A4-0316/97

Resolution om kommissionens XXVI:e rapport om konkurrenspolitiken (1996) (SEK(97)0628 - C4-0209/97)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens XXVI:e rapport om konkurrenspolitiken (1996) (SEK(97)0628 - C4-0209/97),

- med beaktande av kommissionens rapport om femte översikten av statliga stöd i Europeiska unionen inom tillverkningsindustrin och vissa andra sektorer (KOM(97)0170),

- med beaktande av sina resolutioner av den 13 november 1996 om den XXV:e rapporten om konkurrenspolitiken ((EGT nr C 362, 2.12.1996, s. 135.)) och av den 18 juli 1997 om kommissionens grönbok om vertikala begränsningar i EG:s konkurrenspolitik ((Del II.7, protokollet av den 18.7.1997.)),

- med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi, valutafrågor och industripolitik och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och medborgarrätt (A4-0316/97), och med beaktande av följande:

A. Målsättningen för Europeiska unionens konkurrenspolitik är att «bevara marknadernas flexibilitet, som är nödvändig för att initiativ- och innovationsförmågan skall kunna frigöras och för att åstadkomma en effektiv och dynamisk fördelning av samhällets resurser».

B. På en marknad där det inte råder perfekta marknadsförhållanden går det inte att endast genom att låta marknadskrafterna spela fritt uppnå ekonomisk och social sammanhållning, lämpliga nivåer inom forskning och teknisk utveckling, miljöskydd, tillväxt för små och medelstora företag samt strukturanpassning, vilka utgör några av Europeiska unionens prioriterade målsättningar.

C. En väl utvecklad konkurrens och en strävan efter att alla företag skall ha lika möjligheter utgör förutsättningar för att den inre marknaden skall kunna fungera friktionsfritt.

D. Den fria konkurrensen på marknaden begränsas genom statens förändrade roll, de nationella ekonomiernas ömsesidiga beroende och behovet att bevara regional och social sammanhållning.

E. För att skydda den inre marknaden inom en monetär union skulle det krävas att kontrollen av konkurrensstörningar skärps, särskilt på området för kontroll av statsstöd som ges av medlemsstater med samma valuta.

F. Den struktur och de resurser som kommissionen har tillgång till för att kontrollera verksamhet som skadar den fria konkurrensen har brister avseende utformning och omfattning.

G. För att skydda konkurrensen inom den monetära unionen krävs det ytterligare samordning inom de av kommissionens avdelningar som är ansvariga för berörda delar av gemenskapspolitiken (konkurrens-, industri- och handelspolitik och inre marknaden) liksom mellan dessa och medlemsstaternas konkurrensmyndigheter, i syfte att upprätta ett gemensamt system inom Europeiska unionen för att skydda den fria konkurrensen.

H. En tilldelning av statsstöd på ett sätt som bryter mot EG-fördraget motverkar produktivitet, gynnar den ineffektive framför den produktive, stör konkurrensen mellan regioner och företag och utgör en onödig belastning på statsbudgeten.

I. Konkurrenspolitiken borde användas som ett instrument för att gynna en sund och rättvis konkurrens mellan Förenta staterna, Europeiska unionen och Japan.

J. Inom ramen för Världshandelsorganisationen inrättades vid konferensen i Singapore den 11 december 1996 en arbetsgrupp med uppgift att granska sambanden mellan handel och konkurrenspolitik, inklusive konkurrensbegränsande praxis.

K. På området för koncentrationskontroll har man än en gång kunnat konstatera en kraftig ökning (på omkring 15 %) jämfört med föregående år och detta främst inom tillväxtsektorer med högt teknologiinnehåll, vilka utgör sektorer av särskild strategisk betydelse (media, telekommunikationer med flera), och att denna tendens förmodligen kan komma att förstärkas i och med globaliseringen och den ökande ekonomiska avregleringen. Koncentrationerna får en allt mer internationell karaktär, vilket utgör en särskild utmaning för gemenskapens konkurrenspolitik.

1. Parlamentet välkomnar den XXVI:e rapporten om konkurrenspolitiken och betraktar den som ett användbart dokument för att göra kommissionen ansvarig för genomförandet av dess fördragsenliga åligganden genom att gemenskapens konkurrenspolitik förs närmare allmänheten; stöder i detta avseende kommissionens GD IV i dess strävan att skaffa tillräckliga personalresurser och instrument för utredning som kännetecknas av öppenhet,

2. uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att samordna och integrera sina resurser bättre för att upprätta ett effektivt system och en effektiv struktur inom Europeiska unionen för att skydda den fria konkurrensen; upprepar sitt krav på en förstärkning av samarbetet mellan kommissionens berörda avdelningar vilket bäst kan uppnås genom inrättandet av en särskild avdelning inom kommissionen med uppgift att utföra en kostnads- och nyttoanalys av utformningen och genomförandet av politiken inom fyra ovan nämnda politikområden (konkurrens, industri, handel och inre marknad), i synnerhet när det gäller sysselsättningsaspekten, och som skall avge rekommendationer till kommissionen samt lägga fram en årlig rapport om samordning av politiken till Europaparlamentet och rådet,

3. anser att kommissionens sätt att behandla frågan om koncentrationer bör ta hänsyn till icke-tekniska faktorer, såsom koncentrationernas konsekvenser för konsumenterna, sysselsättningen, den kulturella mångfalden och yttrandefriheten samt den lokala industristrukturen; anser att dessa aspekter bör få en central plats i de beslut som fattas, vilket ligger i linje med den ekonomiska och/eller sociala utvärdering som det hänvisas till i stycke 13 i ingressen till rådets förordning (EEG) 4064/89,

Tillämpningen av artiklarna 85 och 86

4. stöder kommissionens nya förordning om gruppundantag för avtal om tekniköverföring (förordning (EG)240/96 av den 31 januari 1996), men påminner om de fyra fördelar som kommissionen grundar sitt beslut på, nämligen ett klargörande av vad som utgör respektive inte utgör undantag, speciella skyldigheter att respektera, förfarande för anmälning och godkännande samt en tröskelnivå avseende marknadsandel på 40 % för licenstagare som utgörs av små och medelstora företag,

5. beklagar att det finns brister vad avser marknadens funktionssätt när det gäller försäljning och reparation av motorfordon, vilket talrika klagomål från konsumenter vittnar om; uppmanar kommissionen att en gång för alla säkerställa en fri marknad som gör det möjligt för konsumenter att utan problem köpa en bil utanför den egna medlemsstaten och utan att det föreligger hinder för parallellimport,

6. uppmanar kommissionen att ta första steget mot att decentralisera kontrollen av konkurrensbegränsande metoder; anser att samarbetet mellan de nationella konkurrensmyndigheterna och kommissionen i syfte att förstärka artiklarna 85 och 86 i EG-fördraget gradvis borde leda till en harmonisering av de nationella lagstiftningarna på området så att en otvetydig tillämpning av subsidiaritetsprincipen möjliggörs,

7. uppmuntrar kommissionen att använda fler instrument i sin kamp mot skadliga former av hemliga karteller för prissättning, produktions- och försäljningskvoter eller marknadsuppdelning,

8. konstaterar att det varken kan godkänna innehållet i eller formen för kommissionens meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden; uppmanar kommissionen att vidta åtgärder avsedda att införa ett rättsligt bindande instrument med en lämplig rättslig grund; uttrycker sin önskan om att man beträffande detta rättsligt bindande instrument i vederbörlig ordning tar i beaktande de rättsliga traditionerna i de flesta medlemsstater,

9. uppmanar kommissionen att i sin kommande rapport om konkurrenspolitiken informera parlamentet om på vilket sätt de ekonomiska och rättsliga grunder som ligger bakom revideringen av kommissionens meddelande om avtal av mindre betydelse ((EGT nr C 29, 30.1.1997, s. 3.)) har motiverat denna revidering,

10. stöder innehållet i kommissionens meddelande om interna bestämmelser för behandling av ansökningar om tillgång till handlingar ((EGT nr C 23, 23.1.1997, s.3.)), men påminner, vad avser öppenhet, insyn och informationsskyldighet, om sin resolution av den 13 november 1996 om kommissionens XXV:e rapport om konkurrenspolitiken och uppmanar kommissionen att vara noggrann när den avgör vilka dokument som kan ges ut och vilka som inte kan ges ut,

11. vidhåller ställningstagandet i sin resolution av den 18 juli 1997 om kommissionens grönbok om vertikala konkurrensbegränsningar,

Missbruk av dominerande ställning

12. erkänner att det för närvarande inte råder fullständig konkurrens på marknaden och att företagens vanligaste metoder för att behålla en dominerande ställning utgörs av tillgång till nödvändig teknologi eller infrastruktur, underprissättning, exklusiva handelsavtal, diskriminering i underleverantörsledet samt exklusiva system för rabatter; uppmanar därför kommissionen att fortsätta kampen mot dessa former av missbruk som vissa företag gör sig skyldiga till,

13. påminner om ståndpunkten i sin ovannämnda resolution av den 13 november 1996, särskilt i punkterna 2, 3 och 4, och uppmanar kommissionen att på grundval av kriterier för ägande utreda underprissättning och andra illojala metoder, hinder för marknadstillträde på området för telekommunikationer inom både mobil- och satellitkommunikation samt on- linetjänster, media, lufttransport samt bank och finans, som utgörs av bestämmelser eller andra hinder,

Statliga monopol och Amsterdamfördraget

14. uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport om vilka följder som Amsterdamfördraget kommer att få för konkurrenspolitiken, och i synnerhet artikel 7d om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, protokollet om allmännyttig sändningsverksamhet och förklaringen om offentligrättsliga kreditinstitut i Tyskland, och fäster särskilt avseende vid definitionen och innebörden av begreppen tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, offentliga åtaganden, allmänt tillgängliga tjänster, likabehandling, allmänt tillgängliga tjänsters kvalitet och principen om allmänt intresse,

15. erkänner behovet av att regeringarna får en ny roll inom sektorerna för telekommunikation, energi, post, transport och sändningsverksamhet, genom att betona aspekter som rör upprättande av normer för den privata och den offentliga sektorn och de nya partnerskapen mellan dessa sektorer,

16. stöder kommissionens ansträngningar att gradvis liberalisera marknaden för elektricitet och förväntar sig att kommissionen med kraft kommer att tillämpa de gemensamma reglerna för den inre marknaden för gas som rådet och Europaparlamentet kommer att anta,

17. stöder även kommissionens ansträngningar för att införa konkurrens i förvaltningen av infrastruktur på flygplatser och i hamnar och i tillgången till betydelsefull infrastruktur,

18. är bekymrat över att det ökade antalet koncentrationer genom företagssammanslagningar eller gränsöverskridande förbindelser har gjort definitionen av vad som är en relevant marknad otydlig; anser att geografiska aspekter, rättsliga hinder för marknadsinträde, säkerhet, transportkostnader och andra faktorer borde användas i en operationell definition som grundar sig på principen om varors och tjänsters substitutionalitet,

Statsstöd

19. anser att det är oacceptabelt att kommissionen inte kan presentera en översikt över statsstöden för de senaste åren,

20. påminner om de huvudsakliga resultaten i den femte översikten över statliga stöd i Europeiska gemenskapen med sina tolv medlemsstater under perioden 1992-1994:

a) det totala genomsnittliga stödet per år översteg 95 000 miljoner ecu, vilket motsvarar 1,7 % av BNP, en subvention på 713 ecu per sysselsatt person eller 3,3 % av de offentliga utgifterna,

b) det samlade statsstöd som betalades ut av vissa medlemsstater är extremt högt (och uppgår till 88 % av deras budgetunderskott),

c) ungefär 45 % av det totala stödet (dvs. 42 639 miljoner ecu per år i medeltal) gick till industrin vilket, om det uttrycks i procent av exporten inom gemenskapen av varor från tillverkningsindustrin, eventuellt kan ge en störning av konkurrensen,

d) statsstödet till industrin hade följande fördelning: 30 % till branschövergripande stöd (dvs. forskning och utveckling, miljö, små och medelstora företag, handel, energibesparingar, etc.), 17 % till varvs- och stålindustrin och andra sektorer, samt 53 % till regionalt stöd,

e) stödet till jordbruk, fiske, transporter och kolindustri uppgick till omkring 55 % av det totala stödet, men det exakta beloppet är inte känt på grund av att informationen inte är fullständig,

21. bekräftar återigen sitt stöd för statsstöd som kan anses vara av gemensamt intresse, såsom stöd till regioner, forskning och utveckling, små och medelstora företag, utbildning, energibesparingar och miljö, men noterar att sådant stöd har minskat, medan stöd till privata företag har ökat,

22. anser emellertid att en avsevärd del av stödet inom gemenskapen antyder tydliga tendenser till störningar av den fria konkurrensen som inte är förenliga med den inre marknaden, underminerar Europeiska unionens åtagande om en fri världsmarknad och kommer att bli en källa till eventuella motsättningar mellan medlemsstater som deltar respektive inte deltar i EMU; vill ändå betona vikten av att tillvarata idén om en «utjämningsklausul» som föreskrivs i gemenskapsramanarna för statligt stöd till forskning och utveckling ((EGT nr C 45, 17.2.1996, s. 5.)), så att näringslivet i gemenskapen inte drabbas av självpåtagna restriktioner som inte gäller för icke- europeiska företag, såsom kommissionen själv angivit i sitt svar på ovannämnda resolution av den 13 november 1996: detta slags åtgärder bör i en globaliserad ekonomi inte användas på ett så omfattande sätt att de stör balansen mellan konkurrenskraft och fri konkurrens,

23. föreslår att stabilitets- och konvergensprogram som innehåller målsättningar med avseende på statsbudgeten även skall bli föremål för en analys ur konkurrenssynpunkt,

24. föreslår att allt statsstöd, oavsett utformning eller syfte, underkastas regler när det gäller insyn och kontroll, och att man för dessa inrättar en uppförandekodex liknande den som föreslagits för skattesubventioner av kommissionen,

25. är oroat över att förslaget till förordning om gruppundantag för vissa typer av statligt stöd kan skapa störningar på marknaden; påminner om att vissa nationella marknader i högre grad präglas av små och medelstora företag (SMF) än övriga; uppmanar kommissionen att noggrant övervaka tillämpningen av denna förordning för att säkerställa att små och medelstora företag kan skyddas om deras konkurrenter skulle få subventioner på ett sätt som strider mot gällande bestämmelser,

Internationellt samarbete

26. anser att de avgörande faktorerna för globaliseringen, nämligen teknologiska framsteg, avreglering av marknader, liberalisering av nyckelsektorer och intensifiering av handeln på varu- och kapitalmarknaderna, har minskat effektiviteten av staternas traditionella politik, vilket även gäller konkurrenspolitiken,

27. anser med hänsyn till globaliseringen att det i framtida rapporter om konkurrenspolitiken bör infogas ett kapitel om konkurrenslagstiftningen i övriga ekonomiska regioner,

28. anser att det ömsesidiga beroendet, som är ett resultat av en globalisering av produktion, distribution och utbyte, och den tydliga internationella dimensionen av konkurrensproblemen kräver nya tillvägagångssätt inom Europeiska unionens konkurrenspolitik,

29. anser det vara av största vikt att man förstärker och fortsätter det nära och omsorgsfulla samarbetet med ansökningsländerna för att utveckla en effektiv konkurrenspolitik och effektiva konkurrensmyndigheter; betonar att ansökningsländerna måste rätta sig efter EU:s konkurrensbestämmelser för att inte unionens grundvalar skall undermineras,

30. ställer sig positivt till en starkare roll för Världshandelsorganisationen inom den internationella konkurrenspolitiken; välkomnar inrättandet av arbetsgruppen för en internationell konkurrenslagstiftning inom Världshandelsorganisationen och anser att ett ökat engagemang från EU:s sida är nödvändigt för att snabbt uppnå resultat och undvika en skadlig konkurrens; uppmanar därför rådet att ge kommissionen mandat att, med hänsyn till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Förenta staternas regering om tillämpning av konkurrenslagstiftning följa följande målsättningar:

a) gemensamma principer för konkurrenspolitiken skall antas på internationell nivå för att förhindra de mest skadliga formerna, ett förbud mot pris- och områdeskarteller och en anti-trust-lagstiftning,

b) samarbetsformer för myndigheter på konkurrensområdet skall upprättas,

c) Världshandelsorganisationens bestämmelser om tvistlösning skall anpassas till konkurrensbestämmelserna,

31. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till kommissionen och rådet.