51998AC0109

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till rådets förordning (EG, Euratom) om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 58/97 om statistik rörande företagsstrukturer"

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 095 , 30/03/1998 s. 0043


Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till rådets förordning (EG, Euratom) om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 58/97 om statistik rörande företagsstrukturer" () (98/C 95/11)

Den 6 oktober 1997 beslutade rådet att i enlighet med artikel 198 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Sektionen för ekonomiska, finansiella och monetära frågor ansvarade för att förbereda ärendet och antog sitt yttrande den 8 januari 1998. Föredragande var Kenneth Walker.

Vid sin 351:a plenarsessionen den 28-29 januari 1998 (sammanträdet den 28 januari 1998) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 83 röster för, 3 emot och 2 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. Den allmänna avsikten med förordningen är att få medlemsstaterna att förse Eurostat med jämförbar och harmoniserad statistik om företagens struktur, verksamhet, konkurrenskraft och lönsamhet inom försäkringssektorn på europeisk nivå.

1.2. Medlemsstaterna är ansvariga för den faktiska uppgiftsinsamlingen och de metoder som tillämpas i slutändan. I förordningen återfinns de normer, standarder och definitioner som är nödvändiga för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av försäkringsstatistiken inom Europeiska unionen. Förordningen är huvudsakligen baserad på befintlig EU-lagstiftning (exempelvis direktiv 91/674/EEG av den 20 december 1991, direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 och direktiv 92/96/EEG av den 10 november 1992) om åtgärder för harmonisering av årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag eller avregleringen av den inre marknaden för liv- och sakförsäkringar. Många uppgifter återfinns också i företagens deklarationer i samband med redovisningen. Därför och med anledning av artikel 6 i förordning (EG) nr 58/97 fastställer man inte i utkastet till förordning vilken insamlingsmetod som skall användas.

1.3. Alla medlemsstater samlar för närvarande in uppgifter om hela den auktoriserade försäkringsbranschen (grundad på offentliggjorda räkenskaper eller deklarationer som gjorts med anledning av redovisningen). Med stöd av medlemsstaterna och på frivillig basis började Eurostat år 1994 att samla in huvudsakligen icke-harmoniserade statistiska uppgifter om försäkringsföretag. Förordningen är i stor utsträckning grundad på befintliga uppgifter och kommer att föranleda mycket litet insamling av extra uppgifter från endast ett begränsat antal medlemsstater.

1.4. Kommissionen anser att det nu krävs en rättslig grund för att säkerställa såväl en förbättrad kvalitet som bättre tillförlitlighet hos de försäkringsuppgifter som skall samlas in, sammanställas och överföras.

1.5. Kommissionen anser också att det stegvisa fullbordandet av den inre marknaden inom försäkringssektorn och upprättandet av handlingsplanen för den inre marknaden märkbart har ökat behovet av tillförlitlig gemenskapsstatistik inom denna sektor.

2. Kommissionens förslag

2.1. Kommissionen har tre målsättningar:

2.2. För det första att etablera en gemensam ram för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av gemenskapsstatistik över försäkringstjänsternas struktur, verksamhetsområde och lönsamhet. Med den sammanställda statistiken vill man förbättra kunskaperna om utvecklingen av försäkringssektorn inom länderna, inom gemenskapen och internationellt. Statistiksystemet kommer att tillfredsställa informationsbehovet inom kommissionen, inom medlemsstaterna och försäkringssektorn (dvs. företagen och kunderna) och för många andra användare.

2.2.1. För det andra att ytterligare stärka utvecklingen av gemenskapens statistiksystem genom att i produktionen av försäkringsstatistik inlemma gemenskapens statistiska verktyg, exempelvis näringsgrensindelningen (NACE rév. 1 - rådets förordning (EEG) nr 761/93 av den 24 mars 1993) och indelningen av produkter efter näringsgren CPA (rådets förordning (EEG) nr 3696/93 av den 29 oktober 1993).

2.2.2. För det tredje att skapa flexibilitet för smärre ändringar i förteckningen över sådana indikatorer som skall samlas in i framtiden (i enlighet med rådets beslut 87/373/EEG av den 13 juli 1987 om "kommittéförfarande"). Inom ramen för kommittéförfarandet i artikel 13 i förordning (EG, Euratom) nr 58/97 och artikel 12i har man givit utrymme för flexibilitet - under vissa villkor - för att uppdatera förteckningen över variabler.

2.3. Utkastet till förordningen lämnades till Försäkringskommittén i april 1996 och till Statistiska programkommittén den 17 mars 1997. Båda kommittéerna stöder lagförslaget.

2.3.1. Likväl har vissa länder reserverat sig vad gäller utvidgningen av rapporteringskraven på försäkringsbolagen. Ytterligare belastningar på företagen (att fylla i formulär) och de inhemska myndigheterna (behandling av uppgifterna) tycks inte vara välkomna.

2.4. När det gäller de uppgifter som skall samlas in (offentliggjorda uppgifter eller uppgifter som framkommer i samband med den finansiella tillsynen av försäkringsbolagen) är den berörda företagspopulationen densamma som hela populationen. När det gäller uppgifter som ännu inte ingår i det befintliga datainsamlingssystemet och som inte är tillgängliga från andra källor, står det medlemsstaterna fritt att genomföra statistiska stickprovsundersökningar. Detta anges i artikel 6 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97.

2.4.1. Om små och medelstora företag ingår i stickprovsförfarandet kan medlemsstaterna välja att inte undersöka dessa enheter, och de behöver då använda statistiska slutledningsmetoder för att utarbeta en fullständig lista över variabler för den undersökta populationen.

2.5. I samband med det pågående samarbetet med Europeiska monetära institutet anser kommissionen att det finns behov av statistik över försäkringstjänster inom den vidare ramen för Ekonomiska och monetära unionen.

3. Allmänna synpunkter

3.1. ESK har hela tiden stött de åtgärder som vidtagits för att främja genomförandet av den inre marknaden och undanröja de hinder som kvarstår för fullbordandet. Vi vill framhålla de framsteg som har gjorts när det gäller att skapa en inre marknad för försäkringstjänster genom den andra generationens direktiv () för liv- och sakförsäkringar i början av 1990-talet och den tredje generationens direktiv () som trädde i kraft den 1 juli 1994.

3.2. En effektiv övervakning av denna marknad kommer att kräva exakta, tillförlitliga, regelbundna, aktuella, harmoniserade och jämförbara statistiska uppgifter. Därför stöder vi i princip kommissionens förslag.

3.3. Insamlingen, sammanställningen och överföringen av dessa uppgifter innebär emellertid en dubbel belastning - för det första för företagen som måste ge grundläggande uppgifter om sin egen verksamhet och för det andra för de nationella administrativa myndigheterna i varje medlemsstat, som är ansvariga för att samla in uppgifterna och överföra dem till Eurostat.

3.3.1. Därför delar ESK åsikten att belastningen inte bör ökas onödigt mycket.

3.3.2. Det är som alltid i sådana fall nödvändigt att upprätta en balans mellan informationsanvändarnas behov och belastningen på dem som tillhandahåller informationen. Informationen måste - som vilken annan produkt som helst - vara kostnadseffektiv. Med andra ord måste värdet av den producerade informationen vara högre än kostnaden för att ta fram informationen.

3.3.3. Av dessa anledningar anser ESK att det är tillrådligt att denna del av det statistiska systemet blir föremål för ett projekt inom SLIM-initiativet (förenklad lagstiftning på den inre marknaden).

3.4. ESK anser det föga troligt att den statistik som produceras skulle vara av någon större nytta för försäkringsföretagen, deras kunder eller andra användare inom den privata sektorn på grund av den tid det tar att publicera den. Den marknadsundersökningsinformation inom försäkringssektorn som organisationer i den privata sektorn företar produceras kvartalsvis och finns tillgänglig senast en månad efter varje kvartalsslut. Nationell statistik produceras årligen och ytterligare tid krävs för att sammanställa Eurostats uppgifter. Detta skulle göra dem odugliga för kommersiellt bruk. Det betyder naturligtvis inte att statistiken inte är viktig för makro-ekonomisk management.

3.5. Verkligt jämförbara statistiska uppgifter går inte att åstadkomma om inte också försäkringsmarknaderna är jämförbara. Bestående skillnader mellan försäkringsmarknadernas natur och verksamhet i olika medlemsstater gör att detta är svårt att uppnå.

3.6. ESK noterar att det står medlemsstaterna fritt att genomföra statistiska undersökningar och att de kan välja att undanta de små och medelstora företagen från dessa och i stället ta fram uppgifter med hjälp av statistiska slutledningsmetoder. Vi stöder målsättningen att på så sätt minska belastningen på de små och medelstora företagen, men vill framhålla att skillnader i medlemsstaternas sätt att utnyttja denna möjlighet kan komma att underminera den statistiska informationens jämförbarhet ytterligare.

4. Slutsatser

Med undantag för ovanstående reservationer stöder ESK på det hela taget kommissionens förslag till förordning, men anser att frågan bör bli föremål för ett SLIM-projekt för att fastställa huruvida vinsterna motsvarar de merkostnader som detta medför för företagen och myndigheterna.

Bryssel den 28 januari 1998.

Ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Tom JENKINS

() EGT C 130, 10.10.1997, s. 5.

() Rådets direktiv av den 8 november 1990 (90/619/EEG), livförsäkring. Rådets direktiv av den 22 juni 1988 (88/357/EEG), andra försäkringar.

() Rådets direktiv av den 10 november 1992 (92/96/EEG), livförsäkring. Rådets direktiv av den 18 juni 1992 (92/49/EEG), andra försäkringar.