B4-0581/96

Resolution om FN:s konferens Habitat II: «storstadstoppmötet», Istanbul, juni 1996

Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av följande:

A. Upp till 18 miljoner människor i Europeiska unionen kan nu anses sakna bostad eller bo i undermåliga bostäder eller under trångbodda förhållanden.

B. Den andel av jordens befolkning som lever i städer växer hela tiden och kommer år 2025 att utgöra 2/3 av jordens totala befolkning. Man uppskattar att det på hela jorden finns 600 miljoner människor som lever i bostäder och områden, vilka till följd av brister i bostadsförhållanden och tillhandahållande av vardaglig infrastruktur och tjänster i deras vardag, «utgör hot mot liv och hälsa» för dessa människor.

C. Habitat II-konferensen som skall hållas i Istanbul 2-14 juni 1996 kommer att vara den sista i en rad FN-konferenser under 1900-talet som ägnas åt några av de mest grundläggande frågorna när det gäller kommande generationers livskvalitet.

D. Några orsaker till de ökande svårigheterna när det gäller tillgång till lämpliga bostäder till rimliga kostnader är brist på resurser, långtidsarbetslöshet och luckor i de sociala skyddsnäten samt brist på lämpliga bostäder för socialt utsatta grupper.

E. Samtliga medlemsstater har erkänt allas rätt till en rimlig bostad som princip i och med att de ratificerade FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966 samt infört denna princip i sin lagstiftning eller administrativa praxis.

F. Att inte i praktiken omsätta rätten till en bostad är ett brott mot de principer och demokratiska värden som det europeiska samhället bygger på, såsom anges i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i enlighet med artikel F 2 i Fördraget om Europeiska unionen.

G. Finansiering av program för bostadsstöd och program för att förbättra bostadsmiljön för arbetstagare inom kol- och stålindustrin och deras familjer i syfte att bidra till produktionskvaliteten och konkurrensförmågan hos företag i denna näring har ända sedan 1955 utvecklats av kommissionen med motiveringar med stöd av fördraget.

H. Det blir allt nödvändigare att främja transnationellt utbyte av information och erfarenhet om hur hemlöshet kan förebyggas.

I. Endast en långsiktig och konkret politik för att ge bostäder åt de mest utsatta grupperna kan leda till varaktiga och djupgående lösningar på de akuta bostadsproblem våra länder nu står inför och kommer därigenom att främja skapandet av nya arbetstillfällen, vilket numera står högst på gemenskapens dagordning.

J. Trots att det är kvinnor som lider mest och har sämst bostadsförhållanden, har de ofta inte fått delta till fullo i de beslut som formar utvecklingen av den mänskliga boendemiljön i storstäder, städer och byar.

K. Infödda befolkningar å ena sidan och flyktingar, kringflyttande personer samt gatubarn å andra sidan är alla offer för tvångsförflyttningar från sina traditionella territorier eller bosättningar och är därför särskilt berörda av problemet med att skapa drägliga boende- och levnadsförhållanden.

L. Kommissionen undersöker möjligheten att inrätta en grön fond för städerna i tredje världen för att stödja ett stort antal miljöförbättringar på lokalnivå.

M. Europeiska unionen har ännu så länge inte deltagit aktivt i internationella åtgärder för människors boendemiljö.

N. Kommissionen kommer att delta i Habitat II-konferensen och det finns stora förväntningar på Europeiska unionens deltagande i konferensen.

Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av följande:

1. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta referensramar för en fullgod och rättvis tillgång till bostäder för alla inom ramen för en väldefinierad subsidiaritetsprincip i syfte att slå fast de mål som skall uppnås i medlemsstaterna, samtidigt som hänsyn tas till lokala förhållanden,

2. påminner kommissionen om att någon reell ekonomisk integration inte kan komma till stånd utan en social integration,

3. uppmanar Europeiska unionen att införliva rätten till bostad i alla fördrag och stadgor som styr Europeiska unionens verksamhet och målsättningar,

4. anmodar rådet och kommissionen att inleda ett program som syftar till att förstärka samarbetet mellan lokala aktörer som startar pilotprojekt (som innehåller de fyra elementen: bostäder, sysselsättning, utbildning och tjänster) för att fullständigt integrera utslagna grupper samt ha det program som startats av Cecodhas, Feantsa och Europeiska fackliga samorganisationen som förebild, genom att i programmet helt och fullt ta med kvinnorna vilka utgör en viktig faktor i kampen mot utslagning och spelar en betydelsefull roll när det gäller att upprätthålla och återupprätta sociala nätverk och solidaritet,

5. uppmanar kommissionen att undersöka hur EKSG:s kompetens beträffande finansiering kan utsträckas,

6. anmodar kommissionen att främja skapandet av nya arbetstillfällen på området för byggande och boendemiljö och att främja att kvinnor får tillgång till yrken som arkitekt, ingenjör, och områden som bygge och boendemiljö för att på det sättet förbättra boendevillkoren i deras helhet för samtliga unionsmedborgare,

7. påminner kommissionen om den frivilliga sektorns viktiga roll men bekräftar samtidigt att solidaritet genom statens försorg är den grundläggande demokratiska principen,

8. anmodar kommissionen att stödja viktiga europeiska organisationer såsom Feantsa och Cecodhas, i deras arbete för bättre tillgång till bostäder för utsatta grupper,

9. anser, när det gäller dessa åtgärder, att unionen kan agera effektivare än enskilda medlemsstater och bidra till fler parallella, kompletterande och initierade åtgärder på lämpliga nivåer, i den anda som anges i unionsfördragen,

10. uppmanar Europeiska unionen att vid Habitat II-konferensen verka för ett internationellt erkännande av rätten till bostad, särskilt genom att förbättra den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

11. uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att söka politisk samstämmighet vid Habitat II-konferensen för att främja en politik för människors boendemiljö, som integrerar miljömässiga, sociala, ekonomiska och kulturella aspekter, samt förnyade internationella insatser för tillämpning av lokala varianter av Agenda 21 i städer och kommuner,

12. uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vid Habitat II-konferensen arbeta för att uppmuntra decentralisering och att stärka de lokala sammanslutningarnas roll, så att internationella lån och krediter kan bli direkt tillgängliga för lokala myndigheter, icke-statliga organisationer, lokala organisationer m.m. utan statlig förmedling,

13. uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vid Habitat II-konferensen arbeta för att öka rättigheterna för infödda befolkningar samt för kringflyttande personer, flyktingar och gatubarn så att de får politiska och ekonomiska medel att bestämma sina levnads- och bostadsförhållanden,

14. uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att delta i de stora internationella övergripande programmen för människors boendemiljö i utvecklingsländerna för att därigenom stödja en mer effektiv samordning av åtgärderna,

15. uppmanar kommissionen att starkt stödja den europeiska kampanjen för en långsiktigt hållbar stadsmiljö,

16. uppmanar kommissionen att göra en översyn av sin politik för utvecklingsländernas städer för att möjliggöra deltagande från lokala sammanslutningar och särskilt kvinnor vid genomförande av projekt, deras direkta åtkomst till anslagna penningmedel samt närmare samordning med liknande åtgärder från medlemsstaterna i de berörda områdena,

17. uppmanar bostadsministrarna att föra upp rekommendationerna i denna resolution på föredragningslistan för nästa informella sammanträde och på föredragningslistan för rådets (sociala frågor) nästa sammanträde,

18. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, arbetsmarknadens parter samt FN:s generalförsamling och FN:s centrum för boende- och bebyggelsefrågor.