GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) NR 22/95 antagen av Rådet den 28 september 1995 inför antagandet av Europaparlamentets och Rådets beslut om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 331 , 08/12/1995 s. 0001

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemeneskapen, särskilt artikel 129d första stycket i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med artikel 189b i Fördraget(4), och

med beaktande av följande:

Upprättandet och utbyggnaden av transeuropeiska nät bidrar till förverkligandet av viktiga mål för gemenskapen, t.ex. att säkerställa den gemensamma marknadens funktion och stärkandet av den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

Upprättandet och utbyggnaden av transeuropeiska nät inom transportsektorn i hela gemenskapen har även som särskilda mål att säkerställa en varaktig framkomlighet för personer och varor under bästa möjliga betingelser i socialt, säkerhets- och miljöhänseende samt att integrera alla transportslag med beaktande av deras komparativa fördelar,

Kommissionens vitbok om utvecklingen av en gemensam transportpolitik rekommenderar ett optimalt utnyttjande av befintlig kapacitet, integrering av samtliga nät för olika transportslag i ett transeuropeiskt nät för transporter på vägar, järnvägar, inre vattenvägar, med flyg och till sjöss av såväl gods som passagerare, samt för kombinerade transporter.

En integrering av näten på europeisk nivå kan endast ske genom en gradvis utbyggnad genom att transportslagen länkas samman för ett effektivare utnyttjande av de olika transportslagens inneboende fördelar.

För att uppnå dessa mål krävs en orienterande gemenskapsåtgärd med iakttagande av subsidiaritetsprincipen. Det är lämpligt att fastställa huvudlinjerna och prioriteringarna för den planerade gemenskapsåtgärden inom området för transeuropeiska transportnät.

Det är nödvändigt att fastställa de projekt av gemensamt intresse som motsvarar målen och ingår i de fastställda prioriteringarna. Endast projekt med potentiell ekonomisk livskraft bör tas i beaktande.

Vid genomförande av projekt av gemensamt intresse måste medlemsstaterna ta hänsyn till miljöskyddet genom studier av projektens inverkan på miljön i enlighet med rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om utvärdering av vissa offentliga och privata projekts inverkan på miljön(5) och genom tillämpning av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter(6).

Projekt av gemensamt intresse bör fastställas, inte bara vad gäller de olika transportslagen i ett multimodalt perspektiv, utan även beträffande systemen för trafikstyrning och trafikinformation till trafikanterna samt systemen för positionsbestämning och navigering.

Kommissionen bör vartannat år överlämna en rapport om genomförandet av detta beslut och vart femte år en rapport där det anges om riktlinjerna behöver revideras.

En kommitté bör inrättas vid kommissionen som särskilt skall biträda denna vid dess granskning av dessa riktlinjers genomförande och utveckling.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT 1 ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 1

Syfte

1. Detta beslut syftar till att fastställa de riktlinjer som täcker målsättningarna, prioriteringarna och huvudlinjerna i de planerade åtgärderna på området för det transeuropeiska transportnätet. Dessa riktlinjer fastställer projekt av gemensamt intresse vars genomförande bör bidra till en utbyggnad av nätet på gemenskapsnivå.

2. De riktlinjer som avses i punkt 1 bildar en allmän referensram som skall främja medlemsstaternas och, vid behov, gemenskapens åtgärder vid genomförandet av projekt av gemensamt intresse vilkas syfte är att säkerställa det transeuropeiska transportnätets inre överensstämmelse, inbördes sammankoppling och möjlighet till samordning samt att göra det tillgängligt. Dessa projekt utgör ett gemensamt mål vars genomförande beror på hur pass långt de framskridit och om ekonomiska resurser finns disponibla, utan att en medlemsstats eller gemenskapens ekonomiska åtaganden påverkas. Riktlinjerna skall även syfta till att underlätta åtaganden från den privata sektorn.

3. De väsentligaste kraven vad gäller det transeuropeiska transportnätets möjlighet till inbördes sammankoppling och telematiken för transporterna fastställs särskilt.

Artikel 2

Mål

1. Det transeuropeiska transportnätet skall gradvis införas på gemenskapsnivå fram till år 2010 genom att infrastrukturnät för land-, sjö- och lufttransporter integreras i enlighet med översiktsplanerna på kartorna i bilaga I eller specifikationerna i bilaga II.

2. Nätet skall

a) på ett område utan inre gränser och under bästa möjliga sociala och säkerhetsmässiga betingelser, säkerställa en varaktig framkomlighet för personer och varor med beaktande av gemenskapens mål, särskilt vad gäller miljön samt bidra till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen,

b) erbjuda användarna en infrastruktur av hög standard under bästa möjliga ekonomiska villkor,

c) inbegripa samtliga transportslag med beaktande av deras respektive fördelar,

d) medge ett optimalt utnyttjande av befintlig kapacitet,

e) kunna samordnas i så stor utsträckning som möjligt,

f) vara ekonomiskt livskraftigt i så stor utsträckning som möjligt,

g) täcka gemenskapens medlemsstaters hela territorium så att den allmänna tillgängligheten underlättas, knyta samman öar, randområden och inlandsområden med de centrala regionerna och förena de stora tätorterna och gemenskapens regioner utan flaskhalsar,

h) kunna förbindas med näten i staterna i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), länderna i Central- och Östeuropa samt medelhavsländerna samtidigt som möjligheten till samordning och tillgänglighet till dessa nät främjas i den utsträckning som svarar mot gemenskapens intressen.

Artikel 3

Nätets omfattning

1. Det transeuropeiska nätet omfattar transportinfrastruktur liksom trafikstyrnings-, positionsbestämnings- och navigeringssystem.

2. Transportinfrastrukturerna omfattar vägnät, järnvägsnät och nät av inre vattenvägar, kusthamnar och flygplatser och förbindelsepunkter såsom hamnar vid inre vattenvägar och omlastningscentraler.

3. Trafikstyrnings-, positionsbestämnings- och navigeringssystemen omfattar sådana tekniska, data- och telekommunikationsinstallationer som krävs för att nätet skall fungera samstämmigt och trafiken styras effektivt.

Artikel 4

Huvudlinjerna i åtgärdsprogrammet

Gemenskapens huvudlinjer i åtgärdsprogrammet gäller:

a) Utarbetande och revidering av översiktsplanerna över näten,

b) fastställande av projekt av gemensamt intresse,

c) utbyggnad av det befintliga nätet,

d) främjande av nätets driftskompatibilitet,

e) bästa möjliga kombination av olika transportslag, särskilt genom upprättande av sammankopplingspunkter,

f) strävan efter sammanhängande och kompletterande finansiella insatser i överensstämmelse med de regler som gäller för varje finansiellt instrument,

g) satsningar på forskning och utveckling,

h) samarbete och slutande av lämpliga avtal med tredje land som berörs av nätutbyggnaden,

i) aktiv verkan för att medlemsstaterna och internationella organisationer prioriterar de mål som gemenskapen strävar mot,

j) främjande av ett kontinuerligt samarbete mellan berörda parter.

Artikel 5

Prioriteringar

Åtgärdsprogrammets prioriteringar gäller, med beaktande av de mål som anges i artikel 2:

a) Utbyggnad av förbindelser, viktiga förbindelselänkar och sammankopplingar som gör det möjligt att avlägsna flaskhalsar, färdigställa avsnitt som saknas och komplettera de stora förbindelselederna,

b) utveckling av nätets tillgänglighet för att kunna knyta samman öar, inlandsområden och randområden med gemenskapens centrala regioner,

c) optimal kombination och integrering av olika transportslag,

d) successiv samordning av de olika delarna av nätet,

e) optimering av den befintliga infrastrukturens kapacitet och effektivitet,

f) upprättande och iordningställande av sammankopplingsknutpunkter och anordningar för överföring av gods mellan olika transportslag,

g) förbättring av nätets säkerhet och driftsäkerhet,

h) integrering av miljöaspekten vid idrifttagandet och utbyggnaden av nätet,

i) utveckling och installation av system för styrning och kontroll av trafiken på nätet samt för information till nätets användare i syfte att få till stånd ett optimalt utnyttjande av infrastrukturen,

j) genomförande av studier som bidrar till en bättre utformning av det transeuropeiska transportnätet.

Artikel 6

Nät i tredje land

Rådet beslutar från fall till fall och i enlighet med tillämpliga förfaranden i fördraget om gemenskapen skall främja projekt av gemensamt intresse och nätens inbördes sammankoppling och driftskompatibilitet för att säkerställa sammanhanget mellan näten i tredje land och det transeuropeiska transportnätet.

Artikel 7

Projekt av gemensamt interesse

1. Med iakttagande av bestämmelserna i fördraget, särskilt vad gäller konkurrensreglerna, skall varje projekt betraktas som projekt av gemensamt intresse som

- uppfyller de mål som beskrivs i artikel 2,

- avser ett sådant nät som beskrivs i artikel 3,

- inryms i de prioriteringar som anges i artikel 5,

- uppvisar en potentiell ekonomisk livskraft med tanke på samhällsekonomiska kostnader och nytta.

2. Varje projekt skall beröra en sådan del av nätet som beskrivs i artiklarna 8 16 och i synnerhet

- avse de förbindelser som fastställs i kartorna i bilaga I och/eller

- motsvara de specifikationer eller kriterier som anges i bilaga II.

AVSNITT 2 VÄGNÄTET

Artikel 8

Beskrivning

1. Det transeuropeiska vägnätet består av motorvägar och vägar av hög standard, befintliga, nya eller sådana som skall byggas ut, och som

- spelar en viktig roll i fjärrtrafiken, eller

- fungerar som förbifarter vid större städer och tätortsområden utefter nätets delsträckor, eller

- sörjer för sammankoppling med övriga transportslag, eller

- knyter samman inlandsområden och randområden med gemenskapens centrala regioner.

2. Nätet garanterar trafikanterna en hög, jämn och kontinuerlig nivå på service, komfort och säkerhet.

3. Nätet omfattar infrastruktur för trafikstyrning och trafikinformation och bygger på ett aktivt samarbete mellan europeiska, nationella och regionala trafikstyrningssystem.

AVSNITT 3 JÄRNVÄGSNÄTET

Artikel 9

Beskrivning

1. Järnvägsnätet består av höghastighetsjärnvägsnätet och det konventionella järnvägsnätet.

2. Höghastighetsnätet består av:

- banor särskilt konstruerade för höghastighet och utrustade med ny eller befintlig teknik för hastigheter på i allmänhet 250 km/h eller däröver,

- banor särskilt anpassade för höghastighet och utrustade för hastigheter på cirka 200 km/h,

- banor särskilt anpassade för höghastighet och av specifik karaktär på grund av topografiska förhållanden, terräng eller stadsbebyggelse, där hastigheten måste anpassas från fall till fall.

Detta nät utgörs av de banor som anges i bilaga I som höghastighetsbanor eller järnvägsbanor som anpassats för höghastighet.

3. Det konventionella järnvägsnätet betår av banor för konventionell järnvägstransport, inklusive de järnvägsförbindelser för kombinerade transporter som avses i artikel 13.

4. Järnvägsnätet

- spelar en viktig roll i fjärrjärnvägstrafiken med gods och passagerare,

- spelar en viktig roll för driften av kombinerade fjärrtransporter,

- möjliggör sammankoppling med näten för andra transportslag och tillgång till regionala och lokala järnvägsnät.

5. Järnvägsnätet erbjuder användarna en hög kvalitets- och säkerhetsnivå, tack vare sin kontinuitet och en gradvis införd driftskompatibilitet, som erhålls bl.a. genom teknisk överensstämmelse och ett samstämmigt trafikledningssystem.

AVSNITT 4 NÄTET FÖR INRE VATTENVÄGAR OCH INLANDSHAMNAR

Artikel 10

Beskrivning

1. Det transeuropeiska nätet för inre vattenvägar består av floder och kanaler samt olika bifloder och förgreningar som binder samman dessa. Det möjliggör särskilt att industriregioner och större tätbebyggda områden länkas samman och förbinds med hamnarna.

2. Nätets vattenvägar skall minst uppfylla de tekniska krav som gäller för vattenvägar av klass IV, som medger passage av 80 85 m långa och 9,5 m breda fartyg eller pråmar. Om vattenvägar som ingår i nätet skall moderniseras eller anläggas skall de tekniska kraven motsvara minst klass IV och dessutom medge senare uppgradering till klass Va/Vb samt på tillfredsställande sätt medge passage av fartyg som används vid kombinerade transporter. Inre vattenvägar av klass Va skall medge passage av 110 m långa och 11,40 m breda fartyg eller pråmar medan klass Vb skall medge passage av 172-185 m långa och 11,40 m breda pråmar.

3. Hamnarna i de inre vattenvägarna, utgör en del av nätet särskilt som förbindelsepunkter mellan sådana inre vattenvägar som avses i punkt 2 och andra transportslag.

4. Nätet omfattar infrastrukturen för trafikstyrningen.

AVSNITT 5 KUSTHAMNAR

Artikel 11

Beskrivning

Kusthamnarna gör det möjligt att utveckla sjötransporten och utgör öarnas trafikförbindelsepunkter till sjöss samt fungerar som förbindelsepunkter mellan sjötransport och övriga transportslag. De erbjuder aktörerna inom transportsektorn utrustning och tjänster. Hamnarnas infrastruktur erbjuder en rad transporttjänster för passagerare och gods, förbindelser inom gemenskapen och med tredje land, färjetrafik inbegripet, samt sjöfart på kortare och längre sträckor, inklusive kusttrafik.

AVSNITT 6 FLYGPLATSER

Artikel 12

Beskrivning

1. Det transeuropeiska flygplatsnätet består av flygplatser, som är belägna på gemenskapens territorium, är öppna för kommersiell flygtrafik och uppfyller kriterierna i bilaga II. Dessa flygplatser skall klassificeras olika beroende på omfattning och slag av trafik som de ombesörjer samt vilken funktion de fyller i nätet. De möjliggör en utveckling av flygförbindelserna och en sammankoppling av flygtransporter med övriga transportslag.

2. De internationella knutpunkterna och gemenskapsknutpunkterna utgör kärnan i det transeuropeiska flygplatsnätet. Förbindelserna mellan gemenskapen och resten av världen tryggas till största delen av de internationella knutpunkterna. Gemenskapsknutpunkterna säkerställer framför allt förbindelser inom gemenskapen, eftersom förbindelser utanför gemenskapen fortfarande är en mindre del av deras verksamhet. Regionala knutpunkter och anslutningspunkter underlättar tillgängligheten till nätets centrala delar eller bidrar till att inlandsområden och randområden görs tillgängliga.

AVSNITT 7 NÄTET FÖR KOMBINERADE TRANSPORTER

Artikel 13

Beskrivning

1. Det transeuropeiska nätet för kombinerade transporter omfattar

- järnvägar och inre vattenvägar som lämpar sig för kombinerad transport samt sjövägar som tillsammans med eventuella inledande eller avslutande vägsträckor möjliggör långväga transporter av gods,

- anläggningar som möjliggör överföring av gods mellan järnvägar, inre vattenvägar, sjövägar och vägar,

- lämplig rullande materiel av provisorisk natur om ännu inte anpassad infrastruktur kräver detta.

AVSNITT 8 TRAFIKSTYRNINGS- OCH INFORMATIONSNÄTET FÖR SJÖTRAFIKEN

Artikel 14

Beskrivning

För att säkerställa en hög nivå på sjötrafikens säkerhet och effektivitet samt på miljöskyddet i havsområden som lyder under gemenskapens medlemsstater omfattar det transeuropeiska trafikstyrnings- och informationsnätet för sjötrafiken

- trafikstyrningssystem för trafiken till sjöss, längs kuster eller hamnar,

- system för positionsbestämning av fartyg,

- rapporteringssystem för fartyg som transporterar farligt eller förorenande gods,

- kommunikationssystem för nödsignalering och säkerhet till sjöss.

AVSNITT 9 FLYGTRAFIKLEDNINGSNÄTET

Artikel 15

Beskrivning

Det transeuropeiska nätet för flygtrafikledning omfattar det luftrum som är avsatt för allmän flygtrafik, flygrutter, hjälp till flygnavigering, planerings- och styrsystem för trafikflödena och kontrollsystem för flygtrafiken (kontrollcentraler, övervaknings- och kommunikationsutrustning) som krävs för en säker och effektiv flygtrafik i det europeiska luftrummet.

AVSNITT 10 POSITIONSBESTÄMNINGS- OCH NAVIGERINGSNÄTET

Artikel 16

Beskrivning

Det transeuropeiska nätet för positionsbestämnings- och navigeringssystem omfattar positionsbestämnings- och navigeringssystem via satellit och de system som anges inom ramen för den framtida europeiska planen för radionavigering. De erbjuder positionsbestämnings- och navigeringstjänster, som kan användas säkert och effektivt för samtliga transportslag.

AVSNITT 11 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 17

Kommitté, utbyte av information och rapportering

1. Medlemsstaterna skall regelbundet till kommissionen överlämna nationella planer och program som de utarbetat om utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet, särskilt om de projekt av gemensamt intresse som fastställs genom detta beslut.

2. Vid kommissionen skall en kommitté för det transeuropeiska transportnätet, nedan kallad "kommittén", inrättas. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande. Kommittén skall ansvara för utbyte av information om de planer och program som medlemsstaterna överlämnar och kan granska alla frågor som gäller utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet.

3. Kommissionens skall vartannat år till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén rapportera om genomförandet av de riktlinjer som beskrivs i detta beslut.

Vid upprättandet av rapporten skall kommissionen biträda den i punkt 2 avsedda kommittén.

Artikel 18

Revidering av riktlinjerna

1. Kommissionen skall, vart femte år efter detta besluts ikraftträdande och första gången före den 1 juli 1999, förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport där det anges om riktlinjerna bör anpassas till den ekonomiska och tekniska utvecklingen på transportområdet, särskilt beträffande järnvägstransporterna.

Vid upprättandet av denna rapport skall kommissionen biträdas av den kommitté som avses i artikel 17.

2. Kommissionen skall, i förekommande fall, lägga fram lämpliga förslag som följd av den rapport som avses i punkt 1.

Artikel 19

Upphävande

Rådets beslut 78/174/EEG av den 20 februari 1978 om inrättande av ett samrådsförfarande och tillsättande av en kommitté för transportinfrastrukturer(7) skall upphävas.

Artikel 20

Detta beslut träder i kraft dagen efter dess offentliggörande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 21

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i . . .

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EGT nr C 220, 8.8.1994, s. 1.

(2) EGT nr C 397, 31.12.1994, s. 23.

(3) Yttrandet avgivet den 28 september 1994 (ännu inte offentliggjort i EGT).

(4) Europaparlamentets yttrande av den . . . (ännu inte offentliggjort i EGT), rådets gemensamma ståndpunkt av den . . . (ännu inte offentliggjort i EGT) och Europaparlamentets beslut av den . . . (ännu inte offentliggjort i EGT).

(5) EGT nr L 175, 5.7.1985, s. 40.

(6) EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7.

(7) EGT nr L 54, 25.2.1978, s. 16.

BILAGA I

ÖVERSIKTSPLANER MED KARTOR(1*)

Avsnitt 2: Vägnätet

2.0 Europa

2.1 Belgien/Luxemburg

2.2 Danmark

2.3 Tyskland

2.4 Grekland

2.5 Spanien

2.6 Frankrike

2.7 Irland

2.8 Italien

2.9 Nederländerna

2.10 Österrike

2.11 Portugal

2.12 Finland

2.13 Sverige

2.14 Storbritannien

Avsnitt 3: Järnvägsnätet

3.0 Europa

3.1 Belgien

3.2 Danmark

3.3 Tyskland

3.4 Grekland

3.5 Spanien

3.6 Frankrike

3.7 Irland

3.8 Italien

3.9 Luxemburg

3.10 Nederländerna

3.11 Österrike

3.12 Portugal

3.13 Finland

3.14 Sverige

3.15 Storbritannien

Avsnitt 4: Nätet för inre vattenvägar och inlandshamnar

4. Europa

Avsnitt 5: Kusthamnar

Projekt av gemensamt intresse som berör kusthamnarna har i detta beslut fastställts enligt de kriterier som återges i bilaga II och kan placeras i vilken hamn som helst i någon av gemenskapens medlemsstater. Med tanke på det omöjliga i att återge samtliga hamnar på en karta, innehåller denna bilaga I ingen karta över kusthamnarna.

Avsnitt 6: Flygplatser

6.0 Europa

6.1 Belgien/Danmark/Tyskland/Luxemburg/ Nederländerna/Österrike

6.2 Grekland

6.3 Spanien/Portugal

6.4 Frankrike

6.5 Irland/Storbritannien

6.6 Italien

6.7 Finland/Sverige

Avsnitt 7: Nät för kombinerade transporter

7.1 A. Järnvägar

B. Järnvägar - i stor skala

7.2 Inre vattenvägar

OBS: Termen "planerad" i förklaringen till kartorna täcker alla faser i ett infrastrukturprojekt av gemensamt interesse från de första utredningarna till och med utförandet.

AVSNITT 2 VÄGNÄTET

>Hänvisning till film>

Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

AVSNITT 3 JÄRNVÄGSNÄTET

>Hänvisning till film>

Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

AVSNITT 4 NÄTET FÖR INRE VATTENVÄGAR OCH INLANDSHAMNAR

>Hänvisning till film>

AVSNITT 6 FLYGPLATSER

>Hänvisning till film>

Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

AVSNITT 7 NÄT FÖR KOMBINERADE TRANSPORTER

>Hänvisning till film>

(1*) Kartorna refererar till motsvarande avsnitt i beslutets artikeldel och/eller bilaga II.

BILAGA II

KRITERIER OCH SPECIFIKATIONER FÖR PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE(1*)

avsnitt 2: vägnätet

avsnitt 3: järnvägsnätet

avsnitt 4: nätet för inre vattenvägar och inlandshamnar

avsnitt 5: kusthamnarna

avsnitt 6: flygplatserna

avsnitt 7: nätet för kombinerade transporter

avsnitt 8: trafikstyrnings- och informationsnätet för sjötrafiken

avsnitt 9: flygtrafikledningsnätet

avsnitt 10: positionsbestämnings- och navigeringsnätet

AVSNITT 2

VÄGNÄTET

Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje infrastrukturprojekt som rör dessa förbindelser och som gäller:

A. Utbyggnad av nätet, i synnerhet

- breddning av motorvägar eller utbyggnad av vägar av hög standard,

- anläggning eller utbyggnad av förbifartsleder utanför städer eller utanför områden med stadsbebyggelse,

- förbättring av driftskompatibiliteten mellan de nationella näten.

B. Utbyggnad av trafikstyrnings- och trafikinformationssystem, i synnerhet

- installation av telematikinfrastruktur för insamling av trafikdata,

- utbyggnad av trafikinformations- och trafikkontrollcentraler, inbegripet informationsutbyte mellan olika länders trafikinformationscentraler,

- installation av väginformationssystem, särskilt RDS-TMC-systemet(2),

- teknisk driftskompatibilitet mellan olika telematikinfrastrukturer.

AVSNITT 3

JÄRNVÄGSNÄTET

Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje infrastrukturprojekt som rör dessa förbindelser och som gäller

- driftskompatibilitet mellan de transeuropeiska järnvägsnäten,

- samtrafikförmåga gentemot övriga transportslag.

AVSNITT 4

NÄTET FÖR INRE VATTENVÄGAR OCH INLANDSHAMNAR

Inlandshamnar

Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje infrastrukturprojekt som gäller:

A. Inlandshamnar i den mening som anges i artikel 10.3 vilka uppfyller samtliga följande villkor:

1. De skall vara belägna vid nätet för inre vattenvägar i enlighet med planen i bilaga I.

2. De skall vara sammanbundna med andra transeuropeiska nät.

3. De skall ha anläggningar för omlastning av gods, i synnerhet:

- Omlastningscentraler,

- containerterminaler,

- roll-on/roll-off-installationer.

B. Projektkategorier

1. Tillgänglighet från inre vattenvägar.

2. Hamninfrastruktur inne i hamnområdet.

3. Annan transportinfrastruktur inne i hamnområdet.

4. Annan transportinfrastruktur som förbinder hamnen med olika delar av det transeuropeiska transportnätet.

Trafikstyrning

Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje infrastrukturprojekt som avser tekniska anläggningar och dataanläggningar för styrning av trafiken på nätet.

AVSNITT 5

KUSTHAMNARNA

1. Projektkategorier av gemensamt intresse avseende hamn- och därmed sammanhängande infrastruktur

Projekt för hamn- eller därmed sammanhängande infrastruktur skall falla under en eller flera av följande kategorier:

A. Tillgänglighet från hav eller inre vattenvägar, inklusive utgifter för isbrytarutrustning under vintern.

B. Hamninfrastruktur inne i hamnområdet.

C. Infrastruktur för landtransport inne i hamnområdet.

D. Infrastruktur för landtransport som förbinder hamnen med olika delar av det transeuropeiska transportnätet.

2. Mål för projekten

Infrastrukturprojekt av gemensamt intresse avseende hamnar och därmed sammanhängande infrastruktur skall ha som enda eller gemensamt mål att

- underlätta utvecklingen av handelsutbytet inom gemenskapen och handelsutbytet mellan gemenskapen och resten av världen,

- bidra till att rörligheten permanentas genom att avlasta överbelastade trafikkorridorer till lands och minska kostnaderna för de externa europeiska transporterna genom att t.ex. öka sjöfartens andel av den totala trafiken, i synnerhet genom att främja kustsjöfarten,

- förbättra tillgängligheten och stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i Europeiska gemenskapen genom att främja utvecklingen av sjöfartsförbindelserna inom gemenskapen och genom att rikta särskild uppmärksamhet mot gemenskapens öar och randområden,

- göra de hamnar i Östersjön som är belägna på ungefär 60 grader nordlig latitud eller norr därom, och som vanligtvis är blockerade av is under vintern ständigt tillgängliga.

3. Särskilda villkor som skall uppfyllas

Projekten skall bidra till att

- integrera trafiken i ett transeuropeiskt transportnät eller i en multimodal transportkedja, eller till att

- utveckla användningen av icke miljöförstörande transportslag.

AVSNITT 6

FLYGPLATSERNA

I. Kriterier för val av flygplatser av gemensamt intresse

Flygplatser av gemensamt intresse skall uppfylla kriterierna för en av följande förbindelsepunkter:

1. Internationella knutpunkter omfattar

- varje flygplats eller flygplatssystem(3) där

- det årliga passagerarantalet är minst 5 000 000 minus 10 %, eller

- det årliga antalet kommersiella flygningar är minst 100 000, eller

- den årliga fraktvolymen är minst 150 000 ton, eller

- det årliga passagerarantalet från tredje länder är minst 1 000 000, eller

- varje ny flygplats som anläggs för att ersätta en existerande internationell flygplats som inte kan byggas ut ytterligare på plats.

2. Gemenskapsknutpunkter omfattar

- alla flygplatser eller flygplatssystem där

- det årliga passagerarantalet omfattar mellan 1 000 000 minus 10 % och 4 499 999, eller

- den årliga fraktvolymen omfattar mellan 50 000 och 149 999 ton, eller

- det årliga passagerarantalet omfattar mellan 500 000 och 899 999 och där minst 30 % av trafiken utgörs av utrikesflyg, eller

- det årliga passagerarantalet omfattar mellan 300 000 och 899 999 och som är belägna utanför det europeiska fastlandet med ett avstånd på mer än 500 km till närmaste internationella flygplats, eller

- varje ny flygplats som anläggs för att ersätta en existerande gemenskapsknutpunkt som inte kan byggas ut ytterligare på plats.

3. Regionala knutpunkter och anknytningspunkter omfattar alla flygplatser där

- det årliga passagerarantalet omfattar mellan 500 000 och 899 999 och där utrikesflyget uppgår till mindre än 30 %, eller

- det årliga passagerarantalet omfattar mellan 250 000 minus 10 % och 499 999, eller

- den årliga fraktvolymen omfattar mellan 10 000 och 49 999 ton, eller

- flygplatsen ligger på en ö i en medlemsstat, eller

- flygplatsen ligger i ett av gemenskapens inlandsområden och erbjuder kommersiella tjänster med flygplan som har en högsta startmassa på över 10 ton.

En flygplats anses ligga i ett inlandsområde när närmaste internationella flygplats eller gemenskapsflygplats ligger längre bort än 100 km fågelvägen. Detta avstånd kan undantagsvis kortas ner till 75 km om åtkomstförhållandena är särksilt besvärliga på grund av terrängens eller landtransportinfrastrukturens beskaffenhet.

II. Specifikationer för projekt av gemensamt intresse avseende flygplatsnätet

Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som uppfyller följande specifikationer:

>Plats för tabell>

AVSNITT 7

NÄTET FÖR KOMBINERADE TRANSPORTER

Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje projekt som rör dessa förbindelser och som gäller

- anläggning eller utbyggnad av infrastruktur för järnvägar eller inre vattenvägar i avsikt att göra det tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att transportera intermodala laster,

- anläggning eller utbyggnad av centraler för omlastning mellan olika landtransportformer, inbegripet installering av omlastningsanordningar, både fasta och flyttbara,

- utbyggnad av hamnområden som gör det möjligt att utveckla eller förbättra omlastning av containrar mellan sjötransport och järnväg, inre vattenvägar eller vägar,

- järnvägstransportmateriel som är speciellt anpassad till kombinerade transporter när infrastrukturen så kräver, i synnerhet med hänsyn till omkostnaderna för en eventuell utbyggnad av denna infrastruktur, och med reservation för att användningen av materielen skall vara sammankopplad med infrastrukturen i fråga och att de berörda näringsidkarna skall kunna dra fördel av den på samma villkor.

AVSNITT 8

TRAFIKSTYRNINGS- OCH INFORMATIONSNÄTET FÖR SJÖTRAFIKEN

Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som

- ingår i gemenskapspolitikens mål för säkerhet till sjöss, eller

- är avsett att genomföra Internationella sjöfartsorganisationens (IMO:s) internationella konventioner och resolutioner om säkerhet till havs och som är inriktade på att

- genomföra gemenskapssystemet för anmälning av fartyg som är på väg till eller från hamnar i gemenskapen eller som är på genomresa längs gemenskapens kuster, med hjälp av ett elektroniskt system för datautbyte av information, som också omfattar dataöverföring mellan fartyg och landbaserade transponderinstallationer; särksilt intresse fästs vid elektroniska system för datutbyte (EDI), som innefattar inbyggda kompatibla gränssnitt,

- utveckla och förbättra landstationer till radionavigationssystemet LORAN-C,

- utveckla eller förbättra styrnings- och informationssystem för sjö-, kust- och hamntrafik (STM) och deras inbördes samtrafikförmåga för en säkrare och effektivare övervakning och styrning av sjötrafiken, i synnerhet i områden där trafiken möts, trafiken är tät eller där miljön är känslig,

- utveckla verktyg för att förbättra kunskapen om trafiken: databaser över trafikflödet och olyckor till havs, utveckling av European Permanent Traffic Observatory (EPTO), ett verktyg för trafikflödesanalys,

- utveckla infrastruktur och utrustning för att därigenom kunna bidra till genomförandet av det världsomspännande systemet för fartyg i sjönöd och säkerhet till havs (SMDSM),

- förstärka telematiksystem för datautbyte inom ramen för hamnstatens fartygskontroll.

AVSNITT 9

FLYGTRAFIKLEDNINGSNÄTET

Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som medverkar till att öka systemets kapacitet och optimerar användningen av det, som bidrar till att harmonisera och integrera åtgärder och rutiner för de olika nationella flygplatserna och som överensstämmer med gällande internationell standard, som fastställts av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och av de behöriga europeiska organen, med särskild hänsyn tagen till det arbete som utförs i Europeiska organisationen för luftfartssäkerhet (EUROCONTROL).

Dessa projekt omfattar

- studier över bättre användning av luftrummet av de olika användarna samt införandet av ett sammanhängande och effektivt system för flygrutter,

- planering och styrning av flygtrafikflödet i avsikt att förbättra förhållandet mellan utbud och efterfrågan och för att utnyttja den disponibla kontrollkapaciteten på bästa möjliga sätt,

- studier och arbeten som är nödvändiga för att harmonisera åtgärder och rutiner i avsikt att integrera de olika tjänsteleverantörerna, bl.a. med beaktande av de riktlinjer som antagits inom Europeiska konferensen för civil luftfart (ECAC),

- förbättring av systemets produktivitet, bl.a. genom ett datoriserat stöd för flygkontroll och system för upptäckt och lösning av möjliga risksituationer,

- bidra till införandet av kommunikations-, navigerings- och övervakningsutrustning som är nödvändig för flygtrafikkontrollen, inbegripet främjande av ny teknik, i synnerhet satelliter och digitala dataförbindelser i den mån detta tillåter att de gemensamma europeiska specifikationerna följs.

AVSNITT 10

POSITIONSBESTÄMNINGS- OCH NAVIGERINGSNÄTET

Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt för att ansluta alla flygplatser till den framtida europeiska radionavigeringsplanen och införa ett överordnat positionsbestämmings- och navigeringssystem via satellit som kan integreras i följande struktur:

- En kontrollcentral som omfattar ett behandlings- och kontrollsystem,

- ett nät av landbaserade navigeringsstationer,

- ett rymdsegment som består av satelliter som gör det möjligt att sända navigeringssignaler,

- ett nät av övervakningsstationer.

(1*) Dessa kriterier och specifikationer hänför sig till motsvarande avsnitt i beslutets artikeldel och/eller i bilaga I.

(2) Ett radiobaserat digitalt trafikinformationssystem, där det allmänna flödet av meddelanden kan avpassas efter den enskilda trafikantens behov.

(3) Flygplatssystem: EGT nr L 240, 24.8.1992, s. 14.

REDOGÖRELSE FÖR RÅDETS MOTIVERINGAR

I. INLEDNING

Den 7 april 1994 lade kommissionen fram ett förslag till beslut, baserat på artikel 129d första stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, om gemenskapens riktlinjer för utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet(1) och den 27 februari 1995 lade den fram ett förslag till ändringar(2). Europaparlamentet avgav sitt yttrande om förslaget den 18 maj 1995(3). Ekonomiska och sociala kommittén avgav sitt yttrande den 23 november 1994(4). Regionkommittén avgav sitt yttrande den 27 september 1994(5).

Efter Europaparlamentets yttrande lade kommissionen den 19 juni 1995 fram ett andra förslag till ändring(6).

Den 28 september fastställde rådet sin gemensamma ståndpunkt i enlighet med artikel 189b i fördraget.

II. FÖRSLAGETS MÅLSÄTTNING

Förslaget syftar till att genom beslutsförfarande genomföra bestämmelserna i artikel 129c.1 första stycket i fördraget och därmed fastställa gemenskapens riktlinjer för utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet. Syftet med de föreslagna riktlinjerna är att i ett enda beslut integrera de för varje enskilt transportsätt specifika riktlinjerna.

Detta dokument ersätter således de tre "villkorade" beslut som rådet fattade den 29 oktober 1993 (vägnät, nät för inre vattenvägar och kombinerade transporter(7)) och innefattar även järnvägar, hamnar och flygplatser samt system för information och trafikstyrning för hela nätet.

I förslaget sägs att en integrering av näten på europeisk nivå skall ske successivt genom att delar av näten kopplas samman och görs driftskompatibla för att få till stånd en mer rationell användning av de olika transportsätten och ett effektivare utnyttjande av deras specifika fördelar samtidigt som hänsyn tas till miljön.

De föreslagna riktlinjerna fastställer en utbyggnad på lång sikt fram till år 2010. De kan betraktas som en allmän ram för att ange målen och ger indikationer på den planerade utbyggnaden av näten, samt på vilka åtgärder som skall vidtages i detta hänseende.

De föreslagna riktlinjerna utgör grunden för bestämningen av vilka projekt som är av gemensamt intresse inom ramen för transportnäten.

III. ANALYS AV DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN

Rådets gemensamma ståndpunkt motsvarar i huvudsak kommissionens ändrade förslag som tar med flera ändringsförslag som Europaparlamentet antagit. Den tar upp huvudtanken, strukturen och de viktigaste punkterna i förslaget.

Den gemensamma ståndpunkten innehåller emellertid några ändringar, varav de viktigaste som återges under punkt 1 nedan handlar om att den speciella bestämmelsen om miljöskyddskraven samt den nya bilagan III som innehåller en förteckning över prioriterade infrastrukturprojekt inte skall tas med i beslutet.

Dessutom tar den gemensamma ståndpunkten inte med en del av Europaparlamentets ändringsförslag om sådana infrastrukturprojekt som skall illustreras med hjälp av kartorna i bilaga I i utkastet till beslut.

1. a) Införande i beslutet av en speciell bestämmelse om miljöskyddskrav

I enlighet med Europaparlamentets ändringsförslag nr 12, innehåller det ändrade förslaget en ny artikel 7 där det sägs att miljöaspekterna skall tas i beaktande i samtliga faser av nätets utbyggnad, från projektering till konstruktion och utförande och på så vis bidra till att miljöskyddet ges en framskjuten plats. Tack vare denna bestämmelse blir det möjligt att, vid en utvärdering av ett projekts inverkan på miljön, välja bästa möjliga lösning där flera alternativa lösningar kan komma ifråga.

För att följa upp vissa av Europaparlamentets ändringsförslag innehåller det ändrade förslaget dessutom flera hänvisningar till miljöskyddet såväl i ingressen som i den normativa delen. Därför har kommissionen, i enlighet med Europaparlamentets ändringsförslag nr 1 och 144, lagt till punkterna 2a och 3 i ingressen till sitt förslag och i enlighet med ändringsförslag nr 6 har den fört in bestämmelser om miljön i artikel 2.2 första och fjärde strecksatserna.

I sin gemensamma ståndpunkt anser rådet att det inte är nödvändigt att föra in en artikel som enbart handlar om miljöskydd eftersom beslutet redan i sin normativa del och i bilagorna innehåller vad som behövs i detta hänseende samtidigt som de tydliga hänvisningarna i beslutet borde vara tillräckliga. Den gemensamma ståndpunkten innehåller tydliga hänvisningar till miljöskydd i följande bestämmelser:

- Sjunde stycket i ingressen som delvis tar upp artikel 7b som kommissionen föreslagit erinrar om att medlemsstaterna måste ta hänsyn till miljöskyddet i enlighet med tillämplig gemenskapsrätt.

- Bland målsättningarna för det transeuropeiska nätet lyfts målsättningarna vad gäller miljö fram i artikel 2.2a i enlighet med en del av Europaparlamentets ändringsförslag nr 6.

- I artikel 5h jämställs en integrering av miljöaspekterna i genomförandet och utbyggnaden av nätet med de prioriterade åtgärderna i gemenskapens åtgärdsprogram för transeuropeiska nät.

- I artikel 7.1 sägs att strävan att uppfylla de mål som beskrivs i artikel 2 samt införandet av projektet i de i artikel 5 uppräknade prioriteringarna skall ingå i de villkor som ett infrastrukturprojekt skall uppfylla för att kunna betraktas som ett projekt av gemensamt intresse.

- I artikel 14 som handlar om nätet för trafikstyrning och information för sjöfartstrafik nämns miljöskyddet som ett av målen för det nätet.

Rådet understryker att alla infrastrukturprojekt inverkar på miljön och det betonar att medlemsstaterna måste följa både nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning vad gäller miljöskydd under projektets olika etapper samtidigt som den lösning som är minst skadlig för miljön skall tas i beaktande.

b) Införande av en ny bilaga III i beslutet

- till artikel 6 ny punkt 3 i det ändrade förslaget

I kommissionens ändrade förslag sägs i artikel 6 ny punkt 3 att en ny bilaga III med en icke uttömmande förteckning över projekt som skall påbörjas inom de närmaste fem åren skall läggas in i beslutet. Denna bestämmelse motsvarar till sitt innehåll den del av Europaparlamentets ändringsförslag nr 162 (artikel 7.3) som handlar om införande av en bilaga III med en förteckning över de infrastrukturprojekt som skall påbörjas och om möjligt, genomföras under de kommande fem åren.

Rådet har inte antagit denna nya bestämmelse. Rådet anser att fastställandet av en prioriteringsordning av olika projekt som skall genomföras är avhängigt av ett beslut av ekonomisk och finansiell art som skall fattas inom ramen för förordningen om ekonomiskt gemenskapsstöd och inte i samband med planeringen av nät.

Detta fastställande är därför inte avhängigt av beslutet vilket uteslutande syftar till att bestämma vilka projekt som är av gemensamt intresse.

- till bilaga III

Eftersom rådet inte har antagit bilaga III har det inte heller antagit de av Europaparlamentets ändringsförslag som gäller denna bilaga, nämligen ändringsförslag nr 131, 133 141, 154, 166 168, 171, 188 och 241. De ändringsförslagen går ut på att ändra de projekt som kommissionen föreslagit eller lägga till andra.

Kommissionen har å sin sida inte godtagit något av dessa ändringsförslag.

c) Ändring av kartorna i bilaga I

Kommissionens ändrade förslag tog upp den del ändringsförslag som Europaparlamentet antagit beträffande infrastrukturprojekt som skall illustreras med hjälp av kartorna i bilaga I i beslutet.

Dessa ändringsförslag handlar antingen om att lägga till nya förbindelser i det transeuropeiska transportnätet, ta bort befintliga eller planerade förbindelser från kartorna eller göra andra ändringar. Rådet har antagit några av Europaparlamentets ändringsförslag, i sin helhet eller delvis, och några av dem återfinns i det ändrade förslaget.

Rådet har emellertid inte kunnat anta alla ändringsförslag. De berörda medlemsstaterna har nämligen ansett att vissa projekt som syftar till att lägga till nya förbindelser inte var av gemensamt intresse medan andra projekt som gick ut på att ta bort förbindelser verkligen var av gemensamt intresse.

Rådets gemensamma ståndpunkt angående alla Europaparlamentets aktuella ändringsförslag beskrivs under punkterna IV 1 och IV 2 (till bilaga I) nedan.

2. Dessutom innebär rådets gemensamma ståndpunkt att nya bestämmelser som inte finns i det ändrade förslaget eller i Europaparlamentets ändringsförslag förs in. De viktigaste av dessa bestämmelser återges nedan.

I artikel 8 har ett nytt stycke lagts till under punkt 1 för att komplettera vägnätets karaktäristika.

I artikel 9.2 har en tredje strecksats tillfogats där en grupp järnvägslinjer som särskilt anpassats för att kunna ta hänsyn till specifika situationer inkluderas i höghastighetsjärnvägsnätet.

I artikel 12 som handlar om flygplatser har rådet behållit uppdelningen av flygplatser i tre olika kategorier beroende på vilken funktion de har på samma sätt som kommissionen föreslagit men rådet har ändrat benämningen på de tre kategorierna enligt följande:

"Internationella flygplatser" i stället för "gemenskapsflygplatser"

"gemenskapsflygplatser" i stället för "regionala flygplatser" och

"regionala och materflygplatser" i stället för "matarflygplatser".

I artikel 19 avser rådet upphäva beslut 78/174/EEG(8) eftersom det anser att den kommitté för transportinfrastruktur som inrättades genom detta beslut inte längre kan fullgöra alla de uppgifter som beslutet innebär. Det erinras om att i artikel 17 i utkastet till beslut föreskrivs inrättandet av en kommitté för transeuropeiska transportnät (se nedan, punkt IV.1. s. 13).

I bilaga I har en del förbindelser på kartorna i vägnätet, järnvägsnätet (i detta har några linjer även placerats i en annan kategori), nät för kombinerade transporter (järnvägar och inre vattenvägar) och vattenvägar tillfogats eller tagits bort.

I bilaga II

- i avdelning 5 som handlar om kusthamnar har kostnaderna för utrustning för arbeten som utförs vintertid för isbrytning lagts till i kategorien för hamninfrastrukturprojekt i samband med tillgängligheten till hamnarna havs- eller flodvägen,

- i avdelning 6 som handlar om flygplatser har projektbeskrivningarna ändrats i förhållande till kommissionens förslag, så att åtgärd nr 3 gäller samtliga flygplatser i nätet och åtgärderna 5, 6 och 8 gäller såväl internationella flygplatser som gemenskapsflygplatser.

Det påpekas att den nya bilaga II innehåller de detaljerade kriterier och tekniska krav som krävs för att kunna fastställa projekt av gemensamt intresse vad gäller kusthamnar, flygplatser, nät för lufttrafikstyrning samt för positionsbestämning och navigering. Denna bilaga innehåller även de kriterier och tekniska krav som krävs för att kunna betrakta kompletterande projekt som rör vägnät, järnvägsnät, inre vattenvägar och kombinerade transportnät och som knyter an till de förbindelser som återfinns i bilaga I som projekt av gemensamt intresse.

IV. EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG

1. Europaparlamentets ändringsförslag som kommissionen behållit och rådet antagit

Till artiklarna

Rådet har följt kommissionens förslag och behållit, om inte till deras formulering så till deras innehåll, nedan angivna ändringsförslag från Europaparlamentet.

- I artikel 1.1 och 1.2, ändringsförslag nr 5 om målen för och arten av de riktlinjer som fastställs genom beslutet.

- I artikel 1.3, den del av ändringsförslag nr 7 som handlar om införandet av en ny punkt 2b i artikel 3 och som hänskjuter fastställandet av de viktigaste kraven för driftskompatibilitet och telematik till en separat lagstiftning.

- I artikel 2, ändringsförslag nr 6, där det sägs att nätet skall anläggas i enlighet med de översiktsplaner som beskrivs på kartorna i bilaga I eller enligt specifikationerna i bilaga II och som särskilt lägger till stärkandet av den ekonomiska och sociala sammanhållningen till de detaljerade målen.

- I artikel 3 som fastställer de ingående komponenterna i det transeuropeiska nätet såsom transportinfrastruktur och trafikstyrningssystem, den del av ändringsförslag nr 7 som handlar om punkterna 1, 2 och 2a.

- I artikel 4 som handlar om huvudlinjerna i gemenskapens åtgärdsprogram, ändringsförslag nr 8 (med undantag för den sista nya strecksatsen, se punkt IV.2 nedan). I enlighet med detta ändringsförslag har tre nya huvudlinjer lagts till.

- I artikel 5 som handlar om prioriteringarna i gemenskapens åtgärdsprogram, ändringsförslag nr 9 (med undantag för den fjärde nya strecksatsen, se punkt IV.2 nedan). I enlighet med detta ändringsförslag har vissa prioriteringar lagts till eller preciserats närmare.

- I artikel 6, ändringsförslag nr 10. Denna artikel handlar om samarbete med tredje land i frågor som gäller transeuropeiska transportnät. Vilka förfaranden som gäller skall beslutas av rådet från fall till fall i enlighet med bestämmelserna i fördraget.

- I artikel 7 (artikel 6 i det ändrade förslaget) som handlar om vilka villkor som skall uppfyllas för att ett projekt skall betraktas som varande av gemensamt intresse, den del av ändringsförslag nr 162 som handlar om punkterna 1 och 2. I enlighet med nämnda ändringsförslag preciseras även i artikel 7.2 i den gemensamma ståndpunkten hur en bestämning av projekt av gemensamt intresse skall göras och projektens potentiella ekonomiska livskraft i förhållande till de socioekonomiska kostnaderna och vinsterna fastställas.

Rådet har även i artikel 7.1 tagit i beaktande ändringsförslag nr 162 som gäller införande av en punkt 3c om huruvida projekten av gemensamt intresse är kompatibla med konkurrensbestämmelserna i fördraget.

Rådet har även antagit

- ändringsförslag nr 14, 16, 21, 24, 30, 32, 34 och 36 vilka, för att förenkla texten, avser att stryka de artiklar som hänvisar till de speciella villkor som gäller för varje enskilt villkorat nät,

- i artikel 9 som handlar om järnvägsnätets karaktäristika, den del av ändringsförslag nr 15 som handlar om dagens eller framtidens teknik för utrustning till järnvägslinjer som byggts speciellt för höghastighet, dvs. för hastigheter som normalt ligger kring 250 km/h eller mer,

- i artikel 10 som handlar om nätet av inre vattenvägar och hamnarna, ändringsförslag nr 17 20. Den gemensamma ståndpunkten innehåller nya bestämmelser om trafikstyrningen, närmare bestämt under punkt 4 och i det nya avsnittet 4 som inkluderats i bilaga II,

- i artikel 11 som handlar om kusthamnarna, ändringsförslag nr 23,

- i artikel 14 som handlar om trafikstyrnings- och trafikinformationsnätet för sjöfart, ändringsförslag nr 26 och de tekniska detaljerna i detta ändringsförslag har tagits upp i specifikationerna i bilaga II, avsnitt 8.

I artikel 15 som handlar om trafikstyrningsnätet för lufttrafiken och i bilaga II avsnitt 9 har rådet behållit det väsentliga i den del av Europaparlamentets ändringsförslag nr 129 som nämner en ny artikel 16a.1 och 16a.2.

I artikel 16 som handlar om nätet för fartygsbestämning och navigering har rådet behållit innehållet i ändringsförslag nr 37 vilket innebär att rubriken till avsnitt 10 ändras.

I artikel 17.1 och 17.2 som handlar om inrättandet vid kommissionen av en "kommitté för transeuropeiska transportnät" som inte faller under rådets beslut om kommittébestämmelser, har rådet följt kommissionens ändrade förslag (artikel 18) där stora delar av Europeparlamentets ändringsförslag nr 40 togs i beaktande.

Den nya kommittén som är av rådgivande karaktär, skall sköta utbytet av information om ritningar och program som medlemsstaterna tillsänder kommissionen och kan granska alla frågor som hänger samman med utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet.

Det bör understrykas att Europaparlamentet anförtror dessa nya uppgifter till den kommitté för transportinfrastruktur som tillsatts genom beslut 78/174/EEG och som är av rådgivande karaktär. Rådet och kommissionen anser att den befintliga kommittén för infrastruktur inte längre lever upp till de krav som gemenskapens nya uppgifter innebär i frågor som rör de transeuropeiska näten. Den gemensamma ståndpunkten innehåller bland annat en ny artikel 19 som syftar till att upphäva ovannämnda beslut 78/174/EEG (se punkt III.2 ovan).

till artikel 18

I artikel 18 som handlar om den rapport som kommissionen skall lägga fram vart femte år och första gången före den 1 juli 1999 vad gäller revidering av riktlinjerna, har rådet antagit innehållet i ändringsförslag nr 209 som även behållits till väsentliga delar i kommissionens förslag (artikel 19).

Till bilaga I

Europaparlamentets ändringsförslag huvudsakligen angående vägnätet, järnvägsnätet och det kombinerade transportnätet

1. Tillägges nya infrastrukturprojekt

ändringsförslag som rådet antagit

a) kommissionen har behållit

43 46, 48, 49/51, 57, 58 (delvis),

60 (delv.), 63, 66, 75, 77, 80 (delv.), 83, 85,

86 (delv.), 94, 97 (KOM. delv.), 99 102,

103/106, 105, 107, 110, 147, 151 (delv.), 159, 169, 174, 234 och

235 (KOM. delv.),

b) kommissionen har inte behållit

52, 53, 56, 81 (rådet delv.).

2. Strykes på kartorna över befintliga eller planerade förbindelser

ändringsförslag som rådet antagit

a) kommissionen har behållit

55 (KOM. delv.), 71 (nedgradering av järnvägslinje),

b) kommissionen har inte behållit

3. Andra åtgärder som rör infrastrukturprojekten

ändringsförslag som kommissionen behållit och rådet antagit

64, 69.

Till bilaga II

I enlighet med kommissionens ändrade förslag där Europaparlamentets ändringsförslag nr 129 behållits, har den detaljerade förteckning över projekt för vägnät, järnvägsnät, inre vattenvägar och kombinerade transportnät som fanns i kommissionens ursprungliga förslag strukits eftersom dessa projekt bättre återges på kartorna i bilaga I.

2. Ändringsförslag från Europaparlamentet som rådet inte antagit

a) Kommissionen har behållit

I ingressen

Som framgår av punkt III.1a) ovan har rådet ansett att det inte var nödvändigt att anta ändringsförslag nr 1 och 144 om att i beslutet inkludera de punkter i ingressen som handlar om miljöskydd och utnyttjande av de minst skadliga transportsätten.

Rådet har inte heller antagit

- ändringsförslag nr 3 som syftar till att i punkt 6 i ingressen precisera att utvärderingen av projekten skall inbegripa en jämförande analys av möjliga alternativa lösningar för det berörda infrastrukturnätet. Rådet ansåg att det inte var möjligt att på detta stadium av riktlinjernas utveckling kunna hörsamma en sådan begäran,

- ändringsförslag nr 4 som syftar till att i beslutet införa en ny punkt i ingressen som hänvisar till kommissionens vitbok "Tillväxt, konkurrenskraft, arbetstillfällen" för att de investeringar som görs i transeuropeiska nät skall stå i proportion till skapandet av nya arbetstillfällen i de olika regionerna. Rådet ansåg att målen för detta beslut borde vara de generösare mål som anges i artikel 2 och inte endast de som återges i vitboken och som huvudsakligen hänför sig till beslut av ekonomisk karaktär. I kommissionens ändrade förslag har endast en del av detta ändringsförslag antagits (punkt 6a i ingressen). (Se även till artikel 4 ovan, ändringsförslag nr 8).

Till artiklarna i den gemensamma ståndpunkten

till artikel 2

Som framgår av punkt III.1a) ovan har rådet inte antagit den del av ändringsförslag nr 6 som handlar om kravet på att ta alla transportsättens respektive fördelar i miljöhänseende i beaktande (artikel 2.2 fjärde strecksatsen).

till artikel 4

Rådet avsåg att bland de huvudlinjer i gemenskapens åtgärdsprogram som avses i artikel 4 i den gemensamma ståndpunkten, det också skall framgå vilken kombination av olika transportsätt som är den optimala, särskilt i och med uppförandet av sammankopplingspunkter. Rådet ansåg därför att det räckte att behålla en del av ändringsförslag nr 8, om uppförande av sammankopplingspunkter i närheten av större tätorter. Rådet är av den åsikten att man, av subsidiaritetsskäl bör undvika att ge alltför starka signaler till initiativ som skall tas på nationell, regional eller lokal nivå.

till artikel 5

Rådet har inte antagit den del av ändringsförslag nr 9 (artikel 5 femte strecksatsen i det ändrade förslaget) som handlar om att i prioriteringarna för gemenskapens insatser inbegripa genomförandet av projekt av särskilt ekonomiskt intresse som utvärderats på grundval av en lönsamhetsanalys vilken tar i beaktande både projektens inverkan på miljön och deras nytta för den ekonomiska och sociala sammanhållningen. Rådet ansåg att beaktandet av ett projekts särskilda ekonomiska intresse alltid ingår i urvalsförfarandet då projekt av gemensamt intresse utses men att detta moment inte bör betonas alltför mycket eftersom det inte är det enda som skall beaktas.

till artikel 7

Som framgår av punkt III.1b ovan har rådet inte antagit den del av ändringsförslag nr 162 som handlar om att i beslutet inbegripa en punkt 3 om införandet av en ny bilaga III. Rådet har inte heller antagit den del av ändringsförslag nr 162 som handlar om att till artikel 7 tillfoga en ny punkt 3b (artikel 6.4 i det ändrade förslaget) om att medlemsstaterna skall vidtaga alla lämpliga åtgärder för att översiktsplanerna över nätet skall bli verkningsfulla och i synnerhet för att underlätta och påskynda genomförandet av projekt av gemensamt intresse.

Rådet ansåg att denna aspekt redan tagits i beaktande i artikel 1.2 där det sägs att riktlinjerna skall utgöra en allmän referensram avsedd att uppmuntra medlemsstaternas och, i förekommande fall, gemenskapens insatser för att genomföra projekt av gemensamt intresse.

Till bilaga II

Avsnitt 4: nätet av inre vattenvägar och hamnar vid inre vattenvägar

I avsnitt 4 i den gemensamma ståndpunkten anges kraven för projekt av gemensamt intresse beträffande inlandshamnar samt de tekniska kraven för trafikstyrning på nätet av inre vattenvägar.

Rådet har inte antagit ändringsförslag nr 19, vilket däremot har behållits i det ändrade förslaget där det sägs att trafikstyrningsnätet skall bestå av signal- och styrsystem för fartyg som transporterar farligt och miljöfarligt gods samt av kommunikationssystem för olyckor och säkerheten på farlederna.

Rådet ansåg att detta ändringsförslag redan täcks av bestämmelserna i avsnitt 4 i den gemensamma ståndpunkten. Rådet har inte heller antagit den del av ändringsförslag nr 129 som återfinns i det ändrade förslaget och som preciserar de kvantitativa urvalskraven för hamnar vid inre vattenvägar. Rådet ansåg att i likhet med vad som sägs i den gemensamma ståndunkten om kusthamnar fanns det ingen anledning att kräva att de kvantitativa kraven (årlig trafikvolym) skulle uppfyllas.

Till Europaparlamentets ändringsförslag 39 och till artikel 17 i kommissionens ändrade förslag

Fastställande av det gemensamma intresset

I enlighet med ändringsförslag nr 39 föreskrivs i kommissionens ändrade förslag (artikel 17) att det i beslutet införs en kompletterande bestämmelse som gör det möjligt för kommissionen att på begäran fastställa att ett projekt är av gemensamt intresse enligt beslutet.

Rådet ansåg att förfarandet för ett sådant fastställande inte kunde hänföras till det system som avses i artiklarna 129b till 129d i fördraget i den mån som projekt av gemensamt intresse skall vara fullständigt fastställda genom beslutet och förfaranden som är avsedda för finsnieringen av dessa projekt föreskrivs genom den kommande budgetförordningen för transeuropeiska nät eller genom förordning (EG) nr 1164/94 om inrättandet av en sammanhållningsfond(9).

b) Kommissionen har inte behållit

till artiklarna i den gemensamma ståndpunkten

till artikel 4

Rådet har inte antagit den del av ändringsförslag nr 8 som handlar om att i artikel 4 bland huvudlinjerna i gemenskapens åtgärdsprogram, efter en kostnadsanalys söka skapa varaktiga arbetstillfällen i den berörda regionen som står i rimlig proportion till investeringsvolymen (se ovan, punkt IV.2 kommentarerna till ändringsförslag nr 4). Rådet ansåg, i enlighet med det ändrade förslaget att de avsedda investeringarna mera allmänt bör vara i överensstämmelse med målen i artikel 2.

till artikel 7

Rådet har inte antagit de delar av ändringsförslag nr 162 som handlar om att till artikel 7 tillfoga punkterna 3a och 3d.

Rådet har, i enlighet med kommissionens ändrade förslag (artikel 6) således inte antagit:

- Punkt 3a där det sägs att projekten (icke prioriterade) skall utvärderas på grundval av deras kompatibilitet med näten utanför gemenskapen. Rådet ansåg att denna aspekt täcks tillräckligt av artikel 6 i den gemensamma ståndpunkten.

- Punkt 3d, där det sägs att allt ekonomiskt stöd från gemenskapen på området för transeuropeiska transportnät skall vara i överensstämmelse med miljökraven. Rådet framhävde att frågor som rör ekonomiskt stöd från gemenskapen skall regleras inom ramen för specifikt tillämplig gemenskapslagstiftning.

till artikel 8

Rådet har inte antagit ändringsförslag nr 13 där det sägs att vägnätets viktigaste karaktäristika skall strykas. Rådet delade kommissionens åsikt att målet för riktlinjerna består just i att ge indikationer för utbyggnaden av hela nätet och dess ingående delar.

till artikel 9.5

I enlighet med kommissionens ändrade förslag (artikel 9.2) har rådet inte antagit den del av ändringsförslag nr 15 (artikel 10.2) där det sägs att järnvägsnätets viktigaste karaktäristika skall strykas (se kommentar ovan till artikel 8 ändringsförslag nr 13).

till artikel 11

Medan kommissionens ändrade förslag (artikel 11.2) som behåller ändringsförslag nr 25 avser införandet i beslutet av en specifik punkt som syftar till att främja utbyggnaden av kustsjöfarten på korta sträckor, ansåg rådet att det är tillräckligt om hamnarnas roll i kustsjöfarten preciseras genom att det i artikel 11 anges att hamnarnas infrastruktur även erbjuder tjänster inom kustsjöfarten på förbindelser inom gemenskapen och med länder utanför gemenskapen.

till artikel 13

I enlighet med kommissionens ändrade förslag (artikel 13) ansåg rådet att det inte är möjligt, åtminstone inte på detta stadium, att anta ändringsförslag nr 31 som syftar till att i det kombinerade transeuropeiska transportnätet inbegripa luftfartsförbindelser som anpassats för denna typ av transport.

till artikel 17.3

I det ändrade förslaget föreskrivs att kommissionen till Europarparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén skall överlämna en årlig rapport om riktlinjernas genomförande.

I den gemensamma ståndpunkten, artikel 17.3, föreskrivs att kommissionen skall överlämna en sådan rapport vartannat år. I ändringsförslag nr 41 sägs att kommissionen i ovannämnda årliga rapport särskilt skall säkerställa en detaljerad uppföljning, för varje enskild region, av effekterna vad gäller skapandet av arbetstillfällen och inkomstökningar.

I enlighet med kommissionens förslag har rådet inte antagit detta ändringsförslag eftersom det ansåg att med tanke på den ofta långa byggtiden för stora infrastrukturer skulle en regional årlig rapport inte vara adekvat.

till artikel 18

Som framgår av punkt IV.1 ovan föreskrivs i artikel 18 att kommissionen till Europaparlamentet och rådet, vart femte år och första gången före den 1 juli 1999, skall överlämna en rapport över revideringen av de riktlinjer som fastställts genom beslutet.

I enlighet med det ändrade förslaget (artikel 19) har rådet inte antagit ändringsförslag nr 163, där kommissionen uppmanas att inom två år räknat från antagandet av beslutet föreslå lägsta tillåtna miljönormer och ett ledningsnät för hela gemenskapen.

Rådets ansåg att det inte finns anledning att anta detta ändringsförslag och erinrade om att kommissionen i redogörelsen för sina motiveringar i sitt ändrade förslag framhåller att den ålagda tidsfristen är för kort och att beslutet i alla händelser riktar sig till medlemsstaterna.

Till bilaga I

Europaparlamentets ändringsförslag huvudsakligen angående vägnätet, järnvägsnätet och det kombinerade transportnätet

1. Tillägges nya infrastrukturprojekt

ändringsförslag som rådet inte antagit

a) kommissionen har behållit

65, 67, 68, 70, 73, 74, 89, 96 (KOM. delv.), 108, 148 (KOM. delv.), 153, 165,

b) kommissionen har inte behållit

50, 54, 72, 76, 78, 79, 82, 84, 91, 93, 95, 98, 104, 109, 142, 155, 164, 170, 175.

2. Strykes projekt eller delar av projekt för infrastrukturer

ändringsförslag som rådet inte antagit och som kommissionen inte behållit

59.

3. Andra åtgärder som rör infrastrukturprojekten

ändringsförslag som kommissionen inte behållit och som rådet inte antagit

61, 62, 87, 112, 113, 114, 128.

Det påpekas att med tanke på det omöjliga i att återge samtliga hamnar på en karta, ansåg rådet att bilaga I inte skulle innehålla någon karta över kusthamnarna. Europaparlamentets ändringsförslag nr 115 127 angående kusthamnarna har således inte tagits i beaktande. Projekt av gemensamt intresse som rör kusthamnar skall fastställas i beslutet med hjälp av de kriterier som återges i bilaga II och kan vara belägna i vilken hamn som helst i någon av gemenskapens medlemsstater.

(1) EGT nr C 220, 8.8.1994, s. 1.

(2) EGT nr C 97, 20.4.1995, s. 1.

(3) Se dok. 7345/95 PE-RE 37.

(4) EGT nr C 397, 31.12.1994, s. 23.

(5) Dok. CdR 176/94.

(6) Dok. 8361/95 TRANS 98 ECOFIN 104.

(7) Beslut 93/628/EEG om skapandet av ett transeuropeiskt nät för kombinerade transporter (EGT nr L 305, 10.12.1993, s. 1), beslut 93/629/EEG om skapandet av ett transeuropeiskt vägnät (EGT nr L 305, 10.12.1993, s. 11) och beslut 93/630/EEG om skapandet av ett transeuropeiskt nät av inre vattenvägar (EGT nr. L 305, 10.12.1993, s. 39).

(8) Beslut om inrättandet av ett samrådsförfarande och en kommitté för transportinfrastruktur (EGT nr L 45, 25.2.1978, s. 16).

(9) EGT nr L 130, 25.5.1994, s. 1.

51995AG1208(01)