19.3.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 105/1

—

Europeiska kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2016: Stärkt återhämtning och främjad konvergens (1),

—

Europeiska kommissionens utbildningsöversikt 2015 (2), och

—

2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) – Nya prioriteringar för det europeiska utbildningssamarbetet (3),

1.

Utbildning bör vara en viktig del i en övergripande strategi med syftet att främja socioekonomisk utveckling och delaktighet. Detta kräver målinriktade reformer av utbildningssystemen i syfte att förbättra deras läranderesultat som en del av de övergripande insatser som krävs för att skapa nya jobb och få till stånd en hållbar tillväxt. Eftersom utbildning är tillväxtfrämjande och stöder både återhämtning på kort sikt och ekonomisk tillväxt på lång sikt, bör investeringar i utbildning prioriteras på både regional nivå, nationell nivå och EU-nivå. Detta behöver inte alltid handla om att öka budgetmedlen utan kan i stället handla om att rikta kostnaderna bättre och om att skapa de rätta kvalitetsförbättrande stimulansåtgärderna.

2.

Utvecklingen av färdigheter, kompetens och kunskap, med avseende på livslångt lärande, är nyckeln till en välfungerande arbetsmarknad där enskilda talanger kan blomstra. Man måste finna sätt att förbereda ungdomar inför arbetsmarknadens föränderliga krav, samtidigt som man kontinuerligt uppdaterar och uppgraderar färdigheterna hos dem som redan befinner sig på arbetsmarknaden. Både utbildnings- och sysselsättningssektorn bör prioritera insatser mot kompetensglapp och kompetensunderskott. Detta innebär bland annat att större tonvikt behöver läggas på att utveckla övergripande färdigheter (13) och att lärande på arbetsplatsen, prognoser om framtida kompetenskrav samt partnerskap mellan utbildning och näringsliv bör främjas.

Vikten av att utveckla färdigheter och kompetens sträcker sig långt bortom arbetsmarknaden. Det handlar i lika hög grad om att skapa ansvarsfulla medborgare som har förmågan att aktivt delta i samhället och det demokratiska livet. Dessa två mål kompletterar varandra, eftersom de färdigheter och den kompetens som krävs i samhällslivet ofta är lika relevanta på en arbetsplats.

3.

Strukturella reformer för att modernisera våra ekonomier bör fortsätta för att främja utvecklingen av människors färdigheter, kompetens och kunskap, i syfte att stimulera innovation och produktivitet samt främja delaktighet. På motsvarande sätt bör utbildningssystemen sträva efter att öka utbildningarnas emancipatoriska verkan och därmed säkra lika villkor för alla oavsett socioekonomisk status, invandrarbakgrund eller kön. Detta innebär att tillgängliggöra utbildningssystem som svarar mot den ökande mångfalden bland elever och studenter och att knyta kontakter med alla relevanta intressenter.

1.

samarbeta i syfte att främja socioekonomisk utveckling och delaktighet i EU med hjälp av utbildning, genom reformer, relevant politik och riktade investeringar; politik som har visat sig vara framgångsrik bör identifieras och spridas och särskilt stöd bör tillhandahållas för att genomföra sådan politik i andra länder som vill hämta inspiration från denna politik i utvecklingen av liknande politik eller reformer,

2.

övervaka framsteg i riktning mot våra gemensamma utbildningsmål samt fortsätta utbytet av kunskap och erfarenhet, framför allt inom ramen för de prioriterade områdena och strukturerna i Utbildning 2020 (14), som nyligen omarbetades; därvid bör överensstämmelse säkras med de överordnade målen i Europa 2020-strategin och med styrformerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen, samtidigt som subsidiaritet samt utbildningsanstalters självständighet och pedagogiska frihet respekteras fullt ut,

3.

göra nödvändiga investeringar i utbildning på alla nivåer, samtidigt som man skapar incitament att höja utbildningsresultaten, att identifiera och ta itu med kompetensunderskott och kompetensglapp samt att öka den emancipatoriska verkan av utbildning, och för detta ändamål fullt ut utnyttja de möjligheter som erbjuds inom ramen för europeiska instrument, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, ungdomsgarantin, Europeiska fonden för strategiska investeringar och Erasmus+,

4.

genom grundläggande utbildning och kontinuerlig fortbildning, förse lärare med lämpliga och aktuella pedagogiska verktyg och metoder, som utformats i syfte att stärka utvecklingen av färdigheter och kompetens samt tillägnandet av kunskap; en väsentlig del av denna strategi på alla utbildningsnivåer bör vara att öppna utbildningsanstalterna för omvärlden; för att uppnå detta bör man uppmuntra nationella, regionala och lokala partnerskap med deltagande av relevanta intressenter såsom arbetsmarknadens parter och företrädare för ungdomssektorn, vilkas syfte bör vara att ta itu med särskilda utmaningar,

5.

aktivt nå ut till ungdomar med dåliga utsikter till utbildning och anställning på grundval av socioekonomisk status, invandrarbakgrund eller kön, med syftet att ingen ska hamna på efterkälken; ungdomars digitala kompetens och mediekompetens samt deras förmåga att tänka kritiskt bör stärkas, tillsammans med deras sociala färdigheter och medborgerliga kompetens; lärare och skolledare bör ges befogenhet att upptäcka och signalera tidiga tecken på brist på engagemang i syfte att förbättra utbildningsnivån och förebygga avbruten skolgång, social utestängning och våldsinriktad radikalisering,

1.

inom ramen för arbetsprogrammet Erasmus+ för 2017, fortsätta att främja alla initiativ som möter de utmaningar som beskrivs i denna resolution genom att fullt ut utnyttja de möjligheter som erbjuds inom det befintliga programmet; därutöver innebär halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen en möjlighet att överväga hur dessa utmaningar effektivast kan bemötas genom olika befintliga EU-instrument, inbegripet Erasmus+,

2.

bekräfta betydelsen av utbildning i alla EU-initiativ för tiden efter 2020 i fråga om tillväxt, sysselsättning och hållbarhet, också med hänsyn till bredare initiativ, såsom FN:s utvecklingsmål för 2030; detta är särskilt viktigt när det gäller utbildning, som är ett område som kännetecknas av ett långsiktigt perspektiv,

3.

senast vid mötet i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) i maj 2016 presentera sitt kommande förslag till en ny kompetensagenda för Europa, som stöd för medlemsstaterna, som bland annat skulle kunna överväga olika sätt att främja kompetensutveckling och förvärv av kunskap med avseende på livslångt lärande, med särskild betoning på att

4.

bistå medlemsstaterna med att stärka den roll som utbildning spelar när det gäller att främja aktivt medborgarskap och grundläggande värden, som en uppföljning av Parisförklaringen (15) och i detta sammanhang säkerställa synergi och samarbete med Europarådet när det gäller demokratiskt medborgarskap.