Förslag till rådets beslut om antagande av en flerårig handlingsplan på gemenskapsnivå för att stödja en säker användning av Internet (98/C 48/08) (Text av betydelse för EES) KOM(97) 582 slutlig - 97/0337(CNS)

(Framlagt av kommissionen den 27 november 1997)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130.3 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande, och

med beaktande av följande:

(1) Genom att ge medborgarna större möjligheter, sänka tröskeln för att skapa och sprida material och genom att ge allmän tillgång till allt rikare digitala informationskällor kan Internet innebära nya möjligheter särskilt avseende utbildning, genom sin utveckling till en industri som ställer tjänster till allmänhetens förfogande, något som framgår av de uttalanden från rådet och medlemsstaternas i rådet församlade regeringsföreträdare som gjordes vid rådets möte den 17 februari 1997 (1).

(2) Mängden skadlig och olaglig information på Internet, kan, trots att det rör sig om en begränsad mängd, allvarligt hämma utvecklingen av den framväxande Internet-industrin och på så vis negativt påverka etableringen av den nödvändiga och gynnsamma miljön i vilken alla initiativ och all verksamhet kan komma till sin rätt.

(3) För att måna om Internet-industrins fulla potential är det av yttersta vikt att man skapar en säker miljö genom att bekämpa olaglig användning av de tekniska möjligheterna som Internet medför, särskilt i samband med brott som riktar sig mot barn (¹).

(4) Främjandet av självreglering inom industrin och program för övervakning av informationen, utvecklingen av filtreringsverktyg och klassningsmekanismer från industrins håll och ökad medvetenhet om industrins tjänster såväl som ökat internationellt samarbete mellan alla berörda parter kommer att spela en nyckelroll i stabiliseringen av en säker miljö och kommer att bidra till att undanröja hinder för utvecklingen och konkurrenskraften inom den aktuella industrin.

(5) Ministerrådet uppdrog den 24 april 1996 åt kommissionen att sammanfatta de problem som Internets snabba utveckling medfört, och att särskilt undersöka behovet av lagstiftning på gemenskapsnivå eller internationell nivå.

(6) Rådet gav en arbetsgrupp, bestående av alla intresserade parter (telekommunikationsministrar, Internetleverantörer, tjänsteleverantörer, representanter för innehålls- och informationsbranschen samt användare), i uppdrag att presentera konkreta förslag till möjliga åtgärder för att bekämpa olaglig användning av Internet eller liknande nät.

(7) Arbetsgruppen presenterade sin första rapport för rådet den 28 november 1996. Arbetsgruppens andra rapport som överlämnades till rådet den 27 juni 1997 behandlar de framsteg som medlemsstaterna gjort i arbetet med att bekämpa olagligt och skadligt material och sammanfattar också EU-institutionernas arbete som pågått under tiden.

(8) Rådet och utbildningsministrarna inom rådet antog vid sitt möte den 20 december 1996 en förklaring om skydd av barn och bekämpning av pedofili.

(9) Vid Europeiska rådets möte i Dublin i december 1996 presenterade kommissionen en omarbetad version av handlingsplanen "Europas väg mot informationssamhället" för att markera att de olika åtgärderna som vidtagits sammanhänger.

(10) Den 23 oktober 1996 (2) överlämnade kommissionen ett meddelande till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om olagligt och skadligt material på Internet tillsammans med grönboken om skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten inom de audiovisuella tjänsterna och informationstjänsterna (3).

(11) Vid sitt möte den 17 februari 1997 välkomnade rådet och representanterna för medlemsstaternas regeringar rapporten om olagligt och skadligt material på Internet och uppmanade medlemsstaterna och kommissionen att vidta ett antal åtgärder.

(12) Den 24 april 1997 antog Europaparlamentet en resolution där medlemsstaterna uppmanas att upprätta särskilda gemensamma miniminormer i straffrätten och att med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer stärka det administrativa samarbetet. Dessutom uppmanas kommissionen att, efter samråd med Europaparlamentet, föreslå en gemensam ram för självreglering på europeisk nivå och lägga fram förslag till gemensamma bestämmelser angående ansvaret för material på Internet.

(13) I den förklaring som ministrarna antog i samband med den internationella ministerkonferensen med titeln "Globala informationsnät: Att inse möjligheterna" som hölls i Bonn den 6-8 juli 1997 på initiativ av den tyska regeringen, underströk ministrarna den privata sektorns roll för att skydda konsumentintressena och respekten för etiska standarder vilket kan ske genom väl fungerande, självreglerande system som stöds av lagstiftaren. Ministrarna uppmanade industrin att implementera öppna system för klassning av material som är oberoende av operativsystem och föreslå klassningstjänster som kan uppfylla de olika användarnas krav samtidigt som det tar hänsyn till Europas kulturella och språkliga mångfald. Ministrarna underströk även vikten av att skapa förtroende för globala informationsnätverk genom att säkerställa att grundläggande mänskliga respekteras och att hela samhällets, inklusive producenters och konsumenters, intressen skyddas.

(14) Den . . . antog rådet en rekommendation om skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten inom de audiovisuella tjänsterna och informationstjänsterna, och denna handlingsplan kommer att genomföras samordnat med rådets rekommendation.

(15) Kommissionen och medlemsstaterna prioriterar fortfarande samordningen av det arbete som utförs av grupper inom de aktuella områdena.

(16) Begränsningen av det olagliga materialet på Internet kan ske bara i samarbete med industrin och en väl fungerande självreglering.

(17) För att uppnå detta är det viktigt att främja både användningen av självreglerande system, där organ som företräder leverantörer, konsumenter och användare av Internettjänster ingår, och effektiva etiska regler för verksamheten. Dessutom bör om möjligt direktrapporteringssystem tillgängliga för allmänheten inrättas. En samordning av företrädare och självreglerande system på europeisk nivå är nödvändig för att systemet skall kunna fungera effektivt i hela Europa.

(18) För att kunna hålla de rätta personerna juridiskt ansvariga för olagligt material är det viktigt att skapa en klar och tydlig ansvarsfördelning. För att detta skall bli möjligt, och med tanke på Internets gränsöverskridande karaktär, är det av yttersta vikt att åtminstone ha gemensamma europeiska, om inte globala, bestämmelser, något som också underströks i den förklaring som ministrarna antog i samband med konferensen i Bonn (st. 41 o. följ.).

(19) Viktigt är också, såsom underströks i Bonn-förklaringen (st. 55 o. följ.), att på europeisk nivå uppmuntra tillhandahållande av system för filtrering för användarna och införande av klassningssystem, till exempel den PICS-standard (platform for Internet content selection) som lanserats av det internationella World-Wide-Web-konsortiet med gemenskapsstöd.

(20) Initiativ som ökar medvetenheten bland användarna bör stödjas så att kunskapen om för- och nackdelarna med Internet förbättras och användningen av industrins tjänster därmed kan öka. Särskilt föräldrar, lärare och konsumenter måste bli medvetna om de tekniska kontrollmöjligheter som finns i form av mjukvara för föräldrakontroll och olika klassningssystem.

(21) Med tanke på att problem av global karaktär bara kan lösas globalt, är det, för att man skall kunna genomföra denna handlingsplan och dessutom ge den genomslagskraft bortom EU:s gränser, viktigt att samarbeta med internationella organisationer och tredje länder.

(22) Stöd till skapandet av självreglerande system för industrin, information om filtreringssystem och skapandet av klassningssystem kommer att skapa en positiv atmosfär för projekt inom hela gemenskapen. Om medvetenheten bland användarna ökar, blir det enklare att utnyttja de existerande möjligheterna till innovation, forskning och teknisk utveckling angående Internet och liknande globala nät.

(23) Åtgärder som berör innehåll måste ses som komplement till andra pågående initiativ på nationell nivå eller gemenskapsnivå, en tankegång som framförs i kommissionens handlingsplan "Europas väg till informationssamhället. En handlingsplan". Åtgärderna som vidtas skall samordnas med andra insatser som gemenskapen gör på området, t.ex. INFO 2000-programmet (4), gemenskapens forskningsprogram (program som rör avancerad teknik, teknik, avancerad kommunikations- och telekommunikationsteknik) gemenskapens utbildningsprogram, gemenskapens aktiviteter på områdena kultur, små och medelstora företag eller med strukturfondernas verksamhet.

(24) Med åtgärderna inom ramen för denna handlingsplan beaktas det arbete som gjorts på områdena rättsliga och inrikes frågor.

(25) Handlingsplanen "Att lära i informationssamhället" som antagits av kommissionen (5) den 2 oktober 1996 har som målsättning att främja en omfattande användning av elektroniska nätverk i skolorna.

(26) Arbetet inom ramen för handlingsplanen bör övervakas kontinuerligt och systematiskt för att det, i förekommande fall, skall kunna anpassas till utvecklingen inom multimediasektorn. Det kommer så småningom att behövas en oberoende utvärdering av det arbete som sker inom ramen för handlingsplanen för att få den bakgrundsinformation som behövs för att kunna ta ställning till framtida åtgärder för innehållssektorn. I slutet av handlingsplanen bör en utvärdering företas där resultaten man nått jämförs med de målsättningar som uppställts i detta beslut.

(27) De åtgärder som beskrivits kan, p.g.a. sin gränsöverskridande karaktär, inte på ett fullgott sätt genomföras av medlemsstaterna på nationell nivå, istället kommer, i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen som återfinns i fördragets artikel 3 B, åtgärder som vidtas av gemenskapen på europeisk nivå att få bättre effekt.

(28) Det finns behov av att tidsbegränsa handlingsplanen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Den fleråriga handlingsplan på gemenskapsnivå för att stödja en säker användning av Internet ("handlingsplanen") som beskrivs i bilaga I till detta beslut, antas.

2. Handlingsplanen skall genomföras under en period av fyra år, mellan den 1 januari 1998 och den 31 december 2001.

Artikel 2

Handlingsplanen skall ha som mål att uppmuntra till en miljö som är gynnsam för utvecklingen av Internet-industrin genom att främja en säker användning av Internet.

Artikel 3

För att uppnå de mål som anges i artikel 2 skall följande åtgärder, i överensstämmelse med de handlingslinjer som framgår av bilaga I och i överensstämmelse med de metoder som framgår av bilaga III, vidtas under kommissionens ledning:

- Att främja självreglering inom industrin och program för informationsövervakning (särskilt sådana som rör barnpornografi, rasism och antisemitism).

- Att uppmuntra industrin att tillhandahålla filtreringsverktyg och klassningsmekanismer som ger föräldrar och lärare möjligheter att välja ut lämpligt material för de barn de är ansvariga för, samtidigt som vuxna behåller rätten att välja bland det lagliga material som de vill ha tillgång till och som tar hänsyn till den språkliga och kulturella mångfalden.

- Att öka medvetenheten om industrins tjänster bland användarna, särskilt bland föräldrar, lärare och barn, så att de bättre kan förstå och dra nytta av Internets möjligheter.

- Stödåtgärder såsom bedömning av rättsliga aspekter.

- Åtgärder som kan främja det internationella samarbetet på ovannämnda områden.

- Andra åtgärder som främjar de mål som anges i artikel 2.

Artikel 4

1. Kommissionen skall ansvara för att handlingsplanen genomförs.

2. Förfarandet i artikel 5 skall tillämpas på följande:

- Arbetsprogrammet.

- Uppdelningen av budgetutgifterna.

- Kriterierna för, och innehållet i, inbjudan att lämna förslag.

- Åtgärderna för utvärderingen av programmet.

- Avvikelser från reglerna som framgår av bilaga III.

- Deltagande av juridiska personer från internationella organisationer och tredje länder i något av projekten.

Artikel 5

1. Kommissionen skall biträdas av en rådgivande kommitté, bestående av representanter för medlemsstaterna, med en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

3. Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

4. Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgivit. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

Artikel 6

1. För att säkerställa att gemenskapsstödet används effektivt, skall kommissionen säkerställa att åtgärder som vidtas inom ramen för detta beslut undersöks noga innan de beviljas stöd, att de kontrolleras regelbundet medan de pågår och att de utvärderas efter det att de avslutats.

2. Medan projekt pågår och efter det att de avslutats skall kommissionen utvärdera på vilket sätt de genomförts och vilka resultat de fått, för att kontrollera att de målsättningar som ursprungligen satts upp också nåtts.

3. Den som erhåller stöd skall inlämna en årlig rapport till kommissionen.

4. Efter två år och i slutet av handlingsplanen skall kommissionen lämna en rapport, som den kommitté som nämns i artikel 5 först skall ha tagit del av, till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén där resultatet av de åtgärder som genomförts inom ramen för de handlingslinjer som avses i artikel 2 beskrivs. Med utgångspunkt från dessa resultat kan kommissionen föreslå att riktlinjerna för handlingsplanen justeras.

Artikel 7

I enlighet med det förfarande som framgår av artikel 5 får deltagandet i åtgärder som företas inom ramen för denna handlingsplan vara öppet för juridiska personer med säte i ett EFTA-land som är medlem i EES och europeiska internationella organisationer. Juridiska personer, som inte har sitt säte i någon EES-medlemsstat, och internationella organisationer utanför Europa, vars deltagande kan bidra till att effektivt genomföra denna handlingsplan och medföra ömsesidiga fördelar, kan också få delta i enlighet med de regler som framgår av artikel 5, dock utgår i allmänhet inget finansiellt stöd från gemenskapen till dessa deltagare.

Artikel 8

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

(1) EGT C 70, 6.3.1997, s. 1.

(2) KOM(96) 487 slutlig.

(3) KOM(96) 483 slutlig.

(4) Rådets beslut av den 20 maj 1996 om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för att stimulera utvecklingen av en europeisk multimediainnehållsindustri och främja användningen av multimediainnehåll i det framväxande informationssamhället EGT L 129, 30.5.1996, s. 24.

(5) KOM(96) 471.

BILAGA I

HANDLINGSLINJER - HANDLINGSPLAN FÖR ATT STÖDJA EN SÄKER ANVÄNDNING AV INTERNET

Handlingslinjerna tillsammans med rådets förslag till rekommendation om skydd av minderåriga och mänsklig värdighet är ett sätt att genomföra en europeisk strategi för säker Internet-användning baserad på självreglering inom industrin, filtrering och klassning och ökade kunskaper. Det har framkommit starkt stöd för denna hållning inom Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna såväl som i ett vidare europeiskt sammanhang i Bonn-deklarationen, som undertecknades av ministrar från 29 europeiska länder.

Med handlingslinjerna har man följande målsättningar:

- Att få aktörerna (industrin, användarna) att utveckla och införa fungerande självregleringssystem.

- Att främja den grundläggande utvecklingen genom att stödja demonstration och stimulera tillämpning av tekniska lösningar.

- Att uppmärksamma och informera föräldrar och lärare, särskilt via deras organisationer.

- Att främja samarbete och utbyte av erfarenheter och bästa praxis.

- Att främja samarbete inom Europa och mellan de aktuella aktörerna.

- Att se till att det råder överensstämmelse mellan inriktningen i Europa och annorstädes.

1. ATT SKAPA EN SÄKER MILJÖ

Samarbete från industrin och ett fullt fungerande självregleringssystem är viktiga beståndsdelar när det gäller att begränsa flödet av olagligt material på Internet.

1.1 Att skapa ett europeiskt nätverk med direktlinjer

Ett effektivt sätt att begränsa cirkulationen av olagligt material är att upprätta ett europeiskt nätverk med centrer (under beteckningen direktlinjer) med vilkas hjälp användare kan rapportera material som de har stött på medan de använt Internet och som de anser vara olagligt. Ansvaret för ställa upphovsmännen till det olagliga materialet inför rätta och straffa dem ligger hos rättsväsendet i de enskilda staterna, medan avsikten med direktlinjerna är att begränsa cirkulationen av olagligt material. Olikheter inom de nationella rättssystemen och den lokala kulturen måste också respekteras.

Hitintills finns det bara direktlinjer i ett fåtal medlemsstater. Man måste stimulera etableringen av sådana så att det finns fungerande direktlinjer som täcker EU både geografiskt och språkligt. Mekanismer för informationsutbyte mellan de nationella direktlinjerna och mellan det europeiska nätverket och direktlinjer i tredje land måste också upprättas.

För att detta nätverk skall kunna utveckla sin fulla potential är det nödvändigt att förbättra samarbetet mellan industrin och de rättsvårdande myndigheterna, se till att man har täckning av och samarbete över hela Europa och öka effektiviteten genom utbyte av information och erfarenheter.

Denna satsning kommer att ske i form av en ansökningsomgång för deltagande organisationer (20-25) som skall leda till upprättande av ett europeiskt nätverk med direktlinjer och länkar mellan detta nätverk och direktlinjer i tredje land till utveckling av gemensamma strategier och överföring av sakkunskap och bästa praxis.

De deltagande organisationerna kommer att få stöd från ett tvärsnitt av industriella aktörer (Internet- och tjänsteleverantörer, telekomoperatörer, nationella operatörer av direktlinjer). De måste kunna uppvisa en framåtblickande och innovativ hållning, särskilt när det gäller deras relationer med nationella rättsvårdande myndigheter.

1.2 Att uppmuntra till självreglering och etiska regler

För att industrin skall kunna bidra effektivt till begränsningen av olagligt och skadligt informationsflöde är det också viktigt att uppmuntra företagen att utveckla en självreglerande ram genom samarbete mellan sig och andra berörda parter. Den självreglerande mekanismen skall ge en hög skyddsnivå och härvidlag skall man ta sig an frågorna kring uppspårning.

Med tanke på kommunikationsnätens transnationella natur kommer självregleringens effektivitet att förstärkas på gemenskapsnivå genom samordning av nationella initiativ och de organ som är ansvariga för genomförandet.

Inom ramen för denna handlingslinje skall man utveckla riktlinjer på europeisk nivå för etiska regler, skapa samförstånd för tillämpningen av dem och stödja genomförandet. Denna satsning kommer att genomföras med hjälp av en anbudsinfordran för urval av organisationer som kan hjälpa självreglerande organ att utveckla och införa etiska regler. Man kommer att vidta åtgärder för en noggrann övervakning av framstegen. Detta kommer att ske tillsammans med främjandet av gemensamma riktlinjer när det gäller att på nationell nivå införa en ram för självreglering såsom det förespråkas i rådets rekommendation om skydd av minderåriga och mänsklig värdighet.

2. ATT UTVECKLA FILTRERINGS- OCH KLASSNINGSSYSTEM

För att främja en säker användning av Internet är det viktigt att göra informationen lättidentifierbar. Detta kan man göra genom ett klassningssystem som beskriver materialet i enlighet med ett allmänt erkänt program (exempelvis där sådana inslag som sex och våld klassas efter en skala) och genom filtreringssystem där användaren har möjlighet att välja ut det material han eller hon önskar ta del av. Klassningar kan göras av innehållsleverantören eller av en utomstående klassningstjänst. Det finns flera olika system för filtrering och klassning. Men deras prestanda är fortfarande låg och inget har ännu nått den "kritiska mängden" så att användarna kan vara säkra på att material som de är intresserade av och material som de vill undvika kommer att få en lämplig klassning och att material av oskyldigt slag inte kommer att blockeras. Användning av klassningssystem är inte vanligt bland europeiska innehållsleverantörer och användare.

Åtgärderna inom ramen för denna handlingslinje kommer att vara inriktade på demonstration av potentialen och begränsningarna för filtrerings- och klassningssystem i en verklig miljö med målsättningen att uppmuntra till etablering av europeiska system och göra användarna förtrogna med användningen. Filtrerings- och klassningssystem måste vara internationellt kompatibla och fungera ömsesidigt och utvecklas med fullt samarbete mellan representanter för industrin, konsumenterna och användarna.

2.1 Att demonstrera fördelarna med filtrering och klassning

Man kommer att förespråka sådana klassningssystem som är relevanta för europeiska krav och där man ser till att genomförandet av filtreringen och klassningen sker på ett sådant sätt att det ger användbara praktiska alternativ åt användare, föräldrar och lärare. För att kunna bygga upp en kritisk mängd skall man se till att man har en god täckning av platserna på nätet. Man kommer därför att vidta åtgärder för att uppmuntra innehållsleverantörerna att använda klassning. Med hjälp av klassning som görs av fristående utifrån ser man till att man får en standardiserad metod för materialklassning och denna skall användas i de fall där innehållsleverantören inte gjort en riktig klassning. Det finns ett behov av att tillmötesgå särskilda krav från företag, institutioner eller användare på utbildningsområdet såväl som från sådana slutanvändare vilkas krav innehållsleverantörens klassningssystem inte kan uppfylla.

På basis av en ansökningsomgång kommer man att välja ut projekt för validering av klassningssystem, sett i förhållande till europeiskt material, för att uppmuntra integrationen av klassning i materialframställningsprocessen och demonstrera fördelarna med dessa tekniska lösningar. Tyngdpunkten kommer att ligga på användbarheten och praktiska aspekter i "realistiska" situationer tillsammans med stora tvärsnitt av typiska användare.

En andra ansökningsomgång kommer särskilt att vara inriktad på validering och demonstration av klassningssystem utifrån.

För att kunna dra maximal nytta av demonstrationsprojekten är det nödvändigt att bedöma deras effekt och se till att resultaten sprids över hela Europa. Utvärderingen av demonstrationsprojekten och spridningen av resultaten kommer också att vara föremål för en anbudsinfordran.

Demonstrationsprojekten inom ramen för denna handlingslinje kan komma med väsentliga bidrag till satsningarna på ökade kunskaper inom ramen för handlingslinje 3.

Demonstrationsprojekten kommer att omfatta industrin: självreglerande organ, industriella användare (Internet- och tjänsteleverantörer, innehållsleverantörer, nätoperatörer, mjukvarutillverkare), konsumentorganisationer, grupper för medborgerliga rättigheter och statliga organ inom industriella regleringar och rättsväsendet.

2.2 Att underlätta internationella överenskommelser om klassningssystem

Det är särskilt viktigt med internationellt samarbete mellan operatörer och andra berörda parter inom Europeiska unionen och deras partner i andra regioner i världen när det gäller klassning för att se till att system fungerar ömsesidigt.

Inom ett antal organ håller man redan på att arbeta med protokoll och med utformningen av ett klassningssystem för att ta sig an de varierande kraven. Det är av vikt att Europas röst hörs i den internationella debatten och man kommer därför att organisera samordningsmöten.

3. ATT UPPMUNTRA SATSNINGAR PÅ ÖKADE KUNSKAPER

Allmänheten ägnar sig mer och mer åt vad som händer på Internet och drar nytta av de nya tjänsterna. Samtidigt finns det en grad av osäkerhet när det gäller hur man ska hantera varje aspekt av kommunikationen på nätet. Föräldrar, lärare och barn måste göras uppmärksamma på Internets möjligheter och nackdelar, och föräldrar och lärare har inte alltid tillräckliga kunskaper om hur man skyddar barn mot olämpligt material. Satsningar på ökade kunskaper bidrar till föräldrars och lärares förtroende för barnens säkra användning av Internet.

Ökade kunskaper är ett nödvändigt komplement till handlingslinjerna 1 och 2, eftersom industrins åtgärder för att genomföra självregleringen, filtreringen och klassningen kan ge resultat endast om nuvarande och potentiella användare är medvetna om dem.

Europaparlamentet har efterlyst en europeisk kampanj och ett handlingsprogram för information och ökade kunskaper, som skall finansieras genom EU-budgeten och som skall informera föräldrar och andra som tar hand om barn (lärare, socialarbetare etc.) om det bästa sättet (inklusive tekniska aspekter) att skydda minderåriga mot information som skulle kunna vara skadlig för deras utveckling.

Gemenskapssatsningar kommer att skapa en ram för synergi med satsningar inom medlemsstaterna och kommer att stärka initiativ i medlemsstaterna genom utbyte av information och erfarenheter. Inom ramen för handlingsplanen kommer man att sätta igång med satsningar på ökade kunskaper som bygger på informationsspridning från Internetleverantörer till kunderna och utveckla material för användning inom olika typer av undervisning.

Elektronisk distribution av material skall kompletteras med bredare traditionella paket för skolor och bibliotek. Insatserna för att höja medvetenheten kommer att dra nytta av medvetandehöjande åtgärder som utförts inom andra program, särskilt MIDAS-NET som inrättades inom INFO 2000.

Denna satsning kommer att genomföras i två steg. I steg ett kommer man att identifiera det bästa sättet att uppnå målen och i steg två skall man hjälpa spridningsorganisationer i medlemsstaterna - såsom konsumentorganisationer och andra relevanta organisationer - att genomföra satsningarna inom det egna landet.

3.1 Att förbereda satsningar för ökade kunskaper

I den första fasen kommer man att lansera en ansökningsomgång för en förberedande satsning för att hitta de organisationer som skall stå för spridningen och de lämpligaste kanaler och medier såväl som det lämpligaste material som skall användas för att nå ut till målgruppen. Dessutom är syftet att ta fram basmaterial och anpassa detta till skilda språkliga och kulturella förhållanden varvid hänsyn skall tas till resultaten av demonstrationsprojekten inom ramen för handlingslinje 2.1 vilka kommer att ge ett väsentligt bidrag till innehållet i satsningarna för ökade kunskaper. Man kommer också att skapa en plan för genomförandet.

Målgruppen är föräldrar och lärare och satsningen kommer att beröra industrin (tjänsteleverantörer för Internet, innehållsleverantörer) och spridningsorganisationer, exempelvis konsument- och utbildningsorganisationer.

3.2 Att uppmuntra till genomförande av fullskaliga satsningar för ökade kunskaper

I den andra ansökningsomgången kommer man att välja ut initiativ för satsningar med gemenskapsstöd och för uppföljning i alla medlemsstaterna med hjälp av spridningsorganisationerna och de kanaler och medier och det material som man fick fram i den förberedande satsningen. Avsikten med denna satsning är att göra vuxna (föräldrar och lärare) medvetna om Internets potential och nackdelar och hur man kan upptäcka användbart material och hur man spärrar ut skadlig information.

Satsningarna kommer att vara avpassade till medlemsstaternas behov och kan skilja sig åt med avseende på deras storlek, befolkning, grad av Internet-användning etc. Satsningarna kommer att vara av två slag: sådana som är inriktade på lärare och utbildningsinstitutioner och sådana som har en bredare inriktning och där man vänder sig till allmänheten (föräldrar och barn).

De satsningar som riktar sig till lärare kommer att innefatta seminarier och framställning och spridning av särskild tryckt information och multimediematerial för ett stort urval av den yrkeskåren. Speciella nätdagar - en serie särskilda evenemang med inriktning på en ökning av användarnas kunskaper - kommer att organiseras i samarbete med Satsningen på inlärning i informationssamhället, som har brett stöd inom industrin. Typiska satsningar som riktar sig till allmänheten omfattar: hur man gör webb-sidor, spridning av informationsmaterial i skolorna genom Internet-leverantörer och affärer och andra försäljningsställen som säljer datorer samt spridning av cd-rom som bifogas datatidskrifter. Man kommer att ge mer specifik information åt familjer som redan äger en dator. Traditionella media (press, television) kommer man också att använda sig av för att stimulera ökade kunskaper genom reklamkampanjer och informationspaket åt journalister. Genom att använda det europeiska skolnätet som plattform, vilket är under upprättande med stöd av medlemsstaternas undervisningsdepartement, kommer man att göra och underhålla särskilda webb-sidor.

Avsikten med gemenskapsstödet är att stärka storskaliga satsningar på ökande kunskaper och att främja allmän samordning och utbyte av erfarenheter så att man löpande kan dra slutsatser från resultaten (t.ex. genom att anpassa det material som ska delas ut). Gemenskapsstödet kommer i allmänhet inte överstiga en tredjedel av de tillåtna kostnaderna. Användningen av befintliga nätverk kan sänka kostnaderna men extra tilldelning av resurser behövs för att få fram ett relevant material.

4. STÖDÅTGÄRDER

4.1 Att bedöma de rättsliga aspekterna

Internet fungerar på ett globalt plan. Lagarna gäller däremot ett visst territorium - ett nationellt territorium eller när det gäller gemenskapslagstiftningen Europeiska unionen. Det kommer att bidra till effektiviteten inom de andra handlingslinjerna om man tar upp de rättsliga frågor som man inte tagit upp i andra gemenskapsinitiativ, särskilt frågor som rör gällande lagar och rutiner.

Man kommer att organisera en anbudsinfordran för en bedömning av sådana rättsliga frågor som rör innehållet på eller användningen av Internet.

4.2 Samordning med liknande internationella initiativ

I rådets rekommendation om skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten inom de audiovisuella tjänsterna och informationstjänsterna uppmanas kommissionen att främja internationellt samarbete inom de olika områden som denna rekommendation omfattar, särskilt genom utbyte av erfarenheter och bästa rutiner mellan operatörer och andra berörda parter inom Europeiska unionen och deras partner i andra delar av världen. Därför är det nödvändigt att se till att de europeiska satsningarna hänger samman med liknande initiativ på annat håll i världen. Regelbundna samordningsmöten kan hjälpa till att uppnå detta.

Med hjälp av en internationell konferens kommer man att kunna sprida den erfarenhet som man gjorde inom handlingslinjerna till berörda aktörer både inom Europa och annorstädes. Här skulle man ta upp alla de frågor som man tagit sig an inom handlingsplanen och föra samman industriella användare (Internet- och tjänsteleverantörer, innehållsleverantörer, nätoperatörer, mjukvarutillverkare), konsumenter, grupper för medborgerliga rättigheter, statliga organ som sysslar med industriregleringar samt rättsväsendet. En sådan konferens kan också vara ett medel för spridningen av handlingsplanens resultat.

4.3 Att utvärdera gemenskapsåtgärdernas effekt

Det är helt uppenbart att det är viktigt att göra en utvärdering på djupet för att se om målen i handlingsplanen och rekommendationen har uppnåtts. På detta sätt skulle man även kunna identifiera eventuella extraåtgärder, som måste vidtas av industrin, gemenskapens institutioner, medlemsstaterna eller av konsumentrepresentanter. Den planerade utvärderingen kommer att göras tillsammans med en utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att skydda minderåriga och den mänskliga värdigheten inom audiovisuella tjänster och informationstjänster och kommer att genomföras med hjälp av en anbudsinfordran.

BILAGA II

>Plats för tabell>

BILAGA III

HUR HANDLINGSPLANEN SKALL GENOMFÖRAS

1. Kommissionen skall genomföra handlingsplanen i enlighet med det tekniska innehåll som anges i bilaga I.

2. Handlingsplanen skall genomföras med indirekta åtgärder och så ofta som möjligt genom samfinansiering.

3. Urvalet av samfinansierade projekt skall i normalfallet göras med det vanliga förfarandet med anbudsinfordran som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Innehållet i anbudsinfordran skall fastställas i nära samråd med experter på området och i enlighet med de förfaranden som anges i beslutet. Det viktigaste kriteriet för projekt som får stöd efter anbudsförfarande är i hur pass hög grad de kan bidra till att målen för handlingsplanen uppnås.

4. En ekonomisk plan skall bifogas ansökan om gemenskapsstöd, när så är lämpligt. Den skall innehålla en förteckning över finansieringen av projekten, inklusive det ekonomiska stöd som söks från gemenskapen, och allt annat stöd som söks eller beviljats från annat håll.

5. Kommissionen kan också tillämpa en mer flexibel finansieringsplan än anbudsinfordran för att uppmuntra till partnerskap, särskilt sådana där små och medelstora företag och organisationer i mindre gynnade regioner ingår, och för att få till stånd långsiktiga åtgärder mot olagligt och skadligt innehåll på Internet. En sådan plan kan komma att användas permanent.

6. Kommissionen kommer att tillåta att man i undantagsfall beaktar spontana projektförslag, om de innebär en snabb åtgärd som blivit nödvändig på grund av en teknisk förändring.

7. Exakt hur de förfaranden som anges under punkterna 4 och 5 skall genomföras kommer att fastställas genom förfarandet för rådgivande kommittéer (typ 1) och i enlighet med kommissionens budgetförordning. Tillvägagångssättet kommer att offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

8. Projekt som i sin helhet finansieras av kommissionen inom ramen för kontrakt om studier och tjänster skall förverkligas genom anbudsinfordran enligt gällande budgetförordning. Öppenhet skall uppnås genom att fristående expertgrupper tillfrågas (Internetarbetsgruppen och gruppen av juridiska rådgivare), liksom genom att kommissionens informationsservice används aktivt i samband med åtgärderna för att höja medvetenheten.

9. Under handlingsplanens löptid kommer kommissionen också att förbereda, komplettera och stödja åtgärder för att uppnå de allmänna målen i handlingsplanen och de speciella målen med varje handlingslinje. Detta innebär exempelvis studier som stödjer handlingsplanens allmänna mål, förberedande åtgärder inför framtida verksamhet samt åtgärder för att underlätta deltagande i handlingsplanens åtgärder och tillgång till resultaten från handlingsplanens initiativ.

10. Alla vars projekt får ekonomiskt stöd skall ange att de mottagit stöd.