Yttrande från Regionkommittén om "Grönboken 'Leva och arbeta i informationssamhället - människan i centrum'"(97/C 116/11)

BAKGRUND

- Grönboken "Leva och arbeta i informationssamhället - människan i centrum" (dok. KOM(96) 389 slutlig).

- Kommissionens beslut av den 2 augusti 1996 om att rådfråga Regionkommittén i detta ärende, i enlighet med artikel 198c första stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

- Regionkommitténs beslut av den 18 september 1996 om att lägga ansvaret för utarbetandet av detta yttrande på utskott 3, "Transporter och kommunikationsnät".

- Utkastet till yttrande (CdR 365/96 rev.) som antogs av utskott 3 den 11 december 1996. Föredragande var Henning Jensen.

Vid sin 16:e plenarsession den 15-16 januari 1997 (sammanträdet den 16 januari) antog Regionkommittén följande yttrande enhälligt.

1. Allmänna kommentarer

1.1. Regionkommittén har sedan den inrättades 1994 arbetat aktivt med politiska, ekonomiska och tekniska aspekter av informationssamhället.

1.2. Kommissionens handlingsplan "På väg mot informationssamhället" gav således anledning till Regionkommitténs första yttrande om informationssamhället i början av 1995, där man ställde sig bakom EU-initiativet och underströk informationssamhällets stora betydelse för lokala och regionala myndigheter ().

1.3. Regionkommittén har därefter noga följt genomförandet av handlingsplanen och har yttrat sig om åtskilliga EU-åtgärder rörande informationssamhället. Regionkommitténs senaste yttrande handlade om Info 2000-programmet ().

1.4. Huvudbudskapet i Regionkommitténs arbete avseende informationssamhället har varit och är alltjämt följande:

1.5. De lokala och regionala myndigheterna i EU utnyttjar och kommer aktivt att utnyttja de möjligheter som informationssamhället ger att skapa ny sysselsättning, renare teknologi, mer kommunikation/information och fler möjligheter för den enskilde medborgaren. Samtidigt är dock de lokala och regionala myndigheterna högst medvetna om informationssamhällets utmaningar och problemställningar.

1.6. Regionkommittén har således vid flera tillfällen påpekat de stora förändringar som införandet och användningen av informations- och kommunikationsteknik har medfört och även i fortsättningen kommer att medföra på alla samhällsområden.

1.7. Informationsteknologin skapar många nya arbetstillfällen, men samtidigt görs många traditionella hantverk och arbetsuppgifter överflödiga. Skol- och undervisningssystemet kan ha stor nytta av teknologin, men den får samtidigt grundläggande effekter på undervisningsmetoder, -redskap och -resultat. Teknologin skapar imponerande informationsverktyg, men stora delar av befolkningen har inte råd att köpa dem eller saknar kunskaper för att använda dem.

1.8. Regionkommittén välkomnar därför grönboken "Leva och arbeta i informationssamhället - människan i centrum", eftersom den just fokuserar på de politiska, ekonomiska och sociala utmaningar som lokala, regionala och nationella myndigheter samt EU-myndigheter står inför.

1.9. Regionkommittén konstaterar att alla såväl offentliga som privata myndigheter, institutioner och företag samt den enskilde medborgaren kommer att ha behov av en vilja till förnyelse och omställning. I hemmet, i skolan, på fritiden och i arbetet kommer vi nämligen alla att få uppleva genomgripande förändringar.

1.10. Omläggningarna skall därför inte definieras och styras endast av teknologin och marknadskrafterna. Omläggningarna skall inte och kan inte heller kontrolleras uteslutande genom lagstiftning och politisk styrning. De politiska, ekonomiska och sociala omläggningarna skall ske via gemensam dialog och handling där alla viktiga parter i samhället deltar.

1.11. Politiska myndigheter på alla nivåer, näringslivet, arbetsgivare, löntagare, utbildningsanstalter, intresseorganisationer och inte minst den enskilde medborgaren bör aktivt involveras och medverka i en dialog om önskemål, behov och krav rörande informationssamhället.

1.12. Regionkommittén är samtidigt övertygad om att de mest effektiva åtgärderna generellt sett utformas av dem som är insatta i och förstår problemet.

1.13. De mest ändamålsenliga lösningarna skapas samtidigt via samarbete mellan dem som är insatta i problemet och dem som har praktiska erfarenheter och resurser att lösa det.

1.14. De bästa resultaten uppnås därför ofta genom ett lokalt eller regionalt förankrat samarbete mellan politiker, anställda och specialister i offentliga myndigheter och berörda politiska, ekonomiska och sociala aktörer i området.

1.15. I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör de lokala och regionala myndigheterna därför spela en central roll i arbetet med att hantera informationssamhällets möjligheter och problemställningar samt vid planering och genomförande av EU-åtgärder på området.

2. Särskilda kommentarer

2.1. Genom tre kapitel om "Att arbeta i informationssamhället", "Sysselsättningen i informationssamhället" och "Sammanhållning: att leva i informationssamhället" läggs fokus i grönboken "Leva och arbeta i informationssamhället - människan i centrum" på de centrala utmaningar som informationssamhället skapar.

2.2. Kommentarer till kapitel 3 "Att arbeta i informationssamhället"

2.2.1. Regionkommittén konstaterar att informationsteknologin skapar helt nya villkor för arbetsmarknaden.

2.2.2. Standardiserad, manuell produktion förändras i riktning mot mer differentierad, kunskapsbaserad produktion. Företagen förändras från att vara hierarkiserade och komplexa enheter med enkla, väldefinierade arbetsuppgifter till mer decentraliserade och nätverksorienterade organisationer med större flexibilitet och komplexa arbetsuppgifter.

2.2.3. Detta skapar stora utmaningar, eftersom ett grundläggande problem just har varit att den teknologiska utvecklingen inte har motsvarats av en sådan organisationsmässig utveckling och omställning av företagen.

2.3. Samarbete mellan lokala och regionala myndigheter och små och medelstora företag om förändringar i arbetsorganisationer

2.3.1. Regionkommittén kan fullt ut stödja anmärkningarna i grönboken om behovet av att skapa kunskap och kännedom om nya former av arbetsorganisation.

2.3.2. Regionkommittén understryker samtidigt behovet av att göra en särskild insats för de små och medelstora företagen. Små och medelstora företag har nämligen den flexibilitet och vilja till förnyelse som krävs, men saknar däremot ofta know-how och resurser att genomföra omställningarna och fullt ut utnyttja informationsteknologins möjligheter.

2.3.3. Som kommissionen påpekar i förtroendepaktens avsnitt om regionala sysselsättningspakter kan lokala och regionala myndigheter med fördel spela en central roll i denna nödvändiga förstärkning av små och medelstora företags utvecklings- och omställningsmöjligheter.

2.3.4. Genom utvecklingsbolag, rådgivningsbolag, starta eget-hus, företagarcentra och liknande institutioner försöker lokala och regionala myndigheter nämligen redan i dag att underlätta de små och medelstora företagens arbete och öka deras tillväxtpotential.

2.3.5. I ett politiskt, ekonomiskt och praktiskt samarbete med det lokala näringslivet är rådgivning och vägledning om organisations- och finansieringsgfrågor, nätverkssamarbete och erfarenhetsutveckling bara några av de uppgifter där samarbete och dialog mellan å ena sidan lokala och regionala myndigheter och å andra sidan små och medelstora företag är till gagn för båda parter. Härigenom kan man till exempel säkerställa en effektiv och korrekt offentlig handläggning av de små och medelstora företagens behov och önskemål.

2.3.6. Samtidigt använder lokala och regionala myndigheter i många medlemsländer själva informationsteknologi i stor omfattning och har upparbetat erfarenheter av organisatoriska anpassningar.

2.3.7. Begrepp som "den lärande organisationen" och "det utvecklande arbetet" är således inte några okända begrepp för de lokala och regionala myndigheterna.

2.3.8. Att göra lokala och regionala myndigheters institutioner och verksamheter till organisationer som inser behovet av löpande utveckling och anpassning såväl av arbetet som av de anställdas kvalifikationer är alltså ett koncept som vinner ökande förståelse inom lokala och regionala myndigheter.

2.3.9. Att skapa ett arbetsliv där de anställda lär medan de arbetar (att lära genom att göra, learning by doing) och där de hela tiden ges nya utmaningar och uppgifter, är också det en central uppgift som får allt större utbredning bland lokala och regionala myndigheter.

2.3.10. I bl.a. Danmark har lokala och regionala myndigheter genom erfarenhets- och utbytesgrupper (erfa-grupper), uppsökande verksamhet, branschfora och utvecklingsnätverk ställt sina kunskaper och erfarenheter av organisatoriska anpassningar till framför allt de små och medelstora företagens förfogande.

2.3.11. Regionkommittén konstaterar dock samtidigt att de lokala och regionala myndigheterna såsom arbetsgivare och med nära anknytning till offentliga institutioner och verksamheter, som i de flesta medlemsstater står för en ansenlig del av den totala sysselsättningen, också har ett stort ansvar när det gäller att leda utvecklingen och omställningen av arbetsorganisationen och att medverka till att skapa förnyelse och nya kunskaper på detta område.

2.3.12. Regionkommittén föreslår därför att program och åtgärder för lokala och regionala myndigheter - inom ramen för strukturfonderna - skall fokuseras på behovet av kunskaper och kännedom om nya former av arbetsorganisation. De program för mål 1, 2, 3, 4 och 5b och de gemensamma åtgärdsprogram som för närvarande genomförs bör från och med nu även omfatta kravet på samfinansiering av projekt som bygger på ny informationsteknologi, antingen det gäller yrkesutbildning, stöd till företag eller uppbyggnad av särskild infrastruktur.

2.4. Förändringar på arbetsmarknaden

2.4.1. Även på arbetsmarknaden skapas stora utmaningar. Gränserna mellan arbete och fritid, mellan att arbeta och att lära och mellan att vara anställd och egen företagare kommer att bli alltmer flytande.

2.4.2. Regionkommittén instämmer därför i att den nya organiseringen av arbetet samt distansarbetet och andra former av åtskillnad mellan arbetsplats och verksamhet ger upphov till ett behov av att finna en balans mellan skapande av anställningstrygghet för medarbetare och flexibilitet i företagen.

2.4.3. Regionkommittén vill mot denna bakgrund framhålla de stora utmaningar som vi redan i dag står inför när det gäller lagstiftning på arbetsmarknadsområdet och dialog mellan arbetsmarknadens parter.

2.4.4. I den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter förhandlar man som bekant redan om villkoren och betingelserna för atypiskt arbete.

2.4.5. I ljuset av att det vi i dag kallar "atypiskt arbete" i framtiden lätt kan bli de normala anställnings- och arbetsvillkoren följer Regionkommittén nära detta arbete och välkomnar samtidigt att kommissionen inleder en diskussion om dessa frågor, bl.a. i form av en grönbok om arbetets utformning och arbetstiden.

Regionkommittén förordar dock att arbetsmarknadens parter själva sluter avtal om villkoren för atypiskt arbete. Man bör följaktligen visa största möjliga tillit till parterna i den sociala dialogen.

2.5. Kommentarer till kapitel 4 "Sysselsättningen i informationssamhället"

2.5.1. Bättre tillväxtvillkor

2.5.2. Regionkommittén konstaterar att Europa har haft en låg tillväxt under de senaste årtiondena och att informationssamhället inte på något grundläggande sätt kommer att ändra på detta om det inte sker omställningar och förändringar.

2.5.3. Det finns en stor tillväxtpotential främst inom tjänste- och informationsteknologisektorerna, men Regionkommittén konstaterar att det är en stor tidsskillnad mellan möjligheter och faktiska resultat bl.a. för att de nödvändiga kvalifikationerna inte är förhanden och/eller att företag/arbetsmarknad inte är inriktade mot de nya möjligheterna.

2.5.4. Regionkommittén är därför övertygad om att det utöver optimala lagstiftningsramar, nya arbets- och anställningsvillkor på arbetsmarknaden, ökat offentligt samarbete främst med små och medelstora företag och utbildningsreformer också finns ett stort behov av utveckling och forskning angående de områden och de produkttyper som uppvisar de bästa tillväxtbetingelserna.

2.5.5. Regionkommittén framhöll därför redan i sitt yttrande om Info 2000-programmet att det finns behov av en tydlig politisk och ekonomisk prioritering av EU-åtgärder och -program som fokuseras på tillväxtmöjligheterna inom tjänste- och informationsteknologisektorerna.

2.5.6. I det kommande femte ramprogrammet för forskning och teknologisk utveckling bör informationssamhällets tillväxtsektorer därför utgöra sådana sektorer som ges stor betydelse vid fastställande av åtgärdsområden, tilldelningskriterier m.m.

2.5.7. Regionkommittén ger därför också sitt stöd till grönbokens påpekande att man måste diskutera hur strukturfonderna på bästa sätt skall bidra till ett optimalt utnyttjande av informationssamhällets och informationsteknologins möjligheter. Detta är en fråga som Regionkommittén kommer att ta upp i sina diskussioner om revisionen av strukturfonderna.

2.6. Utbildningsreform

2.6.1. Regionkommittén är övertygad om att informationssamhället med dess upplösning av fysiska gränser, ökning av informationsmängden och snabbare tillgång till kunskap medför omfattande förändringar av både arbetsliv och familjeliv.

2.6.2. Genom att internationaliseringen undanröjer fysiska gränser för kapital, varor och tjänster skapas också nya förväntningar och krav på befolkningens utbildningsnivå och förmåga till flexibilitet, rörlighet och omdömesförmåga.

2.6.3. Den hastighet och omfattning med vilken dessa förändringar äger rum medför samtidigt ökade krav på befolkningens omställnings- och inlärningsförmåga.

2.6.4. Regionkommittén noterar således att påpekandena i grönboken om att 80 % av den teknologi vi använder i dag om 10 år kommer att ha ersatts med ny teknologi - och att 80 % av arbetskraften vid samma tidpunkt kommer att ha en utbildning som är mer än 10 år gammal.

2.6.5. Regionkommittén vill att hela befolkningen skall garanteras effektiv tillgång till ny teknologi genom en bred kunskapsbas, flexibla utbildningsmöjligheter och livslång utbildning.

2.6.6. Önskemålet i grönboken om en reform av utbildnings-, yrkesutbildnings- och vidareutbildningssystemen som kan mäta sig med revolutionen inom informationsteknologin får därför fullt stöd av Regionkommittén.

2.6.7. Regionkommittén har i yttrandet om "Europaåret för livslång utbildning" och om "Vitboken om allmän utbildning och yrkesutbildning" framhållit hur den samhälleliga och tekniska utvecklingen ställer stora krav på utbildningsanstalternas utbud, på företagens förmåga att utbilda sina medarbetare och inte minst på samarbete mellan utbildningsanstalter och företag.

2.6.8. Regionkommittén kräver att hela befolkningen, oavsett sysselsättning, ålder, kön och nationalitet, livet igenom skall ges möjlighet att få undervisning och nya kunskaper samt kunna anpassa sig till nya krav och behov i både samhällsliv och arbetsliv.

2.6.9. Alla sociala, politiska och ekonomiska aktörer har intresse av detta och även ett ansvar härför:

- EU kan med åtgärder och program bidra till utveckling, förnyelse och kunskapsutveckling.

- Nationella myndigheter kan skapa ekonomiska och institutionella möjligheter för livslång utbildning.

- Näringslivet kan inrätta internutbildningar och skapa flexibilitet för den enskilde anställdes vidareutbildning och påbyggnadsutbildning.

- Lokala och regionala myndigheter kan anpassa utbildnings- och undervisningsutbudet till lokala behov och önskemål, och kan inrikta utbudet mot grupper med särskilda problem.

2.6.10. Regionkommittén är därför övertygad om att det utan dialog och samarbete mellan alla politiska, ekonomiska och sociala aktörer inte kan skapas några konstruktiva lösningar.

2.6.11. Regionkommittén betraktar samtidigt lokala och regionala myndigheters nära kontakt med lokalområdets och regionens många aktörer som en naturlig utgångspunkt för dialog och samarbete för att skapa relevanta utbildnings- och undervisningsutbud till gagn för medborgare och företag. Befogenheterna på kommunikations- och telekommunikationsområdena ligger dessutom i många medlemsstater hos regionerna och de lokala myndigheterna, inte minst med anledning av subsidiaritetsprincipen.

2.6.12. Regionkommittén förbereder därför också ett yttrande på eget initiativ om de lokala och regionala myndigheternas möjligheter och ansvar för att samordna lokala och regionala intressen med utbildningsanstalternas och näringslivets behov och önskemål.

2.6.13. Mot bakgrund av sin förankring i och täta kontakt med regionens politiska, ekonomiska och sociala nätverk kan lokala och regionala myndigheter nämligen samla de många aktörerna i formella och informella sammankomster och upprätta den dialog och det samarbete som skapar en sammanhängande utbildnings- och sysselsättningspolitik till gagn för regionen, näringslivet och den enskilde medborgaren.

2.7. Synpunkter på kapitel 5 "Sammanhållning: att leva i informationssamhället"

2.7.1. Regionkommittén stöder grönbokens fokusering på behovet av att se till dels att de sociala och ekonomiska skillnaderna mellan starka och svaga regioner inte ökas i och med de förändringar som informationssamhället medför, dels att alla medborgare kan dra nytta av alla de nya möjligheterna.

2.8. Ökad sammanhållning

2.8.1. En ökad politisk, social och ekonomisk sammanhållning är en central målsättning inom EU. Det är därför av avgörande betydelse att man i samband med de stora politiska, ekonomiska och sociala förändringar som informationssamhället kräver lägger tonvikten på möjligheterna att minska de regionala skillnaderna inom EU.

2.8.2. Regionkommittén anser att informationsteknologin och tillväxtmöjligheterna, i synnerhet inom servicesektorn, skapar en större flexibilitet för både företag och medborgare, som är till stor nytta för utvecklingen av sammanhållningen inom EU.

2.8.3. I takt med att utveckling, finansiering, produktion och försäljning av varor och tjänster sker på elektronisk väg, är det inte längre lika nödvändigt för företag och medborgare att befinna sig på de platser där industri, sysselsättning, finans, kommunikationer och forskning är koncentrerade.

2.8.4. Företagen kommer nämligen att kunna placera utveckling, produktion och försäljning utan att behöva ta fysisk eller geografisk hänsyn.

2.8.5. Regionkommittén påpekar att detta på sikt kommer att skapa ökade möjligheter för de regioner som hittills har haft svårigheter att locka till sig företag eller arbetskraft.

2.8.6. Regionkommittén vill dock samtidigt betona att detta förutsätter att alla regioner får samma möjligheter och villkor att erbjuda elektroniska lösningar inför framtiden.

2.8.7. Om man inte ser till att alla regioner får tekniska möjligheter och informationsteknologiska resurser, kommer informationssamhället bara att förstärka de regionala olikheterna.

2.8.8. Om man ser till att skapa de nödvändiga förutsättningarna är således informationsteknologin en möjlighet till ökad sammanhållning, men ett hot mot sammanhållningen om man inte främjar förändring och vidtar lämpliga åtgärder.

2.9. Styrmedel: Avreglering, strukturfonderna och sysselsättningspakter

2.9.1. Regionkommittén vill i detta sammanhang peka på tre faktorer som är avgörande för att informationssamhället skall påverka sammanhållningen inom EU:

- avregleringen inom telekommunikationssektorn,

- strukturfonderna,

- sysselsättningspakter.

2.9.2. Alla tre punkterna har behandlats, eller kommer att behandlas, i yttranden från Regionkommittén, men kommittén vill gärna framhålla alla de tre faktorernas betydelse.

2.9.3. Regionkommittén stöder sålunda en fullständig avreglering av telekommunikationssektorn som skall vara fullbordad den 1 januari 1988, efter flera års successiv avreglering.

2.9.4. Regionkommittén vill dock samtidigt påpeka att det är mycket viktigt att avregleringen inte leder till att glesbefolkade regioner försätts i en orimlig eller omöjlig informationsteknologisk situation i form av bristande tekniska resurser och tjänsteutbud.

2.9.5. Regionkommittén noterar därför med tillfredsställelse att kommissionen uppmärksammat behovet av enhetliga tjänster. Det är nämligen av avgörande politisk, ekonomisk och social betydelse att man ser till att det inom hela EU finns grundläggande typer av telekommunikation och informationsteknologi och att försäljning sker till priser som inte snedvrider konkurrensen.

2.9.6. Det är därför också viktigt att det i samband med den ökade avregleringen och det ökade användandet av informationsteknologi inte skapas nya fysiska, tekniska eller lagliga hinder för den fria rörligheten av arbetskraft, varor, tjänster och kapital på den inre marknaden.

2.9.7. Regionkommittén vill samtidigt föreslå att man utnyttjar de möjligheter som strukturfonderna ger att skapa förbättrade infrastrukturer och resurser samt utbildnings- och yrkesutbildningsprogram när det gäller informationsteknologi i de mest eftersatta regionerna inom EU. Som beskrivits kommer detta att öka dessa regioners tillväxt- möjligheter och därmed den europeiska sammanhållningen, och samtidigt förhindra att det uppstår "hål" i det europeiska informations- och teknologinätet.

2.9.8. Slutligen vill Regionkommittén ånyo understryka betydelsen av kommissionens önskan att lägga större tonvikt på de lokala och regionala myndigheternas möjligheter att samordna och utveckla sysselsättningsinsatserna med de politiska, ekonomiska och sociala aktörerna i regionen.

2.9.9. I centrum för många politiska, ekonomiska, sociala och kulturella aktiviteter i regionen är det nämligen en helt naturlig uppgift för de lokala och regionala myndigheterna att ta initiativ till att skapa en bättre dialog och förbättra samarbetet och samordningen av arbetet i de olika sektorerna.

2.9.10. Regionkommittén vill i synnerhet uppmärksamma möjligheterna för de lokala och regionala myndigheterna att inom utbildningssektorn och arbetsmarknadspolitiken utnyttja efterfrågan, önskemål och erfarenheter från sektorerna för att skapa lokala och regionala strategier och handlingsplaner för informationssamhället.

2.9.11. Liksom inom de flesta områden skapas de bästa lösningarna oftast av dem som är insatta i problemet, har kunskaper och resurser samt kännedom om de berördas behov och önskemål.

2.9.12. Med människan i centrum för EU:s initiativ när det gäller att leva och arbeta i informationssamhället kan och skall de lokala och regionala myndigheterna därför spela en huvudroll i dessa initiativ.

2.10. Människan i centrum

2.10.1. På samma sätt som informationsteknologin både kan vara en möjlighet och ett hot för den europeiska sammanhållningen, är informationsteknologin också en chans eller en risk för den europeiska demokratin och den enskilda människans utvecklingsmöjligheter.

2.10.2. Regionkommittén är helt övertygad om att de stora förändringar, som uppstår i kölvattnet på den ökande användningen av informationsteknologin, skapar otrygghet hos stora delar av befolkningen.

2.10.3. Nya typer av arbeten, nya arbetsformer, nya maskiner och ny teknologi skapar otrygghet hos en stor del av befolkningen, som nu snarare upplever en revolutionär än en evolutionär utveckling.

2.10.4. Att utnyttja helt nya medier eller maskiner skapar av naturliga skäl en känsla av otrygghet. Denna otrygghet förstärks av att teknologin ofta är av mycket teknisk art och att informationen är på främmande språk. Nyheter och förändringar kommer dessutom i mycket snabb takt.

2.10.5. Med tanke på den växande generationsklyftan när det gäller bruket av den nya teknologin och den ekonomiska klyftan mellan dem som kan köpa och utnyttja de nya möjligheterna, vill Regionkommittén kraftigt understryka behovet att sätta den enskilda människan i centrum för livs- och arbetsvillkor i informationssamhället.

Regionkommittén anser därför att grönboken i större utsträckning borde ha inriktats på konkreta lösningar för att sätta människan i centrum och på behovet av en tydlig politisk prioritering av initiativ som kan förhindra att informationssamhället skapar ytterligare social utslagning.

2.10.6. Det är sålunda av avgörande betydelse att alla medborgare får kunskap och utbildning för att utnyttja den nya teknologin, och dessutom får praktisk och ekonomisk tillgång till de nya möjligheterna.

2.10.7. Om inte detta uppfylls kommer det att få avgörande konsekvenser för hela det europeiska samhället. Brist på kvalificerad arbetskraft, stora grupper utan möjligheter till sysselsättning och ökade ekonomiska och sociala skillnader kommer bara att vara några av problemen.

2.10.8. I ett samhälle där inte bara en stigande andel av sysselsättningen utan också kommunikation och information är beroende av informationsteknologin, kommer det samtidigt att uppstå demokratiproblem, om inte hela befolkningen görs delaktig i användandet av den nya teknologin.

2.10.9. Regionkommittén har därför full förståelse för grönbokens oro över att den "upplysta demokratin" lider skada om praktiska och teknologiska hinder gör att delar av befolkningen inte får tillgång till kunskap, debatter och information.

2.10.10. Ett aktivt deltagande i samhällslivet är nämligen en förutsättning för att kunna förstå och delta i det demokratiska systemets institutioner och processer. Med informationsteknologin i centrum för utbildning, sysselsättning, informationsförmedling och dialog mellan människor går vägen mot demokrati i informationssamhället därför via ett brett, allmänt utnyttjande av informationsteknologin.

2.10.11. Regionkommittén vill därför ännu en gång betona betydelsen av kommissionens arbete med att trygga och övervaka utvecklingen av gemensamma tjänster.

2.10.12. Regionkommittén vill dessutom föreslå att det inom direkta och indirekta åtgärder och program när det gäller informationssamhället skapas möjligheter till utveckling, försök och erfarenhetsutbyte inom det arbete som syftar till att ge allmän och användarvänlig tillgång till informationsteknologin. I detta sammanhang kan det till exempel gälla initiativ för:

- att öppna datacentrum där man gratis eller mot en billig penning kan få undervisning i teknologin och pröva alla dess möjligheter,

- att biblioteken skall kunna fungera som sådana centra och vara en guide i informationsdjungeln och föra ut information,

- skolors och utbildningsverksamheters möjligheter till och ansvar för att sprida kunskap och erfarenheter och inte minst tillhandahålla hård- och mjukvara under och utanför undervisningstiden,

- att etablera lokala nätverk som kan ge billigare tillgång till olika nätverk och upplysningar om regionens aktiviteter.

2.11. Bättre lokal och regional service

2.11.1. Regionkommittén vill påpeka att lokala och regionala myndigheter har både ansvar för och möjligheter att sätta människan i centrum i informationssamhället.

2.11.2. Ovannämnda initiativ för allmän och användarvänlig tillgång till informationsteknologin genomförs redan med framgång i en rad kommuner och regioner.

2.11.3. De lokala och regionala myndigheterna kan samtidigt via de nära kontakterna med berörda politiska, ekonomiska och sociala institutioner och personer i regionen fungera som samordnare för ökat samarbete och dialog om strategier och handlingsplaner för hur regionen skall ta sig an informationssamhällets krav.

2.11.4. De lokala och regionala myndigheterna kan, och vill, samtidigt utnyttja informationsteknologin för att förbättra den egna servicen inom de områden som specifikt nämns i grönboken:

- Handläggning och åtgärdande av de önskemål som medborgarna framför.

- De funktionshindrades levnadsvillkor.

- Lika möjligheter för kvinnor och män.

- Hälso- och sjukvårdspolitiken.

2.11.5. De lokala och regionala myndigheterna har stora möjligheter att ändra på servicenivån och kvaliteten på tjänsterna till medborgarna. Föreställningen om att kunna ge medborgarna en snabb och effektiv service finns inom hela EU.

2.11.6. Offentliga info-centra, servicecentra och "one-stop-shops", som gör att medborgarna bara behöver vända sig till ett ställe för att få upplysningar och hjälp från det offentliga systemet, bygger på tanken att så många av de "lätta" ärendena som möjligt skall skötas snabbt och på endast en plats.

2.11.7. När de informationsteknologiska systemen införs för att hantera ärenden och dokument kommer en rad administrativa förfaranden sålunda att kunna standardiseras och förenklas. God förvaltning handlar nämligen också om "väntetider" i handläggningen, och här kan de nya systemen bli ett viktigt verktyg.

2.11.8. När man inrättar informationsteknologiska upplysningscentra kommer en ständigt ökande andel av medborgarna och företagen att nöja sig med självbetjäningssystem. Efterhand kommer detta att innebära att resurser frigörs i de offentliga systemen. Detta kommer att göra att man har mer tid för att handlägga mer komplexa ärenden och förbättra servicen till de medborgare som har behov av mer intensiv service och vägledning, till exempel de äldre, socialt utstötta, funktionshindrade osv.

2.11.9. De lokala och regionala myndigheterna har påbörjat försök i denna riktning, men Regionkommittén påpekar att det finns ett stort behov av projekt och erfarenhetsutbyte inom detta område.

2.11.10. Regionkommittén vill dessutom rikta uppmärksamheten mot informationssamhällets konsekvenser för de funktionshindrade. I en rad medlemsländer försöker man redan se till att den nya teknologin och de nya medierna inte skapar nya hinder för de funktionshindrade, utan i stället erbjuder nya möjligheter.

2.11.11. Regionkommittén vill påpeka att det på europeisk nivå kommer att behövas handikappvänlig hård- och mjukvara och speciella initiativ när det gäller de funktionshindrades nya sysselsättningsmöjligheter.

2.11.12. Regionkommittén välkomnar därför kommissionens meddelande om EU:s handikappolitik och uppmanar kommissionen att se till att de lokala och regionala myndigheternas kunskap och erfarenheter tas till vara i de expertgrupper som skall inrättas.

3. Slutsatser

3.1. De lokala och regionala myndigheterna i EU utnyttjar aktivt informationssamhällets möjligheter för att skapa ny sysselsättning, renare teknologi, ytterligare kommunikation/information och fler möjligheter för den enskilde medborgaren.

3.2. Regionkommittén är samtidigt mycket medveten om de stora omläggningar som införandet och utnyttjandet av de nya informations- och kommunikationsinstrumenten har medfört, och kommer att medföra, för alla delar av samhället.

3.3. Regionkommittén välkomnar därför grönboken "Att bo och arbeta i informationssamhället: Människan i centrum", eftersom den är inriktad på politiska, ekonomiska och sociala utmaningar som lokala, regionala och nationella myndigheter och EU-myndigheter står inför. Regionkommittén menar dock att det finns ett behov av mer konkreta handlingar och genomtänkta politiska val, samt en bättre samordning av EU:s initiativ på området.

3.4. Regionkommittén betonar att lokala och regionala myndigheter, genom rådgivning och vägledning, projekt och erfarenhetsutbyte samt dialog och samarbete med regionens politiska, ekonomiska och sociala institutioner och aktörer, aktivt kan bidra till utveckling, debatt och genomförande av:

- nya former för organisation av arbetet,

- förändrade anställnings- och arbetsvillkor på arbetsmarknaden,

- stöd till små och medelstora företag,

- reformer för att garantera en livslång inlärning,

- ökad samhörighet inom EU,

- initiativ för att sätta människan i centrum i informationssamhället,

- en bättre medborgarservice och bättre villkor för funktionshindrade.

3.5. Regionkommittén påpekar samtidigt att utmaningar ofta angrips bäst via ett lokalt och regionalt förankrat samarbete mellan de offentliga myndigheternas politiker, anställda och specialister samt berörda politiska och sociala aktörer, och inte minst privata aktörer från näringslivet i området.

3.6. I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen bör de lokala och regionala myndigheterna därför ha en central roll i arbetet med att hantera informationssamhällets möjligheter och problemställningar samt vid planeringen och genomförandet av EU-åtgärder på området.

3.7. Regionkommittén kräver mot bakgrund av detta att kommissionen aktivt involverar de lokala och regionala myndigheterna och gör dem delaktiga, bl.a. med hjälp av sysselsättningspakter, i arbetet med att:

- formulera strategier och handlingsplaner för informationssamhället,

- utveckla sysselsättningsstrategier,

- stödja små och medelstora företags utvecklings- och omställningsmöjligheter,

- genomföra utbildningsreformer,

- skapa ett ökat lokalt och regionalt samarbete och en dialog.

3.8. Regionkommittén pekar särskilt på behovet av att:

- man i program och åtgärder för lokala och regionala myndigheter - bland annat strukturfonderna - inriktar sig på behovet av kännedom och kunskap om nya former för att organisera arbetet,

- frågan om nya anställnings- och arbetsvillkor på arbetsmarknaden överlåts på arbetsmarknadens parter,

- göra en tydlig politisk och ekonomisk prioritering av de EU-åtgärder och -program som är inriktade på tillväxtmöjligheterna på service- och informationsteknologi-området,

- diskutera hur man kan maximera strukturfondernas bidrag till ett optimalt utnyttjande av informationssamhällets och informationsteknologins möjligheter att skapa förbättrade informationsteknologiska infrastrukturer och resurser i de minst gynnade regionerna i EU,

- göra de lokala och regionala myndigheternas nära kontakt med lokalområdets och regionens många aktörer till en naturlig utgångspunkt för dialog och samarbete för att skapa verkliga möjligheter till utbildning, yrkes- och vidareutbildning samt praktik,

- se till att det i hela EU finns den viktiga telekommunikations- och informationsteknologi som krävs och att försäljningen sker till priser som inte snedvrider konkurrensen,

- det i alla direkta och indirekta åtgärder och program för informationssamhället skapas möjligheter till utveckling, försök och erfarenhetsutbyte när det gäller att skapa offentlig och användarvänlig tillgång till informationsteknologin,

- människan sätts i centrum för initiativ, åtgärder och program för informationssamhället, bl.a. genom att ge alla medborgare jämlik och fri tillgång till informationsteknologiska upplysningar, information och debatter,

- sätta människan i centrum i informationssamhället genom att inrikta sig på informationsteknologins möjligheter att skapa bättre medborgarservice, bättre villkor för funktionshindrade, jämlikhet och en bättre hälsopolitik.

Bryssel den 16 januari 1997.

Regionkommitténs ordförande

Pasqual MARAGALL i MIRA

() EGT nr C 210, 14.8.1995, s. 109.

() EGT nr C 129, 2.5.1996, s. 39.