan bidra till att minska social utslagning, isolering och marginalisering av speciellt eftersatta grupper i samhället. Inom gemenskapen finns ca 18 miljoner arbetslösa. För dessa kan kultur och deltagande i kulturaktiviteter bli ett nytt sätt att stärka identiteten och att få en ny social position. Att delta i kulturella aktiviteter främjar dialog och förståelse mellan olika grupper i samhället och mellan de många olika kulturerna som finns inom gemenskapen, och bidrar därigenom till ökad tolerans, en harmonisk samexistens och fred. Denna dialog är mycket viktig eftersom rasism, främlingshat och splittring ökar i samhället.

2.1.6. Kulturens roll i gemenskapens externa relationer

2.1.6.1. ReK noterar att kultur ger prestige åt gemenskapens utrikespolitik, underlättar förbindelserna med tredje land och utgör en förenande länk för miljontals europeiska medborgare som bor och arbetar utomlands. Kulturell samverkan med andra länder främjar känslan för de humanitära värden som EU har som grund, särskilt respekten för de mänskliga rättigheterna, frihet och demokrati, tolerans och respekt för de kulturella olikheterna. Kultur kan därvid utveckla den kulturella dialogen på alla nivåer och därmed minska sociala motsättningar, våld och ibland konflikter.

2.1.6.2. Regionkommittén anser att kulturen bör stödjas och främjas som en viktig del i den externa samverkanspolicyn och i fredspolicyn. I detta syfte bör man uppmuntra initiativ för en ömsesidig kunskap om olika grupper inom samma område eller angränsande områden.

2.2. Tillgång till kultur

2.2.1. Möjlighet att ge uttryck för sin kreativitet

2.2.2.1. Regionkommittén anser att det är viktigt att öka medborgarnas delaktighet i kulturprogram och att de får möjlighet att ge uttryck för sin kreativitet. För vidgat deltagande och fördjupad demokrati, både inom unionen och i de nya medlemsländerna, är det väsentligt att dessa möjligheter skapas både inom och utanför den professionella kultursfären.

2.2.2. Kultur, barn och ungdom

2.2.2.1. Regionkommittén vill peka på att kulturen blir en allt viktigare del i vårt samhälle. Därför måste den få större del i undervisning och fostran. Att stimulera barns och ungdomars eget skapande och öka deras tolerans gentemot andra kulturer är en viktig del av deras allsidiga utveckling. Genom att skapa större utrymme för kulturen i skolan blir den tillgänglig för alla barn och ungdomar. Det är vidare viktigt att tidigt ge möjlighet till möte med olika kulturer. Dessutom är det viktigt att kulturens roll definieras i läroplanerna.

2.2.3. Kultur och social utslagning

2.2.3.1. Regionkommittén betonar att kultur kan bidra till att minska den sociala marginaliseringen i synnerhet av missgynnade grupper i samhället och att det är mycket viktigt att dessa grupper har tillgång till olika kulturella verksamheter.

2.2.4. Kultur för alla

2.2.4.1. Kulturen måste göras tillgänglig för alla människor med särskild inriktning på dem som är funktionshindrade. Därför är det nödvändigt att särskilt uppmärksamma produktion av t. ex. talböcker, punktskrift, lättläst litteratur samt att IT-tekniken utvecklas och anpassas så att den blir ett stöd och en hjälp för funktionshindrade. För att göra kultur tillgänglig för alla krävs också anpassade lokaler. För att funktionshindrade också själva skall kunna bli kulturutövare krävs särskilda insatser som hjälp av andra människor, tolkning samt stöd från professionella kulturarbetare. Regionkommittén vill uppmärksamma att dessa kulturaktiviteter medför extra kostnader.

2.2.5. Kultur inom vården

2.2.5.1. Människan behöver sinnesupplevelser för sin överlevnad och livskvalitet inte minst vid åldrande och sjukdom. Kulturen bejakar det friska hos människan och har därmed stor betydelse för hälsan. Forskning kring kultur i vården visar på goda resultat.

2.2.5.2. Den åldrande befolkningen ökar inom långvariga vårdformer och allt fler behöver vård. Kulturens roll som bärare av humanistiska värderingar inom vården blir betydelsefull. Det är inför den förestående utvidgningen av det europeiska området angeläget att samarbete med de nya medlemsländerna uppmuntras för att utveckla kulturens funktion inom vården.

2.2.6. Kultur och lika möjligheter

2.2.6.1. Regionkommittén vill peka på vikten av att insatser för att främja jämställdhet uppmärksammas. Även projekt som stödjer kvinnors eget skapande bör få utrymme i programmet.

2.2.7. Tillgång till information, böcker och läsning

2.2.7.1. Det allmänna biblioteksväsendet är ett vittförgrenat nätverk inom unionen som har växt fram ur ett lokalt och regionalt engagemang och behov. Biblioteken samarbetar globalt, nationellt, regionalt och lokalt och är därmed en viktig resurs för medborgarnas tillgång till litteratur och neutral information. Biblioteken erbjuder också människor tillgång till den nya tekniken genom sökning av information i databaser. Det är mycket viktigt att alla människor har möjlighet att hålla sig à jour och delta i den demokratiska processen oavsett bostadsort, kultur och tradition.

2.2.7.2. Regionkommittén erinrar om kommunernas och regionernas viktiga bidrag när det gäller att inrätta offentliga bibliotek för lokalbefolkningen och nät för information om vad biblioteken har att erbjuda, både i staden och på landsbygden samt att underlätta utbyte mellan olika bibliotek. Genom att koppla samman alla delar av landet bidrar offentliga bibliotek verkligen till att sprida och främja europeisk kultur.

2.2.7.3. Regionkommittén vill rikta uppmärksamhet på vikten av att litteratur på minoritetsspråken ges ut och att stöd ges till översättningar.

3. Särskilda kommentarer

3.1. Europeiska gemenskapens första ramprogram för kultur (2000-2004)

3.1.1. Mål och riktlinjer för "Kultur 2000"

3.1.1.1. ReK välkomnar förslaget innebärande en tydligare kulturpolitik, som dock fortfarande är bristfälligt finansierad, från EU:s sida och betonar att de lokala och regionala kulturverksamheterna är grunden för den kulturella mångfalden som gemenskapen vill främja med detta nya program.

3.1.1.2. ReK instämmer i målen för programmet, men föreslår att man prioriterar målsättningen att sprida kunskap om kulturell mångfald och om de europeiska folkens historia genom att betona de unika särdragen. ReK föreslår också en betoning av begreppet "kulturer" i pluralis.

3.1.1.3. Kommittén hoppas att den slutliga versionen av förslaget kommer att ge uttryck för den inriktning som krävs för att genomförandet på ett effektivt sätt skall leda till att de specifika mål som angivits kommer att uppnås. ReK noterar också med tillfredsställelse att programmet är öppet för de central- och östeuropeiska länder som har slutit associationsavtal med gemenskapen, samt för Cypern och EES-länderna. Kommittén anser att ett kultursamarbete är särskilt viktigt för kandidatländerna, eftersom det möjliggör ett samarbete med EU:s medborgare på ett tidigt stadium.

3.1.1.4. Kommittén stöder kommissionens nya inriktning när det gäller gemenskapens kulturaktiviteter, det vill säga att prioritera projekt som har en gemenskapsdimension som bidrar till utvecklingen av ett europeiskt kulturområde, som är synliga för Europas medborgare, som har en påtaglig kommunikativ effekt, som strävar efter att koncentrera aktiviteterna, som eftersträvar stabilare samarbetsformer mellan aktörerna, som stöder innovationer och nya kulturella uttrycksformer och som drivs på ett mindre byråkratiskt sätt.

3.1.2. Insatser för att genomföra programmet

3.1.2.1. Regionkommittén befarar att insatserna för att genomföra programmet är inriktade på att gynna storskaliga aktiviteter med stor genomslagskraft. Även om kommittén delar kommissionens uppfattning att gemenskapens kulturaktiviteter måste bli mer synliga, måste man uppmärksamma de faror som ligger i detta. Följden kan bli att strålkastarna riktas mot större aktiviteter och mot kultureliten, och att de populära, vardagliga kulturmanifestationerna tillmäts mindre betydelse. Man måste ha i minnet att medborgarna inte kommer att identifiera sig med Europa om inte Europa är en del av deras vardag. Kulturella aktiviteter skulle kunna komma att reduceras till ett ytligt plan där en spektakulär och flyktig kommunikation utan någon positiv långsiktig genomslagskraft är det enda som räknas.

3.1.2.2. En koncentration av ansträngningarna till ett mindre antal aktiviteter med stor genomslagskraft kan vara till men för regionernas medverkan. Detta överensstämmer med de åsikter som ReK redan har framfört i yttrandet om Kalejdoskop-programmet, där det hävdades att stöd eller uppmuntran till iögonfallande, snävt definierade och starkt profilerade projekt som redan erhåller betydande lokala eller nationella bidrag står i motsatsställning till stöd till kreativa personer från olika regioner i Europa som samlas på ett mer ostrukturerat sätt. ReK vill nu tillägga att det kan vara svårt för lokala och regionala myndigheter och organisationer att medverka i projekt, eftersom detta kräver avsevärda resurser i form av medel och personal.

3.1.2.3. Småskaliga lokala projekt kan å andra sidan utöva ett bestående inflytande och leda till långsiktiga partnerskap och multiplikatoreffekter som kan ge ett viktigt mervärde till EU:s kulturåtgärder. Man bör också komma ihåg att nydanande och kreativa verksamheter oftast växer fram ur lokala och regionala initiativ. Lokala och regionala organisationer och föreningar är närmast människorna och kan därmed stimulera till ökat deltagande i kulturaktiviteter i form av kontakter med artister, frivilligorganisationer, utbildningsinstitutioner och befolkningen i allmänhet och även nå så kallade eftersatta grupper bättre. De har därför bäst förutsättningar att skapa en så bred tillgång till kulturaktiviteter som möjligt och dra maximal nytta av de tillgängliga resurserna.

(i) Avtal om kultursamarbete

3.1.2.4. Regionkommittén är positiv till förslaget att teckna samarbetsavtal som syftar till att skapa ett nätverk för aktörer, kulturella organisationer och institut inom gemenskapen, men känner stor tveksamhet till villkoret att så många som sju stater skall teckna avtal för att projekt skall godkännas.

3.1.2.5. Enligt ReK:s uppfattning bör Kultur 2000-programmet snarare främja tvärkulturella än mellanstatliga förbindelser. Eftersom lokala och regionala myndigheter har lättare att delta i tvärkulturella förbindelser föreslår kommittén att man även bör acceptera att sådana myndigheter deltar, särskilt sådana som i egenskap av fullvärdiga medlemmar har överfört sitt kulturella ansvar till europeiska kulturella samarbetsprojekt; naturligtvis under förutsättning att de kan garantera ett tvärkulturellt samarbete genom att representera olika kulturer inom gränsen för den egna medlemsstaten.

(ii) Större insatser

3.1.2.6. Regionkommittén är tveksam till flera av de aktiviteter som nämnts i förslaget (Europadagar, festival i ordförandelandet m.m.). Den typen av aktiviteter riskerar att bli engångshändelser som inte engagerar de många människorna. Evenemanget Europas kulturhuvudstad visar emellertid på möjligheter att nå målet att skapa bestående nätverk och att engagera lokala och regionala organisationer på gräsrotsnivå.

3.1.2.7. Regionkommittén anser att en tredjedel av de medel som finns anslagna till Större insatser bör föras över till förmån för stöd till Särskilda insatser.

(iii) Särskilda insatser

3.1.2.8. Regionkommittén anser att mer stöd skall riktas till Särskilda insatser därför att dessa projekt är av sådan art att lokala och regionala organisationer och föreningar kan delta i dem. Projekt som genomförs på lokal och regional nivå kommer att få effekter som stöder den lokala och regionala utvecklingen. Projekt som riktar sig till eftersatta grupper bör uppmärksammas liksom projekt som har barn och ungdom som målgrupp.

3.1.2.9. Kommittén rekommenderar att verksamhet som riktas mot tredje land bör inordnas under Särskilda insatser och att tillfälliga aktiviteter bör införas med tanke på den särskilda karaktär dessa projekt har och de höga kostnader de medför. Omfattningen av sådan verksamhet bör begränsas så att man kan få ett klart grepp om programmens målsättning. Regionkommittén anser att kravet på samarbete mellan fyra medlemsstater när det gäller särskilda projekt är för högt satt.

3.1.2.10. Som komplement till vår tidigare motivering till ökad medverkan från de lokala och regionala myndigheternas sida skulle vi i det här fallet vilja framföra ytterligare några argument. För det första är klassificeringen av ett projekt som nydanande beroende av regionala förhållanden, eftersom det som betraktas som nydanande i en region troligen inte betraktas på samma sätt i en annan region. För det andra är den lokala och regionala nivån mycket närmare de europeiska medborgarna och följaktligen mer lämpade att utveckla projekt som gör det möjligt för eftersatta grupper i samhället att få tillgång till kultur.

3.1.2.11. Av alla dessa skäl föreslår ReK att lokala och regionala myndigheter engageras även i det här fallet, och då särskilt de myndigheter som i egenskap av fullvärdiga medlemmar har överfört sitt kulturella ansvar till Särskilda insatser under "Kultur 2000-programmet". Detta naturligtvis under förutsättning att de kan garantera ett tvärkulturellt samarbete genom att representera olika kulturer inom gränsen för den egna medlemsstaten.

3.1.2.12. ReK efterlyser ett särskilt stöd inom ramen för Särskilda insatser till projekt som är avsedda att främja samarbete mellan lokala och regionala myndigheter i olika medlemsstater som har en gemensam kultur. Med tanke på att sådana projekt är unika i sitt slag stöder ReK en plan som garanterar mer flexibla, gränsöverskridande krav.

3.1.3. Administration och ansökningsförfaranden

3.1.3.1. ReK anser att administrationen av gemenskapens kulturprogram måste göras effektivare, blanketterna måste bli lättare att fylla i, det måste finnas tillräckligt med tid för att lämna in ansökningar och behandlingen måste påskyndas så att medel kan betalas ut så snart som möjligt.

3.1.3.2. Det finns anledning att uppmärksamma de problem som har uppstått i samband med utbetalning av medel till beviljade projekt och som medför att det i realiteten blir omöjligt för många organisatörer att utnyttja gemenskapsstödet fullt ut. Regionkommittén har tidigare i yttrandet "Ideella föreningars roll - ett bidrag till ett europeiskt samhälle" (), visat på en modell som kan underlätta för organisationer att delta. Modellen innebär att föreningar kan stärka samarbetet med privata stiftelser. Det finns flera exempel i medlemsländerna på hur stiftelser förskotterar likvida medel till föreningar för att underlätta deras samarbete med EU-kommissionen.

3.1.4. Rådgivande kommittén

3.1.4.1. Regionkommittén anser att företrädare för de lokala och regionala nivåerna bör ingå i den rådgivande kommittén, med hänsyn till kulturens lokala och regionala förankring och till att ansvaret för kulturen åligger lokala och regionala myndigheter.

3.1.5. Finansiering

3.1.5.1. Regionkommittén föreslår att en tredjedel av de medel som avsatts för Större insatser förs över till Särskilda insatser. En del av anslaget under Samarbetsavtal kan också tillföras Särskilda insatser.

3.1.5.2. ReK anser att de 167 miljoner ecu som avsatts för "Kultur 2000-programmet" för perioden 1 januari 2000-31 december 2004 är otillräckliga och borde ökas betydligt med hänsyn till kulturens betydelse för det europeiska projektet.

3.1.6. Kontaktpunkter

3.1.6.1. Kommissionen avser att, tillsammans med medlemsstaterna, sätta upp informationsoch kontaktpunkter för att sprida kännedom om "Kultur 2000-programmet" och för att uppmuntra yrkesverksamma att delta. Dessutom vill man säkerställa den nödvändiga samordningen mellan olika institutioner som ger stöd till kultursektorn i medlemsstaterna så att medlemsstaternas åtgärder kompletterar "Kultur 2000-programmet". Regionkommittén stöder helt dessa mål men anser att en decentralisering av informationspunkterna och stödmekanismerna genom att regionala och lokala myndigheter engageras skulle vara ett mycket effektivare sätt att säkerställa att gemenskapens kulturprogram når fram till medborgarna och att kontakterna mellan lokala konstnärer och europeiska myndigheter breddas. Vidare ställer sig Regionkommittén positiv till att man, i den mån det är möjligt, utnyttjar de decentraliserade informationspunkter som finns i dag.

3.1.7. Utvärdering

3.1.7.1. ReK är intresserad av att delta i utvärderingen av programmet och av att bidra med sin erfarenhet från lokal och regional nivå där merparten av allt kulturarbete kommer att äga rum också i samarbetet inom gemenskapen.

3.1.7.2. Kommittén anser att en utvärdering av programmets effekter för lokala och regionala myndigheter bör göras före utgången av år 2002 och att resultaten bör utnyttjas för en eventuell revidering av programmet enligt artikel 6 i kommissionens förslag. ReK anser också att man vad gäller urvalskriterier och uppföljningsmekanismer bör analysera de fördelar projekt kan ha för den lokala och regionala kulturen.

3.1.7.3. Regionkommittén anser att genomförda projekt som inte längre får stöd från EU skall följas upp. Det är viktigt att nätverk och bestående partnerskap utvecklas genom projekten och att stöd ges till sådana projekt. Det är även av vikt att nationell, regional och lokal politik verkar för att främja och göra det möjligt för projekt att leva vidare.

3.2. Kommentarer om kulturens tydliga integrering i gemenskapens politik

3.2.1. Regionkommittén ger starkt stöd till kommissionens förslag att fastställa ett ramprogram för åren 2000-2004 vars syfte är att säkerställa att målen och medlen för den allmänna gemenskapspolitik som har beröring med kulturfrågor är mer förenliga med målen och medlen för gemenskapens egentliga kulturpolitik. Skälet till att detta förslag är så viktigt är att vissa gemenskapsprogram har större inflytande på kulturen än gemenskapens egentliga kulturinsatser har.

3.2.2. ReK välkomnar de åtgärder kommissionen vidtagit för att skapa ett rättsligt ramverk som gynnar kulturen. Som särskilt nödvändiga betraktar ReK kommissionens beslut om förhindrande av illegal handel med kulturföremål på inre marknaden, om skydd av medlemsstaternas nationella skatter, om frivillig tillämpning från medlemsstaternas sida av en lägre mervärdesskattesats på vissa varor och tjänster inom kulturområdet samt om harmonisering av vissa aspekter i fråga om upphovsrätt. Regionkommittén vill emellertid fästa kommissionens uppmärksamhet på direktivet (upphovsrätt) från 1992 som föreskriver införandet av en låneavgift på biblioteken. ReK önskar att man ger dispens till bibliotek som möjliggör en utveckling av allmänhetens läsvanor, i synnerhet i missgynnade områden där biblioteken är en samlingsplats med en viktig social funktion.

3.2.3. ReK är också överens med kommissionen om behovet att a) införa avtal om fasta bokpriser inom homogena språkområden i Europa, b) tillämpa en lägre mervärdesskattesats för skivor, multimediamaterial och för bevarande och restaurering av kulturminnesmärken, c) rekommendera att medlemsstaterna inför gynnsamma incitament i beskattningen för företagssponsring och mecenatskap på kulturområdet, samt d) lägga fram förslag för att undanröja hinder för konstnärers och andra kulturverksammas fria rörlighet över gränserna.

3.2.4. ReK stöder också kommissionens avsikt att identifiera gemenskapsprogram som har ett påtagligt inflytande på kulturen. Det innebär för det första program för telekommunikationer, som "Telematiktillämpningar" (TAP), "Avancerad kommunikationsteknik och avancerade kommunikationstjänster" (Acts), flerspråkiga program (MLPA och MLIS) samt TEN-Telecom och Info 2000. För det andra innebär det program som faller under det kommande femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (1998-2002) inklusive de tematiska programmen "Skydd av ekosystem" och "Utveckla ett användarvänligt informationssamhälle". För det tredje innebär det att se närmare på de nya strukturfonderna (2000-2006) och främst de operativa programmen för regionerna, programmen för gemenskapsinitiativ samt Europeiska socialfonden. Det är särskilt nödvändigt att ett samarbete sker mellan strukturfonderna och det nya ramprogrammet för kultur. Kulturen, som en tillgång för lokal och regional utveckling, borde ges en starkare ställning i projekt som får stöd från strukturfonderna. Slutligen bör man beakta den politik för utbildning och yrkesutbildning som gemenskapen kommer att utveckla i de kommande Sokrates II-, Leonardo da Vinci II- och Ungdom för Europa IV-programmen.

3.2.5. Eftersom det är viktigt för Europas institutioner att utveckla en övergripande politik för kulturen i linje med vad som händer på miljöområdet anser ReK att man måste utveckla en mekanism som säkerställer att kulturaspekter beaktas i alla gemenskapsprogram. Varje sådan mekanism måste inkludera Regionkommittén, och varje enskilt gemenskapsprogram måste ha operativa mål, en budget samt mekanismer för att utvärdera i vilken mån kulturmålen uppnås.

3.2.6. I fråga om den tredje handlingslinjen, dvs. den allmänna kulturpolitiken inom ramen för gemenskapens yttre förbindelser, stöder ReK kommissionens förslag och understryker kulturens roll i gemenskapens politik för yttre förbindelser och i utvidgningsprocessen. Det är i överensstämmelse med ståndpunkterna i "Agenda 2000".

3.2.7. ReK stöder också kommissionens förslag att inkludera jämförbar kulturstatistik från gemenskapen för femårsperioden 1998-2002 och anser att sådan statistik i framtiden kommer att underlätta uppföljning och utvärdering av gemenskapens insatser på kulturområdet.

4. Slutsatser

4.1. ReK välkomnar förslaget om ett samlat ramprogram och noterar med tillfredsställelse att kommissionen har utformat en kulturpolitik för gemenskapen som lyfter fram kulturfrågorna och gör dem tydliga.

4.2. ReK anser att programmet kan få stor betydelse när det gäller utvidgningen eftersom det är öppet även för ansökarländerna. Deltagande i projekt ökar förståelsen och intresset för olika kulturer, skapar nätverk, stimulerar samarbete och utbyte inom kulturområdet och underlättar anslutningen av nya medlemsstater.

4.3. Regionkommittén är övertygad om att det inom kultursektorn finns möjligheter att skapa sysselsättning men efterlyser kraftfulla insatser för att bedöma och analysera detta och för att komma till rätta med de brister och risker som kan försvåra för kultursektorn att utnyttja hela sin sysselsättningsskapande potential.

4.4. ReK vill betona vikten av att resurser avsätts för program som är öppna för barn och ungdomar och som syftar till att stödja och utveckla deras eget skapande och ger dem möjligheter att förstå och respektera andra kulturer.

4.5. ReK vill peka på vikten av att insatser för jämställdhet uppmärksammas och att projekt som stimulerar kvinnors eget skapande får utrymme inom programmet.

4.6. ReK föreslår att de extra kostnader som finns i kulturprojekt för funktionshindrade uppmärksammas.

4.7. ReK anser att det praktiska arbetssättet med programmet bör utformas så att många kan vara bärare av och ansvariga för projekt.

4.8. ReK välkomnar förslag om minskad byråkrati och administration vid ansökningstillfället.

4.9. ReK uppmanar gemenskapen att även prioritera stöd till projekt som berör kulturella och språkliga minoriteter - i fråga om både särskilda kulturinsatser och gemenskapsprogram i allmänhet.

4.10. ReK uppmanar gemenskapen att göra det möjligt för kommuner och regioner - särskilt sådana som har fullt ansvar för kulturfrågor - att delta mer aktivt i europeiska kulturprogram.

4.11. ReK betonar att lokala och regionala myndigheter - som garanter för den lokala och regionala kulturen - bör ingå i den rådgivande kommitté som skall bistå kommissionen vid genomförandet av programmet.

4.12. ReK understryker att lokala och regionala myndigheter, särskilt sådana som utövar sitt kulturella ansvar, måste betraktas som fullvärdiga medlemmar i europeiska samarbetsprojekt på kulturområdet och i Särskilda insatser i "Kultur 2000-programmet" förutsatt att de kan garantera tvärkulturellt samarbete genom att representera olika kulturer inom gränsen för den egna medlemsstaten.

4.13. ReK förslår att de kontaktpunkter som skall ge information och stöd vid genomförandet av "Kultur 2000-programmet" skall vara decentraliserade, att ansvaret för dem skall ligga hos lokala och regionala myndigheter samt att befintliga informationspunkter utnyttjas om det finns möjlighet.

4.14. ReK föreslår att en rapport utarbetas med en analys av "Kultur 2000-programmets" effekter ur lokala och regionala myndigheters perspektiv. Kommittén anser också att denna påverkan skall beaktas när man ställer upp urvalskriterier och förbereder uppföljningsåtgärder för kulturprojekt.

4.15. ReK anser att uppmärksamhetsvärdet inte får vara det enda kriteriet, och inte ens det främsta kriteriet, för gemenskapens insatser på kulturområdet. Kommittén föreslår att en tredjedel av de medel som avsatts för Större insatser och även en del av de medel som avsatts för Samarbetsavtal överförs till Särskilda insatser.

4.16. ReK anser att anslagen till "Kultur 2000-programmet" från 1 januari 2000 till 31 december 2004 (167 miljoner ecu) är helt otillräckliga.

4.17. ReK anser att man måste utveckla en mekanism som säkerställer att kulturaspekter beaktas i alla gemenskapsprogram. Varje sådan mekanism måste inkludera Regionkommittén, och varje enskilt gemenskapsprogram måste ha operativa mål, en budget samt mekanismer för att utvärdera i vilken mån kulturmålen uppnås.

4.18. Regionkommittén vill att kulturen uttryckligen skall omnämnas i bestämmelserna för strukturfonderna i syfte att stödja den regionala och lokala kulturpolitiken, och särskilt sådan politik som bidrar till regional utvecklingsplanering och till att främja sysselsättningen.

Bryssel den 19 november 1998.

Regionkommitténs ordförande

Manfred DAMMEYER

() EGT C 211, 7.7.1998, s. 18.

() EGT C 100, 2.4.1996, s. 30.

() EGT C 100, 2.4.1996, s. 35.

() EGT C 100, 2.4.1996, s. 119.

() EGT C 116, 14.4.1997, s. 65.

() KOM(96) 160 slutlig.

() CdR 306/97 fin - EGT C 180, 11.6.1998, s. 57.