Endast Uneces texter i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av Uneces statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på

Föreskrifter nr 67 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser om I. godkännande av specifik utrustning för fordon av kategorierna M och N som använder motorgaser i framdrivningssystemet, II. godkännande av fordon av kategorierna M och N som är försedda med specifik utrustning för användning av motorgaser i framdrivningssystemet med avseende på installering av sådan utrustning [2016/1829]

Supplement 14 till ändringsserie 01 – dag för ikraftträdande: 9 oktober 2014

Del I: Godkännande av specifik utrustning för fordon av kategorierna M och N som använder motorgaser i framdrivningssystemet

Del II: Godkännande av fordon av kategorierna M och N som är försedda med specifik utrustning för användning av motorgaser i framdrivningssystemet med avseende på installering av sådan utrustning

Motorgaskomponenterna för användning i fordon ska klassificeras med avseende på högsta driftstryck och funktion enligt figur 1.

De motorgaskomponenter som är konstruerade för ett högsta driftstryck under 20 kPa över lufttrycket omfattas inte av dessa föreskrifter.

En komponent kan bestå av flera delar där varje del klassificeras i en egen klass med avseende på högsta driftstryck och funktion.

2.1.1 servicetryck : stabiliserat tryck vid en enhetlig gastemperatur av 15 °C.

2.1.2 provningstryck : det tryck som komponenten utsätts för under godkännandeprovningen.

2.1.3 arbetstryck : det högsta tryck som komponenten är konstruerad att utsättas för och utifrån vilket dess styrka bestäms.

2.1.5 högsta driftstryck : det högsta tryck i en komponent som kan uppstå under drift.

2.1.6 klassificeringstryck : högsta tillåtna driftstryck i en komponent enligt dess klassificering.

helkompositbehållare: behållare som är tillverkad av endast kompositmaterial med icke-metallisk stomme.

behållarsats: högst 200 behållare av samma typ som tillverkas i följd i samma tillverkningsserie.

2.4 behållartyp : behållare som inte skiljer sig åt i fråga om följande egenskaper angivna i bilaga 10:

2.5 tillbehör monterade på behållaren : följande utrustning som antingen får vara separat eller kombinerad:

80-procentig stoppventil: anordning som begränsar påfyllning till högst 80 % av behållarens kapacitet.

övertrycksventil (utsläppsventil): anordning som begränsar tryckstegring i behållaren.

2.5.3.1 Övertrycksanordning : anordning som genom att släppa ut motorgas syftar till att skydda behållaren från att sprängas vilket kan inträffa vid brand.

fjärrstyrd serviceventil med flödesbegränsningsventil: anordning som gör det möjligt att inleda och avbryta motorgastillförseln till förångare/tryckregulator, där fjärrstyrd innebär att serviceventilen styrs av den elektroniska styrenheten, där ventilen är stängd när fordonets motor inte är igång och där det med flödesbegränsningsventil avses en anordning som begränsar flödet av motorgas.

bränslepump: anordning som inleder tillförseln av flytande motorgas till motorn genom att med trycket från bränslepumpen öka trycket i behållaren.

flerventil: anordning som består av alla eller några av de tillbehör som nämns i punkterna 2.5.1–2.5.3 och 2.5.8.

gastätt hölje: anordning som skyddar tillbehören och släpper ut eventuella läckage i fria luften.

backventil: anordning som tillåter flöde av flytande motorgas i en riktning och hindrar flöde av flytande motorgas i motsatt riktning.

2.6 förångare : anordning avsedd att förånga motorgas från flytande form till gas.

2.7 tryckregulator : anordning avsedd att minska och reglera trycket i motorgas.

2.9 gasledningens övertrycksventil : anordning för att hindra att trycket i ledningarna överskrider ett förinställt värde.

2.10 gasinsprutningsanordning, insprutare eller gasblandningsmunstycke : anordning som styr insprutningen av flytande eller förångad motorgas i motorn.

2.11 gasdoseringsenhet : anordning som mäter och/eller fördelar gasflödet till motorn och som antingen kan vara kombinerad med gasinsprutningsanordningen eller separat.

2.12 elektronisk styrenhet : anordning som styr motorns förbrukning av motorgas och som automatiskt stänger krafttillförseln till motorgassystemets avstängningsventiler om en bränsletillförselledning brutits till följd av en olycka eller om motorn stannar.

2.13 tryck- eller temperaturgivare : anordning som mäter tryck eller temperatur.

2.14 motorgasfilterenhet : anordning som filtrerar motorgasen och där filtret kan ingå i andra komponenter.

2.15 böjliga slangar : slangar som under olika tryckförhållanden leder motorgas i flytande form eller som gas från en punkt till en annan.

2.16 påfyllningsenhet : anordning med vilken behållaren kan fyllas och där påfyllningsenheten kan ingå i behållarens 80-procentiga stoppventil eller vara en fjärrstyrd påfyllningsenhet utanför fordonet.

2.17 Servicekoppling : koppling i bränsleledningen mellan bränslebehållare och motor. Om ett fordon som drivs med ett bränsle får slut på bränslet kan motorn drivas från en reservbränslebehållare som kan anslutas till servicekopplingen.

2.18 bränslefördelarrör : rör eller ledning som förbinder bränsleinsprutningsanordningarna.

propan, propen (propylen), normalt butan, isobutan, isobutylen, buten (butylen) och etan.

I den europeiska standarden EN 589:1993 anges krav och provningsmetoder för den motorgas för bilar som marknadsförs och levereras i de länder som är medlemmar av Europeiska standardiseringskommittén (CEN).

GODKÄNNANDE AV SPECIFIK UTRUSTNING FÖR FORDON AV KATEGORIERNA M OCH N SOM ANVÄNDER MOTORGASER I FRAMDRIVNINGSSYSTEMET

3.1 Ansökan om godkännande av specifik utrustning ska lämnas av handelsbetecknings- eller varumärkesinnehavaren eller dennes behöriga ombud.

3.2 Ansökan ska åtföljas av följande dokument i tre exemplar och av följande upplysningar:

3.3 På begäran av den tekniska tjänst som ansvarar för att utföra godkännandeprovningarna ska provexemplar av den specifika utrustningen tillhandahållas.

4.1 Alla komponenter som lämnas för godkännande ska märkas med tillverkarens handelsbeteckning eller varumärke och typ samt för icke-metalliska delar även tillverkningsmånad och -år; märkningen ska vara lätt läsbar och outplånlig.

4.2 All utrustning ska ha ett tillräckligt stort utrymme för godkännandemärket, inklusive klassificeringen av komponenten (se bilaga 2A) och för komponenter av klass 0 också arbetstrycket; detta utrymme ska framgå av de ritningar som avses i punkt 3.2.2.

4.3 Varje behållare ska också ha en påsvetsad märkningsskylt med följande lätt läsbara och outplånliga uppgifter:

4.4 Utöver bestämmelserna i punkterna 4.1 och 4.2 ska ett av följande tilläggsmärken användas för fjärrstyrda serviceventiler och fjärrstyrda avstängningsventiler som överensstämmer med punkt 4.7 i bilaga 3 respektive med punkt 1.7 i bilaga 7:

5.1 Om de provexemplar på utrustning som lämnats för godkännande uppfyller kraven i punkterna 6.1–6.13 i dessa föreskrifter ska godkännande av typen av utrustning beviljas.

5.2 Varje godkänd typ av utrustning ska tilldelas ett godkännandenummer, vars två första siffror, för närvarande 01 för ändringsserie 01 som trädde i kraft den 13 november 1999, anger den ändringsserie (innehållande de senaste större tekniska ändringarna av föreskrifterna) som gäller vid tidpunkten för utfärdandet av godkännandet. En och samma part i överenskommelsen får inte tilldela en annan typ av utrustning denna alfanumeriska kod.

5.3 Ett meddelande om beviljat, ej beviljat eller utökat godkännande av en typ av motorgasutrustning eller en del av motorgasutrustning enligt dessa föreskrifter ska lämnas till de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2B till dessa föreskrifter. Om det rör sig om en behållare ska tillägget till bilaga 2B bifogas.

5.4 På all utrustning som överensstämmer med en typ som godkänts enligt dessa föreskrifter ska utöver det märke som föreskrivs i punkterna 4.1 och 4.3 väl synligt och i det utrymme som avses i punkt 4.2 ett internationellt godkännandemärke anbringas som består av:

5.6 I bilaga 2A till dessa föreskrifter ges exempel på godkännandemärkets utformning.

5.7 I fråga om en komponent av klass 0 ska också arbetstrycket märkas ut i närheten av det godkännandemärke som nämns i punkt 5.4.

Den specifika utrustningen i de fordon som använder motorgas i framdrivningssystemet ska fungera på ett korrekt och säkert sätt.

De utrustningsmaterial som kommer i kontakt med motorgas ska vara kompatibla med denna.

De utrustningsdelar vars korrekta och säkra funktion kan påverkas av motorgas, högt tryck eller vibrationer ska genomgå de relevanta provningsförfaranden som föreskrivs i bilagorna till dessa föreskrifter. Kraven i punkterna 6.2–6.13 ska i synnerhet vara uppfyllda.

Installeringen av den motorgasutrustning som godkänts enligt dessa föreskrifter ska uppfylla relevanta krav avseende elektromagnetisk kompatibilitet enligt ändringsserie 02 av föreskrifter nr 10, eller motsvarande.

Motorgasbehållarna ska vara typgodkända enligt bestämmelserna i bilaga 10 till dessa föreskrifter.

6.3.1 Behållaren ska vara utrustad med följande tillbehör, som får vara antingen separata eller kombinerade (flerventil (flerventiler)):

6.3.3 Behållaren får vara utrustad med en bussning för eluttag för manöverorgan/motorgasbränslepump.

6.3.4 Behållaren får vara utrustad med en motorgasbränslepump inuti behållaren.

6.3.6 Behållaren ska vara utrustad med en övertrycksanordning. Anordningar eller funktioner som får godkännas som tryckutjämningsanordning är

6.3.7 De tillbehör som omnämns i punkterna 6.3.1–6.3.6 ska vara typgodkända enligt följande bestämmelser:

De andra komponenter som visas i tabell 1 ska vara typgodkända enligt bestämmelserna i de bilagor som anges i tabellen.

6.15.1.1 Anslutningen mellan flottören och avstängningsenheten i den 80-procentiga stoppventilen får inte deformeras under normala användningsförhållanden.

6.15.1.2 Om behållarens 80-procentiga stoppventil är försedd med en flottör ska denna tåla ett yttre tryck av 4 500 kPa.

6.15.1.3 Avstängningsenheten på den anordning som begränsar påfyllningen vid 80 + 0/– 5 % av kapaciteten hos den behållare för vilken den 80-procentiga stoppventilen är konstruerad ska tåla ett tryck av 6 750 kPa. I avstängt läge får påfyllningsflödet vid en tryckdifferens av 700 kPa inte överstiga 500 cm3/min. Ventilen ska antingen provas med alla de behållare på vilka den ska monteras eller också ska tillverkaren med hjälp av beräkning ange för vilka behållartyper denna ventil är lämplig.

6.15.1.4 Om den 80-procentiga stoppventilen inte är försedd med någon flottör ska det inte vara möjligt att efter avstängning fortsätta påfyllningen i en takt som överstiger 500 cm3/min.

6.15.1.5 Anordningen ska vara försedd med en varaktig märkning som anger den behållartyp för vilken den konstruerats, diameter och vinkel samt, i förekommande fall, monteringsanvisning.

6.15.2 Elektriskt drivna anordningar som innehåller motorgas ska, för att vid sprickbildning på komponenten undvika elektriska gnistor på sprickans yta,

6.15.2.1 Elledningar i bagage- och passagerarutrymme ska överensstämma med skyddsklass IP 40 enligt IEC-standarden 60529-1989 + A1:1999.

6.15.2.2 Alla övriga elledningar ska överensstämma med skyddsklass IP 54 enligt IEC-standarden 60529-1989 + A1:1999.

6.15.2.3 Bussning för eluttag (bränslepump/manöverorgan/bränslenivågivare) ska för att erhålla en isolerad och tät elanslutning vara av en hermetiskt sluten typ.

6.15.3 Särskilda bestämmelser för de ventiler som aktiveras av en elektrisk/yttre (hydraulisk, pneumatisk) kraft

6.15.3.1 I fråga om de ventiler som aktiveras av en elektrisk/yttre kraft (t.ex. 80-procentig stoppventil, serviceventil, avstängningsventiler, backventiler, gasledningens övertrycksventil, servicekoppling) ska dessa vara i stängt läge när krafttillförseln är avstängd.

6.15.3.2 Bränslepumpens krafttillförsel ska stängas av om fel uppstår i den elektroniska styrenheten eller om denna förlorar krafttillförseln.

6.15.4.1 De material som bildar en anordning som står i kontakt med värmeväxlingsmediet i en anordning under drift ska vara kompatibla med denna vätska och vara konstruerade för att tåla ett tryck av 200 kPa i värmeväxlingsmediet. Materialet ska uppfylla kraven i punkt 17 i bilaga 15.

6.15.4.2 Det utrymme som innehåller förångarens/tryckregulatorns värmeväxlingsmedium ska vara läckagesäkert vid ett tryck av 200 kPa.

6.15.5 En komponent som består av både hög- och lågtrycksdelar ska vara så konstruerad att den förhindrar en tryckstegring i lågtrycksdelen av mer än 2,25 gånger det högsta arbetstryck för vilket den provats. De komponenter som är direktanslutna till tanktrycket ska vara konstruerade för ett klassificeringstryck av 3 000 kPa. Ventilering till motorutrymmet eller utanför fordonet är inte tillåten.

6.15.6.1 Pumpar av klass 1 ska vara konstruerade så att det utgående trycket aldrig överstiger 3 000 kPa om t.ex. rören blockeras eller avstängningsventilen inte öppnas. Detta kan uppnås genom att pumpen stängs eller genom återcirkulering till behållaren.

Pumpar av klass 0 ska vara konstruerade så att det utgående trycket aldrig överstiger arbetstrycket för komponenter nedströms pumpen om t.ex. rören blockeras eller avstängningsventilen inte öppnas. Detta kan uppnås genom att pumpen stängs eller genom återcirkulering till behållaren.

6.15.6.2 Tryckregulatorn/förångaren ska vara konstruerad så att gasflöde förhindras när tryckregulatorn/förångaren tillförs motorgas vid ett tryck av ≤ 4 500 kPa när regulatorn inte är i drift.

6.15.7.1 Gasledningens övertrycksventiler av klass 1 ska vara konstruerade så att de öppnas vid ett tryck av 3 200 ± 100 kPa.

Gasledningens övertrycksventiler av klass 0 ska vara konstruerade så att de öppnas vid ett tryck av 1,07 gånger arbetstrycket för röret ± 100 kPa (vid behov).

6.15.7.2 Gasledningens övertrycksventiler av klass 1 får inte uppvisa något inre läckage upp till 3 000 kPa.

Gasledningens övertrycksventiler av klass 0 får inte uppvisa något inre läckage upp till rörets arbetstryck.

6.15.8.1 Övertrycksventilen ska vara monterad inuti behållaren eller på behållaren inom det område där bränslet är gasformigt.

6.15.8.2 Övertrycksventilen ska vara konstruerad så att den öppnas vid ett tryck av 2 700 ± 100 kPa.

6.15.8.3 Övertrycksventilens flödeskapacitet som bestäms med komprimerad luft vid ett tryck 20 % högre än det normala driftstrycket, ska vara minst

Flödesprovningsresultaten ska korrigeras i förhållande till standardförhållanden:

6.15.8.4 Övertrycksventilen får inte uppvisa något inre läckage upp till 2 600 kPa.

6.15.8.5 Övertrycksanordningen (säkringen) ska vara konstruerad så att den öppnas vid en temperatur av 120 ± 10 °C.

6.15.8.6 Övertrycksanordningen (säkringen) ska vara konstruerad så att den i öppet läge har en flödeskapacitet av:

Flödesprovningen ska utföras vid ett absolut lufttryck uppströms av 200 kPa och en temperatur av 15 °C.

Flödesprovningsresultaten ska korrigeras i förhållande till standardförhållanden:

6.15.8.7 Övertrycksanordningen ska vara monterad på behållaren i gasområdet.

6.15.8.8 Övertrycksanordningen ska monteras på behållaren på ett sådant sätt att den har sitt utlopp i det gastäta höljet om ett sådant föreskrivs.

6.15.8.9 Övertrycksanordningen (säkringen) ska provas enligt bestämmelserna i punkt 7 i bilaga 3.

Vid den lägsta bränslenivå där motorn fortfarande fungerar får värmestegringen i bränslepumpen (bränslepumparna) aldrig förorsaka att övertrycksventilen öppnas.

6.15.10.1 Påfyllningsenheten ska vara försedd med minst en backventil med mjukt säte och får inte vara konstruerad för isärtagning.

6.15.10.3 Konstruktion och mått hos påfyllningsenhetens anslutning ska överensstämma med figurerna i bilaga 9.

Den påfyllningsenhet som visas i figur 5 kan endast användas på motorfordon av kategorierna M2, M3, N2, N3 och M1 med en högsta totalvikt av > 3 500 kg.

6.15.10.4 Den påfyllningsenhet som visas i figur 4 får också användas på motorfordon av kategorierna M2, M3, N2, N3 och M1 med en högsta totalvikt av > 3 500 kg (6).

6.15.10.5 Den utvändiga påfyllningsenheten ska vara ansluten till behållaren med en slang eller ett rör.

6.15.10.6 Särskilda bestämmelser för Europåfyllningsenheten för lätta fordon (figur 3 i bilaga 9)

6.15.10.7 Särskilda bestämmelser för Europåfyllningsenheten för tunga fordon (figur 5 i bilaga 9)

6.15.11.1 Den anordning som ska kontrollera vätskenivån i behållaren ska vara av indirekt typ (t.ex. magnetisk) mellan behållarens in- och utsida. Om den anordning som ska kontrollera vätskenivån i behållaren är av direkt typ bör elanslutningarna uppfylla specifikationerna för IP 54 enligt IEC EN 60529:1997-06.

6.15.11.2 Om behållarens nivåindikator är försedd med en flottör ska denna tåla ett yttre tryck av 3 000 kPa.

6.15.12.1 Det gastäta höljets utlopp ska ha en total fri tvärsnittsyta av minst 450 mm2.

6.15.12.2 Det gastäta höljet ska med stängd öppning (öppningar) vara läckagesäkert vid ett tryck av 10 kPa, ha ett högsta tillåtna ångläckage av 100 cm3/h och inte uppvisa någon varaktig deformering.

6.15.12.3 Det gastäta höljet ska vara konstruerat för att tåla ett tryck av 50 kPa.

6.15.13 Bestämmelser för den fjärrstyrda serviceventilen med flödesbegränsningsventil

6.15.13.1.1 Om serviceventilen är kombinerad med en bränsletillförselpump för motorgas ska pumpen identifieras med märkningen ”PUMP INSIDE” antingen på motorgasbehållarens märkskylt eller på flerventilen, i förekommande fall. Elanslutningar inuti motorgasbehållaren ska överensstämma med skyddsklass IP 40 enligt IEC-standarden 60529-1989 + A1:1999.

6.15.13.1.2 Serviceventiler av klass 1 ska i öppet och stängt läge tåla ett tryck av 6 750 kPa. Serviceventiler av klass 0 ska i öppet och stängt läge tåla ett tryck av 2,25 gånger arbetstrycket.

6.15.13.1.3 När serviceventilen är i stängt läge får inget inre läckage förekomma i flödesriktningen. Läckage får förekomma i motsatt riktning.

6.15.13.2.2 Flödesbegränsningsventilen ska vara försedd med en förbikoppling som medger tryckutjämning.

6.15.13.2.3 Flödesbegränsningsventilen ska stängas vid en tryckskillnad över ventilen av 90 kPa. Vid denna tryckskillnad får flödet inte överstiga 8 000 cm3/min.

6.15.13.2.4 När flödesbegränsningsventilen är i stängt läge får flödet genom förbikopplingen vid en tryckskillnad av 700 kPa inte överstiga 500 cm3/min.

7.1 Varje ändring av en typ av motorgasutrustning ska anmälas till den typgodkännandemyndighet som beviljat typgodkännandet. Typgodkännandemyndigheten får då antingen

7.2 De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska med hjälp av det förfarande som anges i punkt 5.3 underrättas om godkännande beviljats eller ej beviljats med angivande av ändringarna.

7.3 Den typgodkännandemyndighet som utfärdar en utökning av godkännande ska tilldela varje meddelandeformulär som upprättas för en sådan utökning ett serienummer.

Förfarandena för kontroll av produktionsöverensstämmelse ska överensstämma med dem som fastställs i tillägg 2 till överenskommelsen (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:

10.1 Ett godkännande som beviljats för en typ av utrustning enligt dessa föreskrifter får återkallas om kraven i punkt 9 inte uppfylls.

10.2 Om en av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare har beviljat ska den omedelbart rapportera detta till övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2B till dessa föreskrifter.

11.1 Från och med den dag då ändringsserie 01 till dessa föreskrifter officiellt träder i kraft får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja godkännanden enligt dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 01.

11.2 När tre månader förlöpt sedan den dag då ändringsserie 01 till dessa föreskrifter träder i kraft får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja godkännanden om den typ av utrustning som ska godkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 01.

11.3 Ingen part i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter får vägra att godkänna en typ av komponent som godkänts enligt ändringsserie 01 till dessa föreskrifter.

11.4 Under en period av tolv månader efter den dag då ändringsserie 01 till dessa föreskrifter träder i kraft får ingen part i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att godkänna en typ av komponent som godkänts enligt dessa föreskrifter i deras ursprungliga form.

11.5 När en period av tolv månader förlöpt sedan den dag då ändringsserie 01 träder i kraft får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra saluföring av en typ av komponent som inte uppfyller kraven i ändringsserie 01 till dessa föreskrifter, såvida komponenten inte är avsedd som en ersättning för att monteras på fordon i bruk.

En innehavare av ett godkännande som slutgiltigt upphör med sin produktion av en typ av utrustning som godkänts enligt dessa föreskrifter ska underrätta den typgodkännandemyndighet som beviljade godkännandet om detta. Myndigheten ska då rapportera detta till de övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2B till dessa föreskrifter.

13. NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER FÖR TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETER OCH FÖR DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR ATT UTFÖRA GODKÄNNANDEPROVNINGAR

De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för godkännandeprovningarna och för de typgodkännandemyndigheter som beviljar godkännande och till vilka meddelanden om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat godkännande som utfärdats i andra länder ska sändas.

GODKÄNNANDE AV FORDON AV KATEGORIERNA M OCH N SOM ÄR FÖRSEDDA MED SPECIFIK UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING AV MOTORGASER I FRAMDRIVNINGSSYSTEMET MED AVSEENDE PÅ INSTALLERING AV SÅDAN UTRUSTNING

14.1.1 godkännande av ett fordon : godkännande av en fordonstyp med avseende på installering av specifik utrustning för användning av motorgas i framdrivningssystemet.

14.1.2 Fordonstyp : ett fordon försett med eller en fordonsfamilj försedd med specifik utrustning för användning av motorgas i framdrivningssystemet och som inte skiljer sig åt i fråga om

14.1.3 kontrollerad stoppfas : den tidsperiod under vilken förbränningsmotorn automatiskt stängs av i bränslebesparande syfte innan den automatiskt startar på nytt.

15.1 Ansökan om godkännande av en fordonstyp med avseende på installering av specifik utrustning för användning av motorgas i framdrivningssystemet ska lämnas in av fordonstillverkaren eller av dennes behöriga ombud.

15.2 Ansökan ska åtföljas av följande dokument i tre exemplar: en beskrivning av fordonet som innehåller alla relevanta uppgifter i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

15.3 Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska godkännas ska lämnas in till den tekniska tjänst som utför godkännandeprovningarna.

16.1 Om det fordon som lämnats in för godkännande enligt dessa föreskrifter är försett med all den specifika utrustning som krävs för användning av motorgas i framdrivningssystemet och uppfyller kraven i punkt 17 ska godkännande av denna fordonstyp beviljas.

16.2 Varje godkänd fordonstyp ska tilldelas ett godkännandenummer, vars två första siffror ska ange den ändringsserie (innehållande de senaste större tekniska ändringarna av föreskrifterna) som gäller vid tidpunkten för utfärdandet av godkännandet.

16.3 Ett meddelande om beviljat, ej beviljat eller utökat godkännande av en motorgasfordonstyp enligt dessa föreskrifter ska lämnas till de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.

16.4 Varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska på ett väl synligt och lättåtkomligt ställe som anges i formuläret som avses i punkt 16.3 vara märkt med ett internationellt godkännandemärke bestående av följande:

16.5 Den symbol som föreskrivs i punkt 16.4.1 behöver inte upprepas om fordonet överensstämmer med en fordonstyp som, i det land som beviljat godkännande enligt dessa föreskrifter, godkänts enligt en eller flera av de andra föreskrifter som är fogade till överenskommelsen; i sådana fall ska föreskrifternas nummer, godkännandenummer och tilläggssymboler för alla de föreskrifter enligt vilka godkännande har beviljats i det land som beviljat godkännandet enligt dessa föreskrifter, anges i kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 16.4.1.

16.8 I bilaga 2C till dessa föreskrifter ges exempel på godkännandemärkets utformning.

17. KRAV FÖR INSTALLERING AV SPECIFIK UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING AV MOTORGASER I ETT FORDONS FRAMDRIVNINGSSYSTEM

17.1.1 Den motorgasutrustning som installerats i fordonet ska fungera på ett sådant sätt att det högsta arbetstryck för vilket utrustningen utformats och godkänts inte kan överstigas.

17.1.2 Alla delar av systemet ska typgodkännas som enskilda delar enligt del I av dessa föreskrifter.

17.1.2.1 Utan hinder av bestämmelserna i punkt 17.1.2 är ett separat typgodkännande av den elektroniska styrenheten för motorgas inte nödvändigt om den elektroniska styrenheten för motorgas är integrerad i motorns elektroniska styrenhet och omfattas av ett typgodkännande av en fordonsinstallation enligt del II i dessa föreskrifter och föreskrifter nr 10. Fordonets typgodkännande ska även följa tillämpliga bestämmelser i bilaga 14 till dessa föreskrifter.

17.1.3 De material som används i systemet ska vara lämpade för användning med motorgas.

17.1.6 Motorgassystemet ska installeras så att det får bästa möjliga skydd mot skador, såsom skador orsakade av rörliga fordonskomponenter, kollision, stenskott, fordonets ilastning eller urlastning eller förskjutning i lasten.

17.1.7 Inga anordningar får anslutas till motorgassystemet utom de som absolut krävs för att motorn i motorfordonet ska fungera korrekt.

17.1.7.1 Utan hinder av bestämmelserna i punkt 17.1.7 får motorfordon av kategorierna M2, M3, N2, N3 och M1 med antingen en högsta totalvikt av > 3 500 kg eller en kaross av typ SA1 (8) (9) vara försedda med ett uppvärmningssystem för att värma det passagerarutrymme som är anslutet till motorgassystemet.

17.1.7.2 Det uppvärmningssystem som avses i punkt 17.1.7.1 ska tillåtas om de tekniska tjänster som ansvarar för att utföra typgodkännandet anser att uppvärmningssystemet är tillräckligt skyddat och att den funktion som krävs av det normala motorgassystemet inte påverkas.

17.1.7.3 Utan hinder av bestämmelserna i punkt 17.1.7 får ett fordon som endast kan drivas med en bränsletyp och inte är försett med nöddriftssystem utrustas med en servicekoppling i motorgassystemet.

17.1.7.4 Den servicekoppling som avses i punkt 17.1.7.3 ska tillåtas om de tekniska tjänster som ansvarar för att utföra typgodkännandet anser att servicekopplingen är tillräckligt skyddad och att den funktion som krävs av det normala motorgassystemet inte påverkas. Servicekopplingen ska kombineras med en separat gastät backventil med vilken det endast är möjligt att driva motorn.

17.1.7.5 Fordon som endast kan drivas med en bränsletyp och som fått en servicekoppling installerad ska nära servicekopplingen vara försedda med en dekal enligt vad som anges i bilaga 17 till dessa föreskrifter.

17.1.8.1 Fordon av kategorierna M2 och M3 ska vara försedda med en skylt enligt vad som anges i bilaga 16 till dessa föreskrifter.

17.1.8.2 Skylten ska monteras fram- och baktill på fordon av kategorierna M2 och M3 samt på dörrarnas utsida på den vänstra sidan för högerstyrda fordon och på den högra sidan för vänsterstyrda fordon.

17.2.1 Ingen komponent i motorgassystemet, inklusive det skyddsmaterial som utgör en del av sådana komponenter, får sticka ut utanför fordonets yttre kontur, med undantag för påfyllningsenheten om denna inte sticker ut mer än 10 mm utanför karosseriväggens nominella linje.

17.2.2 Med undantag för motorgasbränslebehållaren får ingen komponent i motorgassystemets tvärprofil, inklusive det skyddsmaterial som utgör en del av sådana komponenter, sträcka sig utanför fordonets nedre kant om inte någon annan del av fordonet är placerad lägre inom en radie av 150 mm.

17.2.3 Ingen av motorgassystemets komponenter får finnas inom 100 mm från avgasröret eller någon liknande värmekälla, om inte sådana komponenter är tillräckligt skyddade mot värme.

17.3.3 De behållaranslutningar som avses i punkterna 17.3.1.2–17.3.1.5 får kombineras.

17.3.4 Den fjärrstyrda avstängningsventil som avses i punkt 17.3.1.7 får kombineras med tryckregulatorn/förångaren.

17.3.5 De ytterligare komponenter som krävs för att motorn ska fungera effektivt får installeras i den del av motorgassystemet där trycket är lägre än 20 kPa.

17.4.1 Bränslebehållaren ska vara varaktigt monterad i fordonet och får inte monteras i motorutrymmet.

17.4.2 Bränslebehållaren ska monteras i korrekt läge enligt behållartillverkarens anvisningar.

17.4.3 Bränslebehållaren ska monteras så att det inte uppstår någon kontakt metall mot metall utom vid behållarens permanenta fästpunkter.

17.4.4 Bränslebehållaren ska ha permanenta fästpunkter där den fastgörs vid motorfordonet eller också ska behållaren fastgöras vid motorfordonet med en behållarram och behållarband.

17.4.5 När fordonet är färdigt för användning ska bränslebehållaren vara minst 200 mm över vägytan.

17.4.5.1 Bestämmelserna i punkt 17.4.5 ska inte gälla om behållaren är tillräckligt skyddad framifrån och från sidorna och ingen del av behållaren är placerad lägre än skyddet.

17.4.6 Bränslebehållaren eller bränslebehållarna ska vara monterade och fastsatta så att följande accelerationer kan upptas (utan att skada uppstår) när behållarna är fulla:

En beräkningsmetod kan användas i stället för praktiska provningar om dess likvärdighet kan visas av den som ansöker om godkännande på ett sätt som den tekniska tjänsten anser tillfredsställande.

17.5.1 Om mer än en motorgasbehållare ansluts till en enda tillförselledning ska varje behållare förses med en backventil som monteras nedströms från den fjärrstyrda serviceventilen och en övertrycksventil för ledningen ska monteras i tillförselledningen nedströms från backventilen. Ett lämpligt filtersystem ska placeras uppströms från backventilen (ventilerna) för att förhindra nedsmutsning av backventilen (ventilerna).

17.5.2 En backventil och en övertrycksventil för ledningen ska inte krävas om bakflödestrycket i den fjärrstyrda serviceventilen i stängt läge överstiger 500 kPa.

I detta fall ska manöverdonet till de fjärrstyrda serviceventilerna vara konstruerat så att det blir omöjligt för mer än en fjärrstyrd ventil att vara öppen samtidigt. Den överlappningstid som medges för omkoppling är begränsad till två minuter.

17.6.1.1 Den fjärrstyrda serviceventilen med flödesbegränsningsventil ska monteras direkt på bränslebehållaren utan några mellanliggande anslutningar.

17.6.1.2 Den fjärrstyrda serviceventilen med flödesbegränsningsventil ska styras så att den stängs automatiskt när motorn inte körs, oavsett tändningens läge, och den ska förbli stängd så länge motorn inte körs.

17.6.1.3 Utan hinder av bestämmelsen i punkt 17.6.1.2, om bränslecirkulation krävs för att tömma systemet från gasbubblor (ånglås) är det, när det gäller vätskeinsprutningssystem, tillåtet att hålla den fjärrstyrda serviceventilen med flödesbegränsningsventil öppen i högst10 s innan motorn startas för motorgasdrift.

17.6.1.4 Utan hinder av bestämmelsen i punkt 17.6.1.2 får den fjärrstyrda serviceventilen förbli i öppet läge under kontrollerade stoppfaser.

17.6.1.5 Om den fjärrstyrda serviceventilen stängs under kontrollerade stoppfaser ska ventilen uppfylla kraven i punkt 4.7 i bilaga 3.

17.6.2.1 Den fjäderbelastade övertrycksventilen ska installeras i bränslebehållaren på ett sådant sätt att den är ansluten till ångutrymmet och kan utmynna i den omgivande luften. Den fjäderbelastade övertrycksventilen får utmynna i det gastäta höljet om detta gastäta hölje uppfyller kraven i punkt 17.6.5.

17.6.3.1 Den automatiska påfyllningsnivåbegränsaren ska vara avpassad för den bränslebehållare på vilken den är monterad och ska monteras i lämpligt läge för att säkerställa att behållaren inte kan fyllas till mer än 80 %.

17.6.4.1 Nivåindikatorn ska vara avpassad för den bränslebehållare på vilken den monteras och ska installeras i lämpligt läge.

17.6.5.1 Ett gastätt hölje över behållaranslutningarna som uppfyller kraven i punkterna 17.6.5.2–17.6.5.5 ska monteras på bränslebehållaren om behållaren inte är monterad på fordonets utsida och behållaranslutningarna är skyddade mot smuts och vatten.

17.6.5.2 Det gastäta höljet ska stå i öppen förbindelse med luften, om så krävs med en anslutningsslang och en genomföring.

17.6.5.3 Det gastäta höljets ventilationsöppning ska vara riktad nedåt där den utgår från motorfordonet. Den får emellertid varken utmynna i ett hjulhus eller vara riktad mot någon värmekälla såsom avgasröret.

17.6.5.4 Eventuella anslutningsslangar och genomföringar i botten av motorfordonets kaross för ventilering av det gastäta höljet ska ha en fri öppning på minst 450 mm2. Om en gasledning, en annan ledning eller en elledning installeras i anslutningsslangen och genomföringen ska den fria öppningen också vara minst 450 mm2.

17.6.5.5 Det gastäta höljet och anslutningsslangarna ska vara gastäta vid ett tryck av 10 kPa med öppningarna stängda och inte uppvisa någon varaktig deformering vid ett största tillåtna läckage av 100 cm3/h.

17.6.5.6 Anslutningsslangen ska på ett lämpligt sätt säkras vid det gastäta höljet och genomföringen för att garantera att en gastät skarv bildas.

17.7.1 Gasledningar ska tillverkas av sömlöst material: antingen koppar eller rostfritt stål eller stål med korrosionsbeständig beläggning.

17.7.2 Om sömlös koppar används ska ledningen skyddas av en gummi- eller plastmuff.

17.7.3 Den yttre diametern i de gasledningar som tillverkas av koppar får inte överstiga 12 mm med en väggtjocklek av minst 0,8 mm medan den yttre diametern för gasledningar av stål och rostfritt stål inte får överstiga 25 mm med en väggtjocklek lämpad för gastillförsel.

17.7.4 Gasledningen får vara tillverkad av icke-metalliskt material om ledningen uppfyller kraven i punkt 6.7 i dessa föreskrifter.

17.7.5 Gasledningen får ersättas med en gasslang om denna slang uppfyller kraven i punkt 6.7 i dessa föreskrifter.

17.7.6 Andra gasledningar än icke-metalliska gasledningar ska säkras så att de inte utsätts för vibration eller påfrestningar.

17.7.7 Gasslangar och icke-metalliska gasledningar ska säkras så att de inte utsätts för påfrestningar.

17.7.8 Vid fästpunkten ska gasledningen eller slangen monteras med skyddsmaterial.

17.7.10 Vid passager ska gasledningar eller slangar, oavsett om de är försedda med en skyddsmuff eller inte, monteras med skyddsmaterial.

17.8.1 Lödda eller svetsade skarvar och presskopplingar är inte tillåtna. Lödning eller svetsning kan tillåtas för att sammankoppla de olika delarna av löstagbara kopplingar till gasledningen eller komponenten.

17.8.2 Gasledningar ska endast anslutas till anslutningar som i fråga om korrosion är kompatibla.

17.8.3 Ledningar av rostfritt stål får endast sammankopplas med anslutningar av rostfritt stål.

17.8.5 Gasledningar ska förenas genom lämpliga anslutningar, t.ex. tvådelade presskopplingar i stålrör och anslutningar med skärringar som avsmalnar på båda sidor eller två flänsar i kopparrör. Gasledningarna ska förenas genom lämpliga anslutningar. Anslutningar som orsakar skador på ledningen får under inga omständigheter användas. Sprängningstrycket i de monterade anslutningarna ska vara samma eller högre än det som anges för ledningen.

17.8.7 Alla anslutningar ska göras på ställen som är tillgängliga för inspektion.

17.8.8 I ett passagerarutrymme eller avskilt bagageutrymme får gasledningen eller slangen inte vara längre än vad som rimligen krävs varvid denna bestämmelse är uppfylld om gasledningen eller slangen inte sträcker sig längre än från bränslebehållaren till fordonssidan.

17.8.8.1 Det får inte finnas några gasledande anslutningar i passagerarutrymmet eller det avskilda bagageutrymmet med undantag för

17.8.8.2 Bestämmelserna i punkterna 17.8.8 och 17.8.8.1 ska inte tillämpas på fordon av kategori M2 eller M3 om gasledningarna eller slangarna och anslutningarna är försedda med en muff som är motorgasbeständig och som är öppen mot luften. Muffens eller ledningens öppna del ska vara placerad vid den lägsta punkten.

17.9.1 En fjärrstyrd avstängningsventil ska installeras i den gasledning som förbinder motorgasbehållaren med tryckregulatorn/förångaren så nära tryckregulatorn/förångaren som möjligt.

17.9.2 Den fjärrstyrda avstängningsventilen får ingå i tryckregulatorn/förångaren.

17.9.3 Utan hinder av bestämmelserna i punkt 17.9.1 får den fjärrstyrda avstängningsventilen installeras på en plats i motorrummet som anges av motorgassystemets tillverkare om ett bränsleåterledningssystem finns mellan tryckregulatorn och motorgasbehållaren.

17.9.4 Den fjärrstyrda avstängningsventilen ska installeras så att bränsletillförseln stängs av när motorn inte körs eller när den andra bränsletypen väljs, om fordonet också är försett med ett annat bränslesystem. En fördröjning på två sekunder är tillåten av diagnostiska skäl.

17.9.5 Utan hinder av bestämmelsen i punkt 17.9.4, om bränslecirkulation krävs för att tömma systemet från gasbubblor (ånglås) är det, när det gäller vätskeinsprutningssystem, tillåtet att hålla den fjärrstyrda avstängningsventilen öppen i högst 10 s innan motorn startas för motorgasdrift och under bränsleväxling.

17.9.6 Utan hinder av bestämmelsen i punkt 17.9.4 får den fjärrstyrda avstängningsventilen förbli i öppet läge under kontrollerade stoppfaser.

17.9.7 Om den fjärrstyrda avstängningsventilen stängs under kontrollerade stoppfaser ska ventilen uppfylla kraven i punkt 1.7 i bilaga 7.

17.10.1 Påfyllningsenheten ska säkras mot rotation och ska skyddas mot smuts och vatten.

17.10.2 När motorgasbehållaren är monterad i passagerarutrymmet eller i ett avskilt (bagage)utrymme ska påfyllningsenheten placeras på fordonets utsida.

17.11.1 Motorgassystemets elektriska komponenter ska skyddas mot överbelastning och minst en separat säkring ska finnas i matningskabeln.

17.11.1.1 Säkringen ska installeras på en känd plats där den kan nås utan verktyg.

17.11.2 Elförsörjningen till de komponenter i motorgassystemet som också leder gas får inte ske med en gasledning.

17.11.3 Alla elektriska komponenter som installeras i en del av motorgassystemet där trycket överstiger 20 kPa ska anslutas och isoleras på ett sådant sätt att ingen ström leds genom de delar som innehåller motorgas.

17.11.4 Elkablar ska vara lämpligt skyddade mot skada. Elledningar i bagage- och passagerarutrymme ska överensstämma med skyddsklass IP 40 enligt IEC-standarden 60529–1989+A1:1999. Alla övriga elledningar ska överensstämma med skyddsklass IP 54 enligt IEC-standarden 60529–1989+A1:1999.

17.11.5 Fordon med mer än ett bränslesystem ska ha ett system för bränsleval.

17.11.6 Elanslutningar och komponenter i det gastäta höljet ska konstrueras så att inga gnistor bildas.

17.12.1 Övertrycksanordningen ska monteras på bränslebehållaren (bränslebehållarna) på ett sådant sätt den kan utmynna i det gastäta höljet när detta föreskrivs och om detta gastäta hölje uppfyller kraven i punkt 17.6.5.

Förfarandena för kontroll av produktionsöverensstämmelse ska överensstämma med dem som fastställs i tillägg 2 till överenskommelsen (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:

19.1 Ett godkännande som beviljats för en fordonstyp enligt dessa föreskrifter får återkallas om kraven i punkt 18 inte uppfylls.

19.2 Om en av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare har beviljat ska den omedelbart rapportera detta till övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.

20.1 Varje ändring av installeringen av specifik utrustning för användning av motorgaser i fordonets framdrivningssystem ska anmälas till den typgodkännandemyndighet som godkände fordonstypen. Typgodkännandemyndigheten får då antingen

20.2 De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska med hjälp av det förfarande som anges i punkt 16.3 underrättas om godkännande beviljats eller ej beviljats med angivande av ändringarna.

20.3 Den typgodkännandemyndighet som utfärdar utökningen av godkännandet ska tilldela varje sådan utökning ett serienummer och informera de andra parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.

En innehavare av ett godkännande som slutgiltigt upphör med sin produktion av en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska underrätta den typgodkännandemyndighet som beviljade godkännandet om detta. Myndigheten ska då rapportera detta till de övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av ett formulär som överensstämmer med mallen i bilaga 2D till dessa föreskrifter.

22. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR INSTALLERING AV OLIKA KOMPONENTER AV MOTORGASUTRUSTNINGEN OCH OM TYPGODKÄNNANDE AV ETT FORDON SOM FÖRSETTS MED SPECIFIK UTRUSTNING FÖR ANVÄNDNING AV MOTORGAS I FRAMDRIVNINGSSYSTEMET MED AVSEENDE PÅ INSTALLERING AV SÅDAN UTRUSTNING

22.1 Från och med den dag då ändringsserie 01 till dessa föreskrifter officiellt träder i kraft får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja godkännanden enligt dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 01.

22.2 Från och med den dag då ändringsserie 01 till dessa föreskrifter officiellt träder i kraft får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter förbjuda montering på ett fordon och användning som första utrustning av en komponent som godkänts enligt dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 01.

22.3 Under en period av tolv månader efter dagen för ikraftträdandet av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter tillåta användning som första utrustning av en typ av komponent som godkänts enligt dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse, när den monteras på ett fordon som ombyggts för framdrivning med motorgas.

22.4 När en period av tolv månader förlöpt sedan den dag då ändringsserie 01 till dessa föreskrifter träder i kraft ska de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter förbjuda användning som första utrustning av en komponent som inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 01, när den monteras på ett fordon som ombyggts för framdrivning med motorgas.

22.5 När en period av tolv månader förlöpt sedan den dag då ändringsserie 01 till dessa föreskrifter träder i kraft får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra första nationell registrering (första ibruktagande) av ett fordon som inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 01.

23. NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER FÖR TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETER OCH FÖR DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR ATT UTFÖRA GODKÄNNANDEPROVNINGAR

(1) Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3, punkt 2 – www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html

(2) De särskiljande numren för parterna i 1958 års överenskommelse återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3/Annex 3 – www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html

(4) Tillämpas endast när gasdoseringsenheten inte ingår i gasinsprutningsanordningen.

(5) Tillämpas endast när driftstrycket i gasblandningsmunstycket överstiger 20 kPa (klass 2).

(6) Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3, punkt 2.

(7) De särskiljande numren för parterna i 1958 års överenskommelse återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3.

(8) As defined in the Consolidated Resolution on the Construction of Vehicles (R.E.3.), document ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3, para. 2 — www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html

(9) Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3, punkt 2.

(10) Dessa komponenter behövs eventuellt inte i fråga om insprutning av flytande motorgas.

BILAGA 3

BESTÄMMELSER OM GODKÄNNANDE AV TILLBEHÖR TILL MOTORGASBEHÅLLARE

1. 80-procentig stoppventil

1.1 Definition: se punkt 2.5.1 i dessa föreskrifter.

1.2 Klassificering av komponent (enligt figur 1 i punkt 2): klass 3.

1.3 Klassificeringstryck: 3 000 kPa

1.4 Konstruktiv temperatur:

– 20–65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

1.5 Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.1, bestämmelser för den 80-procentiga stoppventilen.

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras av en elektrisk kraft.

1.6 Tillämpliga provningsförfaranden

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet	Bilaga 15, punkt 8
Uthållighet	Bilaga 15, punkt 9
Driftsprovningar	Bilaga 15, punkt 10
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (*)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (**)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (*)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (*)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (*)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (*)

2. Nivåindikator

2.1 Definition: se punkt 2.5.2 i dessa föreskrifter.

2.2 Klassificering av komponent (enligt figur 1 i punkt 2): klass 1.

2.3 Klassificeringstryck: 3 000 kPa

2.4 Konstruktiv temperatur:

– 20–65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

2.5 Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.11, bestämmelser för nivåindikatorn.

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

2.6 Tillämpliga provningsförfaranden

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (*)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (**)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (*)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (*)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (*)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (*)

3. Övertrycksventil (utsläppsventil)

3.1 Definition: se punkt 2.5.3 i dessa föreskrifter.

3.2 Klassificering av komponent (enligt figur 1 i punkt 2): klass 3.

3.3 Klassificeringstryck: 3 000 kPa

3.4 Konstruktiv temperatur:

– 20–65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

3.5 Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.8, bestämmelser för övertrycksventilen (utsläppsventil).

3.6 Tillämpliga provningsförfaranden

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet	Bilaga 15, punkt 8
(med 200 driftscykler)	Bilaga 15, punkt 9
Driftsprovning	Bilaga 15, punkt 10
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (*)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (**)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (*)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (*)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (*)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (*)

4. Fjärrstyrd serviceventil med flödesbegränsningsventil

4.1 Definition: se punkt 2.5.4 i dessa föreskrifter.

4.2 Klassificering av komponent (enligt figur 1 i punkt 2): klass 3 eller klass 0 om arbetstryck är angivet.

4.3 Klassificeringstryck: 3 000 kPa eller angivet arbetstryck om ≥ 3 000 kPa.

4.4 Konstruktiv temperatur:

– 20–65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

4.5 Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras med elektrisk/yttre kraft.

Punkt 6.15.13, bestämmelser för den fjärrstyrda serviceventilen med flödesbegränsningsventil.

4.6 Tillämpliga provningsförfaranden

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet	Bilaga 15, punkt 8
Uthållighet	Bilaga 15, punkt 9
Driftsprovning	Bilaga 15, punkt 10
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (*)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (**)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (*)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (*)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (*)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (*)

4.7 Om den fjärrstyrda serviceventilen stängs under kontrollerade stoppfaser ska ventilen bli föremål för följande antal åtgärder under uthållighetsprovningen enligt punkt 9 i bilaga 15:

a)	200 000 cykler (märkning ”H1”) om motorn automatiskt stängs av när fordonet stannar.

b)	500 000 cykler (märkning ”H2”) om motorn utöver led a även stängs av automatiskt när fordonet körs endast med elektrisk motor.

c)	1 000 000 cykler (märkning ”H3”) om motorn utöver led a eller b även stängs av automatiskt när gaspedalen släpps.

Utan hinder av ovannämnda bestämmelser ska den ventil som överensstämmer med led b anses uppfylla led a, och den ventil som överensstämmer med led c ska anses uppfylla leden a och b.

5. Bussning för eluttag

5.1 Definition: se punkt 2.5.8 i dessa föreskrifter.

5.2 Klassificering av komponent (enligt figur 1 i punkt 2):

Klass 0 för den del som är i kontakt med flytande motorgas vid ett tryck > 3 000 kPa.

Klass 1 för den del som är i kontakt med flytande motorgas vid ett tryck ≤ 3 000 kPa.

5.3 Klassificeringstryck:

Delar av klass 0:	Angivet arbetstryck
Delar av klass 1:	3 000 kPa

5.4 Konstruktiv temperatur:

– 20–65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

5.5 Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.2.3, bestämmelser för bussningen för eluttag.

5.6 Tillämpliga provningsförfaranden

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (*)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (**)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (*)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (*)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (*)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (*)

6. Gastätt hölje

6.1 Definition: se punkt 2.5.7 i dessa föreskrifter.

6.2 Klassificering av komponent (enligt figur 1 i punkt 2):

ej tillämpligt.

6.3 Klassificeringstryck: ej tillämpligt.

6.4 Konstruktiv temperatur:

– 20–65 °C

För de temperaturer som överstiger nämnda värden tillämpas särskilda provningsvillkor.

6.5 Allmänna konstruktionsbestämmelser:

Punkt 6.15.12, bestämmelser för det gastäta höljet.

6.6 Tillämpliga provningsförfaranden

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4 (vid 50 kPa)
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5 (vid 10 kPa)
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7

7. Bestämmelser om godkännande av övertrycksanordningen (säkring)

7.1 Definition: se punkt 2.5.3.1 i dessa föreskrifter.

7.2 Klassificering av komponent (enligt figur 1 i punkt 2): klass 3.

7.3 Klassificeringstryck: 3 000 kPa

7.4 Konstruktiv temperatur:

Säkringen ska vara konstruerad så att den öppnas vid en temperatur av 120 ± 10 °C

7.5 Allmänna konstruktionsbestämmelser

Punkt 6.15.2, bestämmelser för den elektriska isoleringen.

Punkt 6.15.3.1, bestämmelser för de ventiler som aktiveras av en elektrisk kraft.

Punkt 6.15.7, bestämmelser för gasledningens övertrycksventil.

7.6 Tillämpliga provningsförfaranden:

Övertrycksprovning	Bilaga 15, punkt 4
Yttre läckage	Bilaga 15, punkt 5
Hög temperatur	Bilaga 15, punkt 6
Låg temperatur	Bilaga 15, punkt 7
Läckage vid ventilsätet (i förekommande fall)	Bilaga 15, punkt 8
Motorgaskompatibilitet	Bilaga 15, punkt 11 (*)
Korrosionsbeständighet	Bilaga 15, punkt 12 (**)
Beständighet mot torr värme	Bilaga 15, punkt 13 (*)
Ozonåldring	Bilaga 15, punkt 14 (*)
Krypning	Bilaga 15, punkt 15 (*)
Temperaturcykel	Bilaga 15, punkt 16 (*)

7.7 Krav för övertrycksanordning (säkring)

Den övertrycksanordning (säkring) som specificeras av tillverkaren ska med hjälp av följande provningar visas vara förenlig med driftsvillkoren:

a)	Ett provexemplar ska under 24 h hållas vid en kontrollerad temperatur av minst 90 °C och ett tryck av minst provningstrycket (3 000 kPa). Vid slutet av denna provning får det inte förekomma något läckage eller synligt tecken på utträngning av någon smältbar metall som använts vid konstruktionen.

Ett provexemplar ska utmattningsprovas med en tryckcyklingshastighet som inte får överstiga 4 cykler per minut enligt följande:

i)	Provexemplaret hålls vid 82 °C medan det under 10 000 cykler utsätts för mellan 300 och 3 000 kPa.

ii)	Provexemplaret hålls vid – 20 °C medan det under 10 000 cykler utsätts för mellan 300 och 3 000 kPa.

Vid slutet av denna provning får det inte förekomma något läckage eller synligt tecken på utträngning av någon smältbar metall som använts vid konstruktionen.

De tryckhållande komponenter av mässing i övertrycksanordningen som är exponerade ska tåla den provning med kvicksilvernitrat som beskrivs i ASTM B154 (***) utan sprickbildning som beror på spänningskorrosion. Övertrycksanordningen ska under 30 min hållas nedsänkt i en vattenlösning av kvicksilvernitrat som innehåller 10 g kvicksilvernitrat och 10 ml salpetersyra per liter lösning. Efter nedsänkningen ska övertrycksanordningen läckageprovas genom att ett lufttryck av 3 000 kPa tillförs under en minut varvid komponenten ska kontrolleras för yttre läckage. Eventuellt läckage får inte överstiga 200 cm3/h.

d)	De tryckhållande komponenter av rostfritt stål i övertrycksanordningen som är exponerade ska vara tillverkade av en legeringstyp som motstår sprickbildning som beror på spänningskorrosion orsakad av klorid.

(*) Endast för icke-metalliska delar.

(**) Endast för metalliska delar.

(***) Detta förfarande, eller ett annat likvärdigt, är tillåtet tills en internationell standard blir tillgänglig.

BILAGA 8

BESTÄMMELSER OM GODKÄNNANDE AV BÖJLIGA SLANGAR MED KOPPLINGAR

Tillämpningsområde

Syftet med denna bilaga är att fastställa bestämmelser om godkännande av de böjliga slangar som ska användas med motorgas och som har en inre diameter av högst 20 mm.

Denna bilaga omfattar fyra typer av böjliga slangar:

a)	Högtrycksslangar av gummi (klass 1, t.ex. påfyllningsslang).

b)	Lågtrycksslangar av gummi (klass 2).

c)	Högtrycksslangar av syntetmaterial (klass 1).

d)	Högtrycksslangar av syntetmaterial (klass 0).

1. Högtrycksslangar av gummi, klass 1, påfyllningsslang

1.1 Allmänna specifikationer

1.1.1 Slangen ska vara konstruerad så att den tål ett högsta driftstryck av 3 000 kPa.

1.1.2 Slangen ska vara konstruerad så att den tål temperaturer mellan – 25 °C och + 80 °C. Vid de driftstemperaturer som överstiger nämnda värden ska provningstemperaturerna anpassas.

1.1.3 Den inre diametern ska överensstämma med tabell 1 i standarden ISO 1307.

1.2 Slangkonstruktion

1.2.1 Slangen ska bestå av ett slätborrat rör och ett hölje av lämpligt syntetmaterial som förstärkts med ett eller flera mellanlager.

1.2.2 Det eller de förstärkande mellanlagren ska skyddas mot korrosion av ett hölje.

Om ett korrosionsbeständigt material används för det eller de förstärkande mellanlagren (till exempel rostfritt stål) behövs inget hölje.

1.2.3 Fodringen och höljet ska vara jämna och fria från porer, hål och främmande föremål.

En avsiktligt åstadkommen punktering i höljet ska inte anses som en defekt.

1.2.4 Höljet ska avsiktligt perforeras för att undvika att bubblor bildas.

1.2.5 Om höljet är punkterat och mellanlagret är gjord av ett icke-korrosionssäkert material ska mellanlagret skyddas mot korrosion.

1.3 Specifikationer och provning för fodringen

1.3.1 Draghållfasthet och töjning

1.3.1.1 Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och töjningen vid brott ska vara minst 250 %.

1.3.1.2 Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

a)	Medium: n-pentan.

b)	Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

c)	Nedsänkningstid: 72 timmar.

Krav:

a)	Maximal volymförändring: 20 %

b)	Maximal draghållfasthetsförändring: 25 %

c)	Maximal förändring av töjning vid brott: 30 %

Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 h får vikten, jämförd med det ursprungliga värdet, inte ha minskat med mer än 5 %.

1.3.1.3 Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

a)	Temperatur: 70 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur – 10 °C).

b)	Exponeringstid: 168 h.

Krav:

a)	Maximal draghållfasthetsförändring: 25 %

b)	Maximal förändring av töjning vid brott: – 30 % och + 10 %

1.4 Specifikationer och provningsmetod för höljet

1.4.1 Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och töjningen vid brott inte mindre än 250 %.

1.4.1.1 Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

a)	Medium: n-hexan.

b)	Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

c)	Nedsänkningstid: 72 h.

Krav:

a)	Maximal volymförändring: 30 %

b)	Maximal draghållfasthetsförändring: 35 %

c)	Maximal förändring av töjning vid brott: 35 %

1.4.1.2 Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

a)	Temperatur: 70 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur – 10 °C).

b)	Exponeringstid: 336 h.

Krav:

a)	Maximal draghållfasthetsförändring: 25 %

b)	Maximal förändring av töjning vid brott: – 30 % och + 10 %

1.4.2 Beständighet mot ozon

1.4.2.1 Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO-standarden 1431/1.

1.4.2.2 Provstyckena ska töjas med 20 % och under 120 h utsättas för luft av 40 °C med en ozonhalt av 50 delar per hundra miljoner.

1.4.2.3 Ingen sprickbildning i provstyckena är tillåten.

1.5 Specifikationer för frånkopplad slang

1.5.1 Gastäthet (genomtränglighet)

1.5.1.1 En slang med en fri längd på 1 m ska kopplas till en behållare fylld med flytande propan med temperaturen 23 ± 2 °C.

1.5.1.2 Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standarden 4080.

1.5.1.3 Läckaget genom slangväggen får inte överstiga 95 cm3 ånga per slangmeter per 24 timmar.

1.5.2 Beständighet vid låg temperatur

1.5.2.1 Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standarden 4672:1978, metod B.

1.5.2.2 Provningstemperatur: – 25 ± 3 °C.

1.5.2.3 Sprickbildning eller brott är inte tillåtna.

1.5.3 (Används inte)

1.5.4 Böjningsprovning

1.5.4.1 En tom slang med en längd av cirka 3,5 m ska 3 000 gånger kunna tåla den nedan beskrivna böjningsprovningen utan att brytas. Efter provningen ska slangen klara det provningstryck som anges i punkt 1.5.5.2.

Figur 1 (endast exempel)

Text av bilden

Slangens innerdiameter [mm]	Böjningsradie [mm] (Figur 1)	Avstånd mellan naven [mm] (Figur 1)
Slangens innerdiameter [mm]	Böjningsradie [mm] (Figur 1)	Vertikalt b	Horisontellt a
–13	102	241	102
13–16	153	356	153
16–20	178	419	178

1.5.4.3 Provningsmaskinen (se figur 1) ska bestå av en stålram som är försedd med två trähjul, med en fälgbredd av ca 130 mm.

Hjulens omkrets ska ha ett spår för styrning av slangen. Hjulens radie, mätt till botten av spåret, ska överensstämma med punkt 1.5.4.2.

Det längsgående mittplanet för båda hjulen ska ligga i samma lodräta plan och avståndet mellan hjulens nav ska överensstämma med punkt 1.5.4.2.

Varje hjul ska kunna rotera fritt runt sitt nav.

En framdrivningsmekanism drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser i minuten.

1.5.4.4 Slangen ska monteras över hjulen i S-form (se figur 1).

Den ände som löper över det övre hjulet ska vara försedd med tillräcklig vikt så att slangen kommer att ligga fullständigt tätt mot hjulen. Den del som löper över det undre hjulet är ansluten till framdrivningsmekanismen.

Mekanismen ska ställas in så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen.

1.5.5 Hydrauliskt provningstryck och bestämning av lägsta sprängningstryck

1.5.5.1 Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standarden 1402.

1.5.5.2 Provningstrycket av 6 750 kPa ska anbringas under 10 min utan något läckage.

1.5.5.3 Sprängningstrycket ska vara minst 10 000 kPa.

1.6 Kopplingar

1.6.1 Kopplingarna ska tillverkas av stål eller mässing och ytan ska vara korrosionsbeständig.

1.6.2 Kopplingarna ska vara påkrympta.

1.6.2.1 Svivelmuttern ska vara försedd med UNF-gänga.

1.6.2.2 Tätningskonan av svivelmuttertyp ska vara av en typ med en halv vertikal vinkel av 45°.

1.6.2.3 Kopplingarna kan vara av svivelmuttertyp eller snabbkopplingstyp.

1.6.2.4 Det ska vara omöjligt att frånkoppla snabbkopplingstypen utan särskilda åtgärder eller särskilda verktyg.

1.7 Kombination av slang och kopplingar

1.7.1 Kopplingarnas konstruktion ska vara sådan att det inte krävs att höljet skalas av om inte slangens förstärkning består av korrosionsbeständigt material.

1.7.2 Slangenheten ska genomgå en islagsprovning i överensstämmelse med ISO-standarden 1436.

1.7.2.1 Provningen ska utföras med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och ett minimitryck av 3 000 kPa.

1.7.2.2 Slangen ska utsättas för 150 000 islag.

1.7.2.3 Efter islagsprovningen ska slangen tåla det provningstryck som anges i punkt 1.5.5.2.

1.7.3 Gastäthet

1.7.3.1 Slangenheten (slang med kopplingar) ska under fem minuter tåla ett gastryck av 3 000 kPa utan något läckage.

1.8 Märkningar

1.8.1 Varje slang ska, med mellanrum som inte överstiger 0,5 m, bära följande lätt läsbara och outplånliga identifieringsmärkningar bestående av bokstäver, siffror eller symboler:

1.8.1.1

Tillverkarens handelsnamn eller varumärke.

1.8.1.2

Tillverkningsår och tillverkningsmånad.

1.8.1.3

Storlek och typmärkning.

1.8.1.4

Identifieringsmärkningen ”L.P.G. klass 1”.

1.8.2 Varje koppling ska vara försedd med kombinationstillverkarens handelsnamn eller varumärke.

2. Lågtrycksslangar av gummi, klass 2

2.1 Allmänna specifikationer

2.1.1 Slangen ska vara konstruerad så att den tål ett högsta driftstryck av 450 kPa.

2.1.2 Slangen ska vara konstruerad så att den tål temperaturer mellan – 25 °C och + 125 °C. Vid de driftstemperaturer som överstiger nämnda värden ska provningstemperaturerna anpassas.

2.2 Slangkonstruktion

2.2.1 Slangen ska bestå av ett slätborrat rör och ett hölje av lämpligt syntetmaterial som förstärkts med ett eller flera mellanlager.

2.2.2 Det eller de förstärkande mellanlagren ska skyddas mot korrosion av ett hölje.

Om ett korrosionsbeständigt material används för det eller de förstärkande mellanlagren (till exempel rostfritt stål) behövs inget hölje.

2.2.3 Fodringen och höljet ska vara jämna och fria från porer, hål och främmande föremål.

En avsiktligt åstadkommen punktering i höljet ska inte anses som en defekt.

2.3 Specifikationer och provning för fodringen

2.3.1 Draghållfasthet och töjning

2.3.1.1 Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och töjningen vid brott ska vara minst 250 %.

2.3.1.2 Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

a)	Medium: n-pentan.

b)	Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

c)	Nedsänkningstid: 72 h.

Krav:

a)	Maximal volymförändring: 20 %

b)	Maximal draghållfasthetsförändring: 25 %

c)	Maximal förändring av töjning vid brott: 30 %

Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 h får vikten, jämförd med det ursprungliga värdet, inte ha minskat med mer än 5 %.

2.3.1.3 Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

a)	Temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur – 10 °C).

b)	Exponeringstid: 168 h.

Krav:

a)	Maximal draghållfasthetsförändring: 25 %

b)	Maximal förändring av töjning vid brott: – 30 % och + 10 %

2.4 Specifikationer och provningsmetod för höljet

2.4.1.1 Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 10 MPa och töjningen vid brott ska vara minst 250 %.

2.4.1.2 Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

a)	Medium: n-hexan.

b)	Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

c)	Nedsänkningstid: 72 h.

Krav:

a)	Maximal volymförändring: 30 %

b)	Maximal draghållfasthetsförändring: 35 %

c)	Maximal förändring av töjning vid brott: 35 %

2.4.1.3 Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

a)	Temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur – 10 °C).

b)	Exponeringstid: 336 h.

Krav:

a)	Maximal draghållfasthetsförändring: 25 %

b)	Maximal förändring av töjning vid brott: – 30 % och + 10 %

2.4.2 Beständighet mot ozon

2.4.2.1 Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO-standarden 1431/1.

2.4.2.2 Provstyckena ska töjas till 20 % och under 120 h utsättas för luft av 40 °C med en ozonhalt av 50 delar per hundra miljoner.

2.4.2.3 Ingen sprickbildning i provstyckena tillåts.

2.5 Specifikationer för frånkopplad slang

2.5.1 Gastäthet (genomtränglighet)

2.5.1.1 En slang med en fri längd på 1 m ska kopplas till en behållare fylld med flytande propan med temperaturen 23 ± 2 °C.

2.5.1.2 Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standarden 4080.

2.5.1.3 Läckaget genom slangväggen får inte överstiga 95 cm3 ånga per m slang per 24 h.

2.5.2 Beständighet vid låg temperatur

2.5.2.1 Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standarden 4672-1978, metod B.

2.5.2.2 Provningstemperatur: – 25 ± 3 °C.

2.5.2.3 Sprickbildning eller brott är inte tillåtna.

2.5.3 Böjningsprovning

2.5.3.1 En tom slang med en längd av cirka 3,5 m ska 3 000 gånger kunna tåla den nedan beskrivna böjningsprovningen utan att brytas. Efter provningen ska slangen klara det provningstryck som anges i punkt 2.5.4.2.

Figur 2 (endast exempel)

Text av bilden

Slangens innerdiameter [mm]	Böjningsradie [mm] (Figur 2)	Avstånd mellan naven [mm] (Figur 2)
Slangens innerdiameter [mm]	Böjningsradie [mm] (Figur 2)	Vertikalt b	Horisontellt a
–13	102	241	102
13–16	153	356	153
16–20	178	419	178

2.5.3.3 Provningsmaskinen (se figur 2) ska bestå av en stålram som är försedd med två trähjul, med en fälgbredd av ca 130 mm.

Hjulens omkrets ska ha ett spår för styrning av slangen. Hjulens radie, mätt till botten av spåret, ska överensstämma med punkt 2.5.3.2.

Det längsgående mittplanet för båda hjulen ska ligga i samma lodräta plan och avståndet mellan hjulens nav ska överensstämma med punkt 2.5.3.2.

Varje hjul ska kunna rotera fritt runt sitt nav.

En framdrivningsmekanism drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser i minuten.

2.5.3.4 Slangen ska monteras över hjulen i S-form (se figur 2).

Mekanismen ska ställas in så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen.

2.5.4 Hydrauliskt provningstryck och bestämning av lägsta sprängningstryck

2.5.4.1 Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standarden 1402.

2.5.4.2 Provningstrycket av 1 015 kPa ska anbringas under 10 min utan något läckage.

2.5.4.3 Sprängningstrycket ska vara minst 1 800 kPa.

2.6 Kopplingar

2.6.1 Kopplingarna ska vara tillverkade av korrosionsbeständigt material.

2.6.2 Kopplingens sprängningstryck i monterat läge får aldrig vara lägre än ledningens eller slangens sprängningstryck.

Kopplingens läckagetryck i monterat läge får aldrig vara lägre än ledningens eller slangens läckagetryck.

2.6.3 Kopplingarna ska vara påkrympta.

2.6.4 Kopplingarna kan vara av svivelmuttertyp eller snabbkopplingstyp.

2.6.5 Det ska vara omöjligt att frånkoppla snabbkopplingstypen utan särskilda åtgärder eller särskilda verktyg.

2.7 Kombination av slang och kopplingar

2.7.1 Om slang och kopplingar inte är kombinerade av innehavaren av godkännandet ska godkännandet bestå av

slang,

b)	kopplingar och

c)	monteringsanvisningar.

Monteringsanvisningarna ska vara skrivna på språket i det land dit typen av slang eller kopplingar ska levereras, eller åtminstone på engelska. De ska innehålla detaljerade uppgifter om den utrustning som använts för monteringen.

2.7.2 Kopplingarnas konstruktion ska vara sådan att det inte krävs att höljet skalas av om inte slangens förstärkning består av korrosionsbeständigt material.

2.7.3 Slangenheten ska genomgå en islagsprovning i överensstämmelse med ISO-standarden 1436.

2.7.3.1 Provningen ska utföras med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och ett minimitryck av 1 015 kPa.

2.7.3.2 Slangen ska utsättas för 150 000 islag.

2.7.3.3 Efter islagsprovningen ska slangen tåla det provningstryck som anges i punkt 2.5.4.2.

2.7.4 Gastäthet

2.7.4.1 Slangenheten (slang med kopplingar) ska under fem minuter tåla ett gastryck av 1 015 kPa utan något läckage.

2.8 Märkningar

2.8.1 Varje slang ska, med mellanrum som inte överstiger 0,5 m, bära följande lätt läsbara och outplånliga identifieringsmärkningar bestående av bokstäver, siffror eller symboler:

2.8.1.1

Tillverkarens handelsnamn eller varumärke.

2.8.1.2

Tillverkningsår och tillverkningsmånad.

2.8.1.3

Storlek och typmärkning.

2.8.1.4

Identifieringsmärkningen ”L.P.G. klass 2”.

2.8.2 Varje koppling ska vara försedd med kombinationstillverkarens handelsnamn eller varumärke.

3. Högtrycksslangar av syntetmaterial (klass 1).

3.1 Allmänna specifikationer

3.1.1 Syftet med detta kapitel är att fastställa bestämmelser om godkännande av de böjliga slangar av syntetmaterial som ska användas med motorgas och som har en inre diameter av högst 10 mm.

3.1.2 Detta kapitel omfattar utöver allmänna specifikationer och provningar för slangar av syntetmaterial också specifikationer och provningar som är tillämpliga på särskilda materialtyper eller en slang av syntetmaterial.

3.1.3 Slangen ska vara konstruerad så att den tål ett högsta driftstryck av 3 000 kPa.

3.1.4 Slangen ska vara konstruerad så att den tål temperaturer mellan – 5 °C och + 125 °C. Vid de driftstemperaturer som överstiger nämnda värden ska provningstemperaturerna anpassas.

3.1.5 Den inre diametern ska överensstämma med tabell 1 i standarden ISO 1307.

3.2 Slangkonstruktion

3.2.1 Slangen av syntetmaterial ska bestå av ett termoplastiskt rör och ett hölje av lämpligt termoplastiskt material som är olje- och väderbeständigt och förstärkt med ett eller flera mellanlager av syntetmaterial. Om ett korrosionsbeständigt material används för det eller de förstärkande mellanlagren (till exempel rostfritt stål) behövs inget hölje.

3.2.2 Fodringen och höljet ska vara fria från porer, hål och främmande föremål.

En avsiktligt åstadkommen punktering i höljet ska inte anses som en defekt.

3.3 Specifikationer och provning för fodringen

3.3.1 Draghållfasthet och töjning

3.3.1.1 Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 20 MPa och töjningen vid brott inte mindre än 200 %.

3.3.1.2 Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

a)	Medium: n-pentan.

b)	Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

c)	Nedsänkningstid: 72 h.

Krav:

a)	Maximal volymförändring: 20 %

b)	Maximal draghållfasthetsförändring: 25 %

c)	Maximal förändring av töjning vid brott: 30 %

Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 h får vikten, jämförd med det ursprungliga värdet, inte ha minskat med mer än 5 %.

3.3.1.3 Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

a)	Temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur – 10 °C).

b)	Exponeringstid: 336 h.

Krav:

a)	Maximal draghållfasthetsförändring: 35 %

b)	Maximal förändring av töjning vid brott: – 30 % och + 10 %

3.3.2 Draghållfasthet och töjning specifik för material av polyamid 6

3.3.2.1 Draghållfasthet och töjning vid brott enligt enligt ISO 527-2 under följande villkor:

a)	Provstycketyp: typ 1 BA.

b)	Töjningshastighet: 20 mm/min.

Materialet ska före provning konditioneras under minst 21 dagar vid 23 °C och en relativ fuktighet av 50 %.

Krav:

a)	Draghållfasthet minst 20 MPa.

b)	Töjning vid brott minst 50 %.

3.3.2.2 Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

a)	Medium: n-pentan.

b)	Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

c)	Nedsänkningstid: 72 h.

Krav:

a)	Maximal volymförändring: 2 %.

b)	Maximal draghållfasthetsförändring: 10 %

c)	Maximal förändring av töjning vid brott: 10 %

Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 h får vikten, jämförd med det ursprungliga värdet, inte ha minskat med mer än 5 %.

3.3.2.3 Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

a)	Temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur – 10 °C).

b)	Exponeringstid: 24 h och 336 h.

Efter åldring ska provstyckena konditioneras under minst 21 dagar vid 23 °C och en relativ fuktighet av 50 % före draghållfastprovningen enligt punkt 3.3.2.1.

Krav:

a)	Maximal draghållfasthetsförändring 35 % efter 336 h åldring jämfört med draghållfastheten hos det material som åldrats 24 h.

b)	Maximal förändring av töjning vid brott 25 % efter 336 h åldring jämfört med töjningen vid brott hos det material som åldrats 24 h.

3.4 Specifikationer och provningsmetod för höljet

3.4.1.1 Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 20 MPa och töjningen vid brott ska vara minst 250 %.

3.4.1.2 Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

a)	Medium: n-hexan.

b)	Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

c)	Nedsänkningstid: 72 h.

Krav:

a)	Maximal volymförändring: 30 %

b)	Maximal draghållfasthetsförändring: 35 %

c)	Maximal förändring av töjning vid brott: 35 %

3.4.1.3 Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

a)	Temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur – 10 °C).

b)	Exponeringstid: 336 h.

Krav:

a)	Maximal draghållfasthetsförändring: 25 %

b)	Maximal förändring av töjning vid brott: – 30 % och + 10 %

3.4.2 Beständighet mot ozon

3.4.2.1 Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO-standarden 1431/1.

3.4.2.2 Provstyckena ska töjas med 20 % och under 120 h utsättas för luft av 40 °C med en relativ fuktighet av 50 ± 10 % och en ozonhalt av 50 delar per hundra miljoner.

3.4.2.3 Ingen sprickbildning i provstyckena är tillåten.

3.4.3 Specifikationer och provningsmetod för det hölje som tillverkats av material av polyamid 6

3.4.3.1 Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 527-2 under följande villkor:

a)	Provstycketyp: typ 1 BA.

b)	Töjningshastighet: 20 mm/min.

Materialet ska före provning konditioneras under minst 21 dagar vid 23 °C och en relativ fuktighet av 50 %.

Krav:

a)	Draghållfasthet: minst 20 MPa.

b)	Töjning vid brott: minst 100 %.

3.4.3.2 Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

a)	Medium: n-hexan.

b)	Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

c)	Nedsänkningstid: 72 h.

Krav:

a)	Maximal volymförändring: 2 %.

b)	Maximal draghållfasthetsförändring: 10 %

c)	Maximal förändring av töjning vid brott: 10 %

3.4.3.3 Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

a)	Temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur – 10 °C).

b)	Exponeringstid: 24 h och 336 h.

Efter åldring ska provstyckena konditioneras under minst 21 dagar före draghållfastprovningen enligt punkt 3.3.1.1.

Krav:

a)	Maximal draghållfasthetsförändring 20 % efter 336 h åldring jämfört med draghållfastheten hos det material som åldrats 24 h.

b)	Maximal förändring av töjning vid brott 50 % efter 336 h åldring jämfört med töjningen vid brott hos det material som åldrats 24 h.

3.5 Specifikationer för frånkopplad slang

3.5.1 Gastäthet (genomtränglighet)

3.5.1.1 En slang med en fri längd på 1 m ska kopplas till en behållare fylld med flytande propan med temperaturen 23 ± 2 °C.

3.5.1.2 Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standarden 4080.

3.5.1.3 Läckaget genom slangväggen får inte överstiga 95 cm3 ånga per slangmeter per 24 timmar.

3.5.2 Beständighet vid låg temperatur

3.5.2.1 Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standarden 4672, metod B.

3.5.2.2 Provningstemperatur: – 25 ± 3 °C.

3.5.2.3 Sprickbildning eller brott är inte tillåtna.

3.5.3 Beständighet vid hög temperatur

3.5.3.1 En slangbit, trycksatt till 3 000 kPa, med en längd av minst 0,5 m ska läggas i en ugn med temperaturen 125 ± 2 °C under 24 h.

3.5.3.2 Inget läckage är tillåtet.

3.5.3.3 Efter provningen ska slangen under 10 min tåla ett provningstryck av 6 750 kPa. Inget läckage är tillåtet.

3.5.4 Böjningsprovning

3.5.4.1 En tom slang med en längd av cirka 3,5 m ska 3 000 gånger kunna tåla den nedan beskrivna böjningsprovningen utan att brytas. Efter provningen ska slangen klara det provningstryck som anges i punkt 3.5.5.2.

Figur 3 (endast exempel)

Text av bilden

3.5.4.2 Provningsmaskinen (se figur 3) ska bestå av en stålram som är försedd med två trähjul med en fälgbredd av ca 130 mm.

Hjulens omkrets ska ha ett spår för styrning av slangen. Hjulens radie, mätt till botten av spåret, ska vara 102 mm.

Det längsgående mittplanet för båda hjulen ska ligga i samma lodräta plan. Avståndet mellan hjulens nav ska vertikalt vara 241 mm och horisontellt 102 mm.

Varje hjul ska kunna rotera fritt runt sitt nav.

En framdrivningsmekanism drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser i minuten.

3.5.4.3 Slangen ska monteras över hjulen i S-form (se figur 3).

Mekanismen ska ställas in så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen.

3.5.5 Hydrauliskt provningstryck och bestämning av lägsta sprängningstryck

3.5.5.1 Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standarden 1402.

3.5.5.2 Provningstrycket av 6 750 kPa ska anbringas under 10 min utan något läckage.

3.5.5.3 Sprängningstrycket ska vara minst 10 000 kPa.

3.6 Kopplingar

3.6.1 Kopplingarna ska tillverkas av stål eller mässing och ytan ska vara korrosionsbeständig.

3.6.2 Kopplingarna ska vara påkrympta och utgöras av en slangkoppling eller banjobult. Tätningen ska tåla motorgas och uppfylla kraven i punkt 3.3.1.2.

3.6.3 Banjobulten ska överensstämma med DIN 7643.

3.7 Kombination av slang och kopplingar

3.7.1 Slangenheten ska genomgå en islagsprovning i överensstämmelse med ISO-standarden 1436.

3.7.1.1 Provningen ska utföras med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och tryck på minst 3 000 kPa.

3.7.1.2 Slangen ska utsättas för 150 000 islag.

3.7.1.3 Efter islagsprovningen ska slangen tåla det provningstryck som anges i punkt 3.5.5.2.

3.7.2 Gastäthet

3.7.2.1 Slangenheten (slang med kopplingar) ska under fem minuter tåla ett gastryck av 3 000 kPa utan något läckage.

3.8 Märkningar

3.8.1 Varje slang ska, med mellanrum som inte överstiger 0,5 m, bära följande lätt läsbara och outplånliga identifieringsmärkningar bestående av bokstäver, siffror eller symboler:

3.8.1.1

Tillverkarens handelsnamn eller varumärke.

3.8.1.2

Tillverkningsår och tillverkningsmånad.

3.8.1.3

Storlek och typmärkning.

3.8.1.4

Identifieringsmärkningen ”L.P.G. klass 1”.

3.8.2 Varje koppling ska vara försedd med kombinationstillverkarens handelsnamn eller varumärke.

4. Högtrycksslangar av syntetmaterial (klass 0).

4.1 Allmänna specifikationer

4.1.1 Syftet med detta kapitel är att fastställa bestämmelser om godkännande av de böjliga slangar av syntetmaterial som ska användas med motorgas och som har en inre diameter av högst 10 mm.

4.1.2 Detta kapitel omfattar utöver allmänna specifikationer och provningar för slangar av syntetmaterial också specifikationer och provningar som är tillämpliga på särskilda materialtyper eller en slang av syntetmaterial.

4.1.3 Slangen ska vara konstruerad så att den tål ett högsta driftstryck som motsvarar arbetstrycket.

4.1.4 Slangen ska vara konstruerad så att den tål temperaturer mellan – 25 °C och + 125 °C. Vid de driftstemperaturer som överstiger nämnda värden ska provningstemperaturerna anpassas.

4.1.5 Den inre diametern ska överensstämma med tabell 1 i standarden ISO 1307.

4.2 Slangkonstruktion

4.2.1 Slangen av syntetmaterial ska bestå av ett termoplastiskt rör och ett hölje av lämpligt termoplastiskt material som är olje- och väderbeständigt och förstärkt med ett eller flera mellanlager av syntetmaterial. Om ett korrosionsbeständigt material används för det eller de förstärkande mellanlagren (till exempel rostfritt stål) behövs inget hölje.

4.2.2 Fodringen och höljet ska vara fria från porer, hål och främmande föremål.

En avsiktligt åstadkommen punktering i höljet ska inte anses som en defekt.

4.3 Specifikationer för och provning av fodringen

4.3.1 Draghållfasthet och töjning

4.3.1.1 Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 20 MPa och töjningen vid brott ska vara minst 200 %.

4.3.1.2 Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

a)	Medium: n-pentan.

b)	Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

c)	Nedsänkningstid: 72 h.

Krav:

a)	Maximal volymförändring: 20 %

b)	Maximal draghållfasthetsförändring: 25 %

c)	Maximal förändring av töjning vid brott: 30 %

Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 h får vikten, jämförd med det ursprungliga värdet, inte ha minskat med mer än 5 %.

4.3.1.3 Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

a)	Temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur – 10 °C).

b)	Exponeringstid: 336 h.

Krav:

a)	Maximal draghållfasthetsförändring: 35 %

b)	Maximal förändring av töjning vid brott: – 30 % och + 10 %

4.3.2 Draghållfasthet och töjning för material av polyamid 6

4.3.2.1 Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 527-2 under följande villkor:

a)	Provstycketyp: typ 1 BA.

b)	Töjningshastighet: 20 mm/min.

Materialet ska före provning konditioneras under minst 21 dagar vid 23 °C och en relativ fuktighet av 50 %.

Krav:

a)	Draghållfasthet: minst 20 MPa.

b)	Töjning vid brott: minst 50 %.

4.3.2.2 Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

a)	Medium: n-pentan.

b)	Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

c)	Nedsänkningstid: 72 h.

Krav:

a)	Maximal volymförändring: 2 %.

b)	Maximal draghållfasthetsförändring: 10 %

c)	Maximal förändring av töjning vid brott: 10 %

Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 h får vikten, jämförd med det ursprungliga värdet, inte ha minskat med mer än 5 %.

4.3.2.3 Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

a)	Temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur – 10 °C).

b)	Exponeringstid: 24 h och 336 h.

Efter åldring ska provstyckena konditioneras under minst 21 dagar vid 23 °C och en relativ fuktighet av 50 % före draghållfastprovningen enligt punkt 4.3.2.1.

Krav:

a)	Maximal draghållfasthetsförändring 35 % efter 336 h åldring jämfört med draghållfastheten hos det material som åldrats 24 h.

b)	Maximal förändring av töjning vid brott 25 % efter 336 h åldring jämfört med töjningen vid brott hos det material som åldrats 24 h.

4.4 Specifikationer och provningsmetod för höljet

4.4.1.1 Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 37. Draghållfastheten får inte vara lägre än 20 MPa och töjningen vid brott ska vara minst 250 %.

4.4.1.2 Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

a)	Medium: n-hexan.

b)	Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

c)	Nedsänkningstid: 72 h.

Krav:

a)	Maximal volymförändring: 30 %

b)	Maximal draghållfasthetsförändring: 35 %

c)	Maximal förändring av töjning vid brott: 35 %

4.4.1.3 Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

a)	Temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur – 10 °C).

b)	Exponeringstid: 336 h.

Krav:

a)	Maximal draghållfasthetsförändring: 25 %

b)	Maximal förändring av töjning vid brott: – 30 % och + 10 %

4.4.2 Beständighet mot ozon

4.4.2.1 Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO-standarden 1431/1-1:2004/ändring 1:2009.

4.4.2.2 Provstyckena ska töjas med 20 % och under 120 h utsättas för luft av 40 °C med en relativ fuktighet av 50 ± 10 % och en ozonhalt av 50 delar per hundra miljoner.

4.4.2.3 Ingen sprickbildning i provstyckena är tillåten.

4.4.3 Specifikationer och provningsmetod för det hölje som tillverkats av material av polyamid 6

4.4.3.1 Draghållfasthet och töjning vid brott enligt ISO 527-2 under följande villkor:

a)	Provstycketyp: typ 1 BA.

b)	Töjningshastighet: 20 mm/min.

Materialet ska före provning konditioneras under minst 21 dagar vid 23 °C och en relativ fuktighet av 50 %.

Krav:

a)	Draghållfasthet: minst 20 MPa.

b)	Töjning vid brott: minst 100 %.

4.4.3.2 Beständighet mot n-hexan enligt ISO 1817 under följande villkor:

a)	Medium: n-hexan.

b)	Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

c)	Nedsänkningstid: 72 h.

Krav:

a)	Maximal volymförändring: 2 %.

b)	Maximal draghållfasthetsförändring: 10 %

c)	Maximal förändring av töjning vid brott: 10 %

4.4.3.3 Beständighet mot åldring enligt ISO 188 under följande villkor:

a)	Temperatur: 115 °C (provningstemperatur = högsta driftstemperatur – 10 °C).

b)	Exponeringstid: 24 h och 336 h.

Efter åldring ska provstyckena konditioneras under minst 21 dagar före draghållfastprovningen enligt punkt 4.3.1.1.

Krav:

a)	Maximal draghållfasthetsförändring 20 % efter 336 h åldring jämfört med draghållfastheten hos det material som åldrats 24 h.

b)	Maximal förändring av töjning vid brott 50 % efter 336 h åldring jämfört med töjningen vid brott hos det material som åldrats 24 h.

4.5 Specifikationer för frånkopplad slang

4.5.1 Gastäthet (genomtränglighet)

4.5.1.1 En slang med en fri längd på 1 m ska kopplas till en behållare fylld med flytande propan med temperaturen 23 ± 2 °C.

4.5.1.2 Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standarden 4080.

4.5.1.3 Läckaget genom slangväggen får inte överstiga 95 cm3 ånga per slangmeter per 24 timmar. Läckaget av flytande motorgas ska mätas och vara lägre än det gasformiga läckaget (95 cm3/h).

4.5.2 Beständighet vid låg temperatur

4.5.2.1 Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standarden 4672, metod B.

4.5.2.2 Provningstemperatur: – 25 ± 3 °C.

4.5.2.3 Sprickbildning eller brott är inte tillåtna.

4.5.3 Beständighet vid hög temperatur

4.5.3.1 En slangbit, trycksatt till arbetstrycket, med en längd av minst 0,5 m ska läggas i en ugn med temperaturen 125 ± 2 °C under 24 h.

4.5.3.2 Inget läckage är tillåtet.

4.5.3.3 Efter provningen ska slangen under 10 min tåla ett provningstryck av 2,25 gånger arbetstrycket. Inget läckage är tillåtet.

4.5.4 Böjningsprovning

4.5.4.1 En tom slang med en längd av cirka 3,5 m ska 3 000 gånger kunna tåla den nedan beskrivna böjningsprovningen utan att brytas.

Efter provningen ska slangen klara det provningstryck som anges i punkt 4.5.5.2.

Figur 4 (endast exempel)

Text av bilden

4.5.4.2 Provningsmaskinen (se figur 4) ska bestå av en stålram som är försedd med två trähjul med en fälgbredd av ca 130 mm.

Hjulens omkrets ska ha ett spår för styrning av slangen. Hjulens radie, mätt till botten av spåret, ska vara 102 mm.

Det längsgående mittplanet för båda hjulen ska ligga i samma lodräta plan. Avståndet mellan hjulens nav ska vertikalt vara 241 mm och horisontellt 102 mm.

Varje hjul ska kunna rotera fritt runt sitt nav.

En framdrivningsmekanism drar slangen över hjulen med en hastighet av fyra hela rörelser i minuten.

4.5.4.3 Slangen ska monteras över hjulen i S-form (se figur 4).

Mekanismen ska ställas in så att slangen rör sig totalt 1,2 m åt båda hållen.

4.5.5 Hydrauliskt provningstryck och bestämning av lägsta sprängningstryck

4.5.5.1 Provningen ska utföras i överensstämmelse med den metod som beskrivs i ISO-standarden 1402.

4.5.5.2 Provningstrycket av 2,25 gånger arbetstrycket ska anbringas under 10 min utan något läckage.

4.5.5.3 Sprängningstrycket ska vara minst 10 000 kPa och minst 2,25 gånger arbetstrycket.

4.6 Kopplingar

4.6.1 Kopplingarna ska tillverkas av stål eller mässing och ytan ska vara korrosionsbeständig.

4.6.2 Kopplingarna ska vara påkrympta och utgöras av en slangkoppling eller banjobult. Tätningen ska tåla motorgas och uppfylla kraven i punkt 4.3.1.2.

4.6.3 Banjobulten ska överensstämma med DIN 7643.

4.7 Kombination av slang och kopplingar

4.7.1 Slangenheten ska genomgå en islagsprovning i överensstämmelse med ISO-standarden 1436.

4.7.1.1 Provningen ska utföras med cirkulerande olja med en temperatur av 93 °C och ett tryck som minst motsvarar arbetstrycket.

4.7.1.2 Slangen ska utsättas för 150 000 islag.

4.7.1.3 Efter islagsprovningen ska slangen tåla det provningstryck som anges i punkt 4.5.5.2.

4.7.2 Gastäthet

4.7.2.1 Slangenheten (slang med kopplingar) ska under fem minuter tåla ett gastryck av 1,5 gånger arbetstrycket utan något läckage.

4.8 Märkningar

4.8.1 Varje slang ska, med mellanrum som inte överstiger 0,5 m, bära följande lätt läsbara och outplånliga identifieringsmärkningar bestående av bokstäver, siffror eller symboler:

4.8.1.1

Tillverkarens handelsnamn eller varumärke.

4.8.1.2

Tillverkningsår och tillverkningsmånad.

4.8.1.3

Storlek och typmärkning.

4.8.1.4

Identifieringsmärkningen ”L.P.G. klass 0”.

4.8.2 Varje koppling ska vara försedd med kombinationstillverkarens handelsnamn eller varumärke.

BILAGA 10

BESTÄMMELSER OM GODKÄNNANDE AV MOTORGASBEHÅLLARE

Betydelsen av de symboler och termer som används i denna bilaga

Ph	=	hydrauliskt provningstryck, i kPa
Pr	=	behållarens sprängningstryck, uppmätt vid sprängningsprovningen, i kPa
Re	=	den minsta sträckgräns, i N/mm2, som garanteras av materialstandarden
Re	=	den minsta draghållfasthet, i N/mm2, som garanteras av materialstandarden
Rmt	=	verklig draghållfasthet, i N/mm2
a	=	beräknad minsta tjocklek hos det cylindriska skalet, i mm
b	=	beräknad minsta tjocklek hos de kupade gavlarna, i mm
D	=	nominell yttre diameter hos behållaren, i mm
R	=	inre radie hos den kupade gaveln i den cylindriska standardbehållaren, i mm
r	=	inre upphöjning hos den kupade gaveln i den cylindriska standardbehållaren, i mm
H	=	yttre höjd hos den kupade delen av behållarens gavel, i mm
h	=	höjden hos den cylindriska delen av den kupade gaveln, i mm
L	=	längden hos behållarens spänningsbeständiga skal, i mm
A	=	grundmaterialets töjningsvärde, i %
V0	=	ursprunglig behållarvolym när trycket ökas vid sprängningsprovningen, i dm3
V	=	slutlig behållarvolym vid sprängning, i dm3
g	=	tyngdacceleration, i m/s2
c	=	formfaktor
Z	=	spänningsreduceringsfaktor

1. Tekniska krav

1.1 Följande cylindrar omfattas av denna bilaga:

Motorgas-1 metallbehållare

Motorgas-4 helkompositbehållare

1.2 Mått

För alla mått utan toleransangivelse ska de allmänna toleranserna i EN 22768-1 tillämpas.

1.3 Material

1.3.1 Det material som används för tillverkningen av spänningsbeständiga behållarskal ska vara stål som specificeras i Euronorm EN 10120 (andra material får emellertid användas förutsatt att behållaren har samma säkerhetsegenskaper, vilket ska intygas av de typgodkännandemyndigheter som beviljar typgodkännande).

1.3.2 Grundmaterialet avser materialet i dess tillstånd innan någon specifik förändring i fråga om tillverkningsprocessen utförts.

1.3.3 Alla komponenter i behållaren och alla de delar som svetsats på den ska vara gjorda av ömsesidigt kompatibla material.

1.3.4 Fyllningsmaterialen ska vara kompatibla med grundmaterialet så att de svetsfogar som bildas får egenskaper som är likvärdiga med de som specificeras för grundmaterialet (EN 288–39).

1.3.5 Behållartillverkaren ska upprätta och tillhandahålla

a)	för metallbehållare: intyg om kemisk gjutanalys,

b)	för helkompositbehållare: intyg om analys av kemisk beständighet som gäller de provningar som utförts enligt kraven i tillägg 6,

c)	uppgifter om materialets mekaniska egenskaper i fråga om stål eller andra material som används för konstruktionen av de delar som utsätts för tryck.

1.3.6 Den inspekterande myndigheten ska få tillfälle att utföra oberoende analyser. Dessa analyser ska utföras antingen på de provstycken som tagits ur de material som tillhandahålls av behållartillverkaren eller på de färdiga behållarna.

1.3.7 Tillverkaren ska förse den inspekterande myndigheten med resultaten av de metallurgiska och mekaniska provningar och analyser av grund- och fyllnadsmaterial som utförts på svetsar och ska också förse myndigheten med en beskrivning av de svetsningsmetoder och processer som är representativa för de svetsningar som utförs under tillverkningen.

1.4 Konstruktiva temperaturer och tryck

1.4.1 Konstruktiv temperatur

Behållarens konstruktiva driftstemperatur ska vara – 20–65 °C. För extrema driftstemperaturer som överstiger nämnda temperaturer ska särskilda provningsvillkor tillämpas som ska avtalas med den behöriga myndigheten.

1.4.2 Konstruktivt tryck

Behållarens konstruktiva driftstryck ska vara: 3 000 kPa.

1.5 Värmebehandlingsförfaranden, endast för metallbehållare, ska uppfylla följande krav:

1.5.1

Värmebehandlingen ska utföras på delar av eller på den kompletta behållaren.

1.5.2

De delar av en behållare som deformerats med mer än 5 % ska genomgå följande värmebehandling: normalisering.

1.5.3

Behållare med en väggtjocklek ≥ 5 mm ska genomgå följande värmebehandling:

1.5.3.1

Varmvalsat och normaliserat material: avspänningsglödgning eller normalisering.

1.5.3.2

Material av ett annat slag: normalisering:

1.5.4

Tillverkaren ska redogöra för det värmebehandlingsförfarande som tillämpats.

1.5.5

Lokal värmebehandling av en komplett behållare är inte tillåten.

1.6 Beräkning av delarna under tryck

1.6.1 Beräkning av tryckutsatta delar av metallbehållare.

1.6.1.1 Väggtjockleken hos behållarnas cylindriska skal får inte vara mindre än vad som beräknas med formeln:

1.6.1.1.1

Behållare utan längsgående svetsningar:

1.6.1.1.2

Behållare med längsgående svetsningar:

z = 0,85 där tillverkaren röntgar varje skärning mellan svetsningarna, 100 mm av den angränsande längsgående svetsningen och 50 mm (25 mm på varje sida av skärningen) av den angränsande rundsvetsningen.

Denna provning ska utföras med maskin i början och slutet av varje arbetsskift under fortlöpande tillverkning.

z = 1 där varje skärning mellan svetsningarna, 100 mm av den angränsande längsgående svetsningen och 50 mm (25 mm på varje sida av skärningen) av den angränsande rundsvetsningen punktröntgas.

Denna provning ska utföras på 10 % av behållartillverkningen där de behållare som ska provas väljs slumpmässigt. Skulle dessa röntgenprovningar avslöja oacceptabla defekter enligt definitionen i punkt 2.4.1.4 i denna bilaga ska alla erforderliga åtgärder vidtas för att undersöka den pågående tillverkningen i fråga och eliminera defekterna.

1.6.1.2 Mått för och beräkningar av gavlar (se figurerna i tillägg 4 till denna bilaga).

1.6.1.2.1 Behållarens gavlar ska vara i ett stycke, ha sin konkava sida mot trycket och vara antingen torisfäriska eller ellipsformade (exempel ges i tillägg 5 till denna bilaga).

1.6.1.2.2 Behållargavlarna ska uppfylla följande villkor:

Torisfäriska gavlar

Samtidigt gällande gränsvärden: 0,003 D ≤ b ≤ 0,08 D

r ≥ 0,1 D

R ≤ D

H ≥ 0,18 D

r ≥ 2 b

h ≥ 4 b

h ≤ 0,15 D (inte tillämpligt för de behållare som visas i tillägg 2 till denna bilaga, figur 2a)

Ellipsformade gavlar

Samtidigt gällande gränsvärden: 0,003 D ≤ b ≤ 0,08 D

H ≥ 0,18 D

h ≥ 4 b

h ≤ 0,15 D (inte tillämpligt för de behållare som visas i tillägg 2 till denna bilaga, figur 2a)

1.6.1.2.3 Tjockleken hos dessa kupade gavlar får totalt inte vara mindre än det värde som beräknats med följande formel:

Formula

Den formfaktor C som ska användas för hela gavlar ges i tabellen och diagrammen i tillägg 4 till denna bilaga.

Väggtjockleken hos gavlarnas cylindriska kant får inte vara mindre än eller avvika med mer än 15 % från skalets minsta väggtjocklek.

1.6.1.3 Den nominella väggtjockleken hos den cylindriska delen och hos den kupade gaveln får under inga omständigheter vara mindre än:

Formula

med ett minimum av 1,5 mm.

1.6.1.4 Behållarens skal får utgöras av en, två eller tre delar. Om skalet består av två eller tre delar ska de längsgående svetsningarna skiftas/roteras motsvarande minst 10 gånger behållarväggens tjocklek (10 × a). Gavlarna ska vara i ett stycke och konvexa.

1.6.2 Beräkning av tryckutsatta delar för helkompositbehållare

Spänningarna i behållaren ska beräknas för varje behållartyp. De tryck som används vid dessa beräkningar ska vara konstruktivt tryck och sprängningsprovningstryck. Vid beräkningarna ska lämplig analysteknik användas för erhålla spänningsfördelningen i hela behållaren.

1.7 Konstruktion och utförande

1.7.1 Allmänna krav

1.7.1.1 Tillverkaren ska med ett lämpligt kvalitetskontrollsystem visa sig ha och upprätthålla de tillverkningsanläggningar och tillverkningsförfaranden som säkerställer att de behållare som tillverkas uppfyller kraven i denna bilaga.

1.7.1.2 Tillverkaren ska genom lämplig övervakning säkerställa att de grundmaterial och pressade delar som används för att tillverka behållarna är fria från defekter som skulle kunna äventyra säker användning av behållarna.

1.7.2 Tryckutsatta delar

1.7.2.1 Tillverkaren ska beskriva de metoder och processer för svetsning som används och ange de inspektioner som utförts under tillverkningen.

1.7.2.2 Tekniska krav på svetsningen

Stumsvetsningarna ska utföras med en automatisk svetsningsprocess.

Stumsvetsningarna på det spänningsbeständiga skalet får inte utföras inom något område där det finns ändringar av profilen.

Vinkelsvetsningar får inte läggas ovanpå stumsvetsningar utan ska ligga minst 10 mm från dem.

Svetsningar som förenar de delar som bildar behållarskalet ska uppfylla följande villkor (se de figurer som ges som exempel i tillägg 1 till denna bilaga):

Längsgående svetsning: denna svetsning utförs i form av en stumsvetsning på hela sektionen av väggmaterialet.

Rundsvetsning: denna svetsning utförs i form av en stumsvetsning på hela sektionen av väggmaterialet. En jogglad svetsning anses vara en särskild stumsvetsningstyp.

Svetsningar av ventilens bultsvetsade platta eller ring ska utföras enligt figur 3 i tillägg 1.

En svetsning som fixerar behållarens fläns eller upphängningar ska vara antingen en stum- eller vinkelsvetsning.

Svetsade monteringsupphängningar ska svetsas med rundsvetsning. Svetsningarna ska vara tillräckligt starka för att tåla vibration, inbromsningar och yttre krafter av minst 30 g i alla riktningar.

I fråga om stumsvetsningar får kontaktytornas misspassning inte överstiga en femtedel av väggarnas tjocklek (1/5 a).

1.7.2.3 Kontroll av svetsningar

Tillverkaren ska säkerställa att svetsningarna visar kontinuerlig inbränning utan någon avvikelse i svetsfogen och att de är fria från defekter som skulle kunna äventyra säker användning av behållaren.

För behållare i två delar ska en röntgenprovning utföras på rundstumsvetsningar över 100 mm, med undantag för de svetsningar som överensstämmer med den jogglade svetsningen på första sidan av tillägg 1 till denna bilaga. En behållare som valts i början och en i slutet av varje arbetsskift under fortlöpande tillverkning, och i händelse av att tillverkningen avbrutits under mer än 12 h den första svetsade behållaren, bör också röntgas.

1.7.2.4 Orundhet

En orundhet i behållarens cylindriska skal ska vara så begränsad att skillnaden mellan den största och minsta yttre diametern i samma tvärsnitt inte är större än 1 % av medelvärdet för dessa diametrar.

1.7.3 Anslutningar

1.7.3.1 Upphängningarna ska tillverkas och anbringas på behållaren så att inga farliga spänningskoncentrationer orsakas eller ger upphov till vattenansamling.

1.7.3.2 Behållarens stativ ska vara tillräckligt starkt och tillverkat av en metall som är kompatibel med den typ av stål som används för behållaren. Stativet ska vara utformat så det ger behållaren tillräcklig stabilitet.

Stativets övre kant ska vara svetsad på behållaren så att den inte ger upphov till vattenansamlingar eller till att vatten kan tränga in mellan stativ och behållare.

1.7.3.3 Ett referensmärke ska anbringas på behållarna för att säkerställa deras korrekta installering.

1.7.3.4 Om identifieringsskyltar monterats ska de vara anbringade på det spänningsbeständiga skalet och får inte kunna avlägsnas. Alla åtgärder som krävs för att förhindra korrosion ska vidtas.

1.7.3.5 Behållaren ska vara utformad så att ett gastätt hölje eller annat slags skyddsanordning kan monteras över behållartillbehören.

1.7.3.6 Vilket annat material som helst får emellertid användas vid tillverkningen av upphängningarna, förutsatt att dess styrka kan säkerställas och att all risk för korrosion av behållargaveln elimineras.

1.7.4 Brandskydd

1.7.4.1 En behållare som är representativ för typen av behållare och försedd med alla tillbehör och eventuell ytterligare isolering eller skyddsmaterial ska genomgå en provning i öppen eld så som anges i punkt 2.6 i denna bilaga.

2. Provningar

I tabellerna 1 och 2 nedan ges en översikt över de provningar som ska utföras på motorgasbehållarna såväl på prototyper som under tillverkningsprocessen. Alla provningar ska utföras vid en omgivningstemperatur av 20 ± 5 °C om inget annat anges.

Tabell 1

Översikt över de provningar som ska utföras på metallbehållare

Provning som ska utföras	Tillverkning Satsprovningar	Antal behållare som ska provas för typgodkännande	Provningsbeskrivning
Draghållfasthetsprovning	1 per sats	2 (1)	se punkt 2.1.2.2
Böjningsprovning	1 per sats	2 (1)	se punkt 2.1.2.3
Sprängningsprovning		2	se punkt 2.2
Hydraulisk provning	Varje behållare	100 %	se punkt 2.3
Provning i öppen eld		1	se punkt 2.6
Röntgenundersökning	1 per sats	100 %	se punkt 2.4.1
Makroskopisk undersökning	1 per sats	2 (1)	se punkt 2.4.2
Kontroll av svetsningar	1 per sats	100 %	se punkt 1.7.2.3
Okulärbesiktning av delar av behållaren	1 per sats	100 %

Tabell 2

Översikt över de provningar som ska utföras på helkompositbehållare

Provning som ska utföras	Tillverkning Satsprovningar	Antal behållare som ska provas för typgodkännande	Provningsbeskrivning
Sprängningsprovning	1 per sats	3	se punkt 2.2
Hydraulisk provning	Varje behållare	Alla behållare	se punkt 2.3
Tryckcykelprovning vid omgivningstemperatur	1 per 5 satser	3	se punkt 2.3.6.1
Tryckcykelprovning vid hög temperatur		1	se punkt 2.3.6.2
Provning av yttre läckage		1	se punkt 2.3.6.3
Permeabilitetsprovning		1	se punkt 2.3.6.4
Motorgascykelprovning		1	se punkt 2.3.6.5
Krypningsprovning vid hög temperatur		1	se punkt 2.3.6.6
Provning i öppen eld		1	se punkt 2.6
Islagsprovning		1	se punkt 2.7
Fallprovning		1	se punkt 2.8
Vridprovning för anslutningsklacken		1	se punkt 2.9
Provning i syrahaltig miljö		1	se punkt 2.10
Provning med ultraviolett strålning		1	se punkt 2.11

2.1 Mekaniska provningar

2.1.1 Allmänna krav

2.1.1.1 Frekvensen av mekaniska provningar

2.1.1.1.1 Frekvensen av provningar av metallbehållare ska vara: en behållare ur varje sats under tillverkning och för typprovning, se tabell 1.

Provstycken som inte är plana ska planas ut genom kallpressning.

I de provstycken som innehåller en svetsning ska svetsningen maskinbearbetas för att avlägsna överskottet.

Metallbehållare ska genomgå de provningar som beskrivs i tabell 1.

Provstyckena från behållare med endast en rundsvetsning (två delar) ska tas från de ställen som visas i figur 1 i tillägg 2.

Provstyckena från behållare med längsgående svetsningar och rundsvetsningar (tre eller flera delar) ska tas från de ställen som visas i figur 2 i tillägg 2.

2.1.1.1.2 Frekvensen av provningar av helkompositbehållare ska vara

a)	under tillverkning: en behållare ur varje sats,

b)	för typprovning, se tabell 2.

2.1.1.2 Alla mekaniska provningar för att kontrollera egenskaperna hos grundmaterialet och hos svetsningarna i behållarens spänningsbeständiga skal utförs på provstycken som tagits från färdigställda behållare.

2.1.2 Provningstyper och utvärdering av provningsresultat

2.1.2.1 Varje provningsbehållare ska genomgå följande provningar:

2.1.2.1.1

Behållare med längsgående svetsningar och rundsvetsningar (tre delar) på provstycken som tagits från de ställen som visas i figur 1 i tillägg 2 till denna bilaga:

a)	en draghållfasthetsprovning på grundmaterialet: provstycket ska tas i längsgående riktning (om detta inte är möjligt får det tas i radiell riktning),

b)	en draghållfasthetsprovning på undersidans grundmaterial,

c)	en draghållfasthetsprovning vinkelrät mot den längsgående svetsningen,

d)	en draghållfasthetsprovning vinkelrät mot rundsvetsningen,

e)	en böjningsprovning på den längsgående svetsningen med den inre ytan under spänning,

f)	en böjningsprovning på den längsgående svetsningen med den yttre ytan under spänning,

g)	en böjningsprovning på rundsvetsningen med den inre ytan under spänning,

h)	en böjningsprovning på rundsvetsningen med den yttre ytan under spänning, och

i)	en makroskopisk provning av en svetsad del.

(m1, m2) Minst två makroskopiska provningar av ventilens klack-/plåtdelar om det rör sig om de sidoväggsmonterade ventilerna i punkt 2.4.2.

2.1.2.1.2

Behållare med endast rundsvetsningar (två delar) på de provstycken som tagits från de ställen som visas i figurerna 2a och 2b i tillägg 2 till denna bilaga:

Provningarna i punkt 2.1.2.1.1, med undantag av c, e och f som inte är tillämpliga. Provstycket för draghållfasthetsprovningen på grundmaterialet ska tas från a eller b enligt punkt 2.1.2.1.1.

2.1.2.1.3

Provstycken som inte är tillräckligt plana ska planas ut genom kallpressning.

2.1.2.1.4

I alla provstycken som innehåller en svetsning ska svetsningen maskinbearbetas för att avlägsna överskottet.

2.1.2.2 Draghållfasthetsprovning

2.1.2.2.1 Draghållfasthetsprovning på grundmaterial

2.1.2.2.1.1 Draghållfasthetsprovningen ska utföras i enlighet med Euronorm EN 876, EN 895 och EN 10002-1.

2.1.2.2.1.2 De värden som bestäms för sträckgräns, draghållfasthet och töjning efter brott ska uppfylla de metallegenskaper som krävs i punkt 1.3 i denna bilaga.

2.1.2.2.2 Draghållfasthetsprovning på svetsningar

2.1.2.2.2.1 Denna draghållfasthetsprovning ska utföras vinkelrät mot svetsningen på ett provstycke med ett reducerat tvärsnitt 25 mm i bredd för en längd som sträcker sig upp till 15 mm utanför svetsningskanterna enligt figur 2 i tillägg 3 till denna bilaga.

Bortom denna mittdel ska provstyckets bredd öka successivt.

2.1.2.2.2.2 Det draghållfasthetsvärde som erhålls ska uppfylla de lägsta nivåer som krävs i EN 10120.

2.1.2.3 Böjningsprovning

2.1.2.3.1 Böjningsprovningen ska för svetsade delar utföras i enlighet med ISO-standarderna 7438:2005, 7799:1985 och 5173:2009 + ändring 1:2011. Böjningsprovningarna ska utföras med den inre ytan utsatt för spänning och den yttre ytan utsatt för spänning.

2.1.2.3.2 Sprickor får inte uppstå på provstycket när det böjs runt en dorn så länge de inre kanterna befinner sig på ett avstånd från varandra som inte är större än dornens diameter + 3 a (se figur 1 i tillägg 3 till denna bilaga).

2.1.2.3.3 Förhållandet (n) mellan dornens diameter och provstyckets tjocklek får inte överstiga de värden som ges i följande tabell:

Faktisk draghållfasthet Rt i (N/mm2)	Värde (n)
upp till och med 440	2
över 440 till och med 520	3
över 520	4

2.1.2.4 Omprovning av draghållfasthet och böjning

2.1.2.4.1 Omprovning av draghållfasthet och böjning är tillåten. En andra provning ska utföras med två provstycken som tagits från samma behållare.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen inte godkännas.

2.2 Sprängningsprovning under hydrauliskt tryck

2.2.1 Provningsförhållanden

De behållare som genomgår denna provning ska vara försedda med de märkningar som föreslås bli anbringade på den del av behållaren som är utsatt för tryck.

2.2.1.1 Sprängningsprovningen under hydrauliskt tryck ska utföras med utrustning som tillåter trycket att öka i jämn takt tills behållaren sprängs och tryckförändringen över tid registreras. Den största flödeshastigheten under provningen bör inte överstiga 3 % av behållarens kapacitet per minut.

2.2.2 Tolkning av provningen

2.2.2.1 De kriterier som antagits för tolkning av sprängningsprovningen är följande:

2.2.2.1.1

Metallbehållarens volymökning motsvarar den vattenvolym som används mellan den tidpunkt då trycket börjar stiga och tidpunkten då behållaren sprängs.

2.2.2.1.2

Undersökning av brottet och formen på dess kanter.

2.2.2.1.3

Sprängningstryck.

2.2.3 Villkor för provningsgodkännande

2.2.3.1 Det uppmätta sprängningstrycket (Pr) får under inga omständigheter vara lägre än 2,25 × 3 000 = 6 750 kPa.

2.2.3.2 Metallbehållarens specifika volymförändring vid tidpunkten för sprängningen får inte vara mindre än:

20 % om metallbehållarens längd är större än diametern,

17 % om metallbehållarens längd är lika med eller mindre än diametern,

8 % om det rör sig om en specialbehållare av metall som visas i figurerna A, B och C på första sidan av tillägg 5 till denna bilaga.

2.2.3.3 Sprängningsprovningen får inte förorsaka någon splittring av behållaren.

2.2.3.3.1 Huvudsprickan får inte visa någon sprödhet, dvs. sprickans kanter får inte vara radiella utan ska bilda en vinkel mot ett diametralt plan och visa en sammandragning över hela tjockleken.

2.2.3.3.2 För metallbehållare får sprickan inte visa någon ursprunglig defekt i metallen. Svetsningen ska vara minst lika stark som grundmetallen och helst starkare.

För helkompositbehållare får sprickan inte visa några defekter i konstruktionen.

2.2.3.4 Omprovning av sprängning

Omprovning av sprängning är tillåten. En andra provning ska utföras på två behållare som inom samma sats tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen inte godkännas.

2.3 Hydraulisk provning

2.3.1 De behållare som är representativa för den typ av behållare som lämnats in för godkännande (utan tillbehör men med utloppen stängda) ska tåla ett inre hydrauliskt tryck av 3 000 kPa utan läckage eller permanent deformering enligt följande krav:

2.3.2 Vattentrycket i behållaren ska öka i jämn takt tills provningstrycket 3 000 kPa nås.

2.3.3 Behållaren ska hållas under provningstrycket tillräckligt länge för att göra det möjligt att fastställa att trycket inte sjunker och att behållaren kan garanteras läckagefri.

2.3.4 Efter provningen får behållaren inte visa några tecken på permanent deformering.

2.3.5 En provad behållare som inte klarar provningen får inte godkännas.

2.3.6 Ytterligare hydrauliska provningar som ska utföras på helkompositbehållare

2.3.6.1 Tryckcykelprovning vid omgivningstemperatur

2.3.6.1.1 Provningsförfarande

Den färdigställda behållaren ska tryckcykelprovas med högst 20 000 cykler enligt följande förfarande:

a)	Den behållare som ska provas fylls med icke-frätande vätska såsom olja, neutraliserat vatten eller glykol.

b)	Behållaren tryckcyklas mellan ett minimitryck av högst 300 kPa och ett maxtryck av minst 3 000 kPa med en hastighet som inte överstiger 10 cykler per min. Denna cykel ska utföras minst 10 000 gånger och fortsätta till 20 000 gånger om inte en läcka uppträder före bristningen.

c)	Antalet cykler innan fel uppstår ska dokumenteras tillsammans med en beskrivning av hur och var felet började.

2.3.6.1.2 Tolkning av provningen

Innan 10 000 cykler fullbordats får inget fel eller läckage uppstå på behållaren.

Efter det att 10 000 cykler fullbordats får behållaren läcka före bristningen.

2.3.6.1.3 Omprovning

Omprovning av tryckcykel vid omgivande temperatur är tillåten.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen inte godkännas.

2.3.6.2 Tryckcykelprovning vid hög temperatur

2.3.6.2.1 Provningsförfarande

Färdigställda behållare ska tryckcykelprovas enligt följande utan att visa tecken på brott, läckage eller fibrer som repar upp sig:

a)	Den behållare som ska provas fylls med icke-frätande vätska såsom olja, neutraliserat vatten eller glykol.

b)	Behållaren ska konditioneras under 48 h vid 0 kPa, 65 °C och 95 % eller högre relativ fuktighet.

c)	Behållaren ska tryckutsättas hydrostatiskt med 3 600 cykler med högst 10 cykler per minut mellan ett minimitryck av högst 300 kPa och ett maxtryck av minst 3 000 kPa vid 65 °C och 95-procentig luftfuktighet.

Efter tryckcyklingen vid hög temperatur ska behållarna genomgå provningen av yttre läckage och därefter tryckutsättas hydrostatiskt till brott i enlighet med sprängningsprovningsförfarandet.

2.3.6.2.2 Tolkning av provningen

Behållaren ska uppfylla de krav för provning av yttre läckage som definieras i punkt 2.3.6.3.

Behållaren ska uppnå ett lägsta sprängningstryck av 85 % av sprängningstrycket.

2.3.6.2.3 Omprovning

Omprovning av tryckcykel vid hög temperatur är tillåten.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen inte godkännas.

2.3.6.3 Provning av yttre läckage

2.3.6.3.1 Provningsförfarande

Medan den befinner sig under ett tryck av 3 000 kPa ska behållaren nedsänkas i tvålvatten så att läckage upptäcks (bubbelprovning).

2.3.6.3.2 Tolkning av provningen

Behållaren får inte uppvisa något läckage.

2.3.6.3.3 Omprovning

Omprovning av yttre läckage är tillåten.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas. Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen inte godkännas.

2.3.6.4 Permeabilitetsprovning

2.3.6.4.1 Provningsförfarande

Alla provningarna ska vid 40 °C utföras på en behållare som fylls med kommersiellt tillgängligt propan vid 80 % av dess vattenkapacitet.

Provningen ska pågå under minst 8 veckor tills konstruktionens stationära permeabilitetshastighet observeras under minst 500 h.

Därefter ska behållarens viktminskningshastighet mätas.

En kurva över viktförändringen per antal dagar ska ritas.

2.3.6.4.2 Tolkning av provningen

Viktminskningshastigheten ska vara mindre än 0,15 g/tim.

2.3.6.4.3 Omprovning

Omprovning av permeabilitet är tillåten.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas. Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen inte godkännas.

2.3.6.5 Motorgascykelprovning

2.3.6.5.1 Provningsförfarande

En behållare som framgångsrikt genomgått permeabilitetsprovningen ska genomgå en tryckcykelprovning vid omgivande temperatur enligt kraven i punkt 2.3.6.1 i denna bilaga.

Behållaren ska delas och stom-/anslutningsklackförbindelsen undersökas.

2.3.6.5.2 Tolkning av provningen

Behållaren ska uppfylla kraven för tryckcykelprovning vid omgivande temperatur.

Kontrollen av behållarens stom-/anslutningsklackförbindelse ska inte avslöja några tecken på försvagning såsom utmattningssprickor eller elektrostatisk urladdning.

2.3.6.5.3 Omprovning

Omprovning av motorgascykeln är tillåten.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen inte godkännas.

2.3.6.6 Krypningsprovning vid hög temperatur

2.3.6.6.1 Allmänt

Denna provning ska endast utföras på helkompositbehållare med ett bindemedel med en glasningstemperatur (TG) som ligger under den konstruktiva temperaturen + 50 °C.

2.3.6.6.2 Provningsförfarande

En färdigställd behållare ska provas enligt följande:

Behållaren ska tryckutsättas till 3 000 kPa och hållas vid en temperatur som anges i tabell 3 efter provningstidens varaktighet:

Tabell 3

Provningstemperatur efter högtemperaturkrypprovningens varaktighet

T (°C)	Exponeringstid (h)
100	200
95	350
90	600
85	1 000
80	1 800
75	3 200
70	5 900
65	11 000
60	21 000

b)	Behållaren ska genomgå en provning av yttre läckage.

2.3.6.6.3 Tolkning av provningen

Den högsta tillåtna volymökningen är 5 %. Behållaren ska uppfylla de krav för provning av yttre läckage som definieras i punkt 2.4.3 i denna bilaga och de krav för sprängningsprovning som definieras i punkt 2.2 i denna bilaga.

2.3.6.6.4 Omprovning

Omprovning av krypning vid hög temperatur är tillåten.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen inte godkännas.

2.4 Icke-förstörande undersökning

2.4.1 Röntgenundersökning

2.4.1.1 Svetsningar ska röntgas i överensstämmelse med ISO-specifikationen R 1106 och med användning av klassificering B.

2.4.1.2 Om en indikator av trådtyp används får den synliga trådens minsta diameter inte överstiga 0,10 mm.

Om en indikator av trappstegs- och håltyp används får det minsta synliga hålets diameter inte överstiga 0,25 mm.

2.4.1.3 Bedömning av svetsningsröntgen ska grundas på originalfilmerna i överensstämmelse med det bruk som rekommenderas i punkt 6 i ISO-standarden 2504.

2.4.1.4 Följande defekter kan inte godtas:

Sprickor, bristfälliga svetsningar eller otillräckligt djup i svetsningen.

2.4.1.4.1 För behållare med en väggtjocklek ≥ 4 mm anses följande inneslutningar som godtagbara:

Varje gasinneslutning som inte mäter mer än a/4 mm.

Varje gasinneslutning som mäter mer än a/4 mm men högst a/3 mm och ligger mer än 25 mm från en annan gasinneslutning som mäter mer än a/4 mm men högst a/3 mm.

Varje avlång inneslutning eller grupp av runda inneslutningar i rad där längden (över en svetsningslängd av 12a) är högst 6 mm.

Gasinneslutningar över varje svetsningslängd av 100 mm där den totala ytan av alla inneslutningar inte är större än 2a mm2.

2.4.1.4.2 För behållare med en väggtjocklek < 4 mm anses följande inneslutningar som godtagbara:

Varje gasinneslutning som inte mäter mer än a/2 mm.

Varje gasinneslutning som mäter mer än a/2 mm men högst a/1,5 mm och ligger mer än 25 mm från en annan gasinneslutning som mäter mer än a/2 mm men högst a/1,5 mm.

Varje avlång inneslutning eller grupp av runda inneslutningar i rad där längden (över en svetsningslängd av 12a) är högst 6 mm.

Gasinneslutningar över varje svetsningslängd av 100 mm där den totala ytan av alla inneslutningar inte är större än 2a mm2.

2.4.2 Makroskopisk undersökning

Den makroskopiska undersökningen av ett helt tvärsnitt av svetsningen ska visa en fullständig sammansmältning av den yta som behandlats med en syra från makroförberedelsen och får inte visa något sammansättningsfel, någon betydande inneslutning eller andra defekter.

I tvivelaktiga fall bör en mikroskopisk undersökning göras av det misstänkta området.

2.5 Undersökning av svetsningens utsida i fråga om metallbehållare

2.5.1 Denna undersökning utförs när svetsningen har fullbordats.

Den undersökta svetsytan ska vara väl belyst och fri från fett, damm, slaggrester och alla slags skyddsbeläggningar.

2.5.2 Sammansmältningen av den svetsade metallen med grundmetallen ska vara slät och fri från etsning. Det får inte finnas några sprickor, hack eller porfläckar på den svetsade ytan eller på den yta som gränsar till väggen. Den svetsade ytan ska vara regelbunden och jämn. Om en stumsvetsning använts får den överskjutande tjockleken inte överstiga 1/4 av svetsningens bredd.

2.6 Provning i öppen eld

2.6.1 Allmänt

Provningen i öppen eld är utformad för att visa att en behållare, komplett med det brandskyddssystem som anges i konstruktionsbeskrivningen, kommer att hindra behållaren från att sprängas när den provas under angivna brandvillkor. Tillverkaren ska beskriva det totala brandskyddssystemets beteende, inklusive avsett tryckfall till atmosfäriskt tryck. Kraven i denna provning ska anses som uppfyllda för varje behållare som delar följande egenskaper med huvudbehållaren:

a)	Samma typgodkännandeinnehavare.

b)	Samma form (cylindrisk, specialform).

c)	Samma material.

d)	Samma eller större väggtjocklek.

e)	Samma eller mindre diameter (cylindrisk behållare).

f)	Samma höjd eller lägre höjd (specialbehållarform).

g)	Samma eller mindre yttre yta.

h)	Samma konfiguration av tillbehör som monterats på behållaren (2).

2.6.2 Behållarens uppställning

a)	Behållaren ska av tillverkaren placeras i avsett läge med behållarens undersida ca 100 mm ovanför eldkällan.

b)	Avskärmning ska användas för att hindra direkta flammor mot smältpluggen, i förekommande fall. Avskärmningen får inte stå i direkt kontakt med smältpluggen.

c)	Om det under provningen uppstår fel på en ventil, en anslutning eller ett rör som inte är en del av det avsedda skyddssystemet för konstruktionen ska detta göra resultatet ogiltigt.

d)	Behållare med en längd på mindre än 1,65 m: behållarens mittpunkt ska placeras ovanför eldkällans mittpunkt.

Behållare med en längd på minst 1,65 m: om behållaren är försedd med en övertrycksanordning på ena sidan ska eldkällan inledningsvis riktas mot behållarens motsatta sida. Om behållaren är försedd med övertrycksanordningar på båda sidor eller på mer än ett ställe längs behållarens långsida ska eldkällans mittpunkt riktas mitt emellan de övertrycksanordningar som har störst horisontellt avstånd sinsemellan.

2.6.3 Eldkälla

En enhetlig eldkälla med en längd av 1,65 m ska avge direkta flammor mot behållarens yta över dess hela diameter.

Alla bränslen får användas för eldkällan, förutsatt att de avger en likformig värme som är tillräcklig för att hålla de angivna provningstemperaturerna tills behållaren tömts. Eldarrangemanget ska registreras tillräckligt detaljerat för att säkerställa att den takt med vilken värme tillförs behållaren kan upprepas. Alla fel eller brister i eldkällan under en provning ska göra resultatet ogiltigt.

2.6.4 Temperatur- och tryckmätningar

Under provningen i öppen eld ska följande värden mätas:

a)	Eldens temperatur precis under behållaren, längs behållarens undersida på minst två ställen som inte ligger mer än 0,75 m från varandra.

b)	Väggtemperaturen i behållarens botten.

c)	Väggtemperaturen inom 25 mm från övertrycksanordningen.

d)	Väggtemperaturen på behållarens ovansida i eldkällans mittpunkt.

e)	Trycket inuti behållaren.

Avskärmning av metall ska användas för att hindra direkta flammor mot termoelementen. Som alternativ får termoelementen placeras i metallblock som är mindre än 25 mm2. Under provningen ska temperaturen i termoelementen och trycket i behållaren registreras i intervall av 2 s eller mindre.

2.6.5 Allmänna krav

a)	Behållaren ska fyllas med motorgas (kommersiellt tillgängligt bränsle) till 80 volymprocent och provas i horisontellt läge under arbetstryck.

b)	Omedelbart efter tändningen ska elden avge flammor mot behållarens yta längs 1,65 m av eldkällan över hela behållaren.

c)	Inom 5 min efter tändningen ska minst ett termoelement ange en temperatur i elden av minst 590 °C precis under behållaren. Denna temperatur ska upprätthållas under återstoden av provningen, dvs. tills inget övertryck förekommer i behållaren.

d)	Strängheten i provningsvillkoren får inte lindras av omgivningsförhållanden (t.ex. regn, måttlig/stark vind osv.).

2.6.6 Provningsresultat

a)	En sprängning av behållaren ska göra provningsresultatet ogiltigt.

b)	Ett tryck av mer än 3 700 kPa, dvs. 136 % av övertryckventilens inställningstryck (2 700 kPa) under provningen ska göra provningsresultatet ogiltigt. Ett tryck mellan 3 000 och 3 700 kPa ska endast göra provningsresultatet ogiltigt om en synlig plastisk deformering observeras.

c)	Om skyddssystemet inte beter sig i överensstämmelse med tillverkarens specifikation och detta leder till lindrade provningsvillkor ska resultatet vara ogiltigt.

d)	För en kompositbehållare godtas ett utsläpp av motorgas via ytan om det är ett kontrollerat utsläpp. Ett utsläpp av gasformig motorgas inom 2 min efter provningens inledning eller en utsläppkapacitet av mer än 30 l per min ska göra provningsresultatet ogiltigt.

Resultaten ska läggas fram i en provningssammanfattning och minst följande uppgifter för varje behållare ska ingå:

i)	En beskrivning av behållarkonfigurationen.

ii)	Ett fotografi av behållarens uppställning och tryckutjämningsanordningen.

iii)	Den metod som tillämpats, inklusive tidsintervallen mellan mätningarna.

iv)	Tidsåtgången från tändningen av elden till motorgasutvädringens inledning samt aktuellt tryck.

v)	Tidsåtgång för att nå atmosfäriskt tryck.

vi)	Tryck- och temperaturdiagram.

2.7 Islagsprovning

2.7.1 Allmänt

Efter tillverkarens gottfinnande får alla islagsprovningar utföras på en och samma behållare eller också får varje provning utföras på olika behållare.

2.7.2 Provningsförfarande

För denna provning ska det flytande mediet vara en vatten-/glykolblandning eller en annan vätska med låg fryspunkt som inte ändrar behållarmaterialets egenskaper.

En behållare fylld med det flytande mediet till en vikt motsvarande en påfyllning av 80 % motorgas med en referensvikt av 0,568 kg/l utskjuts parallellt med längdaxeln (x-axeln i figur 1) i det fordon i vilket det avses bli monterat med en hastighet V av 50 km/tim mot en solid kil som är monterad horisontellt och vinkelrät mot behållarens rörelseriktning.

Kilen ska installeras så att behållarens tyngdpunkt träffar kilens mittpunkt.

Kilen ska ha en vinkel α av 90 grader och islagspunkten ska avrundas till en största radie av 2,5 mm.

Kilens längd L ska vara minst lika med behållarens bredd med avseende på dess rörelse under provningen. Kilens höjd H ska vara minst 600 millimeter

Figur 1

Beskrivning av islagsprovningsförfarandet

Om en behållare kan installeras i mer än ett läge i fordonet ska varje läge provas.

Efter denna provning ska behållaren genomgå en provning av yttre läckage enligt definitionen i punkt 2.3.6.3 i denna bilaga.

2.7.3 Tolkning av provningen

Behållaren ska uppfylla de krav för provning av yttre läckage som definieras i punkt 2.3.6.3 i denna bilaga.

2.7.4 Omprovning

Omprovning av islag är tillåten.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen inte godkännas.

2.8 Fallprovning

2.8.1 Provningsförfarande

En färdigställd behållare ska fallprovas vid omgivande temperatur utan inre tryck eller anslutna ventiler. Den yta på vilken behållarna faller ska vara en jämn, horisontell betongbeläggning eller golv.

Fallhöjden (Hd) ska vara 2 m (uppmätt till behållarens lägsta punkt).

Samma tomma behållare ska falla

a)	i ett horisontellt läge,

b)	vertikalt på varje gavel, och

c)	med en vinkel av 45°.

Efter fallprovningen ska behållarna genomgå en tryckcykelprovning vid omgivande temperatur enligt kraven i punkt 2.3.6.1 i denna bilaga.

2.8.2 Tolkning av provningen

Behållarna ska uppfylla kraven i tryckcykelprovningen vid omgivande temperatur enligt kraven i punkt 2.3.6.1 i denna bilaga.

2.8.3 Omprovning

Omprovning av fall är tillåten.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen inte godkännas.

2.9 Vridprovning för anslutningsklacken

2.9.1 Provningsförfarande

Behållaren ska sättas fast så att den inte kan rotera och ett vridmoment av 2 gånger det vridmoment som anges för installation av ventilen eller tryckutjämningsanordningen av tillverkaren ska anbringas på varje anslutningsklack på behållaren, först i riktning för åtdragande av en gängad anslutning, därefter i lösgörande riktning och slutligen på nytt i åtdragande riktning.

Behållaren ska därefter genomgå en provning för yttre läckage i enlighet med kraven i punkt 2.3.6.3 i denna bilaga.

2.9.2 Tolkning av provningen

Behållaren ska uppfylla kraven för provning av yttre läckage i punkt 2.3.6.3 i denna bilaga.

2.9.3 Omprovning

Omprovning av vridning av anslutningsklacken är tillåten.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen inte godkännas.

2.10 Provning i syrahaltig miljö

2.10.1 Provningsförfarande

En färdigställd behållare ska under 100 h utsättas för en 30 % svavelsyrelösning (batterisyra med den specifika vikten 1,219) medan den hålls under ett tryck av 3 000 kPa. Under provningen ska minst 20 % av behållarens yta täckas av svavelsyrelösningen.

Behållaren ska därefter genomgå en sprängningsprovning enligt punkt 2.2 i denna bilaga.

2.10.2 Tolkning av provningen

Det uppmätta sprängningstrycket ska vara minst 85 % av behållarens sprängningstryck.

2.10.3 Omprovning

Omprovning i syrahaltig miljö är tillåten.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen inte godkännas.

2.11 Provning med ultraviolett strålning

2.11.1 Provningsförfarande

Om behållaren är direkt utsatt för solljus (även bakom glas) kan den ultravioletta strålningen bryta ner polymermaterial. Tillverkaren ska därför bevisa det yttre lagrets förmåga att under sin 20-åriga livstid tåla den ultravioletta strålningen.

a)	Om det yttre lagret har en mekanisk (belastningsbärande) funktion ska behållaren sprängningsprovas enligt kraven i punkt 2.2 i denna bilaga efter att ha utsatts för en representativ ultraviolett strålning.

b)	Om det yttre lagret har en skyddsfunktion ska tillverkaren bevisa att beläggningen förblir oskadad under 20 år så att underliggande lager skyddas mot en representativ ultraviolett strålning.

2.11.2 Tolkning av provningen

Om det yttre lagret har en mekanisk funktion ska behållaren uppfylla de sprängningsprovningskrav som definieras i punkt 2.2 i denna bilaga.

2.11.3 Omprovning

Omprovning med ultraviolett strålning är tillåten.

En andra provning ska utföras på två behållare inom samma sats som tillverkats i följd efter den första behållaren.

Om resultaten av dessa provningar är tillfredsställande ska den första provningen inte beaktas.

Om en av eller båda omprovningarna inte uppfyller kraven ska satsen inte godkännas.

(1) Dessa provstycken kan tas från en behållare.

Anmärkning 1:

Sex behållare ska lämnas in för typgodkännande.

Anmärkning 2:

På en av dessa prototyper ska behållarvolymen och väggtjockleken hos varje del av behållaren fastställas.

(2) Ytterligare tillbehör, ändringar och utökningar av de tillbehör som monterats på behållaren är möjliga utan omprovning om det meddelas den typgodkännandemyndighet som godkänt behållaren och om det befinns sannolikt att de inte får någon avsevärd negativ effekt. Typgodkännandemyndigheten får kräva ytterligare en provningsrapport från den ansvariga tekniska tjänsten. Behållaren och dess konfigurationer av tillbehör anges i tillägg 1 till bilaga 2B.

Tillägg 1

Figur 1

Typer av längsgående stumsvetsningar

Figur 2

Rund stumsvetsning

Figur 3

Exempel på svetsade plåtar med stift

Figur 4

Exempel på svetsade ringar med fläns

Tillägg 2

Figur 1

Behållare med längsgående svetsningar och rundsvetsningar samt placering av provstycken

a)	Draghållfasthetsprovning på grundmaterial
b)	Draghållfasthetsprovning på undersidans grundmaterial
c)	Draghållfasthetsprovning på en längsgående svetsning
d)	Draghållfasthetsprovning på en rundsvetsning
e)	Böjningsprovning på en längsgående svetsning med den inre ytan under spänning
f)	Böjningsprovning på en längsgående svetsning med den yttre ytan under spänning
g)	Böjningsprovning på en rundsvetsning med den inre ytan under spänning
h)	Böjningsprovning på en rundsvetsning med den yttre ytan under spänning
(m1, m2)	Tvärsnitt genom svetsningar av ventilens anslutningsklack/plåt (sidomonterat ventilblock)

Figur 2a

Behållare med endast rundsvetsningar och sidomonterade ventilblock samt placering av provstycken

a) eller b)	Draghållfasthetsprovning på grundmaterial
d)	Draghållfasthetsprovning på en rundsvetsning
g)	Böjningsprovning på en rundsvetsning med den inre ytan under spänning
h)	Böjningsprovning på en rundsvetsning med den yttre ytan under spänning
(m1, m2)	Tvärsnitt genom svetsningar av ventilens anslutningsklack/plåt (sidomonterat ventilblock)

Figur 2b

Behållare med endast rundsvetsningar och med ventilens anslutningsklack/plåt monterad på gaveln

(m1, m2)

Tvärsnitt genom svetsningar av ventilens anslutningsklack/plåt

(Se figur 2a för andra placeringar av provstycken)

Tillägg 3

Figur 1

Illustration av böjningsprovning

Figur 2

Provstycke för draghållfasthetsprovning vinkelrät mot svetsningen

Tillägg 4

Anmärkning:

För torisfäriska gavlar.

Formula

Förhållande mellan H/D och formfaktorn C

Värden för formfaktorn C för H/D mellan 0,20 och 0,25

Förhållande mellan H/D och formfaktorn C

Värden för formfaktorn C för H/D mellan 0,25 och 0,50

H/D	C	H/D	C
0,25	1,000	0,38	0,612
0,26	0,931	0,39	0,604
0,27	0,885	0,40	0,596
0,28	0,845	0,41	0,588
0,29	0,809	0,42	0,581
0,30	0,775	0,43	0,576
0,31	0,743	0,44	0,572
0,32	0,714	0,45	0,570
0,33	0,687	0,46	0,568
0,34	0,667	0,47	0,566
0,35	0,649	0,48	0,565
0,36	0,633	0,49	0,564
0,37	0,621	0,50	0,564

Anmärkning: Mellanliggande värden får erhållas genom linjär interpolation.

Tillägg 5

EXEMPEL PÅ SPECIALKÄRL

	Elliptiskt kärl
	Toroidkärl
	Dubbelt kärl
	Tvillingkärl

Tillägg 6

MATERIALPROVNINGSMETODER

1. Kemisk motståndskraft

De material som används i en helkompositbehållare ska provas enligt ISO-standarden 175 under 72 h vid rumstemperatur.

Det är också tillåtet att demonstrera den kemiska motståndskraften genom att använda uppgifter ur facklitteratur.

Kompatibiliteten med följande media ska kontrolleras:

a)	Bromsvätska.

b)	Vindrutespolarvätska.

c)	Kylvätska.

d)	Blyfri bensin.

e)	En lösning av avjoniserat vatten, natriumklorid (2,5 ± 0,1 viktprocent), kalciumklorid (2,5 ± 0,1 viktprocent) och svavelsyra som är tillräcklig för att erhålla en lösning med pH-värdet 4,0 ± 0,2.

Kriterier för provningsgodkännande

a)	Töjning: Töjningen av ett termoplastiskt material ska efter provning vara minst 85 % av den ursprungliga töjningen. Töjningen av en elast ska efter provning vara över 100 %.

b)	För delar av konstruktionen (t.ex. fibrer): Den kvarvarande styrkan hos en konstruktionsdel ska efter provning vara minst 80 % av den ursprungliga draghållfastheten.

c)	Delar som inte ingår i konstruktionen (t.ex. beläggning): Inga synliga sprickor är tillåtna.

2. Kompositkonstruktion

a) Fibrer som är inlagda i en matris

Draghållfasthetsegenskaper:	ASTM 3039	Plastfiberkompositer
	ASTM D2343	Glas, aramid (draghållfasthetsegenskap, glasfibrer)
	ASTM D4018.81	Kol (draghållfasthetsegenskap, kontinuerliga fibrer) med särskild uppmärksamhet på matrisen
Skjuvhållfasthetsegenskaper:	ASTM D2344	(Kortbalksmetod för skjuvhållfasthet mellan skikten i kompositer med parallella fibrer)

b) Torra fibrer på en isotensoid form

Draghållfasthetsegenskaper:

ASTM D4018.81

Kol (kontinuerliga fibrer), andra fibrer.

3. Skyddsbeläggning

Ultraviolett strålning bryter ner polymermaterial när det utsätts för direkt solljus. Beroende på installeringsform ska tillverkaren ge belägg för beläggningens ”säkra livstid”.

4. Termoplastkomponenter

En termoplastkomponents mjukningstemperatur, bestämd med Vicatprov, ska vara minst 70 °C. För konstruktionsdelar ska mjukningstemperaturen, bestämd med Vicatprov, vara minst 75 °C.

5. Termosetkomponenter

En termosetkomponents mjukningstemperatur, bestämd med Vicat-prov, ska vara minst 70 °C.

6. Elastkomponenter

En elastkomponents glasningstemperatur (Tg) ska vara lägre än – 40 °C. Glasningstemperaturen ska provas enligt ISO 6721 ”Plast – bestämning av dynamiska mekaniska egenskaper”. Glasningstemperaturens inträde härleds ur diagrammodulens förhållande till temperaturen genom att den temperatur, där de två tangenter som anger diagrammets kurvor före och efter den dramatiska stelhetsförlusten skär varandra, bestäms.

BILAGA 15

PROVNINGSFÖRFARANDEN

1. Klassificering

1.1 Motorgaskomponenter för användning i fordon ska med avseende på högsta driftstryck och funktion klassificeras enligt kapitel 2 i dessa föreskrifter.

1.2 Genom klassificeringen av komponenterna avgörs vilka provningar som ska utföras för typgodkännande av komponenterna eller delar av komponenterna.

2. Tillämpliga provningsförfaranden

I tabell 1 visas de tillämpliga provningsförfaranden beroende på klassificeringen.

Tabell 1

Provning	Klass 0	Klass 1	Klass 2(A)	Klass 3	Punkt
Övertryck	x	x	x	x	4
Yttre läckage	x	x	x	x	5
Hög temperatur	x	x	x	x	6
Låg temperatur	x	x	x	x	7
Läckage vid ventilsätet	x	x		x	8
Provningar av uthållighet/funktion	x	x		x	9
Driftsprovning	x			x	10
Motorgaskompatibilitet	x	x	x	x	11
Korrosionsbeständighet	x	x	x	x	12
Beständighet mot torr värme	x	x		x	13
Ozonåldring	x	x		x	14
Krypning	x	x		x	15
Temperaturcykel	x	x		x	16
Kompatibilitet med värmeväxlingsmedium	x		x		17

3. Allmänna krav

3.1 Läckageprovningar ska utföras med trycksatt gas såsom luft eller kväve.

3.2 Vatten eller annan vätska får användas för att erhålla det tryck som krävs för provning av den hydrostatiska hållfastheten.

3.3 För alla provningsvärden ska den typ av provningsmedium som använts, i förekommande fall, anges.

3.4 Provningstiden för provningar av läckage och hydrostatisk hållfasthet får inte vara kortare än 1 min.

3.5 Alla provningar ska utföras vid en rumstemperatur av 20 ± 5 °C om inte annat anges.

4. Övertrycksprovning under hydrauliska förhållanden

En komponent som innehåller motorgas ska utan synliga tecken på bristning eller permanent förvridning under minst 1 min med högtrycksdelens utlopp igenpluggat tåla ett hydrauliskt provningstryck som bestäms genom tabell 1 (2,25 gånger det högsta klassificeringstrycket).

Provexemplaren ska efter att ha genomgått uthållighetsprovningen i punkt 9 i denna bilaga anslutas till en källa för hydrostatiskt tryck. En positiv avstängningsventil och en tryckmätare, med ett tryckområde av minst 1,5 gånger men högst 2 gånger provningstrycket, ska installeras i tillförselledningen för det hydrostatiska trycket.

I tabell 2 visas klassificeringstrycket och de tryck som enligt klassificeringen ska användas vid övertrycksprovningen:

Tabell 2

Klassificering av komponent	Klassificeringstryck [kPa]	Hydrauliskt provningstryck för övertrycksprovningen [kPa]
Klass 0	arbetstrycket	2,25 gånger arbetstrycket
Klass 1	3 000	6 750
Klass 3	3 000 eller arbetstrycket	6 750 eller 2,25 gånger arbetstrycket
Klass 2A	120	270
Klass 2	450	1 015

5. Provning av yttre läckage

5.1 En komponent ska vara fri från läckage vid spindel- eller stamtätningar eller vid andra anslutningar och får inte visa tecken på porositet i gjutgodset när den provas så som beskrivs i punkt 5.3 vid något lufttryck mellan 0 och det tryck som anges i tabell 3. Ovanstående krav anses uppfyllda om bestämmelserna i punkt 5.4 är uppfyllda.

5.2 Provningen ska utföras under följande förhållanden:

a)	Vid rumstemperatur.

b)	Vid lägsta driftstemperatur.

c)	Vid högsta driftstemperatur.

De högsta och lägsta driftstemperaturerna anges i bilagorna.

5.3 Under denna provning kommer den utrustning som provas att anslutas till en källa för lufttryck (med 1,5 gånger det högsta trycket och, i fråga om en komponent av klass 3, 2,25 gånger det högsta klassificeringstrycket). En positiv avstängningsventil och en tryckmätare med ett tryckområde av minst 1,5 gånger men högst 2 gånger provningstrycket ska installeras i tillförselledningen för trycket. Tryckmätaren ska installeras mellan den positiva avstängningsventilen och det provexemplar som provas. Provexemplaret ska medan provningstrycket är anbringat nedsänkas i vatten så att läckage upptäcks eller undergå en annan likvärdig provningsmetod (flödes- eller tryckfallsmätning).

Tabell 3

Klassificerings- och läckageprovningstryck enligt klassificeringen

Klassificering av komponent	Klassificeringstryck [kPa]	Provningstryck för läckageprovning [kPa]
Klass 0	arbetstrycket	1,5 gånger arbetstrycket
Klass 1	3 000	4 500
Klass 2A	120	180
Klass 2	450	675
Klass 3	3 000	6 750

5.4 Det yttre läckaget ska vara mindre än de krav som anges i bilagorna eller, om inga krav nämns, mindre än 15 cm3/h med utloppet igenpluggat, när komponenten utsätts för ett gastryck som är lika med läckageprovningstrycket.

6. Provning vid hög temperatur

En komponent som innehåller motorgas får inte med utloppet igenpluggat läcka mer än 15 cm3/h när den vid högsta driftstemperatur utsätts för ett gastryck, enligt bilagorna, som är lika med läckageprovningstrycket (tabell 3 i punkt 5.3). Komponenten ska konditioneras under minst 8 h vid denna temperatur.

7. Provning vid låg temperatur

En komponent som innehåller motorgas får inte med utloppet igenpluggat läcka mer än 15 cm3/h när den vid lägsta driftstemperatur (– 20 °C) utsätts för ett gastryck som är lika med läckageprovningstrycket (tabell 3 i punkt 5.3). Komponenten ska konditioneras under minst 8 h vid denna temperatur.

8. Provning av läckage vid ventilsätet

8.1 Följande provningar för läckage vid ventilsätet ska utföras på de provexemplar av serviceventil eller påfyllningsenhet som tidigare genomgått provningen för yttre läckage i punkt 5.

8.1.1 Provningar av läckage vid ventilsätet utförs med provexemplarventilens inlopp anslutet till en källa för tryckluft, ventilen i stängt läge och med utloppet öppet. En positiv avstängningsventil och en tryckmätare med ett tryckområde av minst 1,5 gånger men högst 2 gånger provningstrycket ska installeras i tillförselledningen för trycket. Tryckmätaren ska installeras mellan den positiva avstängningsventilen och det provexemplar som provas. Om inte annat anges ska läckageundersökningar göras medan provningstrycket är anbringat och med det öppna utloppet nedsänkt i vatten.

8.1.2 Överensstämmelsen med punkterna 8.2–8.8 ska avgöras genom att en rörlängd ansluts till ventilens utlopp. Detta utloppsrörs öppna ände ska placeras i en upp-och-nedvänd graderad cylinder som är kalibrerad i kubikcentimeter. Den upp-och-nedvända cylindern ska förslutas med ett vattenlås. Utrustningen ska ställas in så att

a)	utloppsrörets ände är placerad ca 13 mm över vattennivån inuti den upp-och-nedvända graderade cylindern, och

vattnet inuti och utanför den graderade cylindern är på samma nivå. Sedan dessa justeringar utförts ska vattennivån inuti den graderade cylindern registreras. Med ventilen i stängt läge, som följd av normal drift, ska luft eller kväve med det angivna provningstrycket anbringas på ventilens inlopp under en provningsperiod av minst 2 min. Under denna tid ska den graderade cylinderns vertikala position, om så krävs, justeras för att bibehålla samma vattennivå inuti som utanför densamma.

Vid slutet av provningsperioden och med vattnet inuti och utanför den graderade cylindern på samma nivå registreras åter vattennivån i den graderade cylindern. Utifrån volymförändringen inuti den graderade cylindern beräknas läckagehastigheten enligt följande formel:

Formula

där

V1	=	läckagehastigheten i kubikcentimeter luft eller kväve per timme.
Vt	=	volymökningen inuti den graderade cylindern under provningen.
t	=	provningstiden i minuter.
P	=	barometertrycket under provningen, i kPa.
T	=	omgivande temperatur under provningen, i K.

8.1.3 I stället för med den metod som beskrivs ovan får läckage mätas med en flödesmätare som installerats på inloppssidan på den ventil som provas. Med flödesmätaren ska för den provningsvätska som används de högsta tillåtna läckagehastigheterna kunna anges korrekt.

8.2 Sätet på avstängningsventilen ska i stängt läge vara fritt från läckage vid alla lufttryck mellan 0 och 3 000 kPa, eller från 0 till arbetstrycket enligt ventilens klassificeringstryck.

8.3 En backventil som är försedd med ett fjädrande säte får i stängt läge inte läcka när den utsätts för något lufttryck mellan 50 och 3 000 kPa.

8.4 En backventil som är försedd med ett metall-mot-metall-säte får i stängt läge inte läcka med en hastighet som överstiger 0,50 dm3/h när den utsätts för ett inloppstryck upp till provningstrycket enligt tabell 3 i punkt 5.3.

8.5 Sätet i den övre backventil som används tillsammans med en påfyllningsenhet ska i stängt läge vara fritt från läckage vid alla lufttryck mellan 50 och 3 000 kPa.

8.6 Sätet i en servicekoppling ska i stängt läge vara fritt från läckage vid alla lufttryck mellan 0 och 3 000 kPa.

8.7 Gasledningens övertrycksventil får inte uppvisa något inre läckage upp till 3 000 kPa eller upp till arbetstrycket, enligt ventilens klassificeringstryck.

8.8 Övertrycksventilen (utsläppsventilen) får inte uppvisa något inre läckage upp till 2 600 kPa.

9. Uthållighetsprovning

9.1 Efter att ha genomgått ett antal öppnings- och stängningscykler enligt vad som anges i bilagorna till dessa föreskrifter ska en påfyllningsenhet eller serviceventil kunna uppfylla de tillämpliga kraven för läckageprovning i punkterna 5 och 8.

9.2 En avstängningsventil ska provas med ventilutloppet igenpluggat. Ventilen ska vara fylld med n-hexan och ventilinloppet utsättas för ett tryck av 3 000 kPa eller för arbetstrycket enligt ventilens klassificeringstryck.

9.3 En uthållighetsprovning ska utföras med en hastighet som inte överstiger 10 gånger i minuten. För en avstängningsventil ska stängningsmomentet motsvara storleken på den ratt, skruvnyckel eller de andra medel som används för att manövrera ventilen.

9.4 De lämpliga provningar för yttre läckage och läckage vid ventilsätet som beskrivs i punkterna 5 och 8 ska utföras omedelbart efter uthållighetsprovningen.

9.5 Uthållighetsprovning för den 80-procentiga stoppventilen

9.5.1 Den 80-procentiga stoppventilen ska tåla 6 000 kompletta påfyllningscykler upp till den högsta påfyllningsgraden.

9.6 Uthållighetsprovning för tryckregulator och förångare

Regulatorn ska tåla 50 000 cykler utan fel när den provas enligt nedanstående förfarande.

Regulatorn ska cyklas under 95 % av det totala antalet cykler vid rumstemperatur och klassificeringstrycket. Varje cykel ska bestå av flöde till dess att ett stabilt utloppstryck har uppnåtts, varefter gasflödet ska stängas av med en ventil nedströms inom 1 s, till dess att det blockerade trycket nedströms har stabiliserats. Med stabilt utloppstryck menas inställt tryck ± 15 % under minst 5 sek.

b)	Regulatorns inloppstryck ska cyklas under 1 % av det totala antalet cykler vid rumstemperatur från 100 % till 50 % av klassificeringstrycket. Varje cykel ska vara minst 10 sekunder.

c)	Cyklingsförfarandet i led a ska upprepas vid 120 °C och klassificeringstrycket under 1 % av det totala antalet cykler.

d)	Cyklingsförfarandet i led b ska upprepas vid 120 °C och klassificeringstrycket under 1 % av det totala antalet cykler.

e)	Cyklingsförfarandet i led a ska upprepas vid – 20 °C och 50 % av klassificeringstrycket under 1 % av det totala antalet cykler.

f)	Cyklingsförfarandet i led b ska upprepas vid – 20 °C och 50 % av klassificeringstrycket under 1 % av det totala antalet cykler.

g)	Efter att ha genomgått alla provningar som anges i leden a, b, c, d, e och f ska regulatorn vara läckagesäker enligt beskrivningen av provning av yttre läckage i punkt 5 vid – 20 °C, vid rumstemperatur och vid + 120 °C.

10. Driftsprovningar

10.1 Driftsprovning av (gasledningens) övertrycksventil

10.1.1 I fråga om övertrycksventiler ska tre provexemplar av varje storlek, utformning och inställning användas för provningar av öppnings- och stängningstryck. Samma uppsättning av tre ventiler ska användas för flödeskapacitetsprovningar vid de övriga observationer som anges i följande punkter.

Minst två på varandra följande observationer av öppnings- och stängningstryck ska göras på var och en av de tre provningsventilerna under provningarna nr 1 och 3 i punkterna 10.1.2 och 10.1.4.

10.1.2 Övertrycksventilernas öppnings- och stängningstryck – provning nr 1

10.1.2.1 Innan de genomgår en flödeskapacitetsprovning ska öppningstrycket i vart och ett av de tre provexemplaren av en övertrycksventil av en specifik storlek, utformning och inställning ligga inom + 3 % av genomsnittet för tryckvärdena, medan inget öppningstryck i de tre ventilerna får vara lägre än 95 % eller mer än 105 % av det inställningstryck som anges på ventilen.

10.1.2.2 Stängningstrycket i en övertrycksventil får innan den genomgår en flödeskapacitetsprovning inte vara lägre än 50 % av det inledningsvis observerade öppningstrycket.

10.1.2.3 En övertrycksventil ska anslutas till en luftkälla eller en annan källa för aerostatisk tillförsel som kan hållas vid ett tryck av minst 500 kPa effektivt tryck över det inställningstryck som anges på den ventil som provas. En positiv avstängningsventil och en tryckmätare med ett tryckområde av minst 1,5 gånger men högst 2 gånger provningstrycket ska installeras i tillförselledningen för trycket. Tryckmätaren ska installeras i ledningen mellan den ventil som provas och den positiva avstängningsventilen. Öppnings- och stängningstrycken ska observeras genom ett vattenlås som är högst 100 mm djupt.

10.1.2.4 När ventilens öppningstryck registrerats ska trycket ökas tillräckligt högt över öppningstrycket så att ventilens öppnande säkerställs. Avstängningsventilen ska därefter stängas ordentligt och vattenlåset såväl som tryckmätaren ska noga iakttas. Det tryck vid vilket bubblorna genom vattenlåset upphör ska registreras som ventilens stängningstryck.

10.1.3 Övertrycksventilernas flödeskapacitet – provning nr 2

10.1.3.1 Flödeskapaciteten hos vart och ett av de tre provexemplaren av en övertrycksventil av en specifik storlek, utformning och inställning ska ligga inom ett område av 10 % av den största kapacitet som observerats.

10.1.3.2 Under flödeskapacitetsprovningarna på varje ventil får inga tecken på darrningar eller andra onormala driftsförhållanden förekomma.

10.1.3.3 Utsläppstrycket för varje ventil får inte vara lägre än 65 % av det inledningsvis registrerade öppningstrycket.

10.1.3.4 En flödeskapacitetsprovning på en övertrycksventil ska utföras vid ett flödestryck av 120 % av det högsta inställningstrycket.

10.1.3.5 En flödeskapacitetsprovning på en övertrycksventil ska utföras med användning av en lämpligt utformad och kalibrerad mynningsflödesmätare av flänstyp som är ansluten till en luftkälla av passande kapacitet och tryck. Flödesmätare som ändrats i förhållande till vad som beskrivs här och ett annat aerostatiskt flödesmedium än luft får användas, förutsatt att slutresultaten blir desamma.

10.1.3.6 Flödesmätaren ska förses med tillräckligt långa rörledningar såväl före som efter mätflänsen eller med andra arrangemang, inklusive riktskenor, för att säkerställa att ingen störning uppstår vid mynningen i fråga om mynningens förhållande till diametrarna på de rör som ska användas.

De flänsar mellan vilka strypflänsen är placerad och fastspänd ska vara försedda med tryckmätningsledningar som är anslutna till en manometer. På detta instrument anges tryckskillnaden över strypflänsen och detta värde används vid beräkning av flödet. En kalibrerad tryckmätare ska installeras i denna del av mätröret nedströms från strypflänsen. Med denna mätare anges flödestrycket och detta värde används också vid beräkning av flödet.

10.1.3.7 Ett temperaturmätningsinstrument ska anslutas till mätröret nedströms från strypflänsen för att ange temperaturen i den luft som flödar till säkerhetsventilen. Värdet från detta instrument ska införas i beräkningen för att korrigera luftflödets temperatur i förhållande till en bastemperatur av 15 °C. En barometer ska finnas tillgänglig för att ange det rådande lufttrycket.

Barometervärdet ska adderas till det angivna luftflödesmätartrycket. Detta absoluta tryck ska likaledes införas i beräkningen av flödet. Lufttrycket till flödesmätaren ska styras genom en lämplig ventil som installerats i lufttillförselledningen framför flödesmätaren. Den övertrycksventil som provas ska anslutas till flödesmätarens utloppsände.

10.1.3.8 När alla förberedelser för flödeskapacitetsprovningarna gjorts ska ventilen i lufttillförselledningen sakta öppnas och trycket till den ventil som provas ökas till ett lämpligt flödeshastighetstryck. Under detta intervall ska det tryck vid vilket ventilen öppnar sig registreras som öppningstrycket.

10.1.3.9 Det förutbestämda flödeshastighetstrycket ska hållas konstant under en kort tid tills instrumentvärdena stabiliserats. Värdena från flödestryckmätaren, tryckskillnadsmanometern och luftflödestemperaturmätaren ska registreras samtidigt. Trycket ska därefter minskas tills det inte längre kommer något utsläpp från ventilen.

Det tryck vid vilket detta inträffar ska registreras som ventilens utsläppstryck.

10.1.3.10 Från de registrerade uppgifterna och från flödesmätarens kända mynningskoefficient ska den provade övertrycksventilens luftflödeskapacitet beräknas med följande formel:

Formula

där

Q	=	övertrycksventilens flödeskapacitet i m3/min av luft med ett absolut tryck av 100 kPa och en temperatur av 15 °C.
Fb	=	flödesmätarens basfaktor för mynningen vid ett absolut tryck av 100 kPa och en temperatur av 15 °C.
HUF	=	luftströmmens temperaturfaktor för den registrerade temperaturens omräkning till en bastemperatur av 15 °C.
h	=	tryckskillnaden över mätarmynningen i kPa.
p	=	luftströmmens tryck till övertrycksventilen i absolut tryck i kPa (registrerat mätvärde plus registrerat barometertryck).
60.	=	faktor för omräkning från m3/h till m3/min.

10.1.3.11 Värdet för de tre övertrycksventilernas genomsnittliga flödeskapacitet, avrundat till närmaste fem enheter, ska räknas som flödeskapaciteten hos den ventil som har denna specifika storlek, utformning och inställning.

10.1.4 Omkontroll av övertryckventilernas öppnings- och stängningstryck – provning nr 3

10.1.4.1 Efter flödeskapacitetsprovningarna får övertrycksventilens öppningstryck inte vara mindre än 85 % och stängningstrycket får inte vara mindre än 80 % av de inledande öppnings- och stängningstryck som registreras under provning nr 1 i punkt 10.1.2.

10.1.4.2 Provningarna ska utföras ca 1 h efter flödeskapacitetsprovningen och provningsförfarandet är detsamma som beskrivs under provning nr 1 i punkt 10.1.2.

10.2 Driftsprovning av flödesbegränsningsventil

10.2.1 En flödesbegränsningsventil ska fungera vid högst 10 % över och minst 20 % under den nominella flödeskapacitet som anges av tillverkaren och ska stängas automatiskt vid en tryckskillnad över ventilen av högst 100 kPa under de driftsprovningar som beskrivs nedan.

10.2.2 Tre provexemplar av varje storlek och utformning av ventil ska genomgå dessa provningar. En ventil som endast är avsedd för användning med vätska ska provas med vatten; i andra fall ska provningarna göras med både luft och vatten. Bortsett från vad som anges i punkt 10.2.3 ska separata provningar utföras med varje provexemplar som installerats i vertikala, horisontella och upp-och-nedvända lägen. Provningarna med luft ska göras utan ledningar eller andra hinder som anslutits till provexemplarens utlopp.

10.2.3 En ventil som bara är avsedd att installeras i ett visst läge behöver bara provas i detta läge.

10.2.4 Provningen med luft ska utföras med hjälp av en lämpligt utformad och kalibrerad mynningsflödesmätare av flänstyp som är ansluten till en källa för lufttillförsel av passande kapacitet och tryck.

10.2.5 Provexemplaret ska anslutas till flödesmätarens utlopp. En manometer eller kalibrerad tryckmätare med en gradering av högst 3 kPa ska installeras på provexemplarets uppströmssida för att ange stängningstrycket.

10.2.6 Provningen utförs genom att luftflödet genom flödesmätaren sakta ökas tills kontrollventilen stängs. I stängningsögonblicket ska tryckskillnaden över flödesmätarmynningen och det stängningstryck som visas av tryckmätaren registreras. Flödeshastigheten vid stängningen ska därefter beräknas.

10.2.7 Andra typer av flödesmätare och en annan gas än luft får användas.

10.2.8 Provningen med vatten ska utföras med hjälp av en vätskeflödesmätare (eller motsvarande) som installerats i ett ledningssystem som har tillräckligt tryck för att åstadkomma det flöde som krävs. Systemet ska innehålla en inloppspiezometer eller en ledning som är minst en ledningsstorlek större än den ventil som ska provas samt en flödeskontrollventil som är ansluten mellan flödesmätaren och piezometern. En slang eller en hydrostatisk övertrycksventil, eller bådadera, får användas för att minska effekterna av tryckchocken när flödesbegränsningsventilen stängs.

10.2.9 Provexemplaret ska anslutas till piezometerns utloppsände. En manometer eller kalibrerad tryckmätare av fördröjningstyp, som kommer att möjliggöra avläsningar av mellan 0 och 1 440 kPa, ska anslutas till ett tryckuttag på provexemplarets uppströmssida för att ange stängningstrycket. Anslutningen ska göras med hjälp av en gummislang mellan tryckmätaren och tryckuttaget samt med en ventil som installeras vid tryckmätarens inlopp för att möjliggöra avluftning av systemet.

10.2.10 Före provningen ska flödeskontrollventilen öppnas något med avluftningsventilen vid tryckmätaren öppen för att eliminera luft i systemet. Avluftningsventilen ska därefter stängas och provningen utförs genom att flödet sakta ökas tills kontrollventilen stängs. Under provningen ska tryckmätaren vara placerad på samma nivå som provexemplaret. I stängningsögonblicket ska flödeshastigheten och stängningstrycket registreras. När flödesbegränsningsventilen är i stängt läge ska läckaget eller hastigheten i det förbipasserande flödet registreras.

10.2.11 En flödesbegränsningsventil som används tillsammans med en påfyllningsenhet ska stängas automatiskt vid en tryckskillnad av högst 138 kPa när den provas så som beskrivs nedan.

10.2.12 Tre provexemplar av varje ventilstorlek ska genomgå dessa provningar. Provningarna ska göras med luft, och separata provningar ska göras med varje provexemplar monterat vertikalt och horisontellt. Provningarna ska utföras enligt punkterna 10.2.4–10.2.7 med en påfyllningsenhetsslangkoppling ansluten till provexemplaret och med den övre backventilen i det öppna läget.

10.3 Provning av påfyllningshastighet

10.3.1 Provningen av tillfredsställande funktion hos den anordning som begränsar behållarens påfyllningsgrad ska utföras med påfyllningshastigheter av 20, 50 och 80 l/min eller enligt den högsta flödeshastigheten under ett tryck uppströms av 700 kPa absolutvärde.

10.4 Uthållighetsprovning för påfyllningsbegränsaren

Den anordning som begränsar behållarens påfyllningsgrad ska kunna tåla 6 000 kompletta påfyllningscykler upp till den högsta påfyllningsgraden.

10.4.1 Tillämpningsområde

Varje anordning som begränsar behållarens påfyllningsgrad och är försedd med en flottör ska efter att ha genomgått provningar som bekräftar att den

begränsar behållarens påfyllningsgrad till högst 80 % av dess kapacitet, och

i stängt läge omöjliggör påfyllning av behållaren med mer än 0,5 l/min,

genomgå ett av provningsförfarandena i punkt 10.5.5 eller 10.5.6 för att säkerställa att anordningen är konstruerad för att tåla förväntade dynamiska vibrationspåkänningar och säkerställa att prestandaförsämringar eller fel inte kommer att uppstå på grund av vibrationer vid drift.

10.5 Vibrationsprovningsförfarande

10.5.1 Utrustning och monteringsteknik

Provstycket ska med normala monteringsmetoder anbringas på vibrationsutrustningen antingen direkt på vibrationsalstraren eller på överföringsbordet eller med en fast fixtur som kan överföra de angivna vibrationsförhållandena. Den utrustning som används för att mäta och/eller registrera accelerations- eller amplitudnivån och frekvensen ska ha en noggrannhet av minst 10 % av det uppmätta värdet.

10.5.2 Val av förfarande

Efter typgodkännandemyndighetens val ska provningarna utföras antingen enligt förfarande A i punkt 10.5.5 eller förfarande B i punkt 10.5.6.

10.5.3 Allmänt

Följande provingar ska utföras längs var och en av provstyckets tre ortogonala axlar.

10.5.4 Förfarande A

10.5.4.1 Resonanssökning

Påfyllningsbegränsarens resonansfrekvenser ska fastställas genom att den påförda vibrationens frekvens långsamt varieras genom det angivna området med reducerade provningsnivåer men med tillräcklig amplitud för att påverka stycket. Sökning efter sinusresonans får utföras med användning av den provningsnivå och den cykeltid som angivits för provningscykeln, förutsatt att resonanssökningstiden inkluderas i den provningscykeltid som krävs i punkt 10.5.4.3.

10.5.4.2 Provning av resonansens varaktighet

Provstycket ska vibreras under 30 min längs varje axel vid de mest krävande resonansfrekvenserna enligt punkt 10.5.5.1. Provningsnivån ska vara 1,5 g (14,7 m/s2). Om mer än fyra signifikanta resonansfrekvenser upptäcks för någon axel ska de fyra mest krävande resonansfrekvenserna väljas för denna provning. Om en ändring av resonansfrekvensen inträffar under provningen ska tidpunkten för detta registreras och frekvensen ska omedelbart justeras för att behålla det starkaste resonansvillkoret. Den slutliga resonansfrekvensen ska registreras. Den totala provningstiden för varaktighet ska inkluderas i den provningscykeltid som krävs i punkt 10.5.4.3.

10.5.4.3 Provning med sinuscykel

Provstycket ska under 3 h utsättas för sinusvibrationer längs var och en av dess ortogonala axlar i enlighet med

en accelerationsnivå av 1,5 g (14,7 m/s2),

ett frekvensområde av 5–200 Hz, och

en sveptid av 12 min.

Den påförda vibrationens frekvens ska svepas logaritmiskt över det angivna området.

Den angivna sveptiden utgörs av ett stigande och ett fallande svep.

10.5.5 Förfarande B

10.5.5.1 Provningen ska utföras på en sinusvibrationsbänk vid en konstant acceleration av 1,5 g och vid frekvenser som varierar mellan 5 och 200 Hz. Provningen ska pågå i 5 h för var och en av axlarna som anges i punkt 10.5.4. Frekvensbandet 5–200 Hz ska täckas i var och en av de två riktningarna under 15 min.

10.5.5.2 Om provningen inte utförs med användning av en bänk med konstant acceleration ska som alternativ frekvensbandet 5–200 Hz indelas i 11 halvoktavband som vart och ett täcks av en konstant amplitud så att den teoretiska accelerationen ligger mellan 1 och 2 g (g = 9,8 m/s2).

Vibrationsamplituderna för varje band framgår av följande:

Amplitud i mm (toppvärde)	Frekvens i Hz (för acceleration = 1 g)	Frekvens i Hz (för acceleration = 2 g)
10	5	7
5	7	10
2,50	10	14
1,25	14	20
0,60	20	29
0,30	29	41
0,15	41	57
0,08	57	79
0,04	79	111
0,02	111	157
0,01	157	222

Varje band ska täckas i båda riktningar under 2 min, sammanlagt 30 min för varje band.

10.5.6 Specifikation

Efter att ha genomgått ett av de vibrationsprovningsförfaranden som beskrivs ovan får anordningen inte uppvisa några mekaniska fel och anses uppfylla vibrationsprovningskraven endast om värdena för dessa karakteristiska parametrar:

påfyllningsgraden i avstängt läge, och

tillåten påfyllningshastighet i avstängt läge,

inte överstiger de föreskrivna gränsvärdena och inte överstiger värdena före vibrationsprovningsförfarandet med mer än 10 %.

11. Motorgaskompatibilitetsprovningar för syntetmaterial

11.1 En syntetisk del i kontakt med motorgasvätska får inte uppvisa någon överdriven volymförändring eller viktförlust.

Motståndskraft mot n-pentan enligt ISO 1817 under följande villkor:

a)	Medium: n-pentan.

b)	Temperatur: 23 °C (tolerans enligt ISO 1817).

c)	Nedsänkningstid: 72 h.

11.2 Krav:

Största volymförändring: 20 %

Efter lagring i luft med en temperatur av 40 °C under 48 h får vikten, jämförd med det ursprungliga värdet, inte ha minskat med mer än 5 %.

12. Korrosionsbeständighet

12.1 En metallkomponent som innehåller motorgas ska klara de läckageprovningar som omnämns i punkterna 4, 5, 6 och 7 efter att under 144 h ha utsatts för en saltsprutningsprovning enligt ISO 9227 med alla anslutningar stängda.

Eller en valfri provning:

12.1.1 En metallkomponent som innehåller motorgas ska klara de läckageprovningar som omnämns i punkterna 4, 5, 6 och 7 efter att ha utsatts för en saltsprutningsprovning enligt IEC 68-2-52 Kb: Salt Spray Fog Test.

Provningsförfarande:

Före provningen ska komponenten rengöras enligt tillverkarens anvisningar. Alla anslutningar ska vara avstängda. Komponenten ska inte vara i drift under provningen.

Därefter ska komponenten under 2 h utsättas för besprutning med en saltlösning som innehåller 5 % NaCl (viktprocent) med mindre än 0,3 % föroreningar och 95 % destillerat eller avmineraliserat vatten vid en temperatur av 20 °C. Efter besprutningen lagras komponenten under 168 h vid en temperatur av 40 °C och en relativ luftfuktighet av 90–95 %. Denna sekvens ska upprepas fyra gånger.

Efter provningen ska komponenten rengöras och torkas under 1 h vid 55 °C. Komponenten ska nu konditioneras till referensförhållanden under 4 h innan den utsätts för ytterligare provning.

12.2 En komponent av koppar eller mässing som innehåller motorgas ska klara läckageprovningarna i punkterna 4, 5, 6 och 7 efter att under 24 h ha utsatts för nedsänkning i ammoniak enligt ISO 6957 med alla anslutningar stängda.

13. Beständighet mot torr värme

Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO 188. Provstycket ska under 168 h utsättas för luft vid en temperatur som är lika med den högsta driftstemperaturen.

Den tillåtna förändringen i draghållfasthet får inte överstiga + 25 %.

Den tillåtna förändringen i brottöjning får inte överstiga följande värden:

Maximal ökning: 10 %.

Maximal minskning: 30 %.

14. Ozonåldring

14.1 Provningen ska utföras i överensstämmelse med ISO 1431/1.

Provstycket, som ska vara belastat till en uttöjning av 20 %, ska under 72 h utsättas för luft vid 40 °C med en ozonkoncentration av 50 delar per hundra miljoner.

14.2 Inga sprickor i provstycket är tillåtna.

15. Krypning

En icke-metallisk del som innehåller flytande motorgas ska efter att under minst 96 h vid en temperatur av 120 °C ha utsatts för ett hydrauliskt tryck av 2,25 gånger det högsta driftstrycket klara läckageprovningarna i punkterna 5, 6 och 7. Vatten eller någon annan lämplig hydraulvätska får användas som provningsmedium.

16. Temperaturcykelprovning

En icke-metallisk del som innehåller flytande motorgas ska efter att under 96 h ha genomgått en temperaturcykel från lägsta till högsta driftstemperatur med en cykeltid av 120 min under största arbetstryck klara läckageprovningarna i punkterna 5, 6 och 7.

17. Icke-metalliska delars kompatibilitet med värmeväxlingsmedium

17.1 Provstyckena ska vara nedsänkta i ett värmeväxlingsmedium under 168 h vid 90 °C och därefter torka under 48 h vid en temperatur av 40 °C. Sammansättningen av det värmeväxlingsmedium som används för provningen är en vätska bestående av 50 % vatten och 50 % etylenglykol.

17.2 Provningen anses tillfredsställande om volymförändringen är mindre än 20 %, viktförändringen mindre än 5 %, draghållfasthetsförändringen mindre än – 25 % och förändringen i töjning vid brott ligger mellan – 30 % och + 10 %.

Nr	Typ	Diameter/höjd [mm]	Kapacitet [l]	Yttre yta [cm2]	Konfiguration av tillbehör [koder] (1)
01
02

Nr	Tillbehör	Typ	Godkännandenummer	Utökningsnummer	Konfiguration av tillbehör [kod]
a
b
c
d

Komponenter av klass 0	:	Angivet arbetstryck
Komponenter av klass 1	:	3 000 kPa
Komponenter av klass 2	:	450 kPa
Komponenter av klass 2A	:	120 kPa

Delar av klass 2	:	450 kPa
Delar av klass 2A	:	120 kPa

Delar av klass 2	:	450 kPa
Delar av klass 2A	:	120 kPa

Klass 0	Högtrycksdelar, inklusive rör och anslutningar som innehåller flytande motorgas, med ett tryck > 3 000 kPa.
Klass 1	Högtrycksdelar, inklusive rör och anslutningar som innehåller flytande motorgas, med ett ångtryck eller ökat ångtryck av upp till 3 000 kPa.
Klass 2	Lågtrycksdelar, inklusive rör och anslutningar som innehåller förångad motorgas, med ett högsta driftstryck under 450 kPa och över 20 kPa över lufttrycket.
Klass 2A	Lågtrycksdelar för ett begränsat tryckområde, inklusive rör och anslutningar som innehåller förångad motorgas, med ett högsta driftstryck under 120 kPa och över 20 kPa över lufttrycket.
Klass 3	Avstängnings- och övertrycksventiler när de arbetar i flytande fas.

Punkt	Komponent	Bilaga
6.4	Bränslepump	4
6.5	Förångare (3) Tryckregulator (3)	6
6.6	Avstängningsventiler Backventiler Gasledningens övertrycksventiler Servicekopplingar	7
6.7	Böjliga slangar	8
6.8	Påfyllningsenhet	9
6.9	Gasinsprutningsanordningar/gasblandningsmunstycke (5) eller insprutare	11
6.10	Gasdoseringsenheter (4)	12
6.11	Tryckgivare Temperaturgivare	13
6.12	Elektronisk styrenhet	14
6.13	Motorgasfilterenheter	5
6.14	Övertrycksanordning	3

Q	=	luftflödet i standard m3/min (100 kPa absolut tryck och temperatur 15 °C)
A	=	behållarens yttre yta i m2.

Nr	Beteckning	Typ	Godkännandenummer	Utökningsnummer
a	80-procentig stoppventil
b	Nivåindikator
c	Övertrycksventil
d	Fjärrstyrd serviceventil med flödesbegränsningsventil
e	Bränslepump
f	Flerventil
g	Gastätt hölje
h	Bussning för eluttag
i	Backventil
j	Övertrycksanordning

Delar av klass 0	:	Angivet arbetstryck
Delar av klass 1	:	3 000 kPa
Delar av klass 2	:	450 kPa
Delar av klass 2A	:	120 kPa

1	Munstyckstätningsyta.
2	Minsta ventilrörelse.
3	Allmän tolerans.

Bakgrund	:	grön
Ram	:	vit eller vitreflekterande
Bokstäver	:	vita eller vitreflekterande

Rambredd	:	4–6 mm
Teckenhöjd	:	≥ 25 mm
Teckenbredd	:	≥ 4 mm
Dekalens bredd	:	110–150 mm
Dekalens höjd	:	80–110 mm

Teckenhöjd	:	≥ 5 mm
Teckenbredd	:	≥ 1 mm
Dekalens bredd	:	70–90 mm
Dekalens höjd	:	20–30 mm