Förslag till rådets förordning (EG) om åttonde ändringen av förordning (EEG) nr 1765/92 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (95/C 48/06) KOM(94) 636 slutlig - 95/0017(CNS)

(framlagt av kommissionen den 19 januari 1995)

EUROPEISKA UNIONENS RÄD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 42 och 43,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av parlamentets yttrande,

med beaktande av ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av följande:

Inom ramen för reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken kan huvudbeståndsdelen i utjämningen av jordbruksmarknader, nämligen uttaget av åkermark, verkställas antingen genom obligatoriskt uttag mot beviljad kompensation i enlighet med förordning (EEG) nr 1765/92 (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr . . ./94, eller av miljöskäl i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2078/92 (2) om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven, eller med sikte pä skogsplantering i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2080/92 (3) om en gemenskapsordning för stöd till skogsbruksåtgärder inom jordbruket.

Möjligheten till skogsplantering eller till avsättning för miljöändamål av återtagen jordbruksmark utgör den mest tillämpade möjligheten för producenter av jordbruksgrödor, detta för att tillförsäkra ett konsekventare band mellan reformeringen av GJP och dess tillämpningsföreskrifter.

De producenter som deltar i programmet har redan bidragit till reduceringen av överskottet genom att delta i de specifika åtgärder som fastställs i förordningarna (EEG) nr 2078/92 och (EEG) nr 2080/92. Detta deltagande kan under speciella villkor som huvudsakligen berör kompenseringarna uppmuntras genom möjligheten att bokföra de uttagna arealerna som obligatoriska uttag i enlighet med förordning (EEG) nr 1765/92.

De uttagna arealerna inom ramen för förordning (EEG) nr 1765/92 får även brukas till annat än livsmedelsproduktion och då i synnerhet för plantering av träd för skogsbruksändamål och buskar med kort odlingscykel. Denna produktion ger i vissa regioner positiva framtidsutsikter vad beträffar miljön. Det är viktigt att de nationella myndigheterna, genom att delvis stå för den finansiella kostnaden för nödvändiga investeringar genom olika stödprogram, tillåts gynna denna användning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EEG) nr 1765/92 ändras enligt följande:

1. I artikel 7.2 första stycket skall följande läggas till:

"Utan att det påverkar artikel 9 får uttagen åkermark i enlighet med förordning (EEG) nr 2078/92, liksom åkermark som skogsplanterats i enlighet med förordning (EEG) nr 2080/92 bokföras som obligatoriskt åkermarksuttag enligt paragraf 1.

Emellertid skall:

- de ovan nämnda arealerna inte berättiga till den kompensation som avses i paragraf 5;

- kompensationen för inkomstförlust vid åkermarksuttag inom ramen för förordning (EEG) nr 2078/92 eller den kompensation för inkomstförlust som avses i förordning (EEG) nr 2080/92 artikel 3.c för arealerna i fråga begränsas till ett belopp som maximalt motsvarar den kompensation som fastställs för dessa arealer i paragraf 5 i denna artikel."

2. I artikel 7.4 skall följande stycke infogas:

"Medlemsstaterna tillåts inrätta en nationell stödordning för att gynna producenter av biomassa genom att täcka vissa kostnader som uppkommer i samband med planteringen av en flerårskultur. Bidraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar räntebetalningarna för lånet av ett kapital som motsvarar högst fem års kompensationsbetalningar för arealerna i fråga."

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 1 andra strecksatsen skall dock tillämpas för regleringsåret 1994/95.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

(1) EGT nr L 181, 1. 7. 1992, s. 17.

(2) EGT nr L 215, 30. 7. 1992, s. 85.

(3) EGT nr L 215, 30. 7. 1992, s. 96.