GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) NR 20/95 antagen av rådet den 10 juli 1995 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv nr 95/. . ./EG om rättsligt skydd för databaser (95/C 288/02)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 57.2, 66 och 100A,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

i enlighet med förfarandet i artikel 189b i fördraget(3), och

med beaktande av följande:

1. Databaser är för närvarande inte tillräckligt skyddade av gällande lagstiftning i alla medlemsstater. Där sådant skydd finns, är dt av olika innebörd.

2. Sådana olikheter mellan medlemsstaternas lagstiftnings rättsliga skydd för databaser har direkta och negativa återverkningar på den inre marknadens funktion vad gäller databaser och i synnerhet på fysiska och juridiska personers rätt att fritt tillhandahålla varor och online service av databaser inom hela gemenskapen enligt en enhetlig rättslig ordning. Dessa olikheter kan mycket väl bli större i samband med att medlemsstaterna antar ny lagstiftning på detta område som får en allt mer internationell karaktär.

3. De befintliga olikheterna som har en snedvridande inverkan på den inre marknadens funktion bör undanröjas och uppkomsten av nya olikheter bör förhindras. Sådana olikheter som inte undergräver den inre marknadens funktion eller upprättandet av en informationsmarknad inom gemenskapen behöver däremot inte undanröjas eller förhindras från att uppkomma.

4. I medlemsstaternas lagstiftning eller rättspraxis har redan formulerats olika former av upphovsrättsligt skydd för databaser. Icke-harmoniserade immateriella rättigheter kan ge upphov till hinder för den fria rörligheten av varor och tjänster inom gemenskapen så länge som olikheterna rörande omfattning av och villkoren för skyddet kvarstår.

5. Upphovsrätt utgör en lämplig form för att ge upphovsmannen ensamrätt till en databas.

6. I frånvaro av enhetliga stadganden om otillbörlig konkurrens eller rättspraxis på detta område är andra tilläggsåtgärder emellertid nödvändiga för att förhindra att innehållet i en databas blir föremål för utdrag och/eller återanvänds utan tillstånd.

7. Upprättandet av databaser kräver en ansenlig insats av mänskliga, tekniska och finansiella resurser, men det är möjligt att kopiera eller få tillgång till dem till en betydligt lägre kostnad än vad det kostar att själv skapa dem.

8. Utdrag och/eller återanvändning utan tillstånd av innehållet i en databas utgör åtgärder som kan ha allvarliga ekonomiska eller tekniska följder.

9. Databaser utgör ett värdefullt redskap för upprättandet av en informationsmarknad inom gemenskapen och kommer också att vara nyttiga på många andra områden.

10. Den mycket starka ökningen inom gemenskapen och i världen av den informationsvolym som varje år genereras och behandlas inom alla handels- och industrisektorer kräver att man i medlemsstaterna investerar i avancerade system för databehandling.

11. För närvarande råder inom databassektorn en mycket stor obalans mellan nivån av utförda investeringar såväl mellan medlemsstaterna som mellan gemenskapen och de huvudsakliga produktionsländerna utanför gemenskapen.

12. En sådan investering i moderna datalagrings- och databehandlingssystem är möjlig inom gemenskapen endast med en stabil och homogen rättslig ordning som skyddar databastillverkarnas rättigheter.

13. Detta direktiv skyddar sammanställda verk, ibland kallade "samlingsverk", data eller annat material vars bearbetning, lagring eller återhämtning sker genom elektroniska, elektromagnetiska, elektro-optiska eller andra liknande metoder.

14. Det skydd som detta direktiv inför bör utsträckas att gälla icke-elektroniska databaser.

15. De villkor som tillämpas för att avgöra om en databas skall vara upphovsrättsligt skyddad skall begränsas till att gälla om urvalet eller arrangemanget av innehållet i databasen är ett intellektuellt verk som upphovsmannen skapat. Detta skydd avser basens struktur.

16. Inget annat kriterium än det immateriella verkets egenart skall behöva tillämpas för att avgöra huruvida en databas kan skyddas av upphovsrätt. I synnerhet skall databasens kvalitet eller estetiska värde inte värderas.

17. Uttrycket "databas" bör förstås som tillämplig på alla samlingar av litterära, konstnärliga, musikaliska och andra verk eller sådant material som texter, ljud, bilder, siffror, fakta och data. Det måste handla om en samling verk, data eller andra självständiga element som arrangerats på ett systematiskt eller metodiskt sätt och är tillgängliga självständigt från varandra. En upptagning av ett filmverk eller ett audiovisuellt, litterärt eller musikaliskt verk hör inte automatiskt till detta direktivs tillämpningsområde.

18. Detta direktiv inverkar inte på upphovsmännens rätt att bestämma om eller på vilket sätt, de tillåter att deras verk ingår i en databas och inverkar särskilt inte på huruvida den givna tillåtelsen innebär en ensamrätt eller ej. Skyddet för databaser genom en sui generis-rätt påverkar inte befintliga rättigheter rörande dess innehåll. När en upphovsman eller innehavare av en närstående rättighet tillåter att vissa av dennes verk får ingå i en databas genom en icke-exklusiv licens, får en utomstående person med tillstånd från upphovsmannen eller innehavaren av den närstående rättigheten utnyttja dessa verk utan att den som upprättat databasen kan åberopa sin rätt sui generis detta under förutsättning att verken varken blir föremål för utdrag eller återanvänds.

19. Normalt skall en samling av flera upptagningar av musikstycken på en CD inte höra till detta direktivs tillämpningsområde både därför att den i sin egenskap av en samling inte uppfyller villkoren för upphovsrättligt skydd och därfär att den inte utgör en tillräckligt stor investering för att åtnjuta en rätt sui generis.

20. Skydd enligt detta direktiv kan beviljas även för sådana element, exempelvis ordböcker och indexsystem, som är nödvändiga för att vissa baser skall fungera och kunna rådfrågas.

21. Skydd enligt detta direktiv skall gälla databaser i vilka verk, data och andra element arrangerats på ett systematiskt och metodiskt sätt. Det krävs inte att detta material fysiskt har lagrats på ett organiserat sätt.

22. Elektroniska databaser som avses i detta direktiv skall även omfatta anordningar såsom CD-ROM och CD-I.

23. Uttrycket "databas" skall inte tillämpas på datorprogram som används då en databas tillverkas eller används eftersom dessa datorprogram skyddas av rådets direktiv 91/250/EEG av den 14 maj 1991 om rättsligt skydd för datorprogram(4).

24. Sådan uthyrning och utlåning av databaser som faller inom området för upphovsrätt eller närstående rättigheter regleras uteslutande genom rådets direktiv nr 92/100/EEG av den 19 november 1992 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter(5).

25. Skyddstiden för upphovsrätt har redan reglerats genom rådets direktiv 93/98/EEG av den 29 oktober 1993 om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter(6).

26. Verk som skyddas av upphovsrätt eller närstående rättigheter och som införts i en databas förblir likväl skyddade av respektive ensamrätt och kan inte införas i en databas eller bli föremål för utdrag ur denna bas utan tillåtelse av rättsinnehavaren eller den till vilken dennes rätt övergått.

27. Bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter till verk som sålunda införts i en databas skall inte på något vis påverkas av förekomsten av en särskild rätt grundad på att dessa verk valts ut och arrangerats i en databas.

28. Den ideella delen av upphovsrätten till en databas tillkommer upphovsmannen och skall utövas i enlighet med medlemsstaternas lagstiftning och med bestämmelserna i Bernkonventionen för skydd av litterära och kostnärliga verk (Parisakten). Den ideella rättigheten faller utanför detta direktivs tilllämpningsområde.

29. Medlemsstaterna bestämmer själva över upphovsrätten i anställningsförhållanden. Följaktligen hindrar ingenting i detta direktiv medlemsstaterna från att i sin lagstiftning bestämma att om en databas är utvecklad av en arbetstagare i tjänsten eller enligt arbetsgivarens anvisningar, är arbetsgivaren ensam berättigad till att utöva alla de ekonomiska rättigheter som är knutna till den bas som utvecklats, med mindre än att annat är avtalat.

30. Upphovsmannens ensamrätt måste omfatta rätten att avgöra på vilket sätt och av vem hans verk får utnyttjas samt i synnerhet rätten att kontrollera verkets spridning till obehöriga personer.

31. Det upphovsrättsliga skyddet av databaser omfattar likaså databaser som gjorts tillgängliga på ett annat sätt än genom kopior.

32. Medlemsstaterna skall säkerställa att de nationella bestämmelserna åtminstone i materiellt hänseende är likvärdiga med detta direktiv vad beträffar inskränkningar i förfogandet över verket.

33. Frågan om spridningsrättens konsumtion uppkommer inte i fråga om on line-databaser som hör under området för tjänster. Detta gäller också materiella kopior av en sådan bas som med upphovsmannens medgivande gjorts av den som utnyttjar denna tjänst. I motsats till CD-ROM eller CD-I, i vilka den immateriella rättigheten ingår i ett materiellt hjälpmedel, dvs. i en vara, är varje on line-tjänst egentligen en handling som skall vara underställd ett tillståndsförfarande i den mån upphovsrätten föreskriver det.

34. När upphovsmannen väl har beslutat göra en kopia av sin databas tillgänglig för en användare antingen genom en on line-tjänst eller någon annan slags spridning bör dock denna behörige användare ha tillgång till databasen för att använda den för det ändamål och på det sätt som föreskrivs i licensavtalet som ingåtts med upphovsmannen även om tillgången och användningen kräver förfoganden som i princip är underställda inskränkningen.

35. En lista över undantag från inskränkningarna i förfogandet över verket bör upprättas med beaktande av att den upphovsrätt som avses i detta direktiv endast gäller på urvalet eller arrangemanget av det material som ingår i en databas. Medlemsstaterna bör ha rätt att bestämma om sådana undantag i vissa fall. Denna rätt bör dock utnyttjas i enlighet med Bernkonventionen och undantagen skall gälla databasens struktur. Sådana undantag angående användning av en kopia för privata ändamål, som utgör föremål för vissa medlemsstaters nationella lagstadganden angående skatt på tomma datamedier och upptagningsapparatur, bör särskiljas.

36. I detta direktiv avses med uttrycket "vetenskaplig forskning" såväl naturvetenskaplig som humanistisk forskning.

37. Tillämpningen av artikel 10.1 i Bernkonventionen berörs ej av detta direktiv.

38. Den alltjämt ökande användningen av numerisk teknologi utsätter databasproducenten för risken att innehållet i hans databas kopieras och omarbetas elektroniskt utan tillstånd för att med innehållet tillverka en annan databas med ett identiskt innehåll, men som inte skulle strida mot upphovsrätten till arangemanget av den ursprungliga basens innehåll.

39. Förutom att säkerställa skyddet av upphovsrätten som grundas på originaliteten av urvalet eller arrangemanget av innehållet i databasen, har detta direktiv som mål att skydda databasproducenterna mot att användare eller konkurrenter tillgodogör sig resultaten av de investeringar i pengar och sakkunskap som de som sökt och samlat innehållet gjort, genom att skydda hela eller väsentliga delar av databasen mot vissa av användarens eller konkurrentens förfoganden.

40. Det specifika föremålet för denna rätt sui generis är att garantera att investeringar för anskaffning, granskning och presentation av innehållet i en databas skyddas för en bestämd tid. Denna investering kan bestå i att pengar och/eller tid och energi lagts ned på projektet.

41. Syftet med rätten sui generis är att ge dataproducenten möjlighet att förhindra olovligt utdrag och/eller återanvändning av hela eller en väsentlig del av innehållet i en databas. Databasproducenten är den som tar initiativet och tar på sig risken att utföra investeringarna. Definitionen av producent utesluter således särskilt underleverantörerna.

42. Den särskilda rätten att förhindra olovligt utdrag och/eller återanvändning avser användarens förfoganden som överskrider dennes lagliga rätt och som på så vis är till men för investeringen. Rätten att förbjuda utdrag och/eller återanvändning av hela eller en väsentlig del av innehållet gäller förutom produktion av en otillbörligen konkurrerande produkt också användaren som genom sitt förfogande undergräver investeringen på ett kvantitativt eller kvalitativt sett väsentligt vis.

43. Om användaren verkställer en on line-överföring med upphovsmannens medgivande konsumeras inte rätten att förbjuda återanvändning varken av databasen eller av en materiell kopia av hela eller en del av denna bas.

44. Om det för att innehållet i en databas skall kunna visas på en bildskärm krävs att hela eller en väsentlig del av innehållet varaktigt eller tillfälligt överförs till ett annat hjälpmedel, behövs rättsinnehavarens tillstånd för sådant förfogande.

45. Rätten att förhindra utdrag och/eller återanvändning utan tillstånd ger inte upphov till någon utvidgning av upphovsrätten till enkla fakta eller data.

46. Att det finns en rätt att förhindra utdrag och/eller återanvändning av hela eller en väsentlig del av verk, data eller element i en databas ger inte upphov till någon ny rätt för detta specifika verk, data eller element.

47. För att främja konkurrensen mellan leverantörer av produkter och tjänster på informationsmarknaden, får det skydd som sui generis-rätten erbjuder inte utövas på ett sätt som skulle underlätta missbruk av en dominerande ställning, särskilt vad gäller utveckling och spridning av nya produkter och tjänster med ett intellektuellt dokumentärt, tekniskt, ekonomiskt eller kommersiellt mervärde. Följaktligen skall bestämmelserna i detta direktiv inte inverka på tillämpningen av gemenskapsrättsliga eller nationella konkurrensregler.

48. Syftet med detta direktiv, som är att säkerställa ett ändamålsenligt och enhetligt skydd för databaser i syfte att garantera att databasproducenten uppbär ersättning, är olikt syftet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/. . ./EG av den . . . om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(7), vars syfte är att säkerställa den fria rörelsen för personuppgifter på grundval av harmoniserade regler som syftar till att skydda de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till privatliv enligt artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Bestämmelserna i detta direktiv skall inte påverka tillämpningen av lagstiftningen rörande dataskydd.

49. Trots att databasproducenten eller den till vilken dennes rätt övergått har rätt att förbjuda utdrag eller återanvändning av hela eller en väsentlig del av en databas bör de inte kunna hindra en behörig användare från att företa utdrag av eller återanvända mindre väsentliga delar. Denna användare får dock inte orsaka oberättigad skada varken på en rätt sui generis eller på någons upphovsrätt eller någon närstående rättighet till verk som ingår i denna bas.

50. Medlemsstaterna bör kunna föreskriva undantag till rätten att hindra utdrag och/eller återanvändning av hela eller en väsentlig del av innehållet i en databas, om det gäller utdrag för enskilt bruk, inom undervisningsverksamhet eller för vetenskaplig forskning, eller om det gäller utdrag och/eller återanvändning för allmän säkerhet eller för att säkerställa att ett administrativt eller rättsligt förfarande sker korrekt. Dessa åtgärder får dock inte påverka databasproducentens ensamrätt att utnyttja databasen och får inte heller ske i kommersiellt syfte.

51. När medlemsstaterna använder sig av denna rättighet att tillåta den behörige användaren av en databas att företa utdrag av en väsentlig del av innehållet för undervisningsändamål eller vetenskaplig forskning, får de begränsa detta tillstånd till att gälla vissa slags undervisnings eller forskningsinrättningar.

52. Medlemsstater som i nationell lagstiftning redan har en rätt som liknar den rätt sui generis som detta direktiv föreskriver, kan behålla de undantag till rätten som deras lagstiftning traditionellt föreskriver.

53. Bevisbördan för dagen för databasens fullbordande åligger databasproducenten.

54. Bevisbördan för att alla de kriterier uppfyllts som krävs för att man skall kunna sluta sig till att en väsentlig ändring av databasens innehåll bör anses utgöra en ny väsentlig investering åligger databasproducenten.

55. En ny väsentlig investering som medför en ny skyddstid kan omfatta en omfattande granskning av databasens innehåll.

56. Rätten att förhindra olovligt utdrag och/eller återanvändning tillämpas inte på databaser vars producent är medborgare eller fast bosatt i tredje land eller på databaser som producerats av en juridisk person som inte i fördragets mening är etablerad i en medlemsstat, förutom när detta tredje land erbjuder ett jämförligt skydd för databaser som producerats av medborgare i medlemsstaterna eller fast bosatta inom gemenskapens territorium.

57. Förutom att medlemsstaternas lagstiftning bör stipulera om sanktioner i fall av intrång i upphovsrätt eller andra rättigheter bör medlemsstaterna fastställa lämpliga sanktioner för olovliga utdrag och/eller återanvändning av innehållet i en databas.

58. Förutom det skydd mot otillåtet utdrag och/eller återanvändning som detta direktiv tillerkänner databasens struktur med hjälp av upphovsrätt och dess innehåll med hjälp av rätten sui generis, förblir medlemsstaterna övriga rättsliga stadganden angående tillhandahållandet av varor och tjänster inom databassektorn tillämpliga.

59. Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av eventuella bestämmelser i medlemsstaternas lagstiftning angående utsändning av audiovisuella program på databaser som består av audiovisuella verk.

60. Vissa medlemsstaters bestämmelser om upphovsrätt skyddar för närvarande databaser som inte uppfyller kriterierna för upphovsrättsligt skydd varom stadgas i detta direktiv. Även om dessa databaser kan omfattas av skydd enligt den i detta direktiv stadgade rättigheten att förhindra olovligt utdrag och/eller återanvändning av deras innehåll, är denna sistnämnda rätts skyddstid mycket kortare än den som de nu gällande nationella betämmelserna beviljar. En harmonisering av de tillämpliga villkoren för avgörande av huruvida en databas skall skyddas av upphovsrätt får inte resultera i en förkortning av den skyddstid som innehavarna av ifrågavarande rättigheter för tillfället åtnjuter. För detta ändamål bör undantag instiftas. Följderna av detta undantag bör begränsa sig till de berörda medlemsstaternas territorier.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

KAPITEL I TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. Detta direktiv gäller rättsligt skydd för alla slags databaser.

2. I detta direktiv avses med "databas": en samling av verk, data eller andra självständiga element som arrangerats på ett systematiskt och metodiskt sätt och som vart för sig är tillgängliga genom elektroniska medier eller på något annat sätt.

3. Skydd enligt detta direktiv tillämpas inte på sådana datorprogram som används då en databas som är tillgänglig genom elektroniska medier tillverkas eller används.

Artikel 2

Begränsningar av tillämpningsområdet

Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av gemenskapsbestämmelser angående:

a) rättsligt skydd av datorprogram,

b) uthyrnings- och utlåningsrättigheter samt vissa närstående rättigheter,

c) skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter.

KAPITEL II UPPHOVSRÄTT

Artikel 3

Skyddsföremålet

1. I enlighet med detta direktiv utgör databaser som på grund av innehållets urval eller arrangemang utgör sådana intellektuella verk som kan utgöra föremål för upphovsrätt. Inga andra kriterier kan tillämpas för att besluta om skydd skall ges.

2. Databasers upphovsrättsliga skydd täcker i enlighet med detta direktiv inte dess innehåll och påverkar inte tillämpningen av de rättigheter som har sagda innehåll som föremål.

Artikel 4

Upphovsmannaskap till en databas

1. Upphovsmannen till en databas skall vara den fysiska person eller grupp av fysiska personer som har skapat databasen eller, om en medlemsstats lagstiftning medger det, den juridiska person som enligt den berörda lagstiftningen anses vara rättighetsinnehavare.

2. Om en medlemsstats lagstiftning godtar gemensamma verk, skall den person som anses vara upphovsman inneha de ekonomiska rättigheterna.

3. Om en grupp fysiska personer gemensamt skapat en databas skall dessa personer gemensamt inneha ensamrätterna.

Artikel 5

Inskränkningar i förfogandet över verket

Till den del databasen kan utgöra föremål för ett upphovsrättsligt skydd åtnjuter basens upphovsman ensamrätt att själv utföra eller tillåta följande:

a) provisorisk eller varaktig framställning av exemplar, helt eller delvis och oberoende av sätt eller form,

b) översättning, bearbetning, arrangering eller annan transformation,

c) att databasen eller en kopia härav görs tillgänglig för allmänheten. När ett exemplar av databasen första gången inom gemenskapen förts i handeln av rättighetsinnehavaren eller med hans medgivande, konsumeras hans rätt att kontrollera återförsäljningen inom gemenskapen av detta exemplar,

d) all förmedling, framställning eller offentligt framförande,

e) all framställning av exemplar, spridning, förmedling, förevisning eller offentligt framförande av resultaten av de förfoganden som citerades i punkt b.

Artikel 6

Undantag från inskränkningarna i förfogandet över verket

1. Den behörige användaren av en databas eller exemplar av denna får utan särskilt tillstånd av databasens upphovsman förfoga över verket i enlighet med i artikel 5, om förfogandet är nödvändigt för tillgång till innehållet i databasen eller för ett normalt utnyttjande av den. Om den behörige användaren enbart har tillstånd att använda en del av databasen, gäller denna punkt endast denna del.

2. Medlemsstaterna har rätt att bestämma om inskränkningar av de rättigheter som avses i artikel 5 i följande fall:

a) vid framställning för enskilt bruk av en icke-elektronisk databas,

b) vid bruk uteslutande för undervisningsändamål eller vetenskaplig forskning som berättigas av det icke-kommersiella syftet,

c) vid användning för allmän säkerhet eller för att säkerställa att ett administrativt eller rättsligt förfarande sker korrekt,

d) utan hinder av punkt a, b och c, vid andra undantag från upphovsrätten som traditionellt tillåts i medlemsstater.

3. I enlighet med Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk skall denna artikel inte tolkas på ett sådant sätt att dess tillämpning förorsakar oberättigad skada på rättsinnehavarens legitima intressen eller så att den förhindrar normalt bruk av databasen.

KAPITEL III RÄTT SUI GENERIS

Artikel 7

Rättighetens föremål

1. Medlemsstaterna skall tillerkänna en databasproducent som vid anskaffning, granskning eller presentation visar sig innehålla en kvantitets- eller kvalitetsmässigt sett väsentlig investering, rätten att förbjuda utdrag och/eller återanvändning av hela eller en kvalitativt eller kvantitativt sett väsentlig del av databasens innehåll.

2. I detta kapitel avses med:

a) utdrag: en varaktig eller tillfällig överflyttning av hela eller en väsentlig del av innehållet i en databas, oberoende av på vilket sätt och i vilken form detta sker,

b) återanvändning: när hela eller en väsentlig del av innehållet i den databas görs tillgänglig för allmänheten genom spridning av exemplar, uthyrning, on line-överföring eller överföring i någon annan form. När en kopia av databasen en gång sålts inom gemenskapen av rättsinnehavaren eller med dennes medgivande, konsumeras hans rätt att kontrollera återförsäljningen inom gemenskapen av detta exemplar.

Utlåning från en inrättning som är tillgänglig för allmänheten utgör inte utdrag eller återanvändning.

3. Den rätt som avses i punkt 1 kan överföras, överlåtas eller bortskänkas genom licensavtal.

4. Den rätt som avses i punkt 1 skall tillämpas oberoende av möjligheten att ge databasen upphovsrättsligt eller annat rättsligt skydd. Dessutom skall den tillämpas oberoende av möjligheten att skydda databasens innehåll genom upphovsrätt eller andra rättigheter. Det i punkt 1 stadgade skyddet av databaser påverkar inte tillämpningen av befintliga rättigheter för deras innehåll.

5. Återkommande eller systematiskt utdrag och/eller återanvändning av väsentliga delar av innehållet i den databas, som ger upphov till förfoganden som inte kan anses utgöra ett normalt bruk av basen eller som kränker databasproducenternas lagstadgade rättigheter, är ej tillåtna.

Artikel 8

Den behörige användarens rättigheter och skyldigheter

1. Databasproducenten, vars databas på något sätt gjorts tillgänglig för allmänheten, kan inte förhindra den behörige användaren från att företa utdrag av och/eller återanvända kvalitativt eller kvantitativt sett mindre väsentliga delar av dess innehåll, oberoende av för vilket ändamål detta sker. I den mån den behörige användaren enbart har tillstånd att göra utdrag och/eller att återanvända en del av databasen, gäller denna punkt endast denna del.

2. Den behörige användaren av en databas som på något sätt gjorts tillgänglig för allmänheten får inte förfoga över den på sätt som strider mot ett normalt bruk av denna bas eller som oberättigat kränker databasproducentens legitima intressen.

3. Den behörige användaren av en databas som på något vis gjorts tillgänglig för allmänheten, får inte skada upphovsrättsinnehavaren eller innehavaren av en närstående rättighet rörande verk som denna bas innehåller.

Artikel 9

Undantag från rätt sui generis

Medlemsstaterna har möjligheten att föreskriva att den behörige användaren av en databas som på något sätt gjorts tillgänglig för allmänheten får företa utdrag av eller återanvända en väsentlig del av dess innehåll utan tillstånd från databasproducenten,

a) om det gäller utdrag för enskilt bruk av en icke-elektronisk databas,

b) om det gäller utdrag inom undervisningsverksamhet eller för vetenskaplig forskning, förutsatt att källan anges och att det berättigas av det icke-kommersiella syftet,

c) om det gäller utdrag eller återanvändning för allmän säkerhet eller för att säkerställa att ett administrativt eller rättsligt förfarande sker korrekt.

Artikel 10

Skyddstid

1. Den rätt som avses i artikel 7 beräknas från den tidpunkt då databasen fullbordats. Den gäller till 15 år efter den 1 januari det år då databasen fullbordats.

2. När det är fråga om en databas som på något sätt gjorts tillgänglig för allmänheten före utgången av den period som avses i punkt 1, skall skyddstiden för denna rätt gälla till 15 år efter den 1 januari det år då databasen för första gången gjorts tillgänglig för allmänheten.

3. Varje kvalitativt eller kvantitativt sett väsentlig ändring i innehållet i en databas, särskilt varje väsentlig ändring som är en följd av en samling av tillägg, utplåningar eller ändringar som berättigar bedömningen att det har uppkommit en ny kvalitativt eller kvantitativt sett väsentlig investering gör att databasen, som uppkommit p.g.a. denna investering kan tilldelas en egen skyddstid.

Artikel 11

Innehavare av rätt sui generis

1. Den rätt som avses i artikel 7 skall tillämpas på sådana databaser vars producent eller dennes rättsinnehavare är medborgare i en medlemsstat eller är fast bosatt inom gemenskapens territorium.

2. Punkt 1 tillämpas också på företag som grundats i överensstämmelse med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller huvudanläggning inom gemenskapen. Om ett sådant företag endast har sitt säte inom gemenskapens territorium, bör dess verksamhet ha ett verkligt och kontinuerligt samband med en medlemsstats ekonomi.

3. Överenskommelser som utsträcker den rätt som avses i artikel 7 till databaser som producerats i tredje land och som följaktligen inte täcks av punkt 1 och 2, skall ingås av rådet på förslag av kommissionen. Skyddstiden som beviljas databaser med stöd av detta förfarande skall inte överstiga den som föreskrivs i artikel 10.

KAPITEL IV GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 12

Sanktioner

Medlemsstaterna skall föreskriva ändamålsenliga sanktioner mot intrång i sådana rättigheter som avses i detta direktiv.

Artikel 13

Den fortsatta tillämpningen av andra bestämmelser

Bestämmelserna i detta direktiv skall inte påverka tillämpningen av andra bestämmelser rörande bl.a. upphovsrätt, närstående rättigheter eller andra rättigheter eller skyldigheter angående data, verk eller andra i databasen införda element, patent, varumärken, mönster eller modeller, skydd av nationella kulturskatter, kartellrätt och otillbörlig konkurrens, affärshemligheter, säkerhet, sekretess, skydd av personuppgifter och privatliv, tillgång till allmänna handlingar eller avtalsrätt.

Artikel 14

Tillämpning i tiden

1. Det skydd som föreskrivs i detta direktiv med avseende på upphovsrätt skall också tillämpas på sådana databaser som skapats före det datum som avses i artikel 16.1, som denna dag uppfyller de i detta direktiv föreskrivna kraven för upphovsrättsligt skydd av databaser.

2. Som undantag från punkt 1 gäller att om en databas som är upphovsrättsligt skyddad i en medlemsstat den dag då detta direktiv offentliggörs men inte uppfyller villkoren för upphovsrättsligt skydd enligt artikel 3.1, skall detta direktiv inte medföra att skyddstiden enligt ovan nämnda ordning förkortas i den medlemsstaten.

3. Det skydd som föreskrivs i detta direktiv med avseende på den rätt som avses i artikel 7, skall också tillämpas på databaser som fullbordats under de 15 år som föregår det datum soms avses i artikel 16.1 och som den dagen uppfyller de krav som föreskrivs i artikel 7.

4. Det skydd som avses i punkt 1 och 3 skall inte påverka de avtal som slutits eller rättigheter som erhållits innan det datum som avses i dessa punkter.

5. I fråga om databaser som fullbordats under de 15 år som föregår det datum som anges i punkt 16.1, uppgår den i artikel 7 avsedda rättens skyddstid till 15 år räknat från den 1 januari som följer på detta datum.

Artikel 15

Vissa indispositiva bestämmelser

Avtalsrättsliga bestämmelser som strider mot artikel 6.1 och 8 är ogiltiga.

Artikel 16

Slutbestämmelser

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 1 januari 1998.

När medlemsstaterna beslutar om dessa åtgärder skall besluten antingen innehålla en hänvisning till detta direktiv eller skall en sådan hänvisning bifogas när de offentliggörs. Medlemsstaterna skall fastställa ordningen för hur hänvisningen i fråga skall göras.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till bestämmelser i nationell lagstifting som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

3. Senast i slutet av det tredje året efter det datum som anges i punkt 1, och därefter vart tredje år, skall kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén överlämna en rapport om genomförandet av detta direktiv i vilken den särskilt, på grundval av särskild information från medlemsstaterna, skall undersöka tillämpningen av rätten sui generis, däribland artiklarna 8 och 9, och särskilt om tillämpningen av denna rätt inneburit missbruk av dominerande ställning eller andra konkurrensbegränsningar, vilka skulle berättiga att åtgärder vidtogs, exempelvis möjligheten till tvångslicenser. Kommissionen skall vid behov framlägga förslag som syftar till att anpassa detta direktiv till utvecklingen på databasområdet.

Artikel 17

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i . . .

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EGT nr C 156, 23.6.1992, s. 4, EGT nr C 308, 15.11.1993, s. 1.

(2) EGT nr C 19, 25.1.1993, s. 3.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 23 juni 1993 (EGT nr C 194, 19.7.1993, s. 144), rådets gemensamma ståndpunkt av den . . . (ännu ej offentliggjord i EGT) och Europaparlamentets beslut av den . . . (ännu ej offentliggjort i EGT).

(4) EGT nr L 122, 17.5.1991, s. 42. Direktivet senast ändrat genom direktiv 93/98/EEG (EGT nr L 290, 24.11.1993, s. 9).

(5) EGT nr L 346, 27.11.1992, s. 61.

(6) EGT nr L 290, 24.11.1993, s. 9.

(7) EGT nr . . .

REDOGÖRELSE FÖR RÅDETS MOTIVERING

I. INLEDNING

1. Den 15 april 1992 presenterade kommissionen ett förslag om röttsligt skydd för databaser grundat på artiklarna 57.2, 66 och 100a i fördraget(1).

2. Europaparlamentet avgav sitt yttrande vid första behandlingen den 23 juni 1993(2). Till följd av detta yttrande överlämnade kommissionen den 4 oktober 1993 ett ändrat direktivförslag(3).

Ekonomiska och sociala kommittén avgav sitt yttrande den 24 november 1992(4).

3. Rådet antog sin gemensamma ståndpunkt den 10 juli 1995 i enlighet med artikel 189b i fördraget.

II. MÅLSÄTTNING

4. Kommissionen förslag syftar till att fastställa harmoniserade bestämmelser om rättsligt skydd för databaser. Det följer upp grönboken om upphovsrätten och den teknologiska utmaningen(5), där det i kapitel 6 föreslogs harmoniseringsåtgärder på området rättsligt skydd för databaser. Utgångspunkt för harmoniseringen är medlemsstaternas bestämmelser om upphovsrätt, så som de tillämpas på databaser i enlighet med Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk, som alla medlemsstaterna anslutit sig till. Förutom upphovsrättsskyddet föreskrivs i konventionen att databaser skall skyddas genom en särskild rätt (sui generis).

III. ANALYS AV DEN GEMENSAMMA STÅNDPUNKTEN

Allmänna kommentarer

5. Vad beträffar direktivets struktur godkände rådet kommissionens ändrade förslag att samla alla artiklar som behandlar upphovsrättsskyddet i kapitel II och alla som behandlar rätten sui generis i kapitel III. Rådet anser att detta bidrar till att göra texten mer lättöverskådlig.

6. Rådet har strukit fyra artiklar i kommissionens ändrade förslag, som ansågs vara överflödiga. Det gäller följande artiklar:

a) Artikel 4 i det ändrade förslaget. Denna artikel, som infördes på förslag av Europarlamentet (ändringsförslag nr 12), var inte rättsligt bindande, eftersom den enligt kommissionen inte kunde anses "medföra nya förpliktelser för medlemsstaterna eller kräva åtgärder för att kunna följa internationella avtal om upphovsrätt".

b) Artikel 5 i det ändrade förslaget (artikel 4 i det ursprungliga förslaget). Eftersom denna artikel inte berörde det rättsliga skyddet av databaser ansåg rådet det varken lämpligt eller nödvändigt att ta med den i detta direktiv.

c) Artikel 8 det ändrade förslaget (artikel 7 i det ursprungliga förslaget). Eftersom denna artikel inte medförde någon harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning föredrog rådet att stryka den.

d) Artikel 9 i det ändrade förslaget. Till följd av antagandet av direktiv 93/98/EEG av den 29 oktober 1993 om harmoniseringen av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter(6), är punkt 1 i denna artikel inte längre rättsligt bindande och har därför strukits av rådet. Eftersom de andra punkterna i denna artikel hörde nära samman med punkt 1 har de också strukits.

Ingressen

7. Rådet har tillfogat, strukit eller ändrat flera stycken i ingressen, som en konsekvens av i synnerhet de ändringar som gjorts i vissa artiklar i föreskriftsdelen.

Artiklarna i förslaget

8. Artikel 1

Såväl kommissionens ursprungliga förslag som dess ändrade förslag var begränsat till elektroniska databaser. I sin gemensamma ståndpunkt utvidgar rådet direktivets tillämpningsområde till att omfatta alla slags databaser (punkt 1) med följande motivering:

a) Denna lösning är enklare, eftersom ingen tydlig skillnad mellan elektroniska databaser och icke-elektroniska databaser behöver göras.

b) Det är önskvärt att databaser som sprids elektroniskt och sådana som inte sprids elektroniskt åtnjuter samma skydd.

c) Det görs ingen skillnad mellan elektroniska databaser och icke-elektroniska databaser vare sig i motsvarande bestämmelse i GATT-avtalet om handelsrelaterade immateriella rättigheter, eller i det pågående arbetet med ett eventuellt protokoll till Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk inom ramen för Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten.

Rådet anpassade definitionen av "databas" (punkt 2) till denna utvidgning av tillämpningsområdet. Det godkände Europaparlamentets ändringsförslag som innebar att lägga ordet "data" till orden "verk" och "andra självständiga element". Med samma motivering som kommissionen godkände rådet emellertid inte Europaparlamentets ändringsförslag som innebar att i definitionen av databas låta ingå "ett betydande antal" verk, data eller andra självständiga element, eftersom detta ändringsförslag skulle ha gett upphov till tolkningsproblem och inte skulle varit i överensstämmelse vare sig med definitionen i GATT-avtalet om handelsrelaterade immateriella rättigheter eller med de pågående diskussionerna inom Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten om ett eventuellt protokoll till Bernkonventionen.

Rådet ansåg det lämpligt att i en särskild punkt (punkt 3) precisera att skydd enligt detta direktiv inte tillämpas på sådana datorprogram som används då en databas tillverkas eller används.

I likhet med kommissionen accepterade rådet inte Europaparlamentets förslag till definition av "skapare av en databas" (ändringsförslag nr 4). Det anser att det är att föredra att inte införa denna definition i samband med databaser då det inte finns någon internationellt vedertagen definition av "skapare" till andra litterära eller konstnärliga verk.

Rådet godkände inte den definition av "innehavare av rättigheterna till en databas", som föreslogs av Europaparlamentet (ändringsförslag nr 5) och som kommissionen med vissa omarbetningar tog med i sitt ändrade förslag. Det föredrog att hålla sig till begreppen "upphovsman till en databas" i samband med upphovsrättsskyddet och "producent av en databas" i samband med skyddet genom sui generis-rätten.

9. Artikel 2

För att det inte skall kunna uppstå några som helst tveksamheter ansåg rådet det lämpligt att tillfoga en ny artikel som preciserar att direktivet inte påverkar tillämpningen av direktiven 91/250/EEG, 92/100/EEG och 93/98/EEG.

10. Artikel 3 (artikel 2 i det ändrade förslaget)

Rådet har slagit ihop innehållet i punkterna 1 och 3 i kommissionens förslag till en enda punkt (punkt 1).

Punkt 2 i kommissionens förslag blev irrelevant då direktivets tillämpningsområde utvidgats till icke-elektroniska databaser.

Rådet förenklade formuleringen av punkt 2 (punkt 4 i kommissionens förslag).

11. Artikel 4 (artikel 3 i det ändrade förslaget)

Rådet föredrog att överlåta till medlemsstaterna att avgöra vem som skall utöva de ekonomiska rättigheterna om en databas är utvecklad av en arbetstagare i tjänsten. Det har därför strukit punkt 4 och lagt till stycke 29 i ingressen.

12. Artikel 5 (artikel 6 i det ändrade förslaget)

Rådet har företagit redaktionella ändringar av denna punkt, särskilt för att kunna ta hänsyn till de ändringar som gjorts i artikel 1. Det strök alla hänvisningar till uthyrning på grund av punkt 2 b.

13. Artikel 6 (artikel 7 i det ändrade förslaget)

Rådet har slagit ihop innehållet i punkterna 1 och 2 i kommissionens förslag till en enda punkt (punkt 1). Det ansåg att denna bestämmelse innehåller minimirättigheter för den behörige användaren av en databas, vilka det inte bör vara möjligt att avtala bort (se artikel 15).

Rådet strök punkt 3 i kommissionens förslag, eftersom den är överflödig på grund av artikel 3.2.

Rådet tillfogade en ny punkt 2 som ger medlemsstaterna rätt att bestämma om vissa inskränkningar av de rättigheter som avses i artikel 5. Vad gäller mångfaldigande för enskilt bruk hade rådet uppfattningen att inget undantag skulle tillåtas i fråga om elektroniska databaser, särskilt med hänsyn till hur lätt dessa kan mångfaldigas, samtidigt som det godkände möjligheten att göra undantag i fråga om icke-elektroniska databaser.

För att kunna undvika att de inskränkningar som avses i punkt 1 och 2 i denna artikel otillbörligen rubbar balansen mellan databasens upphovsmans och databasens behörige användares rättigheter tillfogade rådet en punkt 3, som delvis bygger på artikel 6.3 i direktiv 91/250/EEG.

14. Artikel 7 (artikel 10 i det ändrade förslaget)

Rådet fann det nödvändigt att mera i detalj precisera rätten sui generis och van den skyddar.

Rådet var av uppfattningen att punkt 1 och första meningen i punkt 2 i artikel 10 i det ändrade förslaget överlappade varandra. Artikel 7.1 i den gemensamma ståndpunkten innehåller följande två viktiga förändringar i förhållande till dessa bestämmelser:

a) Rådet ansåg att målsättningen med rätten sui generis skulle vara att skydda databasproducenterna mot att andra utnyttjar resultaten av investeringar som producenterna gjort för att söka och samla databasinnehållet, och har därför begränsat åtnjutandet av denna rätt till de fall då anskaffning, granskning eller presentation av detta innehåll utgjort en kvantitets- eller kvalitetsmässigt väsentlig investering.

b) Enligt kommissionens ändrade förslag omfattar rätten sui generis innehållet i en databas i sin helhet eller i väsentliga eller icke väsentliga delar, med undantag rörande icke väsentliga delar fastställda i punkterna 5, 6 och 8 i artikel 11. I sin gemensamma ståndpunkt föredrog rådet att begränsa det skydd som sui generis-rätten ger till att omfatta hela eller en ur kvalitets- eller kvantitetsmässig synpunkt väsentlig del av innehållet i en databas, eftersom det ansåg att utdrag och/eller återanvändning av icke väsentliga delar av databasen inte skulle inverka negativt på producentens investering, varför undantagen rörande icke väsentliga delar ströks. För att kunna undvika att denna brist på skydd för icke väsentliga delar leder till att det görs återkommande och systematiska utdrag eller att de återanvänds på ett otillbörligt sätt har emellertid en skyddsklausul införts i punkt 5 i denna artikel i den gemensamma ståndpunkten.

Av tydlighetsskäl har rådet definierat begreppen "utdrag" och "återanvändning" i punkt 2.

Eftersom rätten sui generis är en ny rättighet fann rådet det lämpligt att precisera att den kan överföras, överlåtas eller bortskänkas genom licensavtal (punkt 3).

Första meningen i punkt 4 i den gemensamma ståndpunkten motsvarar andra meningen i artikel 10.2 i det ändrade förslaget.

Rådet delade däremot inte kommissionens synsätt i tredje meningen i samma punkt i det ändrade förslaget, efterstom det ansåg att det inte fanns någon giltig anledning att från tillämpningsområdet för rätten sui generis undanta innehållet i databaser bestående av verk som åtnjuter upphovsrättsligt eller annat rätssligt skydd, eftersom ett sådant undantag skulle kunna ge upphov till orimligheter om innehållet i en databas till exempel består av såväl delar som är skyddade av upphovsrätt som delar som inte har något annat rättsligt skydd. Rådet har därför föreskrivit att rätten sui generis skall tillämpas oberoende av möjligheten att ge databasens innehåll upphovsrättsligt eller annat rättsligt skydd, samtidigt som det preciserar att skyddet genom rätten sui generis inte påverkar tillämpningen av upphovsrätten eller andra befintliga rättigheter för verk eller andra självständiga element som ingår i basens innehåll (andra och tredje meningarna i punkt 4).

15. Tvångslicenser

Kommissionens förslag föreskrev under vissa omständigheter möjligheten att göra undantag från rätten sui generis och utfärda tvångslicenser. Denna möjlighet var berättigad som en motvikt till en stark rätt sui generis som skulle tillämpas inte bara på hela eller väsentliga delar av innehållet i en databas utan också på icke väsentliga delar därav. På grund av att denna rätt begränsats till att gälla hela eller en väsentlig del av innehållet i databasen och på grund av de inskränkningar i denna rätt som föreskrivs i artikel 9 i den gemensamma ståndpunkten, kom rådet till den slutsatsen att möjligheten till sådana licenser inte längre är nödvändig för att säkerställa balansen mellan rättigheterna för producenten av databasen och rättigheterna för användaren av denna och strök däför de bestämmelser som föreskrev denna möjlighet. Det fann det emellertid lämpligt att påminna om att sui generis-rätten inte skall utövas på ett sätt som underlättar missbruk av en dominerande ställning och att konkurrensreglerna fortfarande skall tillämpas (stycke 47 i ingressen). Rådet har för övrigt särskilt nämnt detta problem i direktivets granskningsklausul (artikel 16.3).

16. Artikel 8

Eftersom rätten sui generis är en ny rättighet fann rådet det lämpligt att i sin gemensamma ståndpunkt infoga en artikel om rättigheterna och skyldigheterna i detta sammanhang för den behörige användaren av en databas (artikel 8). Det preciseras således i punkt 1 att denna rätt inte tillåter innehavaren att hindra den behörige användaren av databasen från att göra utdrag ur databasen eller återanvända mindre väsentliga delar av denna. Vad gäller den behörige användarens skyldigheter stipulerar denna artikel att denne varken får oskäligt inkräkta på de legitima intressena hos innehavaren av rätten sui generis (punkt 2) eller skada upphovsrättsinnehavaren eller innehavaren av en närstående rättighet till verk eller prestationer som denna bas innehåller (punkt 3). Rådet anser för övrigt att det inte skall vara möjligt att avtala bort bestämmelserna i denna artikel (se artikel 15).

17. Artikel 9

På grund av såväl den ändring som rådet företagit beträffande tillämpningsområdet för rätten sui generis som slopandet av bestämmelserna om tvångslicenser, är inte de inskränkningar i rätten sui generis som föreskrivs i artikel 11 i det ändrade förslaget längre relevanta.

Rådet har föreskrivit nya inskränkningar (artikel 9 i den gemensamma ståndpunkten), vilka bygger på de inskränkningar i upphovsrätten som föreskrivs i artikel 6.2, eftersom rådet anser att det är viktigt att inskränkningarna i de båda rättigheterna är så lika som möjligt. En inskränkning motsvarande den som föreskrivs i artikel 6.2 d förekommer inte i artikel 9, på grund av att ingen nationell lagstiftning i någon medlemsstat innehåller alla de särdrag som finns i den rätt sui generis som föreskrivs i detta direktivförslag. Eftersom lagstiftningen i en del medlemsstater emellertid redan innehåller en rätt som liknar sui generis-rätten har det godkänts att dessa medlemsstater får behålla de undantag från denna rätt som deras lagstiftning traditionellt föreskriver (stycke 52 i ingressen).

18. Artikel 10 (artikel 12 i det ändrade förslaget)

Rådet godkände Europaparlamentets förslag (ändringsförslag nr 24), som kommissionen lät ingå i sitt ändrade förslag, vilket bestod i att föreskriva en skyddstid på 15 år för rätten sui generis (punkt 1).

Av tydlighetsskäl föredrog rådet att dela upp i två olika punkter upplysningen om att skyddet genom denna rätt beräknas från den tidpunkt då databasen färdigställts (punkt 1), och preciseringen att om databasen gjorts tillgänglig för allmänheten skall utgången av skyddstiden beräknas efter denna tidpunkt (punkt 2).

Rådet godkände i princip Europaparlamentets ändring som innebar att föreskriva att varje väsentlig ändring av innehållet i en databas skall ge upphov till en ny skyddstid genom rätten sui generis (ändringsförslag nr 24 b och ändringsförslag nr 26). På grund av det samband om i artikel 7 etablerats mellan rätten sui generis och en väsentlig investering som gjorts av databasproducenten, preciserade rådet att den nya skyddstiden också skall vara en följd av en ny väsentlig investering (punkt 3).

Mot bakgrund av punkt 3 i den gemensamma ståndpunkten ansåg rådet att artikel 12.3 i det ändrade förslaget var överflödig och strök den.

19. Artikel 11 (artikel 13 i det ändrade förslaget)

Bortsett från några redaktionella ändringar motsvarar artikel 11 i den gemensamma ståndpunkten artikel 13 i det ändrade förslaget.

Däremot godkände inte rådet den nya punkt som föreslogs av Europaparlamentet (ändringsförslag nr 28.2a som hänvisar till bestämmelser i internationella avtal. Liksom kommissionen anser rådet att denna bestämmelse kan ge upphov till förvirring, eftersom den rätt sui generis som införs genom detta direktivförslag inte är knuten till någon befintlig internationell konvention.

20. Artikel 12 (artikel 14 i det ändrade förslaget)

Artikel 12 i den gemensamma ståndpunkten motsvarar artikel 14 i det ändrade förslaget.

21. Artikel 13 (artikel 15.1 i det ändrade förslaget)

Artikel 13 i den gemensamma ståndpunkten motsvarar artikel 15.1 i det ändrade förslaget. Bortsett från vissa redaktionella ändringar kompletterade rådet också den ofullständiga uppräkningen i denna artikel genom att nämna skydd av nationella kulturskatter, kartellrätt, säkerhet och tillhandahållande av allmänna handlingar.

22. Artikel 14 (artikel 15.2 i det ändrade förslaget)

Kommissionen godkände i princip Europaparlamentets ändringsförslag nr 29 och 30 som syftade till att låta alla databaser åtnjuta skydd, säväl sådana som redan finns vid det datum då direktivet träder i kraft som sådana som färdigställts efter detta datum (artikel 15.2 i det ändrade förslaget), och rådet godkände även dessa ändringsförslag i artikel 14 i den gemensamma ståndpunkten.

Av tydlighetsskäl skilde rådet i detta sammanhang upphovsrätten (punkt 1) från rätten sui generis (punkt 3). I båda dessa punkter satte det som referensdatum det senaste datum för direktivets genomförande i stället för datum för dess offentliggörande, för att kunna undvika retroaktiv tillämpning av genomförandebestämmelserna.

Europaparlamentet föreslog att det skulle preciseras att direktivets skydd för databaser, som färdigställts före det datum då det träder i kraft, inte skulle påverka de åtgärder som vidtagits eller rättigheter som förvärvats före detta datum (ändringsförslag nr 30). Rådet preciserade att detta skulle gälla för både upphovsrättsskyddet och skyddet genom rätten sui generis (punkt 4 i den gemensamma ståndpunkten).

Punkt 2 i denna artikel i den gemensamma ståndpunkten tillfogades av rådet för att lösa problemet med de databaser som för närvarande är skyddade genom nationella upphovsrättsliga bestämmelser, men som kanske inte längre kommer att vara upphovsrättsligt skyddade när direktivet träder i kraft på grund av att villkoren för upphovsrättsligt skydd enligt de nationella bestämmelserna är mindre stränga än direktivets villkor för upphovsrättsligt skydd. Sådana situationer kan uppstå till följd av de nationella bestämmelser som gäller i tre medlemsstater där skyddstiden för upphovsrätt för närvarande är 50 år post mortem auctoris, och som kommet att bli 70 år post mortem auctoris då direktiv 93/98/EEG har genomförts. Det är sannolikt att de flesta av de berörda databaserna uppfyller villkoren för skydd genom rätten sui generis, men skyddstiden genom denna rätt är bara 15 år. Därför har rådet infört en undantagsbestämmelse som tillåter de berörda medlemsstaterna att fortsätta att skydda dessa databaser med hjälp av nuvarande regler ända tills den skyddstid har gått ut som gäller vid det datum då detta direktiv offentliggörs.

Eftersom skyddstiden genom rätten sui generis är 15 år fann rådet det lämpligt att precisera att skyddet genom denna rätt för databaser som redan finns endast gäller om dessa färdigställts under de 15 år som föregått genomförandet av direktivet (punkt 3 i den gemensamma ståndpunkten).

För att undvika all osäkerhet huruvida skyddstiden på 15 år genom rätten sui generis för databaser som redan finns vid det datum då direktivet genomförs, skall beräknas från detta datum eller från det datum då de färdigställdes, preciserade rådet att det förstnämnda alternativet skall gälla (punkt 5 i den gemensamma ståndpunkten). Motiveringen till detta val är att rätten sui generis är en ny rättighet och därför åtnjuter inga databaser något skydd genom en identisk rättighet innan direktivet genomförs.

23. Artikel 15

Som redan angetts (punkterna 13 och 16 ovan) anser rådet att bestämmelserna i artikel 6.1 och i artikel 8 är så grundläggande att det inte skall vara möjligt att avtala bort dem.

24. Artikel 16

I sitt ändrade förslag hade kommissionen godkänt Europaparlamentets förslag (ändringsförslag nr 31) om att fastställa senaste datum för genomförandet av direktivet till den 1 januari 1995 (punkt 1, första stycket). Eftersom detta datum redan är passerat ersatte rådet det med den 1 januari 1998, i syfte att ge medlemsstaterna en tidsfrist för genomförandet på nästan två år räknat från det datum då direktivet definitivt börja gälla.

Rådet accepterade Europaparlamentets förslag (ändringsförslag nr 32), som tagits med av kommissionen i det ändrade förslaget (artikel 16.3), om att skriva in en granskningsklausul i direktivet. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom detta område flyttade det fram datum för kommissionens första rapport till tre år efter datum för direktivets genomförande. På grund av den nyskapande karaktären hos rätten sui generis preciserade rådet dessutom att kommissionen i synnerhet skulle granska tillämpningen av denna och att denna granskning speciellt skulle äga rum på grundval av särskild information från medlemsstaterna.

(1) EGT nr C 156, 23.6.1992, s. 4.

(2) EGT nr C 194, 19.7.1993, s. 144.

(3) EGT nr C 308, 15.11.1993, s. 1.

(4) EGT nr C 19, 25.1.1993, s. 3.

(5) KOM(88) 172 slutlig.

(6) EGT nr L 290, 24.11.1993, s. 9.