Förslag till rådets förordning (EG) om ytterligare bestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på konsumtionsmjölk (97/C 267/15) KOM(97) 133 slutlig - 97/0114 (CNS)

(Framlagt av kommissionen den 16 juli 1997)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 42 och 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av yttrandet från Ekonomiska och sociala kommittén, och

med beaktande av följande:

Rådets förordning (EEG) nr 1411/71 av den 29 juni 1971 om ytterligare bestämmelser om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på konsumtionsmjölk (1), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2138/92 (2), syftar till att genom kvalitetsgaranti och så stor anpassning till konsumenternas behov och önskningar som möjligt utveckla marknaden för produkter under KN-nummer 0401. Införandet av saluföringsnormer för de berörda mjölkprodukterna kommer att bidra till stabilitet på marknaden och därmed en skälig levnadsstandard för jordbruksbefolkningen. Det ligger därför såväl i mjölkproducenternas som i konsumenternas intresse att en sådan reglering bibehålls.

För att dra nytta av den erfarenhet som förvärvats på området samt att i förenklande och klargörande syfte bättre garantera de berördas rättsliga säkerhet, är det lämpligt att göra vissa ändringar av ovan nämnda förordning och att samla dess bestämmelser i en ny förordning.

Konsumenterna lägger i dag stor vikt vid näringsaspekterna hos mjölkprotein och för att tillmötesgå deras önskemål är det lämpligt att se till att den naturliga proteinhalten i mjölken inte under några omständigheter sänks och att dessutom tillåta berikning av mjölk genom tillsatser av fettfritt torrmjölkspulver.

Vad beträffar fetthalten i mjölk är det lämpligt att ta hänsyn till de specifika förhållandena i Finland och Sverige som i enlighet med Anslutningsakten omfattas av ett undantag som förfaller den 31 december 1997. Med anledning av detta är det lämpligt att tillfälligt förlänga detta undantag för att de berörda medlemsstaterna skall få möjlighet att anpassa sig till det system som tillämpas i resten av gemenskapen.

I artikel 5.9 i rådets direktiv 92/46/EEG av den 16 juni 1992 om fastställande av hygienregler för produktion och utsläppande på marknaden av rå mjölk, värmebehandlad mjölk och mjölkbaserade produkter (3), senast ändrat genom direktiv 96/23/EG (4) fastställs vissa krav när det gäller konsumtionsmjölkens sammansättning. För att uppnå enhetlighet är det önskvärt att inkludera sådana bestämmelser i den reglering som rör saluföringsnormerna, och att samtidigt föreskriva vissa ändringar med hänsyn till den erfarenhet som gjorts i frågan.

Rådets direktiv 79/112/EEG (5) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel som säljs till slutkonsumenten, senast ändrat genom direktiv 97/4/EG (6) och direktiv 90/496/EEG (7) om näringsvärdesdeklaration för livsmedel, är tillämpliga.

För att säkerställa systemets enhetlighet är det lämpligt att de produkter som importeras från tredje land omfattas av likvärdiga krav.

Det finns anledning att föreskriva att medlemsstaterna fastställer lämpliga kontroller och straffåtgärder i händelse av överträdelse av denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I denna förordning fastställs normer för de produkter som omfattas av KN-nummer 0401 avsedda att användas som livsmedel i gemenskapen.

2. I denna förordning avses med

a) mjölk: den produkt som erhålls genom mjölkning av en eller flera kor,

b) konsumtionsmjölk: de produkter som avses i artikel 3 och som skall levereras i befintligt skick till konsumenten,

c) fetthalt: förhållandet i vikt av delar mjölkfett per 100 delar av den berörda mjölken.

Artikel 2

1. Endast den mjölk som uppfyller kraven för konsumtionsmjölk får levereras eller säljas till slutkonsumenten utan bearbetning, antingen direkt eller genom restauranger, sjukhus, matsalar eller andra gemensamma inrättningar.

2. Varubeteckningarna för dessa produkter anges i artikel 3. Dessa varubeteckningar är begränsade till de i denna artikel angivna produkterna, utan att detta påverkar deras användning i sammansatta beteckningar.

3. Medlemsstaten skall vidta åtgärder i syfte att upplysa konsumenten om produkternas karaktär och sammansättning om ett utelämnande av denna information kan skapa förvirring hos konsumenten.

Artikel 3

1. Följande produkter skall betraktas som konsumtionsmjölk:

a) obehandlad mjölk: mjölk som upphettas till högst 40 °C och som inte genomgått annan behandling med likvärdig effekt,

b) helmjölk: värmebehandlad mjölk som vad gäller fetthalt uppfyller ett av följande krav:

- standardiserad helmjölk: mjölk med en fetthalt på minst 3,5 %. Medlemsstaterna får emellertid föreskriva ytterligare en kategori helmjölk med en fetthalt på minst 4,0 %.

- mjölk med naturlig fetthalt: mjölk vars fetthalt inte har ändrats sedan mjölkningsstadiet, varken genom tillsats eller borttagande av mjölkfett eller genom uppblandning med mjölk vars naturliga fetthalt har ändrats. Fetthalten får inte underskrida 3,5 %.

c) mellanmjölk: värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till minst 1,5 % och högst 1,8 %.

d) skummjölk: värmebehandlad mjölk vars fetthalt har sänkts till högst 0,3 %.

2. Genom undantag från artikel 1 skall kraven i fråga om fetthalt inte tillämpas på konsumtionsmjölk som producerats i Finland och i Sverige under en period om två år räknat från och med den dag då denna förordning träder i kraft. Konsumtionsmjölk som produceras i dessa två medlemsstater och som omfattas av detta undantag får endast saluföras i produktionslandet eller exporteras till tredje land.

3. Utan att det påverkar föreskrifterna i punkt 1 b andra strecksatsen skall endast följande ändringar tillåtas:

a) För att ta hänsyn till den föreskrivna minimifetthalten för konsumtionsmjölk får mjölkens naturliga fetthalt ändras genom borttagande av grädde eller genom tillsats av mjölk, antingen mellanmjölk eller skummjölk.

b) Berikning av mjölken med mjölkproteiner, mineralsalter eller vitaminer är tillåten under förutsättning att detta anges väl synligt på produktens förpackning, så att det är lätt att läsa och inte kan raderas ut. Även om dessa uppgifter anges kvarstår emellertid skyldigheten att förse produkten med den näringsvärdesdeklaration som avses i direktiv 90/496/EEG om näringsvärdesdeklaration för livsmedel. Om mjölken berikas med proteiner skall den berikade mjölken ha en proteinhalt på minst 4 %.

Artikel 4

Utan att det påverkar direktiv 92/46/EEG skall konsumtionsmjölk uppfylla följande krav:

a) Den skall ha en fryspunkt som närmar sig den medelfryspunkt som konstaterats för obehandlad mjölk i konsumtionsmjölkens produktionsområde.

b) Den skall ha en vikt på högst 1 028 gram per liter fastställd vid 20 °C för helmjölk eller likvärdig vikt per liter fastställd vid 20 °C för helt fettfri mjölk.

c) Den skall innehålla minst 28 gram protein per liter, beräknat genom multiplicering av mjölkens totala kvävehalt uttryckt i procent med 6,38.

d) Den skall innehålla en fettfri mjölktorrsubstans på minst 8,5 %.

e) För värmebehandlad mjölk gäller att den skall ha genomgått en värmebehandling som gör det möjligt att uppfylla de kvalitetskrav som skall fastställas.

Artikel 5

De produkter som importeras till gemenskapen och som är avsedda att saluföras som konsumtionsmjölk måste vara förenliga med bestämmelserna i denna förordning.

Artikel 6

Bestämmelserna i direktiv 79/112/EEG skall gälla, särskilt i fråga om de nationella bestämmelser som avser märkning av konsumtionsmjölk.

Artikel 7

1. Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att garantera kontroll av tillämpningen av denna förordning, se till att överträdelser bestraffas samt förhindra och förebygga bedrägeri.

Dessa åtgärder skall tillsammans med eventuella ändringar meddelas kommissionen den månad som följer på antagandet av dem.

2. Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som anges i artikel 30 i förordning (EEG) nr 804/68 anta tillämpningsföreskrifterna för denna förordning.

Artikel 8

Förordning (EEG) nr 1411/71 skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till förordning (EEG) nr 1411/71 skall betraktas som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 9

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

(1) EGT L 148, 3.7.1971, s. 4.

(2) EGT L 214, 30.7.1992, s. 6.

(3) EGT L 268, 14.9.1992, s. 1.

(4) EGT L 125, 23.5.1996, s. 10.

(5) EGT L 33, 8.2.1979, s. 1.

(6) EGT L 43, 14.2.1997, s. 21.

(7) EGT L 276, 6.10.1990, s. 40.