B4-0154/97

Resolution om saxfällor

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av förordning (EEG) nr 3254/91 om förbud mot användning av rävsax inom gemenskapen, samt mot införsel av skinn och varor som tillverkats av delar från vissa vilda djurarter med ursprung i länder där man använder rävsax, eller där djur fångas på ett sätt som inte motsvarar internationella normer för humana fångstmetoder ((EGT nr L 308, 9.11.1991, s. 1.)),

- med beaktande av förordning (EG) nr 1771/94 om bestämmelser för införsel till gemenskapen av skinn och varor som tillverkats av delar från vissa vilda djurarter ((EGT nr L 184, 20.7.1994, s. 3.)), och med beaktande av följande:

A. Artikel 3.1 i förordning (EEG) nr 3254/91 föreskriver att införsel av skinn av de djurarter som förtecknas i bilaga 1 i förordningen skall förbjudas från och med den 1 januari 1995 om inte internationella normer för humana fångstmetoder uppfyllts. Förordning (EG) nr 1771/94 skjuter upp detta till den 1 januari 1996.

B. Kommissionen har ännu inte lagt fram de genomförandeåtgärder som föreskrivs i artikel 3.1 i förordning (EEG) nr 3254/91.

C. Europaparlamentet har vid många tillfällen, särskilt i sitt yttrande av den 10 september 1990 om förslaget till rådets förordning om import av vissa pälssorter (KOM(89)0198 - C3-0082/89) ((EGT nr C 260, 15.10.1990, s. 18.)), sin resolution av den 14 december 1995 om rävsaxar ((EGT nr C 17, 22.1.1996, s. 167.)) (efter ett uttalande av kommissionsledamot Ritt Bjerregaard) och sitt yttrande av den 19 juni 1996 om förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3254/91 om förbud mot användning av rävsax inom gemenskapen, samt mot införsel av skinn och varor som tillverkats av delar från vissa vilda djurarter med ursprung i länder där man använder rävsax, eller där djur fångas på ett sätt som inte motsvarar internationella normer för humana fångstmetoder (KOM(95)0737 - C4-0105/96 - 95/0357(SYN)) ((EGT nr C 198, 8.7.1996, s. 101.)), påpekat att saxfällor är ett oacceptabelt och grymt sätt att fånga djur och att införsel av skinn från djur som fångats med saxfällor måste förbjudas i enlighet med artikel 1 i förordning (EG) nr 1771/94.

D. Kommissionen erhöll mandat från rådet att förhandla om normer för humana fångstmetoder med Förenta staterna, Kanada och Ryssland.

E. Kommissionen undertecknade sådana avtal med Kanada den 6 december 1996 och Ryssland den 17 december 1996.

F. Rådet (miljö) beslutade den 9 december 1996 att förhandlingsresultaten inte var tillfredsställande och att ett förbud mot införsel av skinn från djur som fångats med saxfällor skulle träda i kraft om inte mer tillfredsställande avtal kommit till stånd senast i mars 1997.

G. Kommissionen beslutade den 18 december 1996 att rekommendera rådet att stödja avtalen, och ignorerade därmed ovannämnda beslut i rådet (miljö).

1. Parlamentet anser att resultaten av förhandlingarna med Förenta staterna, Kanada och Ryssland om ett internationellt avtal om normer för humana fångstmetoder går stick i stäv med rådets (miljö) mandat och Europaparlamentets åsikt,

2. motsätter sig kommissionens beslut att stödja förhandlingsresultaten och att vidarebefordra dem till rådet,

3. upprepar sin åsikt att ett förbud mot införsel av skinn från djur som fångats med saxfällor varit i kraft sedan den 1 januari 1996 och bör genomdrivas så snart som möjligt, men absolut senast den 31 mars 1997, i enlighet med rådets (miljö) beslut av den 9 december 1996,

4. uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra ovannämnda rådsbeslut,

5. motsätter sig kommissionens inställning, som tar större hänsyn till handel än till djurens bästa,

6. uttrycker missnöje med att kommissionen inte har tagit hänsyn till rådets beslut av den 9 december 1996 och parlamentets yttrande om saxfällor,

7. uttrycker irritation över att kommissionen har uppmanat rådet (allmänna frågor) att ta upp denna fråga vid sitt sammanträde den 24 februari 1997 eftersom detta innebär ett ifrågasättande av rådets (miljö) befogenheter,

8. uppmanar rådet (allmänna frågor) att hålla fast vid ovannämnda beslut från rådet (miljö),

9. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.