Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om en översyn av Europeiska gemenskapens åtgärdsprogram för miljön och en hållbar utveckling kallat "Mot en hållbar utveckling"

(96/C 140/04) KOM(95) 647 slutlig - 96/0027(COD)

(Framlagt av kommissionen den 29 februari 1996)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130 s. 3 första stycket i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfarandet, och

med beaktande av följande:

Kommissionen antog den 18 mars 1992 Europeiska gemenskapens åtgärdsprogram för miljön och en hållbar utveckling kallat "Mot en hållbar utveckling" (nedan kallat "programmet").

Europaparlamentet ställde sig genom sin resolution av den 17 november 1992 positivt till de riktlinjer som fastställs i programmet.

Rådet och företrädare för medlemsstaternas regeringar godkände genom en resolution av den 1 februari 1993 (1) programmets allmänna inriktning och strategi.

Ekonomiska och sociala kommittén godkände genom sitt yttrande av den 1 juli 1992 programmets principer och inriktning.

I programmet föreskrivs att en översyn skall göras slutet av 1995, eftersom många av åtgärderna i programmet sträcker sig över en tidsperiod fram till år 2000.

Sedan programmet antogs har det inträffat ett antal händelser som är av betydelse för en hållbar utveckling, särskilt antagandet av Agenda 21 som var ett resultat av FN:s konferens om miljö och en hållbar utveckling samt kommissionens antagande av vitboken om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.

Europeiska unionens utvidgning med de tre nya medlemsstaterna Österrike, Finland och Sverige ställer unionen inför nya utmaningar på miljöområdet och har föranlett gemenskapen att se över vissa bestämmelser inom dess miljölagstiftning.

Em omfattande samrådsförfarande har ägt rum i den översynsprocess som kommissionen genomfört för att skaffa information om vilka framsteg som gjorts hittills och vilka hinder som finns för programmets genomförande.

Kommissionen presenterade i januari 1996 en lägesrapport om programmets genomförande.

Europeiska miljöbyrån presenterade den 10 november 1995 en uppdaterad lägesrapport om miljön som bidrag till översynsprocessen.

Det ursprungliga programmets allmänna strategi, mål och vägledande åtgärder gäller fortfarande, och programmet utgör en lämplig utgångspunkt för gemenskapens och medlemsstaternas genomförande av Agenda 21.

Programmets grundläggande strategi är att till fullo integrera miljöpolitiken och övrig relevant politik genom att samhällets huvudaktörer aktivt samarbetar för att bredda och fördjupa de styrmedel som syftar till att förändra beteenden.

Slutsatserna i lägesrapporten visar att framsteg har gjorts på ett antal områden men att det återstår en hel del att göra för att fortskrida mot en hållbar utveckling.

Lägesrapporten definierar vilka åtgärder som måste få huvudprioritet för att se till att processen mot en hållbar utveckling drivs på ytterligare; gemenskapen bör inrikta sig på ett begränsat antal huvudprioriteringar och andra frågor för att främja programmets genomförande.

Under processen för at fullfölja den inriktning som anges i programmet måste behovet av att integrera miljöhänsyn i all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder definieras i mer operationella termer. Ett antal prioriteringar där åtgärder mest effektivt kan genomföras på gemenskapsnivå inom målsektorerna jordbruk, transport, energi, industri och turism har formulerats i detta syfte.

Detta beslut påverkar inte den rättsliga grunden för de åtgärder som överensstämmer med beslutets målsättningar men som genomförs inom ramen för gemenskapens övriga politik.

Att utveckla fler styrmedel har visat sig svårare än väntat. Utveckling och tillämpning av andra styrmedel som kompletterar lagstiftningen är nödvändig för att uppnå väsentliga förändringar mot en hållbar utveckling i aktuella trender och bruk. Detta förutsätter att de marknadsbaserade och de horisontella styrmedlen vidareutvecklas och att gemenskapens egna finansiella system utnyttjas bättre som medel för att främja en hållbar utveckling.

Det är nödvändigt att säkerställa att miljöåtgärder genomförs och tillämpas på ett bättre sätt, vilket förutsätter åtgärder på alla nivåer i tillsynssystemet.

Kommunikation, information, undervisning och utbildning är viktiga medel för att öka medvetenheten och för att främja förändringar av beteendet i alla delar av samhället.

Gemenskapen har en viktig roll att spela i internationella sammanhang när det gäller åtgärder för miljön och en hållbar utveckling. Det är nödvändigt att möta internationella utmaningar, särskilt den eventuella anslutningen av de associerade länderna i Central- och Östeuropa samt det ökande samarbetet med Medelhavsländerna, att fortsätta den process som inleddes genom FN:konferens om miljö och utveckling och att fortsätta diskussionerna om handel och miljö.

Det är nödvändigt med ytterligare ansträngningar för att förbättra grunden för miljöpolitiken i form av tillförlitliga och jämförbara fakta, statistik och indikatorer och metoder för bedömning av kostnader för och vinster från åtgärder eller avsaknaden av åtgärder.

Det är nödvändigt att vidareutveckla olika tillvägångssätt för att främja en övergång till mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

Det är nödvändigt att främja att ny teknik och ny teknologi utnyttjas på bästa sätt.

Det är nödvändigt att vidareutveckla begreppet delat ansvar, särskilt genom att förstärka dialogen och samarbetet med de aktörer som berörs av utarbetandet av gemenskapens politik och åtgärder.

Gemenskapen har möjlighet att stödja mer sammanhängande och samordnade tillvägagångssätt för åtgärder på lokal och regional nivå på områden som är viktiga för att uppnå en hållbar utveckling, och att stimulera utbyte av information och erfarenheter. Detta är särskilt viktigt för territoriella tillvägagångssätt som rör stadsmiljö och kustområden, samt initiativ som rör naturskyddsområden.

Gemenskapen kommer att vidareutveckla sin politik rörande de miljöfrågor som omfattas av programmet, och särskild vikt kommer att läggas vid ett antal frågor där åtgärder på gemenskapsnivå kommer att vara mest fördelaktiga.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemenskapen bekräftar sitt engagemang i inriktningen och strategin i programmet "Mot en hållbar utveckling", som antogs av kommissionen den 18 mars 1992, och som mottogs positivt genom parlamentets resolution av den 17 november 1992 och godkändes genom rådets resolution av den 1 februari 1993. Medlemsstaterna, företagen och medborgarna uppmuntras att ta sitt ansvar för att till fullo delta i det fortsatta genomförandet av programmet och för att försöka påskynda processen.

För att påskynda processen och för att säkerställa att den inriktning som fastställs i programmet fullföljs mer effektivt skall gemenskapen själv inrikta sig på fem huvudprioriteringar och fem andra frågor som skall ge en extra skjuts åt programmets genomförande.

Gemenskapen skall oberoende av dessa särskilda prioriteringar fullfölja alla andra åtgärder som inletts genom programmet.

Detta beslut påverkar inte den rättsliga grunden för de åtgärder som överensstämmer med detta programs målsättningar men som genomförs inom ramen för gemenskapens övriga politik.

DEL 1 HUVUDPRIORITERINGAR

Artikel 2

Integration av miljöaspekter i övrig politik

Gemenskapen skall utveckla förbättrade tillvägagångssätt för att integrera miljöaspekter på övriga politiska områden, i syfte att underlätta processen i riktning mot en hållbar utveckling.

När det gäller programmets målsektorer skall gemenskapen inrikta sig på följande prioriteringar där åtgärder kan genomföras mest effektivt på gemenskapsnivå:

2.1. I fråga om jordbruk är prioriteringarna att

a) vidareutveckla sambanden mellan styrmedel för jordbruksmarknaden och miljökraven i enlighet med reformprocessen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, genom att förlita sig mindre på marknadsprisstöd och ersätta det med direkta stödåtgärder, vilka där så är lämpligt kan förknippas med miljöhänsyn, samt med bättre integrerad marknadspolitik, landsbygdsutveckling och miljöpolitik. Sådana åtgärder skall inbegripa övervaknings- och rapporteringsskyldigheter,

b) sörja för att information regelbundet lämnas om vilken belastning och vilka effekter olika jordbruksmetoder har på miljön, som till exempel uppgifter om användningen av gödningsmedel och bekämpningsmedel, vattenförbrukning och vattenkvalitet samt markanvändning,

c) främja extensiva produktionsmetoder, hållbara odlingsmetoder och biodynamisk odling i nära samarbete med de berörda aktörerna. Gemenskapen skall fortsätta att uppmuntra utvecklingen av lokala initiativ och sprida information om dessa,

d) ytterligare utveckla en integrerad strategi för en hållbar användning av bekämpningsmedel, inbegripet mer detaljerade bestämmelser om distribution och försäljning av bekämpningsmedel och om begränsningar av användningen och ersättning av de farligaste bekämpningsmedlen,

e) utveckla ett vittomspännande tillvägagångssätt för landsbygdens utveckling, inbegripet övervakning och samordning av olika berörda politiska styrmedel.

Gemenskapen skall utveckla ett mer vittomspännande och strategiskt tillvägagångssätt för skogsvård mot en hållbar kretsloppsanpassad utveckling, i syfte att främja bättre samordning och sammanhållning av åtgärder och politik och för att möta utvecklingen internationellt.

2.2. I fråga om transporter är prioriteringarna att

a) lägga större vikt vid de faktorer som styr efterfrågan på transporter genom att

- utveckla åtgärder för att i högre grad införliva de externa kostnaderna i transportpriserna som en nödvändig åtgärd för att kunna påverka användarnas val för att nå en rationellare nivå i efterfrågan på transporttjänster,

- främja en bättre integrering av markanvändning och transportplanering samt främja åtgärder för att hantera efterfrågan, som t.ex. informationsteknologi,

b) fortsätta ansträngningarna för att nå målet att minska obalansen mellan de olika transportsätten, särskilt genom att

- utveckla och tillämpa ett antal kriterier och metoder för strategisk bedömning av miljöaspekterna i transportinfrastrukturplaner för transeuropeiska nätverk,

- undersöka möjligheterna att använda gemenskapsfinansiering för att främja bättre balans mellan olika transportsätt,

- utveckla en ram för att lösa miljöproblem orsakade av godstrafik med tunga fordon, inbegripet situationen i transitområden,

- främja användandet av miljövänligare transportmetoder, exempelvis offentliga färdmedel,

c) ytterligare skärpa bestämmelserna för utsläpp och buller från vägfordon och flygplan och för bränslekvalitet, utveckla åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från bilar samt skärpa gemenskapsbestämmelserna för inspektion och underhåll av fordon,

d) främja erfarenhetsutbyte mellan lokala myndigheter rörande hållbara transportinitiativ.

2.3. I fråga om energi är prioriteringarna att

a) stödja utvecklingen och användningen av energisnåla tekniker och metoder inbegripet förnyelsebara energikällor, genom finansieringsåtgärder och åtgärder för att medvetandegöra och informera, samt utveckla kriterier för urval av stödprogram i syfte att avhjälpa incitament som har skadliga effekter,

b) uppmuntra genomförande av alla åtgärder för styrning av energiefterfrågan samt införlivande av externa kostnader och intäkter genom skatteincitament och genom att ge större tyngd åt andra medel än skatter, samt förbättrad samordning av initiativ för att medvetandegöra konsumenterna i gemenskapens energibesparingsprogram,

c) kraftigare betona användningen av energieffektivitetsstandarder för apparater och skärpa dessa standarder inom ramen för vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt och sörja för märkning som visar hur energieffektiva apparaterna är,

d) vidareutveckla gemenskapsramen för frivilliga avtal som överensstämmer med konkurrensreglerna.

2.4. I fråga om industrin är prioriteringarna att

a) aktivt stödja den pågående utvecklingen av miljöstyrningssystem inom industrisektorn, se över miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen och utveckla program för att ytterligare främja miljömedvetenhet inom industrin, särskilt små och medelstora företag, liksom för att främja yrkesutbildning och tekniskt stöd,

b) utveckla ett ramverk för en integrerad kretsloppsinriktad produktpolitik, som till exempel riktar in sig på vidareutveckling av kretsloppsanalyser och tar hänsyn till eventuella följder för den inre marknaden,

c) förbättra lagstiftningen för en sammanhängande och allsidig kontroll av föroreningar från industrianläggningar, utveckla ett kompletterande ramverk för integrerad bekämpning av föroreningar med beaktande av mindre anläggningars särskilda problem och främja integrationen av externa kostnader,

d) utveckla åtgärder för att förbättra industrins medvetenhet på miljöområdet, t.ex. hjälpmedel för bättre företagsinformation, bl.a. bästa tillgängliga teknologi, bättre spridning av renare teknologi och främjande av mest miljövänliga metoder,

e) utveckla tillvägagångssätt för att främja upprättandet av företag i miljöbranschen,

f) prioritera små och medelstora företags problem när det gäller tekniska och finansiella hinder för användning av teknik som är ren i förhållande till miljön.

2.5. Beträffande turism är prioriteringarna att

a) fastställa regelbunden rapportering av turismens belastning och påverkan på miljön, inbegripet frågor rörande hållbart utnyttjande av kustområden,

b) stödja åtgärder för att väcka medvetande i syfte att främja miljövänlig användning av turistresurser, inbegripet transporter till och från turistorter,

c) främja genomförande av nydanande god sed för hållbar utveckling inom turism.

Artikel 3

Utveckling av fler styrmedel

Gemenskapen skall utveckla och använda en bredare blandning av styrmedel i syfte att uppnå verkliga förändringar av aktuella trender och bruk för en hållbar utveckling.

3.1. I fråga om utvecklingen av effektiva marknadsbaserade styrmedel som ett medel för att genomföra politiken skall särskild hänsyn tas till

a) miljöavgifter,

b) tillämpning av begreppet miljöansvar,

c) frivilliga avtal som förhandlats fram på miljöområdet och som överensstämmer med konkurrensreglerna,

d) uppmuntran till skattereformer som ett medel för att sykdda och förbättra miljön.

3.2. I fråga om horisontella styrmedel är prioriteringarna att

a) utveckla tillvägagångssätt för bedömning av planers och programs miljökonsekvenser och effekter samt främja utvecklingen av metoder, utbildningsmaterial och hjälpmedel för bedömning av projekt, planer och program,

b) överväga en utvidgning av miljöstyrnings- och miljörevisionsordningen till andra verksamhetsområden än industrin,

c) stärka betydelsen av standardisering, särskilt genom att miljöaspekter tas med vid utarbetandet av standarder för industrin,

d) utveckla kriterier för att bedöma överensstämmelsen av nuvarande gemenskapspolitik och gemenskapsstyrmedel, däribland finansiering, med kraven på en hållbar utveckling,

e) se över gemenskapsreglerna och förfarandena för offentlig upphandling i syfte att på ett bättre sätt införliva miljöhänsyn utan att rubba den rättvisa konkurrensen.

3.3. Gemenskapen skall prioritera förbättringen av sina egna finansiella stödmekanismer som ett medel för att främja en hållbar utveckling. Gemenskapen skall när det gäller alla dess finansieringssystem, och särskilt struktur- och sammanhållningsfonderna, säkerställa att miljöhänsyn integreras på ett bättre sätt och att det sker en bättre utvärdering av systemens miljökonsekvenser så att kvaliteten på stödåtgärderna förbättras från miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt.

3.4. Gemenskapen skall fullfölja sin strävan efter att säkerställa att de möjligheter som ny teknik och teknologi erbjuder för en hållbar utveckling inom områden som jordbruk, livsmedelindustri, kemisk industri och läkemedelsindustri, miljörening och utveckling av nya material och energikällor utnyttjas till fullo.

Artikel 4

Genomförande och tillämpning av lagstiftning

Gemenskapen skall öka ansträngningarna på alla nivåer för att säkerställa att miljölagstiftningen genomförs och tillämpas på ett mer effektivt sätt.

Prioriteringarna är att

a) förbättra det rättsliga ramverket för miljöpolitiken genom att anta mer sammanhängande och allsidiga tillvägagångssätt inom vissa sektorer genom att på lämpligt sätt förenkla lagstiftningsförfaranden och administrativa förfaranden och genom att ägna särskild uppmärksamhet åt antagna åtgärders verkställbarhet,

b) stärka betydelsen hos och tillämpningen av de rapporteringskrav som förekrivs i gemenskapslagstiftningen,

c) stärka samarabetet mellan de behöriga myndigheter som ansvarar för lagstiftningens genomförande och verkställighet,

d) överväga möjligheten att förbättra tillträdet till rättssystemet för att göra det lättare fölr allmänheten att engagera sig i genomflörandet och tillämpningen av miljöpolitiken,

e) överväga huruvida sanktioner kan införas för bristande efterlevnad i ny lagstiftning.

Artikel 5

Ökat medvetande

Gemenskapen betonar vikten av kommunikation, information, undervisning och utbildning som ett sätt att stimulera medvetenheten om frågor som rör en hållbar utveckling och för att främja av beteendeförändringar på alla samhällsområden. Gemenskapen skall öka sina ansträngningar för att göra medborgarna i gemenskapen mer medvetna och bättre informerade om frågor som rör en hållbar utveckling.

Prioriteringarna är att

a) göra information om miljösituationen tillgänglig och överväga hur information kan göras tillgänglig som genomförandet av gemenskapslagstiftning rörande miljön tillgänglig i syfte att öka allmänhetens medvetenhet,

b) främja införlivandet av begreppet en hållbar utveckling i undervisnings- och utbildningsprogram inom gemenskapen,

c) utveckla ett system för fortlöpande utvärdering och tillfredsställande spridning av resultaten från Life-projekten,

d) främja miljövänlig hushållning för gemenskapens egna institutioner, att underlätta utbyte av bästa tillvägagångssätt och sprida information så brett som möjligt.

Artikel 6

Internationellt samarbete

Gemenskapen skall förstärka sin roll i internationellt arbete för miljön och en hållbar utveckling. Detta innebär i synnerhet att inriktningen på samarbete med länder i Central- och Östeuropa samt i Medelhavsområdet stärks och att gemenskapens roll ökar i fråga om de miljöfrågor som fastställts i Agenda 21, samt i fråga om bilateralt och multilateralt samarbete på områden som berör hållbar utveckling.

6.1. För länderna i Central- och Östeuropa är prioriteringarna att

a) även i fortsättningen utveckla en allsidig strategi rörande miljöfrågor inom ramen för en strategi för förberedande av de associerade länderna i Central- och Östeuropa för anslutning,

b) fortsätta samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa inom detta område, inom den ram som utgörs av Europaavtalen, vilket inbegriper fortsatt finansiellt samarbete, inklusive tekniskt stöd särskilt för ett närmande av miljölagstiftning och dess tillämpning och genomdrivande, investeringsstöd till miljöinfrastruktur samt samarbete för att främja de miljövänligaste metoderna,

c) göra Life-programmet tillgängligt för de associerade länderna i Central- och Östeuropa.

6.2. För Medelhavsländerna och Medelhavsområdet är prioriteringarna att

a) i enlighet med den förklaring som utfärdades vid konferensen i Barcelona i november 1995 utveckla regionala förfaranden genom regelbunden dialog samt mer omfattande och förbättrat samarbete, särskilt i fråga om finansiellt och tekniskt stöd,

b) fastställa ett åtgärdsprogram för Medelhavsområdet, utgående från de prioriteringar som gäller på kort och medellång sikt, och att tillhandahålla mekanismer för att övervaka dess genomförande.

6.3. I fråga om internationella miljöfrågor är prioriteringarna att

a) före FN:s generalförsamlings extra möte år 1997, förbereda ett meddelande om tillämpningen av Agenda 21 i all relevant gemenskapspolitik som en del av gemenskapens pågående arbete till stöd för FN:s kommission för en hållbar utveckling,

b) genomföra en översyn av politiken för att integrera begreppet en hållbar utveckling i tillämpningen av Lomékonventionen och utvärdera gemenskapens utvecklingsstöd generellt för att säkerställa att systemen för miljöhänsyn följs,

c) stödja internationellt arbete för att upprätta indikatorer för en hållbar utveckling och för att mäta biståndsutgifter som är inriktade mot miljöändamål,

d) arbeta för att skärpa de bestämmelser som rör verkställighet och tvistlösning när internationella avtal skall revideras,

e) fortsätta miljösamarbetet inom Östersjöområdet,

f) stärka miljödelen i samarbetet med de nya oberoende staterna, särskilt med inriktning på kapacitetsutveckling och tekniskt stöd inom ramen för TACIS-programmet,

g) stärka miljödelen i samarbetet med länderna i Asien och Latinamerika i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 443/92 (2) och med de allmänna målsättningar som gäller för samarbete mellan gemenskapen och berörda regioner.

6.4. I fråga om handel och miljö är prioriteringarna att

a) aktivt delta i internationella diskussioner som rör frågor om handel och miljö där gemenskapen skall främja en väl avvägd balans mellan miljö och handel, med betoning på integration av miljövillkor i det multilaterala handelssystemet,

b) ge företräde åt multilaterala lösningar på problem inom handel och miljö, och samtidigt respektera handelsprinciper och främja öppenhet i fastställandet och genomförandet av miljöåtgärder, inbegripet nya styrmedel i miljöpolitiken.

DEL 2 ÖVRIGA FRÅGOR SOM SÄRSKILT SKALL UPPMÄRKSAMMAS

Artikel 7

Förbättring av grunden för miljöpolitiken

Gemenskapen skall säkerställa att dess miljöpolitik grundar sig på tillförlitliga och jämförbara fakta, statistik och indikatorer, på sund vetenskaplig information och på en bedömning av kostnader och vinster av åtgärder eller avsaknad av åtgärder.

Särskild uppmärksamhet skall ges åt att

a) fastställa och åtgärda bristerna i aktuella grundläggande statistiska uppgifter om miljön, utveckla integrationen av miljöaspekter i fakta och statistik på andra politiska områden och säkerställa att dessa fakta finns tillgängliga,

b) främja utvecklingen av miljöindikatorer, indikatorer för resultat på alla viktiga politiska områden samt indikatorer för en hållbar utveckling som måttstock för att mäta fortskridandet mot en hållbar utveckling och för att möjliggöra fastställandet av mål och riktmärken för verksamheten,

c) stärka sambandet mellan vetenskaplig forskning och utvecklingspolitik och miljöpolitik,

d) vidareutveckla användningen av ekonomiska utvärderingsmetoder för miljön (kostnadseffektivitet, lönsamhetsanalys samt konsekvensbeskrivningar för företagen),

e) upprätta satellitkonton till de nationella räkenskaperna som ett första steg mot en integration av miljöaspekter i de nationella räkenskapernas begrepp och förfaranden.

Artikel 8

Hållbara produktions- och konsumtionsmönster

Gemenskapen skall vidareutveckla styrmedel och åtgärder för att förbättra förnyelsen inom industrin för en hållbar utveckling och främja medvetenhet och förändringar av beteenden hos industrin och konsumenterna i syfte att gå vidare mot mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

Artikel 9

Delat ansvar och partnerskap

Gemenskapen skall uppmuntra praktiska sätt att förbättra gemensamma åtgärder och partnerskap för att säkerställa en hållbar utveckling. Den skall utveckla bättre sätt att föra en dialog och säkerställa att en lämplig sammansättning av aktörer är engagerade i utarbetandet och genomförandet av dess politik och åtgärder.

Artikel 10

Främjande av lokala och regionala initiativ

Gemenskapen skall uppmuntra till vidareutvecklad verksamhet på lokal och regional nivå i frågor som är betydelsefulla för att uppnå en hållbar utveckling, särskilt territoriella tillvägagångssätt, med inriktning på stadsmiljö, landsbygd, kustområden och öar, kulturminnesvård och naturskyddsområden. För det ändamålet skall särskild uppmärksamhet ägnas åt att

a) ytterligare främja möjligheten till fysisk planering som ett instrument för att underlätta en hållbar utveckling, och att vidareutveckla initiativen Europa 2000+ och Europeiska utsikter för fysisk planering som grund för att skapa samförstånd bland de politiskt ansvariga när det gäller den sektoriella utvecklingspolitikens territoriella konsekvenser,

b) utveckla ett allsidigt närmande till urbana frågor med särskild tonvikt på den hjälp som krävs för att stödja lokala myndigheters åtgärder för att genomföra programmet och Agenda 21 lokalt,

c) utveckla ett demonstrationsprogram om integrerad förvaltning av kustområden i syfte att visa följderna av förbättrade informations- och samrådssystem för genomförandet av en hållbar utveckling, samt fastställa behovet av ytterligare åtgärder på gemenskapsnivå och andra nivåer,

d) utveckla en strategi för att uppmuntra lokala utvecklings- och sysselsättningsinitiativ som bidrar till bevarandet av naturområden som är understödda av strukturfonderna.

Artikel 11

Miljöfrågor

Gemenskapen skall vidareutveckla sin politik när det gäller de olika miljöfrågorna i programmet på grundval av höga krav på miljöskydd och skall särskilt lägga tonvikten på åtgärder som rör följande frågor som kan genomföras mest effektivt på gemenskapsnivå:

11.1. I fråga om klimatförändringar och uttunning av ozonskiktet skall särskild uppmärksamhet ägnas åt att

a) upprätta mål för minskning av utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser till år 2005 och 2010, samt fastställa vilken politik och vilka åtgärder som är nödvändiga för att uppnå dessa mål,

b) förstärka gemenskapens kontrollåtgärder rörande halogenklorfluorkarboner (HCFC) och metylbromid, samt klorfluorkarboner (CFC) och haloner, och främja forskning som syftar till att finna lämpliga alternativ till dessa ämnen.

11.2. I fråga om försurning och luftkvalitet skall särskild uppmärksamhet ägnas åt att

a) utveckla en strategi för att säkerställa att de kritiska belastningsgränserna för exponering av försurande föroreningar inte överskrids,

b) fastställa eller ändra kvalitetsmålen för vissa föroreningar, och utveckla gemensamma förfaranden för att bedöma och kontrollera luftkvaliteten.

11.3. I fråga om förvaltning av vattenresurser skall särskild uppmärksamhet ägnas åt att utveckla en allsidig strategi och fastställa ett integrerat tillvägagångssätt för planering och förvaltning av grundvatten- och ytvattenresurserna som betonar både de kvantitativa och de kvalitativa aspekterna och kan trygga en hållbar användning av Europas bihav.

11.4. I fråga om avfallshantering skall gemenskapen uppdatera den nuvarande avfallsstrategin mot bakgrund av den utveckling som skett sedan 1989. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt att

a) utveckla ett ramverk för inhämtning av jämförbara fakta,

b) utveckla ett mer sammanhängande närmande till definitioner och principer när det gäller lagstiftning för avfallshantering, särskilt i syfte att säkerställa överensstämmelse mellan förteckningar över farligt avfall,

c) utvärdera erfarenheterna från programmet om prioriterade avfallsflöden,

d) stödja upprättandet av väl fungerande marknader för returprodukter, utgående från livscykelanalyser,

e) utveckla principer för producentansvar som tar hänsyn till eventuella följder för den inre marknaden och principen för delat ansvar.

11.5. I fråga om buller skall särskild uppmärksamhet ägnas åt att utveckla ett bullerbekämpningsprogram som skall omfatta en allmän bestämmelse om information till allmänheten, gemensamma bullerexponeringsindex, mål för ljudkvalitet och ljudemissioner från produkter.

11.6. I fråga om naturskydd och biologisk mångfald skall gemenskapen, när den genomför sin övriga politik, säkerställa en fullständig integration av hänsyn till naturskydd och biologisk mångfald.

11.7. I fråga om hantering av risker och olyckor skall särskild uppmärksamhet ägnas åt att

a) se över befintlig lagstiftning för export och import av farliga kemikalier, särskilt när det gäller principen för förhandsmedgivande (prior informed consent),

b) vidareutveckla åtgärder för bekämpningsmedel inom jordbruket och övriga bekämpningsmedel i syfte att säkerställa en hållbar användning av dessa,

c) vidareutveckla strategier för att uppfylla Agenda 21 i fråga om ersättning eller avveckling av giftiga kemikalier,

d) vidare översyn av den lagstiftning som berör nya teknologier.

(1) EGT nr C 138, 17.5.1993, s. 1.

(2) EGT nr L 52, 27.2.1992, s. 1.