Förslag till Rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapsåtgärder på området för vattenpolitik (97/C 184/02) KOM(97) 49 slutlig - 97/0067(SYN)

(Framlagt av kommissionen den 15 april 1997)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130s.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det i artikel 189c i fördraget angivna förfarandet i samarbete med Europaparlamentet, och

med beaktande av följande:

1. Tillhandahållandet av vatten är en tjänst av allmänt intresse, i enlighet med kommissionens meddelande - Tjänster av allmänt intresse i Europa, KOM(96) 443, slutlig (1).

2. Detta direktiv syftar till att upprätthålla och förbättra vattenmiljön i gemenskapen. Detta mål rör först och främst kvaliteten hos de berörda vattenresurserna. Kvantitetskontroll är ett element vid tillförsäkrandet av en god vattenkvalitet och därför bör kvantitetsåtgärder som främjar målet att säkerställa en god kvalitet upprättas,

3. Trycket på vattenresurserna i gemenskapen ökar ständigt på grund av den allt större efterfrågan på tillräckliga kvantiteter av kvalitativt bra vatten för alla syften. Den 10 november 1995 lade Europeiska miljöbyrån (2) fram en uppdaterad rapport om miljötillståndet vilken bekräftade behovet av åtgärder för att skydda gemenskapens vattenresurser i kvalitativa såväl som kvantitativa termer.

4. Slutsatserna från ministerseminariet om gemenskapens vattenpolitik i Frankfurt 1988 pekar på behovet av gemenskapslagstiftning som omfattar ekologiska kvalitetsaspekter. I sin resolution av den 28 juni 1988 (3) anmodade rådet kommissionen att föreslå lämpliga åtgärder för att förbättra den ekologiska kvaliteten för gemenskapens ytvattenresurser.

5. I deklarationen från ministerseminariet om grundvatten som hölls i Haag 1991 uppmärksammades behovet av åtgärder för att undvika en försämring av sötvattenkvaliteten och -kvantiteten på sikt, och efterlystes ett åtgärdsprogram för en ekologiskt hållbar förvaltning och skydd av sötvattenresurserna, som skulle genomföras före utgången av år 2000. I rådets resolutioner av den 25 februari 1992 (4) och den 20 februari 1995 (5) efterlyses ett åtgärdsprogram för grundvatten och en översyn av rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förening genom vissa farliga ämnen (6) som en del av en övergripande politik om sötvattenskydd.

6. Den 21 februari 1996 antog kommissionen ett meddelande till Europaparlamentet och rådet om "Europeiska gemenskapens vattenpolitik" (7), i vilken principerna för gemenskapens vattenpolitik fastställdes.

7. Den 9 september 1996 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett åtgärdsprogram för ett integrerat skydd och förvaltning av grundvatten (8). Detta program pekade på behovet av förfaranden för reglering av sötvattenuttag och för övervakning av sötvattenkvantitet och -kvalitet.

8. Kommissionen anmodades av rådet den 25 juni 1996, av Regionkommittén den 19 september 1996, av Ekonomiska och sociala kommittén den 26 september 1996, och av Europaparlamentet den 23 oktober 1996 att lägga fram ett förslag till rådets direktiv om upprättande av en ram för Europeiska gemenskapens vattenpolitik.

9. Konventionen om skydd för och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar kräver förvaltning av flodområden. Gemenskapen och medlemsstaterna är signatärer till denna konvention, som godkändes genom rådets beslut 95/308/EG (9).

10. Yt- och grundvattenresurser är i princip förnyelsebara naturresurser. Säkerställande av en god grundvattenstatus fordrar därför åtgärder på ett tidigt stadium, och stabil planering av skyddsåtgärder på längre sikt, med tanke på den naturliga tidsfördröjningen i resursens bildande och förnyelse. Tidtabellerna för åtgärder för att uppnå en god grundvattenstatus måste ta hänsyn till denna tidsfördröjning vad gäller förbättring av tillståndet.

11. Gemenskapens vattenpolitik kräver en öppen, effektiv och sammanhängande rättslig ram. Gemenskapen bör tillhandahålla gemensamma principer och den övergripande åtgärdsramen. I detta direktiv tillhandahålls en sådan ram. Direktivet kommer också att samordna och integrera, och i på sikt ytterligare utveckla, övergripande principer och strukturer för en ekologiskt hållbar användning av vattenresurserna i gemenskapen i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

12. Målen och principerna för gemenskapens miljöpolitik, som fastställs i artikel 130r i fördraget, inriktas i huvudsak på att förebygga, minska och i så stor utsträckning som möjligt undvika föroreningar genom att prioritera ett ingripande vid källan och att säkerställa ett rationellt utnyttjande av naturresurserna, i överensstämmelse med principen om att förorenaren betalar och principen om förebyggande åtgärder.

13. Som anges i artikel 130r i fördraget skall gemenskapen när den utarbetar sin miljöpolitik beakta den ekonomiska och sociala utvecklingen i gemenskapen som helhet och den balanserade utvecklingen i dess regioner.

14. Medlemsstater som delar samma avrinningsområden eller grundvattenförande skikt bör säkerställa en gemensam långsiktig planering av vattenresurserna som baseras på prognoser om tillgång och efterfrågan för att fastställa långsiktiga strategiska mål för vattenreserverna och prioriteringar för deras användning.

15. Det finns skilda förhållanden och behov i gemenskapen som fordrar särskilda lösningar. Dessa skillnader måste tas i beaktande vid planeringen och verkställandet av åtgärder för att säkerställa ett hållbart vattenskydd och en uthållig vattenresurs. Beslut bör tas så nära de platser där vatten används eller påverkas som möjligt. Prioritet bör ges till åtgärder som ligger inom medlemsstaternas ansvarighetsområde genom utarbetande av särskilda åtgärdsprogram som anpassats till regionala och lokala förhållanden.

16. Detta direktivs framgång förutsätter nära samarbete och samverkan på gemenskaps-, medlemsstats- och lokal nivå, såväl som information till, samråd med och engagemang av arbetsmarknadens parter och enskilda medborgare.

17. I fråga om förebyggande och kontroll av föroreningar bör gemenskapens vattenpolitik utgå från ett kombinerat tillvägagångssätt och använda kontroller av föroreningar vid källan genom fastställandet av gränsvärden för utsläpp och fastställandet av miljökvalitetsnormer. Vad gäller vattenkvantitet, bör övergripande principer föreskrivas för kontroll av uttag i syfte att långsiktigt säkerställa tillgången på tillräckliga mängder sötvatten av god kvalitet.

18. Gemensamma miljökvalitetsnormer för vissa ämnesgrupper eller -familjer bör föreskrivas i gemenskapslagstiftningen. Bestämmelser för antagandet av sådana normer på gemenskapsnivå bör säkerställas.

19. Gemensamma principer behövs för att samordna medlemsstaternas insatser för att förbättra vattenkvantiteten och -kvaliteten, att främja en hållbar vattenkonsumtion, att bidra till kontrollen av gränsöverskridande miljöförstöringsproblem, att skydda ekosystemen, i synnerhet vattenekosystemen, och att skydda rekreationspotentialen hos gemenskapens vattenresurser.

20. Gemensamma definitioner av vattenstatusen vad gäller kvalitet och kvantitet bör fastställas. Miljömål bör föreskrivas på gemenskapsnivå för att säkerställa att en god yt- och grundvattenstatus uppnås.

21. Medlemsstaterna bör minst uppnå god vattenstatus genom att definiera och genomföra nödvändiga åtgärder inom integrerade åtgärdsprogram, i överensstämmelse med befintliga gemenskapskrav. Där en god vattenstatus redan föreligger, bör denna upprätthållas.

22. Målet att minst uppnå god vattenstatus bör säkerställas inom ett avrinningsområde. På så sätt säkerställs en administrativ struktur som garanterar att vattenresurser som tillhör samma ekologiska och hydrogeologiska system förvaltas som en enhet oaktat om dessa vattenresurser är grund- eller ytvatten.

23. Det finns ett behov att förebygga eller minska inverkan från oavsiktliga föroreningar. Gemensamma principer bör upprättas som syftar till att samordna medlemsstaternas insatser och till att öka det gränsöverskridande samarbetet inom detta område.

24. Det finns behov av bättre samordning mellan de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av skydd och förvaltning av både yt- och grundvattenresurserna inom en och samma administrativa struktur, utgående från det naturliga vattenflödet i den hydrogeologiska cykeln.

25. Det är nödvändigt att bestämma den befintliga vattenföroreningsgraden inom avrinningsområdet och att utarbeta förteckningar över vattenanvändningen som omfattar de olika föroreningskällorna, efterfrågan på vatten och annan inverkan på vattenstatusen genom mänsklig verksamhet.

26. Medlemsstaterna bör fastställa vilka vattenresurser som skall användas för uttag av dricksvatten och införa miljönormer för att göra det möjligt att följa rådets direktiv 80/778/EEG av den 15 juli 1980 om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten (10).

27. För att säkerställa allmänhetens och individuella vattenanvändares deltagande, är det nödvändigt att förse dem med lämplig information om planerade åtgärder och rapportera om framsteg vid åtgärdernas genomförande i syfte att vinna deras engagemang innan slutliga beslut om nödvändiga åtgärder antas.

28. Inom sådana avrinningsområden där vattenanvändningen kan få gränsöverskridande effekter, bör gemensamma åtgärder säkerställas över gränserna. Detta direktiv kommer att bidra till genomförandet av gemenskapens förpliktelser enligt internationella konventioner om vattenskydd och vattenförvaltning, i synnerhet Förenta nationernas konvention om skydd för och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar.

29. Ytterligare integration av hållbar vattenförvaltning i gemenskapens övriga politik och, i synnerhet, i jordbrukspolitiken, regionalpolitiken och fiskeripolitiken är nödvändig. Detta direktiv kommer att utgöra en grund för en fortsatt dialog och för utvecklingen av strategier för ytterligare integration av olika politiska områden. Detta direktiv kommer därför att vara ett viktigt bidrag vid genomförandet av huvudprinciperna och målen för det europeiska projektet för fysisk utveckling (European Spatial Development Perspective).

30. I fall där det på grund av naturliga förhållanden, historiska skäl eller genom föroreningar från tredje länder kan vara svårt eller omöjligt att uppnå en god status, bör lämpliga förfaranden fastställas för att förhindra varje ytterligare försämring av vattenstatusen.

31. Utvecklingen av vattenstatusen bör övervakas på en systematisk och jämförbar grund över hela gemenskapen för att skapa en god grund för valet av åtgärder i syfte att säkerställa en hållbar vattenanvändning. Europeiska miljöbyrån och kommissionen kommer i nära samarbete att övervaka och rapportera om utvecklingen av tillståndet för miljön.

32. Användningen av ekonomiska styrmedel kan vara lämpligt som en del av ett åtgärdsprogram. Enligt principen om att förorenaren betalar bör hänsyn tas till varje skada eller negativ inverkan på vattenmiljön som orsakas av förorenande ämnen, uttag av vatten och annan vattenanvändning. Vattenanvändningens kostnader bör täckas helt av vattenanvändaren.

33. Ett fullständigt genomförande och verkställande av befintlig miljölagstiftning för vattenskydd bör säkerställas. Det är nödvändigt att säkerställa en korrekt tillämpning av bestämmelserna som genomför detta direktiv över hela gemenskapen. Lämpliga sanktioner bör säkerställas i medlemsstaternas lagstiftning.

34. En ny kommitté med övergripande ansvar inom området för gemenskapens vattenpolitik bör tillsättas för att biträda kommissionen i frågor som rör genomförandet av detta direktiv. Genom detta direktiv kommer mekanismer och lämpliga strategier att införas för att reagera mot och avlägsna hinder för en bättre vattenstatus som inte omfattas av gemenskapens vattenlagstiftning.

35. Kommissionen bör årligen lägga fram en uppdaterad plan över de möjliga framtida initiativ den planerar eller överväger inom vattenområdet.

36. Tekniska specifikationer bör fastställas som en del av detta direktiv för att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt i gemenskapen. Anpassning av bilagorna till detta direktiv till den tekniska utvecklingen och standardisering av övervaknings-, insamlings- och analysmetoder bör ske genom kommittéförfarande.

37. Genomförandet av åtgärdsprogram för avrinningsområden enligt detta direktiv kommer att medföra en skyddsnivå för vatten som minst motsvarar den som föreskrivs i

- rådets direktiv 75/440/EEG av den 16 juni 1975 om den kvalitet som krävs på det ytvatten som är avsett för framställning av dricksvatten i medlemsstaterna, (11)

- rådets beslut 77/795/EEG av den 12 december 1977 om ett gemensamt förfarande för utbyte av information om kvaliteten på sött ytvatten inom gemenskapen, (12)

- rådets direktiv 78/659/EEG av den 18 juli 1978 om kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden, (13)

- rådets direktiv 79/869/EEG av den 9 oktober 1979 om mätmetoder samt provtagnings- och analysfrekvenser avseende ytvatten för dricksvattenframställning i medlemsstaterna, (14)

- rådets direktiv 79/923/EEG av den 30 oktober 1979 om kvalitetskrav för skaldjursvatten, (15)

- rådets direktiv 80/68/EEG,

- såväl som i det föreslagna direktivet om ekologisk vattenkvalitet. (16)

Dessa direktiv och det förslaget bör därför dras tillbaka när de relevanta bestämmelserna i detta direktiv har genomförts fullständigt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte

Det övergripande syftet med detta direktiv är att upprätta ett ramverk för skyddet av ytvatten, flodmynningar, kustvatten och grundvatten i gemenskapen som

a) förhindrar ytterligare försämringar och skyddar och förbättrar statusen hos ekosystemen i vatten och, i fråga om deras vattenbehov, även ekosystemen på land,

b) främjar en ekologiskt hållbar vattenkonsumtion genom långsiktigt skydd av de tillgängliga vattenresurserna, och

som därigenom bidrar till tillhandahållandet av vattenresurser av den kvalitet och i den kvantitet som fordras för en hållbar användning av dessa resurser.

Artikel 2 Definitioner

I detta direktiv, och om inte annat anges i annan gemenskapslagstiftning, tillämpas följande definitioner för all gemenskapslagstiftning som rör vatten.

1. Ytvatten: sött ytvatten, flodmynningar och kustvatten.

2. Grundvatten: alla former av vatten under markytan i den mättade zon som står i direkt kontakt med markytan eller underliggande jordlager.

3. Inlandsytvatten: allt stillastående eller strömmande sött ytvatten uppströms räknat från sötvattengränsen.

4. Kustvatten: vatten innanför den linje på vilken varje punkt befinner sig på ett avstånd av en nautisk mil från kusten mätt från närmaste punkt på den baslinje från vilken bredden av territorialvattnet mäts och som för vattendrag, då detta är lämpligt, sträcker sig till flodmynningens yttre gräns.

5. Flodmynning: övergångsområdet mellan sötvatten och kustvatten i en flods utlopp. Medlemsstaterna skall, vid behov, fastställa flodmynningarnas yttre gränser (mot havet). Den inre gränsen (uppströms) skall vara sötvattengränsen.

6. Sötvattengräns: den punkt i vattendraget där det vid lågvatten och perioder med lågt sötvattenflöde uppstår en märkbar ökning av salthalten beroende på närvaron av havsvatten.

7. Vattenförekomsten: en avskiljd och homogen yt- eller grundvattenförekomst som till exempel ett grundvattenförande skikt, en sjö, en reservoar, en å-, flod- eller kanalsträcka, en flodmynning eller en kustvattensträcka.

8. Betydande vattenförekomst: alla vattenresurser, i enlighet med artikel 8, som är avsedda för uttag av dricksvatten från en individuell källa som tjänar mer än 15 hushåll.

9. Avrinningsområde: landområde från vilket all ytvattenavrinning flödar genom en sekvens av år, floder och, möjligen, sjöar till havet vid ett enda flodutlopp, flodmynning eller delta.

10. Delavrinningsområde: landområde från vilket all ytvattenavrinning flödar genom en serie åar, floder och, möjligen, sjöar till en särskild punkt i ett vattendrag (normalt en sjö eller ett flodtillopp).

11. Avrinningsdistrikt: administrativt land- och havsområde som utgörs av ett eller flera avrinningsområden tillsammans med deras anslutande grund- och kustvatten, som fastställts enligt artikel 3.1 som huvudenheten för förvaltningen av avrinningsområden.

12. Behörig myndighet: behörig myndighet som upprättats enligt artikel 3.2 eller 3.3 för att vara ansvarig bland annat för tillämpningen av reglerna i detta direktiv inom ett särskilt avrinningsdistrikt.

13. Ytvattenstatus: övergripande benämning på statusen för en ytvattenförekomst som bestäms av den sämsta av dess ekologiska status och dess kemiska status.

14. God ytvattenstatus: den status som uppnås av en ytvattenförekomst när både dess ekologiska status och dess kemiska status bedömts som minst "god".

God ytvattenstatus är miljömålet för ytvattenresurser, vilket fastställts i artikel 4.1 a.

15. Grundvattenstatus: övergripande benämning på statusen för en grundvattenförekomst som bestäms av den sämsta av dess kvantitativa status och dess kemiska status.

16. God grundvattenstatus: den status som uppnås av en grundvattenförekomst när både dess kvantitativa status och dess kemiska status bedömts som minst "god".

God grundvattenstatus är miljömålet för grundvattenresurser, vilket fastställts i artikel 4.1 b.

17. Ekologisk status: benämning av kvaliteten på strukturen och funktionen hos ytvattenresurers ekosystem. Den tar hänsyn till den fysikalisk-kemiska naturen hos vattnet och sedimentet, vattnets flödeskarakteristika och vattenförekomstens fysiska struktur, men den fokuserar på tillståndet för de biologiska elementen i ekosystemet.

18. Naturlig ekologisk status: teoretisk ekologisk status som skulle uppnås av en ytvattenförekomst i frånvaro av mänsklig verksamhet.

19. Hög ekologisk status: ekologisk status som uppnåtts av en ytvattenförekomst som visats inte vara påverkad i väsentlig grad av mänsklig verksamhet.

20. God ekologisk status: ekologisk status som uppnåtts av en ytvattenförekomst som visats vara påverkad i väsentlig grad av mänsklig verksamhet, men som trots detta har ett rikt, balanserat och hållbart ekosystem.

God ekologisk status är den ekologiska status som krävs att uppfylla de miljömål för ytvattenresurser, vilket fastställts i artikel 4.1 a.

21. Kemisk status: benämning av i vilken grad en vattenförekomst är förorenad.

22. Hög kemisk status: kemisk status som uppnåtts av en vattenförekomst i vilken inget av de ämnen som avses i bilaga VIII är närvarande i nivåer som överstiger de naturliga bakgrundsnivåerna.

23. God kemisk status: kemisk status som uppnåtts av en vattenförekomst i vilken koncentrationerna av ämnena i bilaga VIII inte överstiger de miljökvalitetsnormer som fastställts i bilaga X och annan relevant gemenskapslagstiftning som fastställer miljökvalitetsnormer och i vilken tendenserna i övervakningsuppgifterna inte tyder på att sådana miljökvalitetsnormer kommer att överstigas i framtiden.

God kemisk status är den kemiska status som krävs för att uppfylla miljömålen för yt- och grundvattenresurser, vilken fastställs i artiklarna 4.1 a och 4.1 b.

24. Kvantitativ status: benämning av i vilken grad en grundvattenförekomst är permanent uttömd genom direkta och indirekta uttag och förändringar av dess naturliga påfyllningsgrad.

25. Hög kvantitativ status: kvantitativ status som uppnåtts av en grundvattenförekomst i vilken uttag och förändringar av den naturliga påfyllningsgraden har en försumbar inverkan på det grundvattenförande skiktets beskaffenhet.

26. God kvantitativ status: kvantitativ status som uppnåtts av en grundvattenförekomst i vilken uttag och förändringar av den naturliga påfyllningsgraden är hållbara i ett långsiktigt perspektiv utan att leda till förlust av ekologisk kvalitet i förbundna ytvattenresurser eller skada för förbundna landekosystem.

God kvantitativ status är den kvantitativa status som krävs för att uppfylla miljömålen för grundvattenresurser, vilka fastställts i artikel 4.1 b.

27. Förorenande ämne: ämne och grupper av ämnen som listats i bilaga VIII.

28. Förorening: direkt eller indirekt överföring genom mänsklig verksamhet av ämnen, vibrationer, värme eller buller till luft, vatten eller mark, som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på miljön, medföra skada på materiell egendom, eller hindra möjligheterna att dra nytta av de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön.

29. Miljömål: mål som fastställts i artikel 4.

Dessa miljömål skall betraktas som "miljökvalitetsnormer" i enlighet med artiklarna 2.7 och 10 i rådets direktiv 96/61/EG. (17)

30. Miljökvalitetsnormer: koncentration av ett särskilt förorenande ämne eller grupp av ämnen i vatten, sediment eller flora och fauna, som för att skydda mänsklig hälsa samt miljö inte bör överstigas.

I detta direktiv har miljökvalitetsnormer fastställts på gemenskapsnivå i bilaga X. Dessutom skall miljökvalitetsnormer fastställas av medlemsstaterna enligt artikel 8.2 med hänsyn till vattenresurser som används för uttag av dricksvatten. Miljökvalitetsnormerna i bilaga X och de som antagits enligt artikel 8.2 skall också betraktas som miljökvalitetsnormer enligt artiklarna 2.7 och 10 i direktiv 96/61/EG.

31. Vatten avsett för mänsklig konsumtion: vatten som täcks av bestämmelserna i direktiv 80/778/EEG.

32. Användning av vatten:

a) uttag, distribution och konsumtion av ytvatten eller grundvatten,

b) utsläpp av förorenande ämnen i ytvatten och i anläggningar för samling och rening av avloppsvatten som senare släpps ut i ytvatten,

c) all annan användning av yt- eller grundvatten som på ett väsentligt sätt kan inverka på vattenstatusen.

33. Självkostnadstäckning: att följande kostnadselement för varje tjänst som tillhandahålls i samband med vattenanvändning betalas för av användaren genom priser eller avgifter:

- drifts- och underhållskostnader,

- kapitalförvaltningskostnader

- kapitalkostnader (kapitalbelopp och ränteåterbetalning) och

- fonder för framtida förbättringar och utvidgningar

34. Hushållsanvändning: vattenanvändning inom individuella hushåll, exklusive användning för kommersiell verksamhet.

35. Grundnivå för vattenanvändning: vattenmängd som används av en individuell person för dennes personliga behov. Denna mängd skall beräknas med beaktande av den minimimängd som krävs för mänsklig hälsa och hygien. Vattenkonsumtionen av hushållsmaskiner skall på alla stadier beräknas på grundval av bästa tillgängliga teknik.

Artikel 3 Samordning av åtgärder inom avrinningsdistrikten

1. Medlemsstaterna skall identifiera de enskilda avrinningsområden som ligger inom deras nationella territorium och skall för detta direktivs syften hänföra dem till enskilda avrinningsdistrikt. Mindre avrinningsområden kan kombineras med större avrinningsområden eller förenas med angränsande mindre områden för att bilda enskilda avrinningsdistrikt där detta är lämpligt. I de fall grundvattenresurser inte helt följer ett speciellt avrinningsområde, skall de hänföras till det närmaste eller lämpligaste avrinningsdistriktet. Kustvatten skall hänföras till det närmaste eller lämpligaste avrinningsdistriktet.

2. Medlemsstaterna skall säkerställa att lämpliga administrativa arrangemang, inbegripet utnämnandet av lämpliga behöriga myndigheter, genomförs för att säkerställa att tillämpandet av bestämmelserna i detta direktiv samordnas och övervakas inom varje avrinningsdistrikt.

3. I de fall ett avrinningsområde täcker fler än en medlemsstats territorium, skall de berörda medlemsstaterna gemensamt upprätta ett internationellt avrinningsdistrikt. Om en eller flera av de berörda medlemsstaterna begär det, skall kommissionen fungera som en oberoende medlare för att underlätta upprättandet av sådana internationella avrinningsdistrikt.

Medlemsstaterna skall gemensamt säkerställa att lämpliga administrativa arrangemang, inklusive utnämnandet av lämpliga behöriga myndigheter, genomförs för att säkerställa att tillämpandet av bestämmelserna i detta direktiv samordnas och övervakas inom sådana internationella avrinningsdistrikt.

4. I de fall avrinningsområde sträcker sig bortom gemenskapens territorium skall relevanta avrinningsdistrikt och behöriga myndigheter upprättas i samarbete med de relevanta ickemedlemsstaterna.

5. Medlemsstaterna kan utse befintliga nationella eller internationella organ till behöriga myndigheter enligt detta direktiv. I sådana fall skall medlemsstaterna säkerställa att dessa behöriga myndigheter har de maktbefogenheter och den myndighet som fordras för att uppfylla skyldigheterna enligt detta direktiv.

6. Medlemsstaterna skall utse de behöriga myndigheterna senast den 31 december 1999.

7. Senast den 30 juni 2000 skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna en lista över deras behöriga myndigheter och de behöriga myndigheterna i de internationella enheter i vilka de deltar. För varje behörig myndighet skall den information som anges i bilaga I överlämnas.

8. Medlemsstaterna skall informera kommissionen om varje förändring som rör den information som skall överlämnas enligt punkt 7 inom tre månader efter det att förändringen trätt i kraft.

Artikel 4 Miljömål

1. Medlemsstaterna skall inom ramen för en övergripande plan för förvaltningen av ett avrinningsområde utarbeta och genomföra de åtgärdsprogram som är nödvändiga för att

a) förebygga försämring av den ekologiska kvaliteten och föroreningar av ytvattenresurser och restaurera förorenade ytvattenresurser, för att uppnå en god ytvattenstatus i alla ytvattenresurser senast den 31 december 2010,

b) förebygga försämring av grundvattenkvaliteten, restaurera förorenat grundvatten, och säkerställa en balans mellan uttag och påfyllning av grundvatten, för att uppnå en god grundvattenstatus i alla grundvattenresurser senast den 31 december 2010, och

c) följa alla standarder och mål som rör skyddade områden senast den 31 december 2010, om inte något annat specificeras i den lagstiftning på gemenskaps-, nationell eller lokal nivå i enlighet med vilken de individuella skyddade områdena har fastställts.

2. Om de mål som föreskrivs i punkt 1 c är oförenliga med de som föreskrivs enligt punkterna 1 a eller 1 b, skall de mål som föreskrivs enligt punkt 1 c ha företräde.

3. Tidsfristerna som föreskrivs i punkt 1 för specifika vattenförekomster kan förlängas när alla följande villkor har uppfyllts:

a) De naturliga förhållandena omöjliggör snabba förbättringar i en vattenförekomsts status.

b) Alla de åtgärder som krävs enligt artikel 13 för att höja en vattenförekomsts status till den nivå som krävs genom den förlängda tidsfristen har fastställts och inletts senast den 31 december 2007.

c) Förlängningen av tidsfristen, och skälen till denna, nämns uttryckligen i den plan för avrinningsområdesförvaltning som krävs enligt artikel 16.

4. Mindre stränga miljömål än de som krävs enligt punkt 1 a och 1 b för specifika vattenförekomster av en begränsad storlek fastställas när alla följande villkor har uppfyllts:

a) Vattenförekomsten påverkas starkt av mänsklig verksamhet och förbättring av statusen har visat sig vara omöjlig eller alltför kostnadskrävande att genomföra.

b) Miljömålen har fastställts i syfte att undvika ytterligare försämring i statusen, för att på så sätt säkerställa att målen i detta direktiv uppnås i andra vattenförekomster inom samma avrinningsdistrikt.

c) Fastställandet av mindre stränga miljömål, och skälen till detta, har uttryckligen nämnts i den plan för avrinningsområdesförvaltning som krävs enligt artikel 16.

d) Sådana mindre stränga mål skall fastställas på ett sådant sätt att det inte underminerar genomförandet av den befintliga miljölagstiftningen på gemenskapsnivå.

Artikel 5 Avrinningsdistriktets karakteristika

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att en analys av varje avrinningsdistrikts karakteristika genomförs och att den slutförs senast den 31 december 2001. Analyserna skall täcka följande element:

a) avrinningsdistriktets geografiska och geologiska karakteristika,

b) avrinningsdistriktets hydrografiska karakteristika,

c) avrinningsdistriktets demografiska karakteristika, och

d) markanvändning och ekonomisk aktivitet inom avrinningsdistriktet.

För att säkerställa att den tillgängliga informationen utnyttjas till fullo och för att undvika dubbel informationsinsamling, skall samarbete säkerställas mellan de statistiska myndigheterna på medlemsstats- och gemenskapsnivå.

2. De tekniska specifikationerna i bilaga II för analysen skall antas av kommissionen senast den 31 december 1999, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 25. De tekniska specifikationerna skall ersätta nuvarande bilaga II.

3. Analyserna skall granskas, och om det anses lämpligt uppdateras senast den 31 december 2007 och vart sjätte år därefter.

Artikel 6 Översyn av mänsklig verksamhets inverkan på miljön

1. Medlemsstaterna skall se till att inom varje avrinningsdistrikt en översyn av mänsklig verksamhets inverkan på yt- och grundvattenresursernas status sker och att den slutförs senast den 31 december 2001. Översynerna skall täcka följande element:

a) beräkningar av föroreningar från punktkällor,

b) beräkningar av föroreningar från diffusa källor,

c) beräkningar av vattenuttag, och

d) en analys av övrig mänsklig inverkan på vattenstatusen.

2. De tekniska specifikationerna i bilaga III för översynen skall antas av kommissionen senast den 31 december 1999, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 25. De tekniska specifikationerna skall ersätta nuvarande bilaga III.

3. Översynen skall uppdateras senast den 31 december 2007 och vart sjätte år därefter.

Artikel 7 Ekonomisk analys av vattenanvändningen inom avrinningsdistriktet

1. Medlemsstaterna skall se till att för varje avrinningsdistrikt en ekonomisk analys av vattenanvändningen genomförs för att, bland annat, tillhandahålla grundläggande information i enlighet med artikel 12 och att analysen slutförs senast den 31 december 2001. Analyserna skall täcka följande element:

a) uttag och distribution av sötvatten,

b) insamling och utsläpp av avloppsvatten,

c) volymer, priser och kostnader (inklusive en kostnads- och nyttoanalys för miljön och resurserna) som är knutna till a och b,

d) uppdelning av information som samlats in enligt a och b, med hänsyn till olika sektorer i den ekonomiska verksamheten, minst i hushåll, industri och jordbruk,

e) långsiktiga prognoser av tillgång och efterfrågan,

f) beräkningar av offentliga och privata infrastrukturinvesteringar, och

g) de historiska trenderna i den information som insamlats enligt a f inklusive säsongsuppgifter då detta är relevant, och framtida projekteringar enligt ett antal pris- och investeringsscenarion som minst täcker de föregående sex åren och projekteringar för de följande tolv åren.

2. De tekniska specifikationerna i bilaga II för analysen skall antas av kommissionen senast den 31 december 1999, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 25. De tekniska specifikationerna skall ersätta nuvarande bilaga II.

3. De ekonomiska analyserna skall uppdateras senast den 31 december 2007 och vart sjätte år därefter.

Artikel 8 Vattenresurser som används för uttag av dricksvatten

1. Medlemsstaterna skall se till att det inom varje avrinningsdistrikt sker en identifiering av alla betydande vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten som är avsett att konsumeras av människor eller som i framtiden skulle kunna användas för uttag av sådant vatten.

2. För varje vattenförekomst som identifierats enligt punkt 1, skall medlemsstaterna se till att miljökvalitetsnormer fastställs vilka utformats för att säkerställa att, enligt det förväntade systemet för vattenrening och i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen, vattnet som blir ett resultat av denna tillämpning uppfyller kraven enligt direktiv 80/778/EEG.

Artikel 9 Register över skyddade områden

1. Medlemsstaterna skall se till att det upprättas ett register över alla områden som ligger inom de avrinningsdistrikt som har befunnits kräva särskilt skydd enligt specifik gemenskaps-, nationell eller lokal lagstiftning för skyddet av deras yt- och grundvatten eller för bevarandet av livsmiljöer och djur- och växtarter. De skall se till att registren färdigställs senast den 31 december 2001.

2. Registret skall inkludera alla områden som identifierats enligt artikel 8.1 och alla skyddade områden som förtecknas i bilaga IV.

3. Inom varje avrinningsdistrikt skall registren över skyddade områden granskas regelbundet och hållas uppdaterade.

Artikel 10 Övervakning av ytvattenstatus och grundvattenstatus

1. Medlemsstaterna skall se till att det upprättas program för övervakning av statusen för yt- och grundvattenresurser för att upprätta en sammanhållen och heltäckande översikt över vattenstatusen inom varje avrinningsdistrikt. För ytvattenresurser skall sådana program täcka övervakning av ekologisk och kemisk status och för grundvattenresurser skall sådana program täcka övervakning av kemisk och kvantitativ status. Dessa program skall vara i drift senast den 31 december 2001. Övervakningen skall täcka de element som avses i bilaga V.

2. De tekniska specifikationerna i bilaga V för detta syfte skall antas av kommissionen senast den 31 december 1999, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 25. De tekniska specifikationerna skall ersätta nuvarande bilaga V.

Artikel 11 Övervakning av skyddade områden

1. Medlemsstaterna skall se till att det upprättas program för övervakning av statusen för deras skyddade områden inom varje avrinningsdistrikt. Dessa program skall tas i drift i enlighet med den tidtabell som finns i lagstiftningen på gemenskaps-, nationell eller lokal nivå i enlighet med vilken de individuella skyddade områdena har fastställts. I de fall där det inte finns någon gällande sådan tidtabell som fastställer dagen för idrifttagande till den 1 januari 2002 eller tidigare skall övervakningsprogrammen vara i drift senast nämnda datum.

2. De tekniska specifikationerna för övervakningen skall vara de som finns i lagstiftningen på gemenskaps-, nationell eller lokal nivå i enlighet med vilken de individuella skyddade områdena har fastställts. I de fall där sådana tekniska specifikationer för övervakning inte existerar, skall medlemstaterna se till att lämpliga tekniska specifikationer fastställs.

Artikel 12 Avgifter för vattenanvändning

1. Senast 2010 skall medlemsstaterna säkerställa fullständig självkostnadstäckning för de tjänster som tillhandahålls för vattenanvändningen, både som helhet och för var och en av de ekonomiska sektorerna. Dessa sektorer skall minst vara uppdelade i hushåll, industri och jordbruk.

2. Kommissionen skall dessutom efter den analys av beräkningsmetoderna för miljö- och resursförbrukningskostnader samt fördelar av vattenanvändning som fordras enligt artikel 7 och bilaga II, där så är möjligt, lägga fram förslag i syfte att säkerställa att de miljö- och resursförbrukningskostnader som inte omfattas av punkt 1 speglas i priset för vattenanvändning.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 92, 93 och 94 i fördraget kan medlemsstaterna tillåta undantag från bestämmelserna i denna artikel

a) för att tillåta en grundnivå för vattenanvändning i hushåll till ett skäligt pris,

b) för att tillåta kapitalkostnadssubventioner för infrastrukturprojekt där gemenskapsfinansiering sker enligt artiklarna 130a e i fördraget och vilka utformats för att bidra till uppnåendet av de miljömål som fastställts enligt artikel 4 i detta direktiv, och

c) för att ta hänsyn till särskilda geografiska och klimatiska omständigheter i regioner som är stödberättigade i enlighet med strukturfondernas målområden.

En noggrann motivering till undantagen skall lämnas i den plan för avrinningsområdesförvaltning som krävs enligt artikel 16, och en detaljerad motivering skall överlämnas till kommissionen inom sex månader från dagen för undantagens ikraftträdande.

4. Medlemsstaterna skall fastställa tidtabeller för det fullständiga tillämpandet av bestämmelserna i denna artikel. Uppgifter om sådana tidtabeller skall inkluderas i den plan för avrinningsområdesförvaltning som krävs enligt artikel 16.

Artikel 13 Åtgärdsprogram

1. Medlemsstaterna skall se till att det inom varje avrinningsdistrikt upprättas ett åtgärdsprogram som utformats för att uppnå de miljömål som fastställts enligt artikel 4. Ett åtgärdsprogram skall vara en del av planerna för förvaltningen av varje avrinningsområde i enlighet med artikel 16.

2. Åtgärdsprogrammet skall inkludera "grundläggande åtgärder" och, där detta är nödvändigt enligt punkt 4, "komplementära åtgärder".

3. "Grundläggande åtgärder" är obligatoriska element i åtgärdsprogrammet. De består av

a) de åtgärder som krävs för att genomföra gemenskaps-, nationell eller lokal lagstiftning för skydd av vatten, inklusive åtgärder som krävs enligt den gemenskapslagstiftning som avses i del A i bilaga VI och, i synnerhet, den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 96/61/EG för de industrier och den verksamhet som beskrivs i bilaga I till det direktivet.

För de grundläggande åtgärder som täcker utsläpp av förorenade ämnen skall ett kombinerat tillvägagångssätt tillämpas, genom kontroll av utsläppen vid källan med hjälp av fastställande av gränsvärden för utsläpp och fastställande av miljökvalitetsnormer,

b) åtgärder som krävs för att genomföra de avgifter för vattenanvändning som krävs enligt artikel 12,

c) åtgärder som krävs för att följa de miljökvalitetsnormer som fastställts enligt artikel 8.2 för vattenresurser som avses att användas för uttag av dricksvatten enligt de tidsfrister som fastställts enligt artikel 4.1,

d) följande åtgärder som skall gälla alla vattenförekomster med en kemisk status lägre än "god":

i. intensivare övervakning av föroreningens omfattning och art inom vattenförekomsten,

ii. undersökning av föroreningens källa, och

iii. omedelbar översyn av alla relevanta bemyndiganden utsläppstillstånd, följt av åtgärder som baseras på risknivån i sammanhanget.

e) kontroller av uttag av sötvatten och grundvatten inklusive ett register över de som framställer vatten och ett krav på förhandsbemyndigande för uttag förutom i områden där den berörda medlemsstaten har visat, och rapporterat till kommissionen, att uttag inte har någon betydande inverkan på vattenstatusen och att det totala uttaget uppgår till en liten del av de tillgängliga resurserna,

f) ett krav på förhandsbemyndigande för alla aktiviteter som skulle kunna ha en negativ inverkan på vattenstatusen när ett sådant förhandsbemyndigande inte på annat sätt föreskrivs enligt annan gemenskapslagstiftning, och

g) ett förbud av direkta utsläpp i grundvatten av de ämnen som avses i bilaga VIII.

4. "Komplementära åtgärder" är sådana åtgärder som utformas och genomförs som tillägg till de grundläggande åtgärderna för att uppnå de mål som fastställts enligt artikel 4. Åtgärdsprogrammet skall inkludera de komplementära åtgärder som anses nödvändiga för att uppnå dessa mål, särskilt vad gäller en hållbar vattenkonsumtion. Del B i bilaga VI innehåller en icke uttömande förteckning över komplementära åtgärder.

5. Åtgärdsprogrammen skall upprättas för varje avrinningsdistrikt senast den 31 december 2004 och alla åtgärder skall inledas senast den 31 december 2007.

6. Programmen skall ses över, och om nödvändigt uppdateras, senast den 31 december 2010 och vart sjätte år därefter. Alla nya eller omarbetade åtgärder som fastställts enligt ett uppdaterat program skall tas i drift inom tre år efter deras fastställande.

Artikel 14 Övergångsbestämmelser för bekämpning av föroreningar

1. Om övervakningsprogrammet som upprättats enligt artikel 10 identifierar vattenförekomster där den kemiska statusen har försämrats till den grad att den inte längre kan bedömas som "god", och denna försämring har skett efter utarbetandet av den senaste programöversynen som krävs enligt artikel 13, skall medlemsstaterna se till att, med hänsyn till risknivån i sammanhanget, följande ytterligare övergångsåtgärder vidtas så snart som möjligt före nästa översyn av åtgärdsprogrammet:

a) intensivare övervakning av föroreningens omfattning och art inom vattenförekomsten,

b) undersökning av källan till föroreningen,

c) omedelbar översyn av alla relevanta bemyndiganden och utsläppstillstånd, och

d) identifiering av ytterligare åtgärder som skall vidtas.

2. Medlemsstaterna skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samråd med intresserade parter om dessa ytterligare övergångsåtgärder, men skall inte, som ett resultat av detta, onödigt försena deras genomförande.

Artikel 15 Frågor som faller utanför en behörig myndighets behörighetsområde

Om en behörig myndighet identifierar en fråga som har inverkan på förvaltningen av dess vatten, men som faller utanför dess behörighetsområde, skall den behöriga myndigheten rapportera om frågan till medlemsstaten och till kommissionen och får därvid lämna rekommendationer för en lösning av frågan. Möjliga orsaker till identifieringen av sådana frågor inkluderar följande faktorer:

a) att källan till problemet ligger utanför avrinningsdistriktet,

b) att frågan kan endast behandlas genom åtgärder eller lagstiftning på nationell eller gemenskapsnivå, eller

c) att frågan relaterar till andra politiska områden över vilka den behöriga myndigheten inte har någon kontroll.

Artikel 16 Planer för avrinningsområdesförvaltning

1. Medlemsstaterna skall se till att det inom varje avrinningsdistriktet utarbetas en plan för avrinningsområdesförvaltning som täcker avrinningsdistrikt i sin helhet. Planen för avrinningsområdesförvaltning skall inkludera den information som återfinns i bilaga VII.

2. Planerna för avrinningsområdesförvaltning skall offentliggöras senast den 31 december 2004.

3. Planerna för avrinningsområdesförvaltning skall ses över och uppdateras senast den 31 december 2010 och vart sjätte år därefter.

Artikel 17 Offentlig information och samråd med allmänheten

1. Medlemsstaterna skall se till att det för varje avrinningsdistrikt offentliggörs och tillgängliggörs kopior av förslaget till plan för avrinningsområdesförvaltning minst ett år före början av den period till vilken planen hänvisar. På begäran skall bakgrundsdokument och information som använts vid utarbetandet av förslaget till plan för avrinningsområdesförvaltning tillgängliggöras.

2. För att ett aktivt deltagande och samråd skall vara möjligt, skall intresserade parter ha minst sex månader på sig att skriftligt kommentera dessa dokument.

3. Punkterna 1 och 2 skall i motsvarande grad vara tillämpliga på uppdaterade planer för avrinningsområdesförvaltning.

Artikel 18 Planering av delavrinningsområde, sektor, sakfråga eller vattentyp

1. Planerna för avrinningsområdesförvaltning kan kompletteras genom att mer detaljerade program och förvaltningsplaner som behandlar särskilda aspekter av vattenförvaltningen utarbetas, som till exempel:

a) program och förvaltningsplaner som behandlar särskilda delavrinningsområden inom ett avrinningsdistrikt,

b) program och förvaltningsplaner som behandlar särskilda sektorer i ekonomin,

c) program och förvaltningsplaner som behandlar särskilda vattenfrågor, och

d) program och förvaltningsplaner som behandlar särskilda vattenklasser eller särskilda vattenekosystem.

Hänvisningar till sådana programaktiviteter skall göras i planen för avrinningsområdesförvaltning.

2. Ett vidtagande av någon programåtgärd enligt punkt 1 befriar inte medlemsstaterna från någon av deras skyldigheter enligt övriga delar av direktivet.

Artikel 19 Oavsiktliga föroreningar

1. I samarbete med andra behöriga myndigheter skall medlemsstaterna se till att åtgärder vidtas för att förhindra eller minska inverkan från oavsiktliga föroreningar inklusive sådana åtgärder som krävs enligt rådets direktiv 82/501/EEG (18). Dessa åtgärder skall särskilt täcka risken för oavsiktliga föroreningar på grund av översvämningar, ämnen som används för brandsläckningsändamål eller biprodukter från eldsvådor i lagerlokaler eller fabrikslokaler, samt läckage från förorenande ämnen under transport eller lagring av dessa. Om det anses nödvändigt skall de vidtagna åtgärderna inkludera följande:

a) faroanalyser och riskbedömningar avseende potentiella oavsiktliga föroreningar,

b) förebyggande åtgärder,

c) förberedande åtgärder för kritiska situationer, inklusive förfaranden för en snabb rapportering av föroreningsolyckor till myndigheter som befinner sig nedströms och andra intresserade parter, inklusive vattenanvändare och vattenproducenter, och

d) åtgärder för restaurering av den yt- eller grundvattensamling som drabbats av olyckor.

Artikel 20 Rapportering och utbyte av information

Medlemsstaterna skall skicka kopior av följande planer till kommissionen och till Europeiska miljöbyrån inom tre månader efter deras offentliggörande:

a) alla planer för avrinningsområdesförvaltning som berör deras nationella territorium och som offentliggjorts i enlighet med artikel 16,

b) alla förslag till planer för avrinningsområdesförvaltning som berör deras nationella territorium och som offentliggjorts i enlighet med artikel 17, och

c) väsentliga program och planer som omfattas av villkoren i artikel 18,

d) vad gäller internationella avrinningsdistriktet minst den del i planerna för avrinningsområdesförvaltning som täcker gemenskapens territorium.

Artikel 21 Kommissionens strategier för att förebygga förorening av vatten

1. Kommissionen kan utveckla strategier för att förebygga förorening av vatten genom enstaka förorenande ämnen eller grupper av ämnen, inbegripet föroreningar som uppkommer oavsiktligt.

2. Sådana strategier kan inledas som ett resultat av:

a) rekommendationer från medlemsstaterna, eller från behöriga myndigheter i enlighet med artikel 15,

b) rekommendationer från Europeiska miljöbyrån,

c) rekommendationer från internationella organisationer och konventioner till vilka gemenskapen eller dess medlemsstater är signatärer,

d) riskbedömningar som utförts enligt rådets förordning (EEG) nr 793/93 (19),

e) rekommendationer från gemenskapens forskningsprogram, eller

f) andra uttryck för farhågor som framförts till kommissionen.

3. Strategierna skall ta hänsyn till av vilken art risken är för vatten och alla tänkbara former av inverkan på luft- och markkvaliteten. I strategierna kan även rekommendationer för vilken som helst av följande åtgärdsklasser ingå:

a) beaktande av ämnet eller ämnesgrupperna enligt riskbedömningsförfarandet i förordning (EEG) nr 793/93 om det inte redan är under beaktande,

b) inkluderande av ämnet eller gruppen av ämnen i bilaga VIII i detta direktiv och i bilaga III i direktiv 96/61/EG om det inte redan är inkluderat i det direktivet,

c) kriterier för val av prioriterade ämnen eller grupper av ämnen för undersökning av den risk det utgör för vattenmiljön och lämpligheten med att utveckla en särskild kommissionsstrategi för kontroll av utsläpp i vattenmiljön (bilaga IX innehåller en lista över sådana kriterier),

d) antagande av gemenskapens miljökvalitetsnormer enligt artikel 21.4,

e) antagande av gemenskapens utsläppsgränsvärden enligt artikel 18 direktiv 96/61/EG,

f) en översyn av relevanta godkännanden som utfärdats enligt rådets direktiv 91/414/EEG (20) och biociddirektivet 97/. . ./EG (21),

g) antagande av åtgärder enligt rådets direktiv 76/769/EEG (22), eller

h) antagande av andra lämpliga åtgärder på nationell eller gemenskapsnivå.

4. Om antagandet av miljökvalitetsnormer för koncentrationen av vissa förorenande ämnen eller grupper av förorenande ämnen i vatten, sediment eller flora och fauna rekommenderas i en kommissionsstrategi, skall kommissionen föreslå lämpliga åtgärder för att genomföra detta.

Artikel 22 Kommissionsrapport

1. Kommissionen skall offentliggöra en rapport om genomförandet av detta direktiv senast den 31 december 2006 och vart sjätte år därefter.

2. Rapporten skall inkludera minst följande:

a) en översyn av framstegen vid direktivets genomförande.

b) En översyn av yt- och grundvattenstatusen i gemenskapen.

c) En jämförande undersökning av de planer för avrinningsområdesförvaltning som föreslagits i enlighet med artikel 20, inklusive rekommendationer till förbättringar av framtida planer.

d) Ett svar på var och en av de rekommendationer till kommissionen som framförts av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 15.

e) En sammanfattning av de strategier som utvecklats enligt artikel 21.

Artikel 23 Planer för framtida åtgärder från gemenskapens sida

1. En gång per år skall kommissionen förelägga den kommitté som avses i artikel 25 en indikativ plan över de åtgärder med inverkan på vattenlagstiftningen som den har för avsikt att föreslå inom den närmaste framtiden, inklusive varje form av tillämpande av de strategier som utvecklats enligt artikel 21. Kommissionen skall senast den 31 december 1999 förelägga kommittén en sådan plan för första gången.

2. Kommissionen skall se över detta direktiv senast den 31 december 2013 och skall föreslå nödvändiga ändringar.

Artikel 24 Ändringar av direktivet

1. Bilagorna I, II, III, V, VIII och IX kan anpassas till vetenskapliga och tekniska framsteg, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 25.

2. Vid vidarebefordran och behandling av information, inklusive statistiska och kartografiska uppgifter, kan tekniska format för de ändamål som framgår av punkt 1 antas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 25.

Artikel 25 Kommitté

Kommissionen skall biträdas av en kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

Om beslutet inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut vid utgången av en period på tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 26 Upphävanden

Följande rättsakter upphör att gälla med verkan från och med den 31 december 2007:

a) Direktiv 75/440/EEG

b) Beslut 77/795/EEG

c) Direktiv 78/659/EEG

d) Direktiv 79/869/EEG

e) Direktiv 79/923/EEG

f) Direktiv 89/68/EEG.

Artikel 27 Genomförande

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 1999. De skall omedelbart underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 28 Sanktioner

Medlemsstaterna skall fastställa ett sanktionssystem som skall tillämpas vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas till följd av detta direktiv och skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa sanktioner tillämpas. De sålunda beslutade sanktionerna skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den dag som anges i artikel 27.1, och varje senare ändring av bestämmelserna så snart som möjligt.

Artikel 29 Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 30 Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

(1) EGT nr C 281, 26.9.1996, s. 3.

(2) Rapport om miljön i Europeiska unionen - 1995, Europeiska miljöbyrån, Köpenhamn 1995.

(3) EGT nr C 209, 9.8.1988, s. 3.

(4) EGT nr C 59, 6.3.1992, s. 2.

(5) EGT nr C 49, 28.2.1995, s. 1.

(6) EGT nr L 20, 26.1.1980, s. 43, senast ändrat genom direktiv 91/692/EEG (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48).

(7) KOM(96) 59 slutlig, 21.2.1996.

(8) EGT nr C 355, 25.11.1996, s. 1.

(9) EGT nr L 186, 5.8.1995, s. 42.

(10) EGT nr L 229, 30.8.1980, s. 11, senast ändrat genom Anslutningakten för Österrike, Finland och Sverige.

(11) EGT nr L 194, 25.7.1975, s. 26, senast ändrat genom direktiv 91/692/EEG.

(12) EGT nr L 334, 24.12.1977, s. 29, senast ändrat genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige.

(13) EGT nr L 222, 14.8.1978, s. 1, senast ändrat genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige.

(14) EGT nr L 271, 29.10.1979, s. 44, senast ändrat genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige.

(15) EGT nr L 281, 10.11.1979, s. 47, senast ändrat genom direktiv 91/692/EEG.

(16) EGT nr C 222, 10.8.1994, s. 6.

(17) EGT nr L 257, 10. 10.1996, s. 26.

(18) EGT nr L 230, 5.8.1982, s. 1.

(19) EGT nr L 84, 5.4.1993, s. 1.

(20) EGT nr L 230, 19.8.1991, s. 1.

(21) Gemensam ståndpunkt (EG) nr 10/97 (EGT nr C 69, 5.3.1997, s. 13).

(22) EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 201.

BILAGA I

INFORMATION SOM KRÄVS FÖR LISTAN ÖVER BEHÖRIGA MYNDIGHETER

I enlighet med artikel 3.7 skall medlemsstaterna tillhandahålla följande information om alla behöriga myndigheter inom vart och ett av deras avrinningsdistrikt, såväl som inom varje internationellt avrinningsdistrikt i vilket de deltar.

i. Den behöriga myndighetens namn och adress - Officiellt namn och adress för myndighet upprättad enligt artikel 3.2.

ii. Korrespondentens namn och titel - Namn och officiell titel för den tjänsteman till vilken all korrespondens skall adresseras.

iii. Avrinningsdistriktets geografiska utsträckning - Namnen på de viktigaste floderna inom avrinningsdistriktet, tillsammans med en detaljerad beskrivning av avrinningsdistriktets mark- och vattengränsers position. Denna information skall i så stor utsträckning som möjligt vara tillgänglig för införande i Geografiska informationssystemet (GIS) eller kommissionens geografiska informationssystem (GISCO).

iv. Behörig myndighets rättsliga status - En beskrivning av behörig myndighets rättsliga status och, där detta är relevant, en sammanfattning eller ett exemplar av dess stadgar, den handling genom vilken myndigheten upprättats eller motsvarande rättsliga dokument.

v. Ansvarighet - En beskrivning av varje behörig myndighets rättsliga och administrativa ansvarighet och av dess roll inom varje avrinningsdistrikt.

vi. Medlemskap - I de fall behörig myndighet agerar som en samordnande enhet för andra behöriga myndigheter, krävs en förteckning över dessa enheter tillsammans med en sammanfattning av de institutionella förhållanden som fastställts för att säkerställa en rättsligt bindande samordning av de åtgärder som krävs enligt detta direktiv.

vii. Internationella förbindelser - I de fall ett avrinningsdistrikt sträcker sig över fler än en medlemsstats territorium eller inkluderar en ickemedlemsstats territorium, krävs en sammanfattning av de institutionella förhållanden som upprättats för att säkerställa en rättsligt bindande samordning av de åtgärder som krävs enligt detta direktiv.

BILAGA II

ANALYS AV AVRINNINGSDISTRIKTETS KARAKTERISTIKA

1. I de tekniska specifikationerna skall metoder fastställas för en analys av de karakteristika för avrinningsdistriktet som avses i artikel 5.1 och för ekonomiska analyser av vattenanvändning i enlighet med artikel 7.1.

2. De tekniska specifikationerna skall omfatta ett gemensamt format för utformningen av avrinningsdistriktets karakteristikanalys och för den ekonomiska analysen av vattenanvändningen, samt gemensamma regler om den informationsmängd som skall inkluderas i den sammanfattning som krävs som del av planen för avrinningsområdesförvaltning.

Tillhandahållen information skall i så stor utsträckning som möjligt vara tillgänglig för införande i Geografiska informationssystemet (GIS) eller kommissionens geografiska informationssystem (GISCO).

Behöriga myndigheters insamlande av information skall samordnas med de myndigheter som är ansvariga för statistik i medlemsstaterna, i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen om statistik, och i synnerhet med rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 (1) och rådets förordning (EG) nr 58/97 av den 18 december 1996 (2).

(1) EGT nr L 310, 30.11.1996.

(2) EGT nr L 14, 17.1.1997, s. 1.

BILAGA III

ÖVERSYN AV MILJÖPÅVERKAN GENOM MÄNSKLIG VERKSAMHET

1. De tekniska specifikationerna skall omfatta ett gemensamt format för hur översynen av mänsklig verksamhets inverkan på miljön skall utformas samt för gemensamma regler om den informationsmängd som skall inkluderas i den sammanfattning som krävs som del av planen för avrinningsområdesförvaltning.

Insamlandet av information av behöriga myndigheter skall samordnas med de myndigheter som är ansvariga för statistik i medlemsstaterna i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen om statistik och i synnerhet med rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 (1) och rådets förordning (EG) nr 58/97 av den 18 december 1996 (2).

Om de tekniska specifikationerna omfattar mer än en metod, måste jämförbarheten mellan resultaten av de olika metoderna säkerställas.

2. I de tekniska specifikationerna skall metoder fastställas för beräkning av omfattning och lokalisering av föroreningar genom punktkällor för de ämnen som avses i bilaga VIII. Specifikationerna skall baseras på information som insamlats enligt, bland annat, följande direktiv, men kan inkludera ytterligare krav:

i. Artiklarna 9 och 15 i direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (96/61/EG) (3).

ii. Artikel 11 i direktivet om farliga ämnen (76/464/EEG) (4).

iii. Artiklarna 15 och 17 i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG) (5).

3. I de tekniska specifikationerna skall metoder fastställas för beräkning av omfattningen och lokaliseringen av föroreningar från diffusa källor för de ämnen som avses i bilaga VIII.

4. I de tekniska specifikationerna skall metoder fastställas för identifiering av de individuella vattenförekomster som är känsliga för de föroreningar genom punktkällor eller diffusa källor som identifierats enligt avsnitten 2 och 3 ovan.

5. I de tekniska specifikationerna skall metoder fastställas för beräkning av volymen för:

i. uttag av dricksvatten,

ii. uttag för användning inom jordbruksnäringen,

iii. uttag för användning inom industrin, och

iv. övriga uttag.

6. I de tekniska specifikationerna skall metoder fastställas för beräkning av vattenuttag:

i. total årlig efterfrågan,

ii. säsongsvariationer i efterfrågan, och

iii. vattenanvändningens effektivitet.

(1) EGT nr L 310, 30.11.1996, s. 1.

(2) EGT nr L 14, 17.1.1997, s. 1.

(3) EGT nr L 257, 10.10.1996, s. 26.

(4) EGT nr L 129, 18.5.1976, s. 23.

(5) EGT nr L 135, 21.5.1991, s. 40.

BILAGA IV

SKYDDADE OMRÅDEN

1. Registret över skyddade områden som krävs enligt artikel 9 skall, där detta är relevant i vattenskyddssyfte, omfatta följande typer av skyddade områden:

i. områden som enligt artikel 8 betecknas vara lämpade för uttag av vatten som är avsett för mänsklig konsumtion,

ii. områden som är utsedda att skydda ekonomiskt betydelsefulla djur- eller växtarter som är beroende av en god vattenmiljö,

iii. vattenförekomster som betecknas som rekreationsvatten, inklusive områden som betecknas som badvatten enligt badvattendirektivet (76/160/EEG) (1),

iv. näringsrika känsliga områden, inklusive områden som betecknas som så bara enligt nitratdirektivet (91/676/EEG) (2) om områden som betecknas som känsliga områden enligt direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG) (3), och

v. områden som är utsedda att skydda livsmiljöer eller arter där bevarandet eller förbättrandet av vattenstatusen är en viktig faktor för deras skydd, inklusive relevanta Natura 2000-platser som utsetts enligt direktivet om livsmiljö (92/43/EEG) (4) och direktivet om vilda fåglar (79/409/EEG) (5).

2. Sammanfattningen av det obligatoriska registret i planen för avrinningsområdesförvaltning skall omfatta kartor som visar var varje känsligt område är lokaliserat och en beskrivning av den gemenskaps-, nationella eller lokala lagstiftning i enlighet med vilken de blivit utsedda. I fall där vattenförekomster blivit utsedda enligt artikel 8, skall sammanfattningen inkludera uppgifter om de antagna miljökvalitetsstandarderna och det förväntade reningssystemet.

(1) EGT nr L 31, 5.2.1976, s. 1.

(2) EGT nr L 375, 31.12.1991, s. 1.

(3) EGT nr L 135, 21.5.1991, s. 40.

(4) EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7.

(5) EGT nr L 103, 25.4.1979, s. 1.

BILAGA V

ÖVERVAKNING AV YTVATTENSTATUS OCH GRUNDVATTENSTATUS

Ytvattenresurser

1. I de tekniska specifikationerna för övervakning av ytvattenresursernas ekologiska status skall metoder fastställas för

i. övervakning av alla betydande ytvattenförekomster och representativ övervakning av alla andra ytvattenförekomster,

ii. övervakning av en vattenförekomsts fysikalisk-kemiska, biologiska och fysiska karakteristika, inklusive kvantitativa aspekter, inklusive dynamiska element som till exempel säsongvariationer och långsiktiga naturliga fluktuationer, där tyngdpunkten läggs på den biologiska karakteristiken,

iii. presentation av övervakningsresultaten i ett gemensamt format eller modell baserad på avvikelsegraden från den naturliga ekologiska statusen eller, när det gäller konstgjorda vattenförekomster, avvikelsegraden från deras maximala ekologiska potential, och

iv. användandet av tre klasser för presentationen av ekologisk status, av vilka de två högsta klasserna skall vara "hög ekologisk status" och "god ekologisk status".

2. I de tekniska specifikationerna för övervakning av ytvattenresursernas kemiska status skall metoder fastställas för:

i. övervakning av alla ytvattenresurser som identifierats enligt avsnitt 4 i bilaga III som är känsliga för föroreningar från punktkällor eller diffusa källor av ämnen som avses i bilaga VIII,

ii. användandet av fem klasser för presentationen av kemisk status av vilka de två högsta skall vara "hög kemisk status" och "god kemisk status".

Grundvattenresurser

3. I de tekniska specifikationerna för övervakning av grundvattenresursernas kvantitativa status skall metoder fastställas för

i. övervakning av alla grundvattenresurser som används för uttag av vatten och representativ övervakning av alla andra grundvattenresurser,

ii. övervakning av grundvattenkvantiteten, inklusive dynamiska element som säsongvariationer, långsiktiga naturliga fluktuationer, uttagsgraden (inklusive indirekta uttag) och påfyllningsgraden,

iii. övervakning av den inverkan förändringar i grundvattenkarakteristiken har på förbundna ytvattenförekomsters status och på förbundna jordekosystem, och

iv. val av indikatorer, som även inkluderar naturliga förhållanden, för karakterisering av grundvattenresursernas kvantitativa status mot bakgrund av identifiering av "god kvantitativ status"

4. I de tekniska specifikationer för övervakning av grundvattenresursernas kemiska status skall metoder fastställas för

i. övervakning av alla grundvattenresurser som identifierats enligt avsnitt 4 i bilaga III som är känsliga för föroreningar från punktkällor och diffusa källor av ämnen som avses i bilaga VIII,

ii. övervakning på ett antal olika vattendjup, och

iii. val av indikatorer, som även inkluderar naturliga förhållanden, för karakterisering av grundvattenresursernas kvalitativa status mot bakgrund av identifiering av parametrar för "god kvalitativ status".

5. Varje individuell grundvattenförekomsts övergripande status skall baseras på den lägre av de två bedömningar som gjorts enligt avsnitten 3 och 4, ovan.

Yt- och grundvattenresurser

6. I de tekniska specifikationerna skall fastställas med beaktande av att olika övervakningsmetoder kan vara lämpliga beroende på en vattenförekomsts karaktär, dess lokalisering och, för ytvattenresurser, aspekten av dess undersökta ekologiska status. De tekniska specifikationerna måste vara flexibla för att tillåta en utveckling och förfining av övervakningsteknikerna, medan ett säkerställande sker av jämförbarheten mellan resultaten av olika metoder och över tiden.

I de tekniska specifikationerna skall övervaknings- och analysmetoder fastställas, inklusive kriterier för lokalisering av provstationer och frekvens, samt kvalitetskontrollsystem.

Om de tekniska specifikationerna omfattar mer än en metod för ett särskilt syfte, skall det säkerställas att sådana metoder leder till jämförbara resultat.

De tekniska specifikationerna skall omfatta bestämmelser om kvalitetsförsäkran och ett gemensamt format för utformningen av resultaten av övervakningen av yt- och grundvattenresurser och gemensamma regler om den mängd information som skall inkluderas i den obligatoriska sammanfattningen i planen för avrinningsområdesförvaltning.

BILAGA VI

LISTA ÖVER RÄTTSAKTER SOM SKALL INKLUDERAS I ÅTGÄRDSPROGRAMMEN

DEL A

Följande är en lista över de delar av gemenskapslagstiftningen som, tillsammans med nationell och lokal lagstiftning, utgör de grundläggande åtgärder som skall inkluderas i åtgärdsprogrammen enligt artikel 13.3 a:

i. Badvattendirektivet (76/160/EEG) (1)

ii. Direktivet om vilda fåglar (79/409/EEG) (2)

iii. Dricksvattendirektivet (80/778/EEG) (3)

iv. Direktivet om risker för storolyckor (Sevesodirektivet) (82/501/EEG) (4)

v. Direktivet om bedömning av miljöpåverkan (85/37/EEG) (5)

vi. Direktivet om avloppsslam (86/278/EEG) (6)

vii. Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG) (7)

viii. Direktivet om växtskyddsmedel (91/414/EEG) (8)

ix. Nitratdirektivet (91/676/EEG) (9)

x. Direktivet om livsmiljö (92/43/EEG) (10)

xi. Direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (96/61/EG) (11)

xii. Annan relevant lagstiftning.

DEL B

Följande är en icke-uttömmande lista över komplementära åtgärder som medlemsstaterna inom varje avrinningsdistrikt kan välja att anta som en del av det åtgärdsprogram som krävs enligt artikel 13.4:

i. Lagstiftning.

ii. Administrativa styrmedel.

iii. Ekonomiska eller fiskala styrmedel.

iv. Miljöavtal.

v. Utsläppskontroller.

vi. Uppförandekodexar.

vii. Uttagskontroller.

viii. Åtgärder för hantering av efterfrågan, bland annat främjande av anpassad jordbruksproduktion som till exempel odling av grödor som kräver små vattenmängder inom områden som påverkas av torka.

ix. Effektivitets- och återanvändningsåtgärder, bland annat främjande av vatteneffektiva tekniker inom industrin och vattenbesparande bevattningstekniker.

x. Byggnadsprojekt.

xi. Avsaltningsanläggningar.

xii. Rehabiliteringsprojekt.

xiii. Konstgjord påfyllning av grundvattenförande skikt.

xiv. Utbildningsprojekt.

xv. Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt.

xvi. Andra relevanta åtgärder.

(1) EGT nr L 31, 5.2.1976, s. 1.

(2) EGT nr L 103, 25.4.1979, s. 1.

(3) EGT nr L 229, 30.8.1980, s. 11.

(4) EGT nr L 230, 5.8.1982, s. 1.

(5) EGT nr L 175, 5.7.1985, s. 40.

(6) EGT nr L 181, 8.7.1986, s. 6.

(7) EGT nr L 135, 21.5.1991, s. 40.

(8) EGT nr L 230, 19.8.1991, s. 1.

(9) EGT nr L 375, 31.12.1991, s. 1.

(10) EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7.

(11) EGT nr L 257, 10.10.1996, s. 26.

BILAGA VII

PLANER FÖR AVRINNINGSOMRÅDESFÖRVALTNING

1. Planerna för avrinningsområdesförvaltning skall omfatta

i. en sammanfattning av den information som inlämnats till kommissionen enligt artikel 3.7,

ii. en sammanfattning av de miljömål som antagits enligt artikel 4,

iii. en sammanfattning av analysen av avrinningsdistriktets karakteristika som krävs enligt artikel 5,

iv. en sammanfattning av den översyn av mänsklig verksamhets inverkan på miljön som krävs enligt artikel 6,

v. en sammanfattning av den ekonomiska analys över vattenanvändningen inom avrinningsdistriktet som krävs enligt artikel 7,

vi. en sammanfattning av registret över de skyddade områden som utsetts enligt artikel 9,

vii. en sammanfattning av resultaten av de övervakningsprogram som utförts enligt artiklarna 10 och 11,

viii. en sammanfattning av det åtgärdsprogram som antagits enligt artikel 13, inklusive

a) en beskrivning, för de åtgärder som beskrivs enligt artikel 13.3 a, av den gemenskaps-, nationella eller lokala lagstiftning från vilken åtgärderna härleds, tillsammans med uppgifter om det sätt på vilket de har, eller kommer att, genomföras inom avrinningsdistriktet,

b) en sammanfattning av de åtgärder som vidtagits för genomförandet av de avgifter för vattenanvändning som krävs enligt artikel 12 och artikel 13.3 b,

c) en sammanfattning av de åtgärder som vidtagits enligt artikel 13.3 c för att uppfylla de miljökvalitetsstandarder som fastställts enligt artikel 8.2,

d) en sammanfattning av de åtgärder som vidtagits enligt artikel 13.3 d för vattensamlingar med en kemisk status som är sämre än "god",

e) uppgifter om de uttagskontroller som vidtagits enligt artikel 13.3 e och, där sådana kontroller inte antagits, ett motiverat berättigande av undantaget,

f) uppgifter om de ytterligare åtgärder som vidtagits enligt artikel 13.3 f, och

g) uppgifter om de komplementära åtgärder som vidtagits enligt artikel 13.4,

inklusive, i vart och ett av de ovan nämnda fallen, en identifiering av de personer eller organisationer som är ansvariga för vidtagandet av de olika åtgärderna, och en tidtabell för deras tilltänkta genomförande, och

ix. en sammanfattning av de åtgärder som vidtagits enligt artikel 19 för att minska inverkan från oavsiktliga föroreningar.

2. Den första uppdateringen av planen för avrinningsområdesförvaltning och alla efterföljande uppdateringar skall också inkludera

i. en sammanfattning av varje ändring eller uppdatering sedan offentliggörandet av den tidigare versionen av planen för avrinningsområdesförvaltning,

ii. en bedömning av framstegen för uppnåendet av miljömålen och en förklaring till varför ett eller flera miljömål inte har uppnåtts,

iii. en sammanfattning av, och en förklaring till, varför någon åtgärd som hade kunnat förutses i den tidigare versionen av planen för avrinningsområdesförvaltning inte vidtagits, och

iv. en sammanfattning av varje ytterligare övergångsåtgärd som i enlighet med artikel 14 antagits sedan offentliggörandet av den tidigare versionen av planen för avrinningsområdesförvaltning.

3. Planen för avrinningsområdesförvaltning skall innehålla en sammanfattning av resultaten av allmänhetens deltagande rörande förslaget till plan enligt artikel 17, tillsammans med en sammanfattning av de ändringar som gjorts som ett resultat av detta.

4. Planen för avrinningsområdesförvaltning skall innehålla hänvisningar till varje form av program eller plan som täcks av villkoren i artikel 18.

5. Planen för avrinningsområdesförvaltning skall också inkludera varje rekommendation till åtgärd på gemenskaps- eller nationell nivå som antagits enligt artikel 15.

BILAGA VIII

FÖRORENANDE ÄMNEN

1. Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i vattenmiljö.

2. Organiska fosforföreningar.

3. Organiska tennföreningar.

4. Ämnen och beredningar för vilka det har påvisats att de har cancerogena och mutagena egenskaper eller via vattenmiljön kan påverka fortplantningen eller fortplantningen i vattenmiljö.

5. Svårnedbrytbara kolväten och svårnedbrytbara och bioackumulerbara organiska, toxiska ämnen.

6. Cyanider.

7. Metaller och deras föreningar.

8. Arsenik och dess föreningar.

9. Biocider och växtskyddsmedel.

10. Uppslammade ämnen.

11. Ämnen som orsakar eutrofiering (i synnerhet nitrater och fosfater).

12. Syretärande ämnen (mätbara med hjälp av parametrar som till exempel BOD och COD).

BILAGA IX

KRITERIER FÖR VAL AV PRIORITERADE ÄMNEN ELLER GRUPPER AV ÄMNEN FÖR UNDERSÖKNING AV DEN RISK DE UTGÖR FÖR VATTENMILJÖN OCH LÄMPLIGHETEN MED ATT UTVECKLA EN SÄRSKILD KOMMISSIONSSTRATEGI FÖR KONTROLL AV UTSLÄPP I VATTENMILJÖN

Ämnet eller grupperna av ämnen

1. har visat sig ha oacceptabla effekter på vattenmiljön, eller uppvisa starka riskindikationer för vattenmiljön,

2. har visat sig förekomma spritt i en eller flera delar av vattenmiljön,

3. når vattenmiljön från en mängd olika källor genom en mångfald av vägar.

BILAGA X

MILJÖKVALITETSNORMER

De "kvalitetsmål" som fastställts enligt dotterdirektiven till direktivet om farliga ämnen (76/464/EEG) (1) skall betraktas som miljökvalitetsnormer i detta direktiv. Dessa har fastställts i följande direktiv:

i. Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för kvicksilverutsläpp från kloralkaliindustrin (82/176/EEG) (2),

ii. Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för kadmiumutsläpp (83/513/EEG) (3),

iii. Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för kvicksilverutsläpp från andra källor än klor- och alkaliindustrin (84/156/EEG) (4),

iv. Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av hexaklorcyklohexan (84/491/EEG) (5), och

v. Direktivet om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av vissa farliga ämnen (86/280/EEG) (6).

(1) EGT nr L 129, 18.5.1976, s. 23.

(2) EGT nr L 81, 27.3.1982, s. 29.

(3) EGT nr L 291, 24.10.1983, s. 1.

(4) EGT nr L 74, 17.3.1984, s. 49.

(5) EGT nr L 274, 17.10.1984, s. 11.

(6) EGT nr L 181, 4.7.1986, s. 16.