Yttrande över förslag till rådets beslut om finansiella bidrag från gemenskapens sida för vissa utgifter som medlemsstaterna har åtagit sig för införandet av den kontrollordning som avser den gemensamma fiskeripolitiken () (96/C 18/17)

Den 6 juli 1995 beslutade rådet i enlighet med artiklarna 43 och 198 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen att rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovan nämnda förslag.

Ekonomiska och sociala kommittén gav Pricolo i uppdrag att som huvudföredragande bereda kommitténs arbete i ärendet.

Vid sin 329:e plenarsession den 25 och 26 oktober 1995 (sammanträdet den 25 oktober 1995) antog Ekonomiska och sociala kommittén utan röster emot och med 2 nedlagda röster följande yttrande.

1. Förslaget till beslut har som mål att utgöra ett svar på rådets beslut om en förlängning av det finansiella deltagandet från gemenskapens sida för de utgifter som medlemsstaterna åtagit sig för att garantera den kontrollordning som tillämpas på den gemensamma fiskeripolitiken.

1.1. Förslaget syftar till att bygga upp finansiella tillgångar för gemenskapens deltagande i finansiering av kostnaderna från den 1 januari 1996 till den 31 december 2000.

2. Allmänna synpunkter

2.1. Kommittén stöder i stora drag de underliggande idéerna i förslaget till rådets beslut.

2.2. Kommittén har vid flera tillfällen understrukit att kontrollen av fiskeriverksamheten är en aspekt av den gemensamma fiskeripolitiken som måste beaktas. En effektiv och rättvis kontroll som kännetecknas av stor insyn kan bidra till att förbättra respekten för de nuvarande reglerna, minska slöseriet som uppstått till följd av alltför omfattande fiske och till att denna sektor av gemenskapens ekonomi skall överleva.

2.3. Man måste täppa till de befintliga luckorna i kontrolledet med avseende på de fartyg från tredje land som för in produkter i EU som inte uppfyller gällande normer för storlek eller hälsoskydd.

2.4. Kommittén anser att medlemsstaterna måste tillämpa politiken för fiskekontroll på ett rättvist och effektivt sätt för att denna skall lyckas. Beträffande de skillnader som fortfarande kvarstår anser kommittén dock att det enbart är ökade befogenheter eller kontroll utförd av behöriga gemenskapsmyndigheter som gör det möjligt att nå den önskade graden av effektivitet.

2.5. Med hänsyn till att åtgärderna som vidtas i samband med överträdelser skiljer sig kraftigt bör medlemsländerna anstränga sig att göra sanktionsförfarandena mer enhetliga.

2.5.1. Kommittén anser att havskontrollen i ökad utsträckning bör ligga på gemenskapsnivå för att nå större rättvisa och neutralitet.

2.6. Kommittén uppskattar till dess rätta värde EU:s bidrag till vissa av medlemsstaternas utgifter för att dessa skall uppfylla sina förpliktelser i fråga om kontroll och för att garantera att förpliktelserna av intresse för gemenskapen uppfylls.

2.7. Större fartyg som man planerar att lägga upp skulle kunna utrustas för övervakningsändamål, vilket skulle innebära en stor ekonomisk besparing.

2.7.1. Kommittén framhäver dessutom att en förbättring av kontrollen och av dess effektivitet på gemenskapsnivå förutsätter att tillräckliga medel ställs till förfogande. Trots den begränsade framgång som kunnat märkas, förblir den andel av gemenskapsbudgeten som avsatts för kontrollverksamhet fortfarande otillräcklig. Det finns en klar skillnad mellan den andel av gemenskapsbudgeten som avsatts för detta syfte och den summa som vissa av våra konkurrenter avsätter för samma ändamål.

2.8. Den nya kontrollordningen som tillämpas på gemenskapens fiskeripolitik och som förutses i förordning (EEG) nr 2847/93 stipulerar nya förpliktelser för medlemsstaterna, som en utvidgning av tillämpningsområdet när det gäller strukturer och marknader, kontrollordningens tillämpning i Medelhavet samt gemenskapsfartygens fiskeriverksamhet, både på tredje lands territorialvatten och när det gäller högsjöfiske.

2.8.1. Trots att anslagen för kontrollordningen har höjts, kommer det med den tillgängliga budgeten att bli svårt att helt tillgodose de målsättningar man satt upp, i synnerhet med tanke på att gemenskapen nyligen utökats och det faktum att en summa på 2 miljoner ecu som egantligen skall anslås för finanisering av vissa kostnader för medlemsstaterna har använts för att uppfylla rådets åtaganden gentemot ett av medlemsländerna.

2.8.2. För att medlemsländerna skall kunna uppfylla sina åtaganden i fråga om kontroll och med säkerhet kunna organisera sin investeringar på detta område, föreslår kommittén en större flexibilitet beträffande förvaltningen av de tillgängliga medlen.

2.9. Kommittén anser inte att kommissionens omfattande ändring när det gäller procentsatsen för gemenskapens deltagande är befogad. Rent konkret handlar det om inköp av sjöfartsoch flygutrustning för kontroll, eftersom det är just denna utrustning som väger tyngst i medlemsländernas budgetar. För vissa av medlemsländerna kan denna post utgöra en oproportionerligt tung börda.

2.9.1. Kommittén anser att det vore önskvärt att hålla fast vid vad som tidigare slagits fast i rådets beslut 89/631 i fråga om procentsatsen för gemenskapens deltagande.

2.10. EU är ingen homogen gemenskap när det gäller utvecklingen. Flera regioner, särskilt de som omfattas av mål I, lider av obalanser och diverse svårigheter. Dessa regioner, precis som de som huvudsakligen lever på fiske, kräver särskild uppmärksamhet från EU:s sida.

2.10.1. Yrkesfiskarnas stöd för kontrollåtgärderna kräver att man kan garantera jämlikhet och en god insyn för att ingen ska känna att man diskrimineras eller utsätts för extra hårda kontroller. EU bör se till att lämpliga åtgärder vidtas för att förstärka fiskarnas förtroende för kontrollåtgärderna och för EU:s roll, som består i att garantera en likvärdig behandling av alla.

2.10.2. Utan att vilja ifrågasätta rådets engagemang i förhållande till ett specifikt medlemsland, i detta fall Irland, bedömer kommittén att gemenskapens åtagande bör höjas till samma nivå som det finansiella bidraget till Irland.

3. Särskilda synpunkter

3.1. Artikel 1, punkt 2

Ersätt termen "nationella myndigheter" med "behöriga myndigheter".

3.2. Artikel 1, punkt 3

Utan att ändra ordalydelsen i punkt 2.5.1 ovan skulle det vara lämpligt att höja det årliga bidraget till samma nivå som subventionen till Irland.

3.3. Artikel 4, punkt 1a

Lägg till "förutsebar" före "femårsplan".

3.4. Artikel 5, punkt 1

De krav som tas upp under bilagans punkt 3 bör omformuleras för att inte den byråkratiska handläggningen skall anta ännu större proportioner.

I annat fall kommer de uppställda kraven vara omöjliga att tillgodose.

Bryssel den 25 oktober 1995.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Carlos FERRER

() EGT nr C 186, 20. 7. 1995, s. 9.