Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om:

- "Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, och regionkommittén om den vidare utvecklingen av mobil och trådlös kommunikation i Europa - Utmaningar och val för Europeiska unionen", och - "Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, och regionkommittén - Strategi och riktlinjer för den vidare utvecklingen av mobil och trådlös telekommunikation (UMTS) - Slutsatser från det öppna samrådet och förslag till skapande av ett gynnsamt utvecklingsklimat"

(98/C 73/27)

Den 3 juni och den 23 oktober 1997 beslutade Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 198 i EG-fördraget att rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda meddelanden.

Sektionen för transport och kommunikation, som ansvarat för kommitténs beredning av ärendet, inrättade en studiegrupp och utsåg Michael Mobbs till föredragande.

Vid sin 350:e plenarsession den 10-11 december 1997 (sammanträdet den 11 december 1997) utsåg Ekonomiska och sociala kommittén Michael Mobbs till huvudföredragande och antog enhälligt följande yttrande.

1. Inledning

1.1. Under de senaste tio åren har tillväxten inom mobil telekommunikation varit enastående och gjort det möjligt för både företag och privata abonnenter att ringa och ta emot telefonsamtal, skicka och ta emot fax samt använda e-post eller Internet utan att behöva vara beroende av en fast anslutning. Denna tillväxt har fått till följd att hela telekommunikationsmarknaden har expanderat. Tillgången till mobila roamingtjänster både i redan väl utvecklade regioner och i utvecklingsregioner har varit mycket betydelsefullt för den ökade användningen av alla former av telekommunikationer inom praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. Abonnenternas ökade tillgänglighet har också hjälpt till att lösa problemet med olika tidzoner och undanröjt andra hinder för internationell handel och kommunikation. Samtidigt som de mobila telekommunikationernas tillväxt beräknas att fortsätta sin snabba expansion kommer efterfrågan på fasta nätinstallationer också att fortsätta med tanke på den ständigt ökande efterfrågan på högre hastighet och större kapacitet när det gäller dataöverföring till konkurrenskraftiga priser. När kostnaderna för mobil utrustning och mobila tjänster minskar förväntas de mobila anslutningarna att gå om de fasta anslutningarna, i synnerhet när den europeiska telekommunikationsmarknaden har avreglerats helt i de flesta medlemsstaterna från och med den 1 januari 1998. Ytterligare motiv till att använda telekommunikationer inom alla näringslivs- och samhällsområden kommer att uppstå om användarna kan behålla sina telefonnummer oberoende av om de använder mobiltelefoner eller fasta telefoner.

1.2. I Europa kan man avläsa tillväxtens omfattning i siffror - 37 miljoner använder mobiltelefoner, 4,5 miljoner använder personsökningssystem och 3 miljoner är mobildataanvändare (). Dessutom har det digitala GSM-systemet (), som betraktas som andra generationens teknik (analog teknik var den första generationens teknik), haft en oerhörd succé i Europa och blivit världsstandard när det gäller mobil telekommunikation. I och med att ett enda system inrättades har roaming blivit möjlig i nästan hela Europa och på så sätt skapar man ett alleuropeiskt nätverk för tjänster och undanröjer nationella gränser samt ökar konkurrensen och användarnas valmöjligheter. Allt detta tillsammans med de näraliggande DCS-1800- och PCS-1900-teknologierna (kända världen över som GSM1800 och GSM1900) har också gjort det möjligt att införa effektiv konkurrens och marknadsdynamik på lokal nivå.

1.3. I dag betjänar 200 mobila telekommunikationsnätverk som grundar sig på GSM mer än 55 miljoner användare, vilket bevisar systemets framgång och erkännande i fråga om internationell standard. Man kan dock inte självbelåtet slå sig till ro eftersom denna industris marknadspositionering utvecklas i Europa, och världen över möter nya GSM-standarder stark konkurrens från olika standarder i USA och varianter i Japan.

1.4. UMTS () kan beskrivas som ett mobilt telekommunikationssystem som genom ett samverkande nät av fasta telefoner, mobiltelefoner och satelliter kan göra personlig och mobil telekommunikation, jämte högkvalitativa multimediatjänster, tillgänglig för alla abonnenter på en konkurrensutsatt marknad, oberoende av var man befinner sig, eller vilket nätverk eller terminal man använder. Detta är ett europeiskt koncept som stöds av ETSI (), CEPT (), UMTS Forum () och kommissionen, vilket syftar till att möjliggöra roaming över hela världen för första gången någonsin. Det har stöd från de största europeiska mobila och fasta nätverksoperatörerna och producenterna. Utveckling av ny och mer tillgänglig teknologi kommer att tillåta effektivare användning av markbaserade kommunikationssystem och system för satellitkommunikation vilket kommer att vara till fördel för användarna. UMTS syftar i synnerhet till att underlätta ökad tillgång till Internet.

1.5. UMTS är avsett att utgöra en del av International Mobile Telecommunications 2000-gruppen (IMT2000), en grupp som består av tredje generationens mobilkommunikationsstandarder. Inom denna grupp tar ITU () fram rekommendationer för att stödja behöriga förvaltningar med tanke på tredje generationens system och för närvarande är man sysselsatt med att utveckla tredje generationens mobilsystem inom radiokommunikations- och telekommunikationssektorerna. ITU:s arbete förväntas vara klart år 1999.

1.6. UMTS utveckling innebär både en utmaning och en möjlighet för Europa att utveckla sin ledande ställning på denna marknad. Dessutom kommer EU att kunna dra fördel av avregleringen i de flesta medlemsstater och WTO:s () öppning av världsmarknaden för grundläggande telekommunikationer. I synnerhet kommer UMTS att kunna ge mobil tillgång till en lång rad videobaserade kommunikations-, informations- och nöjestjänster, vilket kommer att öka samordningsvinsterna mellan marknaderna för TV- och radiosändningar och telekommunikation. IT-industrin kommer också att ha en betydelsefull roll när det gäller att säkerställa UMTS framgång med tanke på att det är mycket viktigt med on-line-innehåll när det gäller interaktiva multimediatjänster.

1.7. UMTS kommer att fungera både i markbundna miljöer och i satellitmiljöer, vilket i synnerhet kommer att vara viktigt för UMTS funktion i glest befolkade områden. Tidigare i år publicerade kommissionen ett meddelande om "EU:s handlingsplan: Satellitkommunikation i informationssamhället" () med ett mer följdriktigt synsätt när det gäller satellitkommunikation och ett på det hela taget positivt yttrande om detta meddelande antogs av kommittén ().

1.8. Framgången med mobila telekommunikationer har varit så stor och utvecklingstakten när det gäller därmed närbesläktad teknik så snabb att kommissionen anser att man måste utforma en gemensam politik och fatta strategiska beslut för att säkerställa de mobila telekommunikationernas fortsatta tillväxt.

2. Kommissionens meddelanden

2.1. Kommissionens första meddelande (från maj 1997) publicerades som svar på rådets och Europaparlamentets begäran om en rapport om de mobila telekommunikationernas utveckling.

2.2. I kommissionens meddelande sammanfattar man den aktuella situationen och framhåller att det finns ett behov att fördjupa sig när det gäller framtida tjänstekoncept och när det gäller kommande krav från användare för att man skall kunna utveckla en europeisk och nationell ram när det gäller lagstiftning, frekvenser och standarder.

2.3. Kommissionen sammanfattar och kommenterar sina synpunkter i detalj i följande fem kärnfrågor samt utvecklar dessa frågor före de berörda aktörernas svar:

- Är detta rätt tidpunkt för att definiera en strategi för introduktion av UMTS, eller kommer lagstiftningen för tidigt?

- Råder det samförstånd i Europa om begreppet UMTS och tredje generationens mobilkommunikationer? Kommer det att finnas en enda teknologi eller ett antal samverkande lösningar baserade på olika teknologier?

- Vilka roller bör den privata sektorn respektive de offentliga myndigheterna spela vid övergången till UMTS?

- Hur kan UMTS påverka den europeiska industrins konkurrenskraft?

- Hur tillgodoser vi bredare sociala och samhälleliga intressen i utvecklingen av det "trådlösa informationssamhället"?

2.4. Kommissionen begärde att alla berörda parter skulle överlämna sina synpunkter senast den 15 juli 1997, men denna tidsfrist flyttades fram till september på begäran av rådet (telekommunikationer).

2.5. Kommissionens andra meddelande (från oktober 1997) är en sammanställning av de kommentarer och synpunkter som mottogs. I synnerhet klargörandet av vilket system som kommer att användas för att fördela UMTS-licenser samt försäkran om att radiofrekvensutrymme kommer att göras tillgängligt i god tid visade sig vara kritiska områden där det anses viktigt att myndigheterna vidtar åtgärder. Synpunkterna från medlemsstaterna och näringslivet visade att man nära nog enhälligt ansåg att detta skulle skapa gynnsamma förhållanden när det gäller UMTS utveckling och bidra till att upprätthålla den europeiska industrins konkurrenskraft. Samtidigt ansåg medlemsstaterna och operatörerna att det är nödvändigt att säkerställa grundläggande konsumentintressen, till exempel en Europatäckande roamingfunktion när det gäller mobila multimediatjänster på grundval av en gemensam, öppen och internationellt konkurrenskraftig standard för radiokommunikationsgränssnitt så att européerna kan dra nytta av det "trådlösa informationssamhället" utan gränser, liksom de i dag kan ringa via GSM.

2.6. Kommissionens meddelande tar upp följande nyckelpunkter:

- Industrins och myndigheternas synpunkter på kärnfrågorna och frågorna kring regelverket.

- Kommissionens bedömning av de områden inom vilka det råder enighet och vilka frågor som kräver ytterligare diskussion.

- Riktlinjer för allmänna policymål, rekommendationer om ytterligare åtgärder och föreslagna mål, handlingsplaner och tidsplan.

2.7. Kommissionen föreslår följande handlingsplan och tidsplan:

- WRC 97: förberedande av dagordningen för WRC 99 (skall omfatta tilldelning av frekvensband för UMTS): oktober 1997.

- Rådets resolution om detta meddelande med fastställande av politiska prioriteringar: december 1997.

- Förslag till beslut om frekvenser och licensvillkor för UMTS: januari 1998.

- Genomförande av Femte ramprogrammet för forskning och utveckling: 1998.

- Antagande av beslut om UMTS: början av 1999.

- Mandat till ERC () för ytterligare frekvenstilldelning: februari 1999.

- Förhandlingar om avtal om ömsesidigt godkännande [MRA ()]: fortlöpande.

- WRC 99: utvidgad tilldelning av frekvenser för UMTS: oktober 1999.

- Översyn av regelverket kring telekommunikationer: slutet av 1999.

3. Allmänna kommentarer

3.1. Kommittén välkomnar kommissionens meddelanden som ett nödvändigt steg när det gäller att bana väg för en europeisk politik i fråga om UMTS introduktion. Kommittén ser positivt på att det andra meddelandet publicerades i god tid så att kommittén kunde rådfrågas och kommentera detta.

3.2. Kommittén är överens med kommissionen om att man behöver en klar och detaljerad bild av UMTS (som angavs i det första meddelandet) innan det är möjligt att fullständigt definiera vilka åtgärder som krävs på europeisk nivå för att verkligen kunna bidra till de mobila och trådlösa teknologiernas utveckling.

3.3. Det andra kommissionsmeddelandet är ett välkommet bidrag när det gäller att uppfylla två viktiga målsättningar, nämligen att identifiera industrins ställning och utforma en tidsplan och åtgärder för att skapa ett "gynnsamt klimat" för UMTS. Kommittén ser positivt på de viktiga områden där det råder enighet som kommissionen identifierat i detta meddelande. De särskilda kommentarerna under punkt 4 gäller vissa av dessa områden där man är enig.

3.4. Meddelandena blir alltmer betydelsefulla med tanke på att teknologins utveckling gör det möjligt att förutse övergången till en miljö med personkommunikationstjänster. I sin grönbok om mobil- och personkommunikationer () definierade kommissionen personkommunikationstjänster som samtal från person till person oberoende av var man befinner sig, vilken terminal eller vilken överföringsform (fast eller trådlös) man använder eller vilken teknologi man väljer.

3.5. Europas framgång när det gäller att införa och etablera GSM-systemet kan tillskrivas den lägliga och lämpliga samordningen och samarbetet mellan industrin och de offentliga myndigheterna inom EU. Kommittén kräver att man skall inta ett motsvarande förhållningssätt när det gäller de frågor som hänger samman med övergången till UMTS. Framgången med GSM beror också på att det var en öppen standard med oinskränkt roamingfunktion över gränserna. GSM har i själva verket blivit världsstandard när det gäller mobilkommunikation med mer än 200 operatörer som driver eller bygger ut nätverk, av vilka majoriteten finns utanför Europa.

3.6. Mobilkommunikationsindustrins betydelse för den europeiska ekonomin, konkurrenskraften och sysselsättningen får inte förbises. Europeiska tillverkare av GSM-utrustning har en ledande ställning över hela världen och det är absolut nödvändigt att det europeiska försprånget inom denna bransch upprätthålls i och med övergången till UMTS.

3.7. Kommittén är också medveten om att Europas framgång med GSM har lett till att resten av världen har fått insikt om storleken på marknaden för mobil och trådlös telekommunikation. Dessutom har kommittén förstått att de som "missade tåget förra gången" kommer att göra allt för att se till att det inte upprepas. Förutom att lösa de tekniska frågorna är det mycket troligt att marknadsstrategi och internationella allianser mellan de stora europeiska tillverkarna av mobil utrustning kommer att vara lika betydelsefullt när det gäller den globala utvecklingen av UMTS. En stark hemmamarknad skulle erbjuda de bästa förutsättningarna för den europeiska industrin när det gäller att konkurrera i andra delar av världen.

3.8. Efter hand som det trådlösa informationssamhället blir mer och mer globalt, kommer man i allt större utsträckning att investera i FoU, utveckling, tillverkning etc. på grundval av världsomfattande affärsstrategier. Eftersom marknaden i Asien och Stillahavsområdet förväntas växa fortare än i Europa måste tillverkarna ta hänsyn till detta vid sin planering.

3.9. Som svar på det andra meddelandet anser kommittén att EU:s politik måste stödja den europeiska industrins konkurrenskraft men också säkerställa den inre marknadens fullföljande genom att se till att fördelarna med en Europatäckande roamingfunktion som tillhandahållits genom GSM-teknologin också bevaras i det trådlösa informationssamhället.

4. Särskilda kommentarer

4.1. Under följande punkter utvecklas de viktiga områden där det råder enighet, som kommissionen har identifierat.

4.1.1. Frekvensutrymme. En avgörande faktor när det gäller att införa UMTS är tilldelningen av tillräckligt frekvensutrymme. Kommittén samtycker till kommissionens förslag att tillräckligt frekvensutrymme måste tilldelas inom ramen för CEPT och WRC-mekanismen () för att UMTS skall kunna utvecklas i takt med att efterfrågan på marknaden ökar. Dessutom är det mycket viktigt att se till att det finns tillräckligt frekvensutrymme tillgängligt under omvandlingsperioden från andra generationens GSM-, DCS-1800- och PCS-1900-system.

4.1.2. Tilldelning av frekvensband. Det är nödvändigt att undersöka vilken mekanism som är lämplig när det gäller att fördela frekvensutrymme. Skall detta ske genom utauktionering? Kan det i så fall få negativa effekter på det allmänna samhällsintresset, i synnerhet när det gäller konkurrensen på marknaden?

4.1.3. Licenser. När det gäller åtgärder inom detta område anser kommittén att man måste beakta att industrin förväntar sig att de första UMTS-tjänsterna skall komma igång cirka år 2002, med omfattande global tillgänglighet cirka år 2005. Om denna tidsplan skall kunna hållas måste ett regelverk inom EU inrättas för att säkerställa att de nationella regleringsmyndigheterna beviljar licenser genom objektiva, insynsvänliga och icke-diskriminerande licensgivningsförfaranden. För att dessa förfaranden skall kunna genomföras måste de ha tillräckliga ledtider som kan börja så tidigt som i slutet av 1998. Gemenskapen måste också se till att operatörerna tilldelas frekvensutrymme i god tid.

4.1.4. Bestämmelser. Medlemsstaterna måste vidta nödvändiga åtgärder för att komplettera genomförandet och tillämpningen av EU:s lagstiftning och de beslut i fråga om frekvenser som fattats tillsammans med Europeiska radiokommittén. Utan tvivel kommer det aktuella EU-regelverket för telekommunikationer att gälla för UMTS. Både UMTS och andra fasta och mobila telekommunikationer omfattas till exempel av lagstiftning och politik när det gäller frågor som rör licenser, samtrafik och roaming. Frågan om en roamingfunktion mellan UMTS och andra generationens system (till exempel GSM, DCS-1800 och PCS-1900) måste dock behandlas i detalj.

4.1.5. UMTS-beslutet. Det föreslagna EU-beslutet om UMTS bör göra det lättare att förklara regelverket (till exempel när det gäller licensiering och samtrafik) när det gäller UMTS, men EU måste även utvidga regelverket så att det omfattar roaming och säker tillgång till frekvensutrymme.

4.1.6. Standarder. Öppen standardisering kommer att vara ytterst viktigt när det gäller UMTS framgång på global nivå. Samarbetet mellan kommissionen, EU:s medlemsstater och europeiska och internationella behöriga organisationer bör syfta till att EU intar en enda gemensam hållning när det gäller UMTS för att på så sätt främja utsikterna att detta förhållningssätt erkänns i så stor utsträckning som möjligt på världsmarknaden (). Alla betydelsefulla industriella aktörer som representerar producent- och användarintressen måste delta i standardiseringsprocessen för att problemen med intellektuell egendom skall bli så små som möjligt.

4.1.6.1. ETSI har som medlem av ITU:s IMT2000-grupp ansvar för UMTS-standardiseringen och måste ta till vara de europeiska behoven på global nivå. Därför måste ETSI anta en gemensam, öppen och internationellt konkurrenskraftig standard för radiokommunikationsgränssnitt som skall kunna tillämpas över hela världen. Samtidigt som flexibilitet när det gäller UMTS-standarden, såsom den definieras av ETSI, skulle vara en fördel, är det nödvändigt att flexibiliteten också får styras av kraven på att standarden skall vara tillräckligt väl definierad för att UMTS-operatörerna skall kunna vara säkra på att den kommer att finnas tillgänglig hos de flesta tillverkare och att all utrustning är driftskompatibel. ETSI:s öppna standarder kommer att minimera riskerna för att flera olika standarder splittrar den europeiska marknaden. Detta synsätt kommer också att minska riskerna för att marknaden delas upp genom användning av telefoner med flera olika funktioner och med flera olika radiokommunikationsgränssnitt - en tanke som inte är särskilt tilltalande (främst på grund av tekniska svårigheter och höga kostnader).

4.1.6.2. Det är svårt att förutsäga hur konkurrens mellan standarder (inom UMTS-utrymmet) skulle kunna fungera utan att leda till obalans på den europeiska marknaden. Erfarenheterna från USA och de konkurrerande standarderna där verkar bekräfta detta. Det bekräftas allmänt att en av nyckelfaktorerna till GSM:s succé var standardens stabilitet och det stora antalet tillverkare som stödde en på det hela taget öppen standard. Konkurrens mellan standarder skulle utan tvivel leda till enskilda standarder som har den stora nackdelen (vilket uppmärksammats av en operatör och hans finansiärer) att de binder en operatör till en tillverkare under många år.

4.1.6.3. UMTS förväntas åstadkomma mycket större samverkan mellan telekommunikationsoch IT-industrin. Med avseende på detta är det särskilt önskvärt att IT-industrin deltar i större utsträckning i standardiseringsprocessen.

4.2. FoU. Kommittén stöder förslaget att fortsätta med FoU-stöd när det gäller tekniska lösningar som behövs för UMTS inom det femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (1998-2002) ().

4.3. Konkurrenskraft. Industrin bör leda utvecklingen vad gäller UMTS. FoU-målsättningar när det gäller en gemenskapspolicy för UMTS borde fastställas genom nära samarbete mellan kommissionen och näringslivet. UMTS karaktär förväntas underlätta utveckling av mindre tjänsteföretag och alltså bidra till förbättrad konkurrens. EU:s konkurrenslagstiftning måste dock tillämpas för att hindra befintliga fasta och mobila operatörer från att skapa hinder för andra att komma in på UMTS-marknaderna.

4.4. Samhälleliga frågor. UMTS borde öka valmöjligheterna och antalet lågpristjänster genom att fördelarna med avancerade telekommunikationstjänster görs tillgängliga för masskonsumtion. Förutom effekter inom de traditionella områdena kommer UMTS också att stimulera och underlätta ny ekonomisk verksamhet, till exempel distansarbete, telematik och elektronisk handel. Denna verksamhet borde främja företagsamheten på landsbygden och underlätta genomförandet av miljöpolitik. UMTS utveckling, uppbyggnad och verksamhet kommer att skapa ett oerhört stort antal nya jobb i hela Europa och föra med sig avsevärda exportmöjligheter. Andra samhälleliga frågor omfattar sådana som är relevanta för telekommunikationssektorn i allmänhet och mobilkommunikationssektorn i synnerhet, det vill säga dataskydd, kryptering, bedrägerier och annan kriminell verksamhet, skyldigheter att leverera allmänna tjänster, fysiska och humana aspekter på miljön (inbegripet hälsofrågor). När producenterna lanserar ny teknik bör de särskilt se till att den i möjligaste mån är användbar för funktionshindrade, till exempel hörselskadade, personer. Om man kan lösa sådana frågor i ett tidigt skede kommer det att bidra till ett positivt klimat för marknadstillväxten.

4.5. Framtiden. Kommissionens andra meddelande omfattar en översikt över rekommenderade åtgärder och en tidsram. Kommittén ser positivt på och stöder kommissionens plan för gemenskapsåtgärder (se punkt 2.6) och avvaktar konkreta lagstiftningsförslag.

Bryssel den 11 december 1997.

Ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Tom JENKINS

() Se punkt 2.1 i kommissionens meddelande.

() Global System for Mobile (GSM).

() Universal Mobile Telecommunications System (UMTS).

() Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder.

() Europeiska post- och telesammanslutningen.

() UMTS Forum invigdes den 16 december 1996 och bygger vidare på UMTS-arbetsgruppens tidigare arbete. UMTS Forum sammanför tillsynsmyndigheter, operatörer, tillverkare, satellitoperatörer och andra intressenter och institutioner som ETSI, ERO och ETO. Det finansieras via sina 70 medlemmar och har en årsbudget på ca 500 000 ecu.

() Internationella teleunionen (ITU).

() Världshandelsorganisationen (WTO).

() Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén EU:s handlingsplan: Satellitkommunikation i informationssamhället (KOM(97) 91 slutlig).

() EGT C 355, 21.11.1997.

() Europeiska radiokommittén (ERC).

() Gemensamma avsiktsförklaringar om multilaterala regler (MRA).

() Mot en miljö för personkommunikation - Grönbok om ett gemensamt synsätt på området för mobil- och personkommunikationer inom Europeiska unionen (KOM(94) 145 slutlig, III, punkt 1.7, s. 15). ESK:s yttrande, EGT C 393, 31.12.1994, s. 64.

() World Radio Conference.

() De fyra främsta europeiska tillverkarna av mobil utrustning (Ericsson, Nokia, Siemens och Alcatel) har offentligt gett sitt stöd till att en ny gemensam europeisk plattform för UMTS inrättas av ETSI.

() Femte ramprogrammet för forskning och teknologisk utveckling (1998-2002) - Kommissionens arbetsdokument om de särskilda programmen: utgångspunkter för diskussion (KOM(97) 553 slutlig) (Ej officiell titel).