Yttrande från Regionkommittén om "Meddelande från kommissionen om ett program för gemenskapsåtgärder avseende sjukdomar orsakade av miljöförorening inom ramen för insatser på folkhälsoområdet och Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om godkännande av ett program för gemenskapsåtgärder 1999-2003 avseende sjukdomar orsakade av miljöförorening inom ramen för insatser på folkhälsoområdet"

(98/C 64/16)

BAKGRUND

- Meddelande från kommissionen om ett program för gemenskapsåtgärder avseende sjukdomar orsakade av miljöförorening inom ramen för insatser på folkhälsoområdet och Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om godkännande av ett program för gemenskapsåtgärder 1999-2003 avseende sjukdomar orsakade av miljöförorening inom ramen för insatser på folkhälsoområdet (KOM(97) 266 slutlig - COD 97/0153) ().

- Rådets beslut av den 27 juni 1997 om att rådfråga Regionkommittén om denna fråga i enlighet med artiklarna 129 och 198c första stycket i EG-fördraget.

- Regionkommitténs beslut av den 8 mars 1996 om att ge utskott 8 "Ekonomisk och social sammanhållning, socialpolitik, folkhälsa" i uppdrag att utarbeta detta yttrande.

- Utkast till yttrande (CdR 287/97 rév) som antogs av utskott 8 den 24 september 1997 (föredragande: Deirdre Bolger).

Regionkommittén antog vid sin 20:e plenarsession den 19-20 november 1997 (sammanträdet den 20 november) enhälligt följande yttrande.

1. Inledning

Regionkommittén (ReK) ser positivt på möjligheten att kunna uttala sig om kommissionens föreslagna åtgärdsprogram avseende sjukdomar orsakade av miljöförorening inom ramen för insatser på folkhälsoområdet.

Det är mycket lämpligt att kommissionen, Europaparlamentet och rådet riktar sin uppmärksamhet på miljöföroreningar eftersom sjukdomar som sätts i samband med föroreningar ökar. ReK ser positivt på kommissionens, Europaparlamentets och rådets omsorgsfulla ansträngningar när det gäller att angripa de problem som hänger samman med miljöföroreningar.

När miljön diskuteras är det vanligtvis i samband med miljörisker för folkhälsan. Hot mot hälsan, särskilt mot barns hälsa, har framkallat en mycket stark reaktion från de utsattas sida. Mot bakgrund av ökningen inom EU av den sjukdomsspridning som hänför sig till föroreningar kan man med rätta utforma och genomföra ett åtgärdsprogram för att minimera riskerna för medborgarna och speciellt för barnen.

2. Sjukdomar orsakade av föroreningar

a) Definition av sjukdomar orsakade av föroreningar

I det här yttrandet skall termen "sjukdomar förorsakade av föroreningar" anses omfatta de sjukdomar som orsakas, framkallas eller förvärras av miljöföroreningar. Inom ramen för folkhälsan kan "föroreningar" definieras som en miljömässig obalans eller störning som orsakats av människan eller naturen och som kan ha skadlig inverkan på människors hälsa. Dessa föroreningar sträcker sig från nedsmutsning av vatten och kemiska utsläpp till förstörelse av luft och mark. På grund av att miljöföroreningarnas område är så omfattande har kommissionen med rätta begränsat sig när man utarbetade programmet för gemenskapsåtgärder 1999-2003 avseende sjukdomar orsakade av miljöföroreningar. Kommissionen har valt att koncentrera sina resurser på hälsoproblem som hänger samman med luftföroreningar. De frågor som rör luften inbegriper giftiga föroreningar, surt regn, smog och rök i städerna.

b) Spridning av sjukdomar orsakade av föroreningar

Under de senaste decennierna har den ökade urbaniseringen, industrialiseringen och snabba befolkningstillväxten lett till att föroreningarnas utbredning och koncentration har ökat. Historiskt sett har samhällena vuxit upp kring arbetsplatserna och under vårt sekel har arbetsplatsen ofta varit källan och orsaken till luftföroreningar. Medan sjukdomar som orsakas av vattenföroreningar och dålig hygien i stor utsträckning har minskat har deras plats övertagits av sjukdomar som orsakas av dålig livsstil och exponering för skadliga luftföroreningar.

Situationens allvar illustreras bäst genom att kort undersöka de sjukdomsfall och den dödlighet som har orsakats av föroreningar som har angripit andningsorganen. Det har sagts att en tredjedel av belastningen på världens hälsovårdssystem orsakas av sjukdomar som skulle kunna hejdas genom att man riktar uppmärksamheten på det invecklade förhållandet mellan miljöfaktorer och andra faktorer, särskilt när det gäller kampen mot luftföroreningar.

Det finns ett direkt samband mellan luftföroreningar och utbredningen av sjukdomar i andningsorganen. En sådan sjukdom i andningsorganen är astma. Astma är en allergisjukdom i människans luftvägar. Luftvägarna blir ofta inflammerade på grund av olika miljöfaktorer. Allergener i kombination med människans luftföroreningar är troligtvis de viktigaste av dessa faktorer, och ett nära samband mellan utveckling av astma och exponering för dessa faktorer har påvisats. Det är också belagt att andra miljöfaktorer som tobaksrök, virus och föroreningar utomhus förvärrar astma.

Antalet sjukdomsfall som beror på astma har ökat med cirka 27 % mellan 1974 och 1984 inom gemenskapen. Trenden bland barn var till och med mer oroväckande med en fördubbling av sjukdomens spridning under samma period. I Irland, ett land där miljöförstöringen ligger på en relativt låg nivå, lider 14 % av befolkningen av astma, och astma svarar för mer än hundra dödsfall varje år. Denna siffra håller på att öka, liksom i flera andra medlemsländer.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, av vilken de vanligaste formerna är bronkit och emfysem, och allergier har ökat under de senaste tjugo åren och utgör ett stort hälsoproblem i synnerhet i stadsområden. Sedan 1970-talet har allergisk rinit hos både barn och vuxna fördubblats i ett antal medlemsstater. Det uppskattas att spridningstakten i gemenskapen som helhet varierar mellan 2-10 %.

3. Hot mot hälsan

a) Luftföroreningar utomhus

Luftföroreningarnas karaktär utomhus har förändrats dramatiskt. En gång i tiden härrörde luftföroreningarna utomhus från förbränning av fossila bränslen, medan de nu helt klart hänför sig till allergener utomhus och fordonsutsläpp.

Miljöbetingade allergener utomhus som pollen och djurmjäll orsakar avsevärda problem för många människor under sommarsäsongen. Särskilt pollenallergi bidrar mycket till allergiska symtom, till exempel konjunktivit och rinit. Pollennivån i atmosfären har inte ökat under årens lopp. Därför kan man rimligtvis anta att den snabba allergiökningen härrör från det faktum att kroppens försvarsmekanismer förbrukas eller försämras.

I fordonsutsläpp förekommer rikliga halter av kväveoxider, som under vissa förhållanden producerar ozon. Även om allmänheten är väl informerad om den fortsatta uttunningen av ozonlagret och de skadliga följderna som hänger samman med växthuseffekten är de mer direkt relevanta orsakerna till allergisjukdomar och sjukdomar i andningsorganen i stor utsträckning okända.

Kanske behövs det en förenad global reaktion för att kringgå de skador som redan tillfogats ozonlagret. Däremot kan varje medborgare ganska lätt påverka luftkvaliteten inomhus och sin livsstil.

b) Föroreningar inomhus

Luftföroreningar inomhus anses ha en betydande roll när det gäller allergiernas utbredning. Luftkvaliteten inomhus påverkas av en lång rad faktorer. Radonkoncentration, tobaksrök, oventilerade fotogenkaminer och damm är bidragande faktorer till luftföroreningar inomhus. Numera tror man att enskilda luftförorenande ämnen visserligen är skadliga, men inte i lika stor utsträckning som den kombinerade effekten av flera luftförorenande ämnen. Den mänskliga kroppen kan antagligen avvärja enskilda förorenande ämnen, men den kan inte avstyra en "cocktail" av förorenande ämnen.

En av de mest skadliga formerna av luftförorening är cigarettrökning. Att röka eller inte röka är visserligen ett personligt beslut, men det borde vara en allmän politisk linje att ingen skall röka och förorena luften för sina medmänniskor i offentliga byggnader eller kollektiva transportmedel.

Samhället har börjat inse rökningens skadeverkningar. Alla medlemsstater har stiftat lagar som förbjuder rökning i många offentliga sammanhang. Man har gjort större ansträngningar på nationell och regional nivå för att informera allmänheten om de skadliga effekterna med rökning. Det är av ytterst stor betydelse att framgångarna inom detta område byggs på med fortsatt forskning när det gäller sambandet mellan rökning, cancer och andra sjukdomar i andningsorganen. Trots att rökning omfattas av cancerprogrammet bör all relevant information som erhålls genom det föreslagna åtgärdsprogrammet avseende sjukdomar orsakade av miljöförorening kunna överföras.

4. Inomhusmiljö

Inomhusmiljön har förändrats under de senaste åren. En stor del av Europas befolkning bor numera i väl isolerade byggnader med tvåglasfönster och inga skorstenar. Centralvärme är vanligt för att hålla värmen och minska fuktigheten. Nytt energieffektivt boende har utformats till skydd mot väder och vind, och följaktligen stänger man inne föroreningarna. Dammkvalster, som på grekiska heter "dermatoghanid" och betyder hudätande spindel, frodas under sådana omständigheter och förökar sig oerhört snabbt. Heltäckningsmattor, tjocka stoppningar och sängkläder bidrar också till att kvalster trivs.

I sådan miljö har små barn i allt större omfattning en tendens att bli överkänsliga. Ett barns immunförsvar får inte tid att utvecklas när det utsätts för massiva angrepp redan de första dagarna i hemmet. Dessutom kanske föräldrarnas omsorg har passerat gränsen för vad som verkligen är nyttigt för barnet. I sina försök att skydda barnen övervakar föräldrarna barnen i alltför hög grad och förstör på så sätt barnets immunförsvar. Det är frågan om en balansgång mellan hur mycket barnet skall utsättas för miljörisker och hur mycket det skall skyddas.

En större medvetenhet om de dolda farorna, till exempel dammkvalsterspillning, svampsporer och djurmjäll, kan leda till att många skadliga allergier kan kringgås. Som kommissionen mycket riktigt föreslår bör informationskampanjer sättas igång för att göra allmänheten medveten om skadliga effekter i samband med luftföroreningar inomhus och utomhus.

På arbetsplatsen härrör en av de vanligaste formerna av luftföroreningar från asbest. Sedan lång tid tillbaka har man känt till att asbest kan vara skadligt för hälsan. Exponering för höga nivåer av asbestpartiklar i atmosfären kan leda till asbestos, pleuraplack, bronkialcancer och mesoteliom. Dessa sjukdomar har konstaterats hos arbetare som varit utsatta för asbest på grund av sitt arbete.

Kommissionen, Europaparlamentet och rådet bör få en eloge för att man 1983 införde lagar (83/447) när det gäller att skydda arbetstagare från att exponeras för asbest. Det är dock av största vikt att de bestämmelser som utformats för arbetsplatserna även skall anpassas för att omfatta hushållen. Många hus som byggdes under 50- och 60-talen har vattenledningar av asbest. Risken för kontamination är för stor och kommittén delar kommissionens uppfattning att all exponering för asbest skall minskas så mycket som möjligt genom att man utnyttjar bästa tillgängliga teknologi, utan att dra på sig alltför stora kostnader.

Kommissionens föreslagna åtgärdsprogram tar inte särskilt upp utrotning av sjukdomar som hänger samman med asbest, men kommittén uppmanar kommissionen att undersöka denna fråga i detalj i framtiden.

5. Förebyggande av sjukdomar orsakade av föroreningar

Att besluta om i vilken utsträckning vi skall kontrollera våra luftföroreningar och betala det nödvändiga priset är en politisk fråga och är förknippat med begreppet "acceptabel risk". Det arbete som genomfördes i och med det fjärde åtgärdsprogrammet (forskning och teknologisk utveckling) när det gäller identifikation av atmosfäriska föroreningar måste vidareutvecklas och föras in i en ny fas. Det är enbart genom att helt och fullt förstå orsakerna till sjukdomar i andningsorganen som man kan börja angripa problemet.

Mot bakgrund av gemenskapens forskning och lagstiftning inom miljösektorn har kommissionen i förslaget utformat en tredelad strategi för att bekämpa sjukdomar som orsakas av föroreningar. Föroreningarna skall minskas genom att problemet angrips vid källan, antalet människor som utsätts för föroreningar skall begränsas och effekterna hos de människor som utsatts för föroreningar skall mildras.

Det kan tyckas nödvändigt att sänka nivån på föroreningarna, men det är varken möjligt eller kostnadseffektivt. Ett mer realistiskt synsätt när det gäller att minska luftföroreningar är att inrikta en kampanj på de enskilda individerna. Medborgarna kan visa sig vara villig att förändra sitt personliga beteende och kompletterar på så sätt den lagstiftande ram inom miljöområdet som redan skapats med avseende på industrin eller bilproducenterna. Förändringar av transportsätt, bränsleanvändning och teknik för kontroll av fordonsutsläpp bör ges särskild uppmärksamhet och prioritet för att påskynda framstegen när det gäller generella förbättringar av den allmänna hälsan.

6. Informationsbehov

Ett krav för att vidta förebyggande åtgärder, som även nämns i kommissionens meddelande om gemenskapens åtgärdsprogram avseende sjukdomar orsakade av miljöförorening, är att man samlar in lämplig statistisk information om problemens utbredning och orsakerna till problemen. I många medlemsstater finns det data om exponering för föroreningar. Det har dock varit svårt att fastställa det exakta förhållandet mellan exponering för föroreningar och medborgarnas långsiktiga hälsotillstånd.

För att säkerställa exakta data måste man kontrollera ett spädbarns exponering för föroreningar från de första dagarna till dess man kan anse att barnet har utvecklats och mognat. Denna analys kan genomföras genom att man använder praktiskt taget viktlösa personliga kontrollinstrument. En analys av en persons exponering för föroreningar är beroende av de koncentrationer av luftföroreningar som finns i de utrymmen där personen i fråga rör sig och av den tid som tillbringas på de olika platserna. Detta medför att det är nödvändigt med ständig kontroll av exponeringen. En omfattande statistisk analys krävs för att man skall kunna utföra en simulering av hur människor utsätts för luftföroreningar.

Inrättandet av den Europeiska miljöbyrån har underlättat insamlingen av en del av de statistiska data som hänvisas till ovan. Det är av ytterst stor betydelse att denna byrå fortsätter att arbeta nära tillsammans med nationella och regionala myndigheter för att ställa samman information om luft- och vattenföroreningar. Det är oftast på nationell och regional nivå som de mest relevanta problemen i samband med luftföroreningar kan identifieras. Det är därför lämpligt ta fasta på subsidiaritetsprincipen när man utarbetar en åtgärdsplan för att bekämpa sjukdomar inom gemenskapen som orsakas av föroreningar. Kommissionen anger att gemenskapsåtgärder bara skall vidtas på detta område om den föreslagna åtgärden på grund av sin omfattning eller inverkan kan förverkligas på ett bättre sätt av gemenskapen än av den enskilda nationen. Dessutom måste gemenskapens åtgärder vara proportionella mot de föreslagna målsättningarna.

7. Gemenskapsåtgärder avseende sjukdomar orsakade av föroreningar

Eftersom förebyggande av sjukdomar i andningsorganen och allergier faller utanför andra gemenskapsprogram och det finns bevis för att sjukdomar i andningsorganen och allergier utgör en hälsorisk som kan leda till sjukdom och/eller döden har kommissionen klokt nog beslutat att inrikta förslagets åtgärder på att minska dessa sjukdomars förekomst.

Kommissionen har utarbetat tre generella målsättningar i syfte att minska den snabba spridningen av sjukdomar som orsakas av föroreningar. Den första målsättningen omfattar förbättring av informationen om sådana sjukdomar. Så snart en omfattande förteckning över statistiska data har ställts samman kan det bli möjligt att förstå orsakssambandet mellan miljöföroreningar och sjukdomar.

Den information som härleds ur dessa statistiska data kommer att göra det möjligt för experter och medborgare i lika stor utsträckning att få en klarare bild av riskerna med och lösningarna på de problem som hänför sig till miljöföroreningar.

I den andra målsättningen hävdar kommissionen att ökad förståelse när det gäller sjukdomar som orsakas av föroreningar kommer att göra det möjligt både för gemenskapen och de nationella myndigheterna att bedriva en sammanhängande strategi för att hantera riskerna. Allmänheten är ofta vilseledd när det gäller hälsoriskerna, och detta leder följaktligen till onödiga bekymmer. Allmänheten kan oroa sig över faror som hänger samman med elektromagnetiska fält, salmonella eller BSE, medan potentiellt sett skadligare ämnen ligger gömda i hemmet. Att dagligen utsättas för en låg nivå av tusentals smittämnen i så små doser att de är omöjliga att upptäcka utsätter vårt immunförsvar för kraftiga påfrestningar. Dessutom har allmänheten hela tiden underskattat rökningens roll när det gäller att orsaka sjukdomar i andningsorganen och hjärt- och kärlsjukdomar.

Det krävs informationskampanjer för att informera medborgarna om de dolda faror som lurar i hemmen. Dammkvalster och bakterier frodas utan ventilation. Vintertemperaturerna gör det nödvändigt med isolering och uppvärmning. När bostaden eller arbetsplatsen är tom, även under kortare perioder, borde rummen vädras ut. Lika väl som människor behöver andas kräver väggar, tak och golv luftombyte. Informationskampanjer skall uppmana medborgarna att lufta bostäder och arbetsplatser. De lokala och regionala myndigheternas bidrag till informationskampanjer är viktiga, eftersom de spelar en nyckelroll för att tillhandahålla offentlig information och för att förändra allmänhetens attityder.

Den tredje delen i kommissionen strategi när det gäller sjukdomar som orsakas av föroreningar berör åtgärder som direkt skulle minska spridningen och/eller förekomsten av sjukdomar i andningsorganen och allergier. Det vore önskvärt att åtgärder utformas för att förstärka och koppla ihop informationskampanjer. Dessutom skulle resurser friställas för att främja bästa möjliga tillvägagångssätt. Vid utvecklingen av en europeisk strategi bör kommissionen uppmanas att studera bästa möjliga tillvägagångssätt i varje medlemsstat och friställa resurser för att främja sådana tillvägagångssätt.

8. Budget

Regionkommittén är förvisso medveten om den aktuella ekonomiska situationen, men uppmanar ändå kommissionen att öka den föreslagna tilldelningen av medel efter 1999 när det gäller sjukdomar som orsakas av föroreningar. Kommissionens föreslagna program när det gäller sjukdomar som orsakas av föroreningar har tilldelats 1,3 miljoner ecu för år 1999 i enlighet med de aktuella ekonomiska ramarna. Kommissionen har rekommenderat att budgetramen för programmets fyra sista år (2000-2003) skall fastställas i detalj när de framtida ekonomiska ramarna har lagts fast. Kommittén anser att programmets medel borde ökas med ett ansenligt belopp efter år 1999. För att kunna lämna ett verkningsfullt bidrag till kampen mot sjukdomar som orsakas av föroreningar krävs avsevärda medel. Information är ovärderlig och bör inte begränsas enbart på grund av aktuella ekonomiska inskränkningar.

9. Avslutande punkter

Kommittén vill gärna framhålla kommissionens nydanande och uppmuntrande arbete inom miljöföroreningarnas område. Denna process har förstärkts genom rådets och Europaparlamentets stöd och intresse.

Att lindra de problem som hänger samman med miljöföroreningar är en utmaning men absolut inte någon oöverstiglig svårighet. Kommissionens föreslagna åtgärdsprogram när det gäller sjukdomar som orsakas av föroreningar är i första hand inriktat på att minska det lidande som miljöföroreningar förorsakat medborgare i allmänhet och barn i synnerhet. De socio-ekonomiska fördelarna av att förekomsten av sjukdomar i samband med luftföroreningar minskas är också betydelsefull. Varje år förloras åtskilliga arbetsdagar i hela gemenskapen på grund av sjukdomar som orsakas av luftföroreningar. Dessutom är belastningen på hälsovårdssystemen i de olika länderna avsevärd.

Kommittén stöder kommissionens föreslagna åtgärdsprogram när det gäller sjukdomar som orsakas av föroreningar. Det är dock ytterst viktigt att tillräckliga finansiella medel avsätts för att regionala och nationella aktörer samt gemenskapsaktörer skall kunna ha en betydelsefull roll i kampen mot sjukdomar som orsakas av föroreningar.

Bryssel den 20 november 1997.

Regionkommitténs ordförande

Pasqual MARAGALL i MIRA

() EGT C 214, 16.7.1997, s. 7.