A4-0212/96

Resolution om kommissionens meddelande om införande av demokratiska principer och mänskliga rättigheter i avtal som ingås mellan gemenskapen och tredje land (KOM(95)0216 - C4-0197/95)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av kommissionens meddelande om införande av demokratiska principer och mänskliga rättigheter i avtal som ingås mellan gemenskapen och tredje land (KOM(95)0216 - C4-0197/95),

- med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, och särskilt artikel C och artikel J 1.2 samt artikel 130u i Romfördraget,

- med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (1948) och andra FN-instrument om de mänskliga rättigheterna, särskilt konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter (1966) och om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966), konventionen för avskaffande kvinnodiskriminering samt slutdeklarationen och åtgärdsprogrammet från världskonferensen om de mänskliga rättigheterna (Wien, 1993),

- med beaktande av slutsatserna från rådet (allmänna frågor) den 29 maj 1995,

- med beaktande av sina resolutioner av den 12 mars 1993 ((1 EGT nr C 115, 26.4.1993, s. 214.)) och den 26 april 1995 ((2 EGT nr C 126, 22.5.1995, s. 15.)) om de mänskliga rättigheterna i världen och om unionens politik för mänskliga rättigheter,

- med beaktande av sin resolution av den 9 februari 1994 om införandet av en socialklausul i de unilaterala och multilaterala handelssystemen,

((3 EGT nr C 61, 28.2.1994, s.89.))- med beaktande av de konventioner som utarbetats inom Internationella arbetsorganisationen (ILO),

- med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling och samarbete och utskottet för externa ekonomiska förbindelser (A4-0212/96), och med beaktande av följande:

A. Kampen för de mänskliga rättigheterna hör nära samman med mänsklighetens historia och utveckling, med demokratins utveckling och med rättsstaten. Insikten att individen måste stå i centrum för all politisk, ekonomisk, social och kulturell verksamhet blir alltmer grundläggande i allmänhetens ögon världen över.

B. EU måste kunna reagera snabbt och effektivt på allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, varvid hänsyn skall tas till internationella konventioner på de mänskliga rättigheternas område, uppgifter från specialiserade icke-statliga organisationer och medborgarnas reaktioner.

C. Ställningstaganden om de mänskliga rättigheterna från Europeiska unionen och dess institutioner är viktiga referenspunkter både inom och utom EU.

D. Europaparlamentet bör ha ett tydligt inflytande på beslut om hur man skall tillämpa klausulen om de mänskliga rättigheterna i EU:s externa avtal, med tanke på parlamentets särskilda engagemang för de mänskliga rättigheterna och dess ställning som den institution som har de bästa möjligheterna att spegla allmänhetens oro över dessa frågor.

E. Det är särskilt viktigt att information om ärenden som rör de mänskliga rättigheterna regelbundet och systematiskt överförs mellan de större EU- institutionerna och mellan medlemsstaterna, och förbättringar beträffande detta skulle bidra till en väl avvägd bedömning av situationer som kräver uppmärksamhet och säkerställa större enhetlighet i institutionernas åtgärder.

F. Frågor om de mänskliga rättigheterna bör vara en viktig del av det förhandlingsmandat som rådet ger till kommissionen beträffande externa avtal.

G. Avtal som nyligen har slutits eller skall slutas fastställer att skyddet av de mänskliga rättigheterna är en mycket viktig del av Europeiska unionens yttre förbindelser.

H. Ekonomins globalisering understryker behovet av att även de demokratiska principerna och värderingarna globaliseras.

I. De sociala rättigheterna i allmänhet, och i synnerhet de som behandlas i ILO-konventionen, är en viktig del av de internationellt erkända mänskliga rättigheterna.

J. Unionens mål är folkens sociala, kulturella och materiella välfärd, vilket innefattar respekt för de mänskliga rättigheterna, och dessa mål måste också beaktas inom de nödvändiga ekonomiska avtalen och samarbetsavtalen.

K. Regeringskonferensen ger tillfälle att åter undersöka sådana avtals betydelse för främjandet av de mänskliga och sociala rättigheterna och de demokratiska principerna.

L. Gemenskapen måste utarbeta tydliga förfaranden och kriterier, som skall tillämpas utan åtskillnad mellan staterna, för tillämpningen av klausulen om de mänskliga rättigheterna.

M. Tillämpningen av klausulen får inte påverka tillhandahållandet av humanitär hjälp.

N. De rättsliga, politiska och moraliska värdena utgör ett grundläggande element av europeisk identitet och dess principer för representativ demokrati och företräde för rätten.

O. De mänskliga rättigheterna måste fortsätta att vara ett centralt inslag för Europeiska unionens politik, och medlemsstaterna har en förpliktelse att reagera på kränkningar av dessa rättigheter eftersom en konsekvent politik som garanterar respekten för de mänskliga rättigheterna skulle ge EU både prestige och moralisk auktoritet.

P. De grundläggande mänskliga och sociala rättigheterna och de demokratiska principerna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende av varandra.

1. Parlamentet välkomnar ovannämnda meddelande och ser där ett sätt att ytterligare konkretisera EU:s politik för de mänskliga rättigheterna,

2. anser att respekt för de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna inte bara gäller de grundläggande förenings-, yttrande- och rörelsefriheterna, utan också minoriteternas rättigheter; anser att det särskilt i samband med utrikeshandel är viktigt att betona de mänskliga rättigheterna i arbetet.

3. föreslår att regeringskonferensen i ett nytt fördrag inför en bestämmelse om att klausulen om de mänskliga rättigheterna skall införas i alla externa avtal tillsammans med bestämmelser som fastställer förfarandet för hur man skall bemöta allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och bestämda grundläggande sociala rättigheterna, möjligtvis i form av ett protokoll till fördraget,

4. anser att den längst framskridna klausulformen om mänskliga rättigheter skall användas i alla avtal,

5. begär att dess åsikter om situationen för de mänskliga rättigheterna i tredje land formellt skall beaktas vid avtalsförhandlingar,

6. anser att det bör ha befogenhet att rekommendera att klausulen om de mänskliga rättigheterna skall tillämpas beträffande tredje land,

7. uppmanar rådet och kommissionen att vid förhandlingar med tredje land aktivt förespråka ratificeringen av de internationella rättsinstrument som rör de mänskliga rättigheterna, och uppmanar medlemsstaterna att fullborda sin ratificering av dessa instrument om de inte redan har gjort det,

8. uppmanar rådet att rapportera om situationen för demokratin och de mänskliga rättigheterna i ett tredje land i samband med att ett avtal vidarebefordras till Europaparlamentet för samtycke,

9. anser, med tanke på att få till stånd en bättre bedömning av situationen för de mänskliga rättigheterna i tredje land, att kommissionen årligen skall utarbeta rapporter om utvecklingen beträffande situationen för de mänskliga rättigheterna i de länder som Europeiska unionen har avtal med,

10. anmodar den föreslagna GUSP-analysenheten att särskilt beakta Europaparlamentets resolutioner om de mänskliga rättigheterna, och vad tolkningen beträffar, ta hänsyn till Europadomstolens jurisprudens för de mänskliga rättigheterna,

11. anser att Europaparlamentet bör ha tillgång till enhetens bedömningar av situationen för de mänskliga rättigheterna, och att det bör ha befogenhet att uppmana enheten att undersöka särskilt oroande situationer i vissa länder,

12. uppmanar enheten att särskilt beakta det arbete som utförs av FN och dess specialiserade organ, av ILO och särskilt resolutionerna från FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och från Europarådets i fråga om de mänskliga rättigheterna samt information från större icke-statliga organisationer som enheten bör hålla nära kontakt med,

13. rekommenderar att enheten får en avdelning med särskilt ansvar för de mänskliga rättigheterna, samt för utvärdering av hur de demokratiska principerna följs,

14. föreslår att rådet vidtar åtgärder på grundval av kvalificerad majoritet snarare än enhällighet vid beslut om upphävande av ett avtal på grund av de mänskliga rättigheterna,

15. anmodar om att bli hört om upphävande av avtal, och uppmanar kommissionen att överlämna alla förslag om upphävande av avtal samtidigt till rådet och till parlamentet,

16. uppmanar rådet och kommissionen att införa en mekanism för att snabbt kunna överlämna till Europaparlamentet alla rapporter som utarbetas inom ramen för GUSP om situationen för de mänskliga rättigheterna i tredje land,

17. uppmanar rådet och kommissionen att till fullo informera Europaparlamentet om tillämpandet av klausulen om de mänskliga rättigheterna och följderna av att den tillämpas,

18. begär att rådet skall ha skyldighet att motivera sitt ställningstagande om det beslutar att inte följa Europaparlamentets rekommendation, med hänvisning till de upplysningar det har att tillgå angående aktningen för de mänskliga rättigheterna och respekten för de demokratin,

19. uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport med uppräkning av alla länder mot vilka unionen hittills har tillämpat sanktioner samt ytterligare ett meddelande om bland annat kriterier, förfaranden, sanktionsformer och tillämpning av dessa, särskilt beträffande genomförandet av den klausul om demokrati och mänskliga rättigheter som införlivats med avtal om tredje land; detta meddelande bör också undersöka det rättsliga förhållandet mellan beslut från FN:s säkerhetsråd, beslut från Europarådet, rådets beslut och medlemsstaternas beslut i frågor om t.ex. embargo, och det bör också rapportera om rättsliga hinder, i samband med GATT/WTO eller andra rättsområden, för att införa politiska och ekonomiska sanktioner,

20. uppmanar kommissionen att undersöka om det är möjligt att utveckla en modell som skulle erbjuda möjligheter att flexibelt och ändamålsenligt reagera på konstaterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna och av de demokratiska principerna samt angrepp på rättsstaten,

21. uppmanar återigen Europeiska unionen att engagera sig aktivt till förmån för inrättandet av en permanent internationell brottmålsdomstol,

22. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, Europarådet och FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna.