Endast Unece-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av Uneces statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på:
Föreskrifter nr 95 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av fordon med avseende på skydd för passagerare vid sidokollision [2015/1093]
Inbegripet all giltig text till och med:
Supplement 4 till ändringsserie 03 – dag för ikraftträdande: 10 juni 2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRESKRIFTER
1.
Tillämpningsområde
2.
Definitioner
3.
Ansökan om typgodkännande
4.
Typgodkännande
5.
Anvisningar och provningar
6.
Ändring av fordonstyp
7.
Produktionsöverensstämmelse
8.
Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse
9.
Slutgiltigt upphörande av produktionen
10.
Övergångsbestämmelser
11.
Namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovning och för typgodkännandemyndigheterna
BILAGOR
1
Meddelande
2
Typgodkännandemärkets utformning
3
Förfarande för bestämning av H-punkten och verklig bröstkorgsvinkel för sittlägen i motorfordon
4
Kollisionsprovningsförfarande
5
Karakteristika för den mobila deformerbara barriären
6
Teknisk beskrivning av sidokollisionsprovningsdockan
7
Installering av sidokollisionsprovningsdockan
8
Partiell provning
9
Provningsförfaranden för skydd av passagerare i eldrivna fordon mot högspänning och spill av elektrolyter
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Dessa föreskrifter ska tillämpas på passagerarutrymmeskonstruktionens beteende vid en sidokollision när det gäller fordon i kategorierna M och N1(1) där det lägsta sätets R-punkt inte befinner sig mer än 700 mm från marknivån och när fordonet är i ett tillstånd som motsvarar den referensvikt som definieras i punkt 2.10 i dessa föreskrifter.
2. DEFINITIONER
I dessa föreskrifter gäller följande definitioner:
2.1 typgodkännande av fordon: typgodkännande av en fordonstyp med avseende på passagerarutrymmeskonstruktionens beteende vid en sidokollision.
2.2 fordonstyp: en kategori av motorfordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som
2.2.1
fordonets längd, bredd och markfrigång, om de måtten har en negativ inverkan på de krav som föreskrivs i dessa föreskrifter,
2.2.2
i fråga om passagerarutrymmets sidoväggar, konstruktion, mått, utformning och material om de faktorerna har en negativ inverkan på de krav som föreskrivs i dessa föreskrifter,
2.2.3
passagerarutrymmets utformning och innermått samt typen av skyddsanordningar, om de har en negativ inverkan på de krav som föreskrivs i dessa föreskrifter,
2.2.4
motorns placering (fram, bak eller i mitten) och inriktning (tvärställd eller längsställd), om de faktorerna har en negativ inverkan på resultaten av kollisionsprovningen i dessa föreskrifter,
2.2.5
den olastade vikten, om den har en negativ inverkan på de krav som föreskrivs i dessa föreskrifter,
2.2.6
alternativa arrangemang eller inre anordningar, om de har en negativ inverkan på de krav som föreskrivs i dessa föreskrifter,
2.2.7
framsätets (framsätenas) utformning och R-punktens läge, om de har en negativ inverkan på de krav som föreskrivs i dessa föreskrifter.
2.2.8
det uppladdningsbara elenergilagringssystemets placering, om den har en negativ inverkan på resultatet av den kollisionsprovning som föreskrivs i dessa föreskrifter.
2.3 passagerarutrymme: det utrymme som är avsett för förare och passagerare och som begränsas av tak, golv, sidoväggar, dörrar, yttre glasrutor, främre mellanvägg samt planet genom väggen mot bagageutrymmet eller bakre ryggstödets bakre stödplan.
2.3.1 passagerarutrymme med avseende på passagerarskydd: det utrymme som är avsett för föraren och passagerarna och som begränsas av taket, golvet, sidoväggarna, dörrarna, de yttre glasrutorna och den främre mellanväggen samt planet genom väggen mot bagageutrymmet eller det bakre ryggstödets bakre stödplan.
2.3.2 passagerarutrymme med avseende på elsäkerhetsbedömning: det utrymme som är avsett för föraren och passagerarna och som begränsas av taket, golvet, sidoväggarna, dörrarna, de yttre glasrutorna samt den främre mellanväggen och den bakre mellanväggen eller bakluckan, liksom av de elskyddsbarriärer och inneslutningar som skyddar föraren och passagerarna från direkt kontakt med högspänningsförande delar.
2.4 R-punkt eller sätets referenspunkt: en referenspunkt som anges av tillverkaren och som
2.4.1
har koordinater som avgörs i förhållande till fordonskonstruktionen,
2.4.2
motsvarar det teoretiska läget för svängningscentrum för bröstkorg/höfter (H-punkten) för den lägsta och mest bakåtskjutna normala körinställning eller bruksläge som tillverkaren angett för varje sätesplacering enligt tillverkarens uppgifter.
2.5 H-punkten: som den fastställs i bilaga 3 till dessa föreskrifter.
2.6 bränsletankkapacitet: bränsletankens kapacitet enligt tillverkarens uppgifter.
2.7 tvärgående plan: ett vertikalt plan vinkelrätt mot fordonets längsgående vertikala mittplan.
2.8 skyddsanordning: anordningar vars syfte är att hålla fast och/eller skydda passagerarna.
2.9 typ av skyddsanordning: en kategori av skyddsanordningar som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som
tekniken,
geometrin,
konstruktionsmaterialen.
2.10 referensvikt: fordonets olastade vikt ökad med en vikt på 100 kg (sidokollisionsprovningsdockans och instrumentutrustningens vikt).
2.11 olastad vikt: fordonets vikt i körklart tillstånd utan förare, passagerare eller last, men med bränsletanken fylld till 90 % av sin kapacitet samt med en sedvanlig uppsättning av verktyg och reservhjul ombord när så är tillämpligt.
2.12 mobil deformerbar barriär: den anordning med vilken provfordonet kolliderar. Den består av en provningsvagn och en provningskropp.
2.13 provningskropp: en förstörbar del monterad på framsidan av en mobil deformerbar barriär.
2.14 provningsvagn: en hjulförsedd ram som kan röra sig längs sin längsgående axel vid kollisionsstället. Dess framsida uppbär provningskroppen.
2.15 högspänning: klassificering av en elektrisk komponent eller krets om dess driftsspänning är > 60 V och ≤ 1 500 V likspänning (DC) eller > 30 V och ≤ 1 000 V växelspänning (AC) räknat som kvadratiskt medelvärde.
2.16 uppladdningsbart energilagringssystem: uppladdningsbart system för lagring av energi som tillhandahåller elektrisk energi för framdrivningen.
2.17 elskyddsbarriär: del som skyddar mot direkt kontakt med högspänningsförande delar.
2.18 elektrisk framdrivning: elektrisk krets som inbegriper framdrivningsmotorn (framdrivningsmotorerna), och eventuellt det uppladdningsbara energilagringssystemet, omvandlingssystemet för elektrisk energi, elektroniska omvandlare, tillhörande kablage och anslutningsdon samt anslutningssystem för laddning av det uppladdningsbara energilagringssystemet.
2.19 spänningsförande delar: ledande delar som är avsedda att vid normal användning vara elektriskt laddade.
2.20 exponerad ledande del: ledande del som kan beröras enligt villkoren i skyddsklass IPXXB, och som blir spänningsförande om isoleringen upphör att fungera. Detta innefattar delar under ett hölje som kan avlägsnas utan hjälp av verktyg.
2.21 direkt kontakt: människors kontakt med högspänningsförande delar.
2.22 indirekt kontakt: människors kontakt med exponerade ledande delar.
2.23 skyddsklass IPXXB: skydd mot kontakt med högspänningsförande delar genom antingen en elskyddsbarriär eller en inneslutning, vilket provas med hjälp av ett ledat provningsfinger (IPXXB) enligt beskrivningen i punkt 4 i bilaga 9.
2.24 arbetsspänning: det högsta kvadratiska medelvärdet för en elkretsspänning, som tillverkaren anger och som vid öppen krets eller under normala driftsförhållanden kan uppstå mellan vilka ledande delar som helst. Om den elektriska kretsen är delad genom elektrisk isolering ska arbetsspänningen definieras för varje sålunda uppdelad krets.
2.25 anslutningssystem för laddning av det uppladdningsbara energilagringssystemet: den elektriska krets som används för laddning av det uppladdningsbara energilagringssystemet från en extern elektrisk energikälla, inklusive fordonets intag.
2.26 elektriskt chassi: en uppsättning elektriskt sammankopplade, ledande delar, vars elektriska potential används som referens.
2.27 elektrisk krets: en uppsättning sammankopplade, högspänningsförande delar som är konstruerad för att vara elektriskt energiförande under normal drift.
2.28 system för omvandling av elektrisk energi: system (t.ex. en bränslecell) som alstrar och tillhandahåller elektrisk energi för elektrisk framdrivning.
2.29 elektronisk omvandlare: anordning som kan reglera eller omvandla elektrisk effekt för elektrisk framdrivning.
2.30 inneslutning: del som omsluter de inre delarna och skyddar mot varje direkt kontakt.
2.31 högspänningskrets: den elektriska krets, inbegripet anslutningssystemet för laddning av det uppladdningsbara energilagringssystemet, som arbetar med högspänning.
2.32 fast isolering: kablagets isolerande beläggning, som är avsedd att täcka de högspänningsförande delarna och hindra direkt kontakt med dem. Här ingår höljen som isolerar högspänningsförande delar av kontaktdon samt isolerande fernissa eller målarfärg.
2.33 automatisk frånkopplare: anordning som när den utlöses elektriskt skiljer den elektriska energikällan från resten av den elektriska framdrivningens högspänningskrets.
2.34 framdrivningsbatteri av öppen typ: en typ av batteri som behöver vätska och som avger vätgas som släpps ut i atmosfären.
2.35 automatiskt aktiverat dörrlåsningssystem: en anordning som låser dörrarna automatiskt vid en förinställd hastighet eller enligt andra villkor som anges av tillverkaren.
3. ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE
3.1 Ansökan om typgodkännande av en fordonstyp med avseende på skyddet av förare och passagerare vid en sidokollision ska lämnas in av fordonstillverkaren eller tillverkarens behöriga ombud.
3.2 Ansökan ska åtföljas av nedannämnda dokument, i tre exemplar:
3.2.1
En detaljerad beskrivning av fordonstypen med avseende på dess uppbyggnad, mått, form och material.
3.2.2
Fotografier och/eller diagram samt ritningar av fordonet som visar fordonstypen framifrån, från sidan och bakifrån samt utformningsdetaljer i konstruktionens sidodel.
3.2.3
Uppgifter om fordonets vikt enligt definitionen i punkt 2.11 i dessa föreskrifter.
3.2.4
Passagerarutrymmets linjer och innermått.
3.2.5
En beskrivning av den inredning och de skyddssystem som installerats i fordonet.
3.2.6
En allmän beskrivning av den elektriska energikällans typ och placering samt av den elektriska framdrivningen (t.ex. hybrid, rent elektrisk).
3.3 Den som ansöker om typgodkännande ska ha rätt att inkomma med alla de uppgifter och resultat av utförda provningar som gör det möjligt att fastställa att överensstämmelse med kraven kan uppnås med tillfredsställande noggrannhetsgrad.
3.4 Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska typgodkännas ska lämnas in till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna.
3.4.1 Ett fordon som inte är försett med alla de delar som typen består av kan accepteras för provning, på villkor att det kan visas att det faktum att delarna saknas inte får några menliga effekter på provningsresultaten med avseende på kraven i dessa föreskrifter.
3.4.2 Det åligger den som ansöker om typgodkännande att visa att punkt 3.4.1 tillämpas i överensstämmelse med kraven i dessa föreskrifter.
4 TYPGODKÄNNANDE
4.1 Om den fordonstyp som inlämnats för typgodkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkt 5 ska typgodkännande utfärdas för den fordonstypen.
4.2 När man kontrollerar att fordonet överensstämmer med kraven i dessa föreskrifter ska man i oklara fall ta hänsyn till alla de uppgifter eller provningsresultat som tillverkaren tillhandahåller och som kan vara av betydelse för utvärderingen av de typgodkännandeprovningar som den tekniska tjänsten utför.
4.3 Varje godkänd typ ska tilldelas ett typgodkännandenummer. De två första siffrorna i typgodkännandenumret, för närvarande 03 för ändringsserie 03, ska hänvisa till den ändringsserie (innehållande de senaste större tekniska ändringarna av föreskrifterna) som gäller vid tidpunkten för utfärdandet av typgodkännandet. En och samma part i överenskommelsen får inte tilldela en annan fordonstyp samma typgodkännandenummer.
4.4 Ett meddelande om beviljat, utökat eller ej beviljat typgodkännande av en fordonstyp i enlighet med dessa föreskrifter ska lämnas till de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter samt ritningar och diagram som sökanden tillhandahåller, i ett format som högst motsvarar A4 (210 × 297 mm) eller vikt till det formatet och i en lämplig skala.
4.5 På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska det finnas ett internationellt typgodkännandemärke, placerat på ett väl synligt och lättåtkomligt ställe som anges på typgodkännandeintyget, bestående av följande:
4.5.1
En cirkel som omger bokstaven ”E”, följd av det särskiljande landsnumret för det land som beviljat typgodkännandet (2).
4.5.2
Numret på dessa föreskrifter, följt av bokstaven ”R”, ett bindestreck och typgodkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 4.5.1.
4.6 Om fordonet överensstämmer med en fordonstyp som, i det land som beviljat typgodkännandet enligt dessa föreskrifter, godkänts enligt en eller flera andra föreskrifter som bifogas överenskommelsen, behöver den symbol som föreskrivs i punkt 4.5.1 inte upprepas. I sådana fall ska man ange föreskrifternas nummer, typgodkännandenummer och tilläggssymboler för alla de föreskrifter enligt vilka typgodkännande har beviljats i det land som beviljat typgodkännandet enligt dessa föreskrifter, i lodräta kolumner till höger om den symbol som föreskrivs i punkt 4.5.1.
4.7 Typgodkännandemärket ska vara lätt läsbart och outplånligt.
4.8 Typgodkännandemärket ska placeras nära eller på den uppgiftsskylt som tillverkaren har anbringat.
4.9 I bilaga 2 till dessa föreskrifter ges exempel på typgodkännandemärken.
5 ANVISNINGAR OCH PROVNINGAR
5.1 Fordonet ska genomgå en provning i enlighet med bilaga 4 till dessa föreskrifter.
5.1.1 Provningen utförs på förarsidan, om inte sidostrukturerna är så osymmetriskt konstruerade att deras olikheter påverkar genomförandet av en provning med sidokollision. I så fall får något av alternativen i punkt 5.1.1.1 eller 5.1.1.2 användas efter överenskommelse mellan tillverkaren och typgodkännandemyndigheten.
5.1.1.1 Tillverkaren ska förse den myndighet som ansvarar för typgodkännandet med upplysningar om huruvida provningen är förenlig med bestämmelserna om den genomförs på en annan sida än förarsidan.
5.1.1.2 Om typgodkännandemyndigheten hyser tvivel angående fordonets konstruktion ska den besluta att genomföra provningen på motsatt sida i förhållande till förarsidan, även om detta ses som mindre gynnsamt.
5.1.2 Den tekniska tjänsten får efter samråd med tillverkaren kräva att provningen ska genomföras med sätet i en annan position än den som anges i punkt 5.5.1 i bilaga 4. Denna position ska anges i provningsrapporten (3).
5.1.3 Resultatet av provningen ska anses tillfredsställande när de villkor som anges i punkt 5.2 och 5.3 är uppfyllda.
5.2 Prestandakriterier
Fordon som är försedda med elektrisk framdrivning ska dessutom uppfylla kraven i punkt 5.3.7. Detta kan visas genom en separat kollisionsprovning på tillverkarens begäran och efter det att den tekniska tjänsten godkänt det, förutsatt att de elektriska komponenterna inte påverkar fordonstypens prestanda i fråga om passagerarsäkerhet i enlighet med punkt 5.2.1–5.3.5 i dessa föreskrifter. Om detta villkor åberopas ska kraven i punkt 5.3.7 kontrolleras enligt metoderna i bilaga 4 till dessa föreskrifter, utom punkterna 6 och 7 samt tilläggen 1 och 2. Dock ska sidokollisionsprovningsdockan installeras på framsätet på kollisionssidan.
5.2.1 De prestandakriterier som fastställts för kollisionsprovningen i enlighet med tillägg 1 till bilaga 4 till dessa föreskrifter ska uppfylla följande villkor:
5.2.1.1 Huvudets prestandakriterium (HPC) ska vara mindre eller lika med 1 000. Om det inte förekommer någon beröring med huvudet ska HPC inte noteras eller beräknas, utan antecknas såsom ”Ingen beröring med huvudet”.
5.2.1.2 Bröstkorgens prestandakriterier ska vara följande:
a)
Revbenets intryckningskriterium (RDC) ska inte överstiga 42 mm.
b)
Mjukdelskriteriumet (visköst kriterium) (VC) ska inte överstiga 1,0 m/s.
Under en övergångsperiod av två år efter det datum som anges i punkt 10.2 i dessa föreskrifter är värdet V * °C inte ett kriterium för godkännande/avslag för typgodkännandeprovning, utan detta värde ska registreras i provningsrapporten och insamlas av godkännandemyndigheterna. Efter denna övergångsperiod ska VC-värdet 1,0 m/s tillämpas som ett kriterium för godkännande/avslag om de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter inte beslutar annorlunda.
5.2.1.3 Bäckenets prestandakriterium ska vara följande:
Den maximala kraften på blygdbenssymfysen (PSPF) ska inte överstiga 6 kN.
5.2.1.4 Bukens prestandakriterium ska vara följande:
Den maximala kraften på buken (APF) ska inte överstiga 2,5 kN inre kraft (motsvarande en yttre kraft av 4,5 kN).
5.3 Särskilda krav
5.3.1 Ingen dörr ska öppnas under provningen.
5.3.1.1 I fråga om automatiskt aktiverade dörrlåsningssystem som installerats på frivillig basis och/eller som kan avaktiveras av föraren ska detta krav kontrolleras med hjälp av en av följande två metoder, enligt tillverkarens val:
5.3.1.1.1 Vid provning i enlighet med punkt 5.2.2.1 i bilaga 4 ska tillverkaren dessutom på ett tillfredsställande sätt visa den tekniska tjänsten (t.ex. med hjälp av sina interna uppgifter) att ingen dörr öppnas vid islaget när systemet saknas eller är avaktiverat.
5.3.1.1.2 Vid provning i enlighet med punkt 5.2.2.2 i bilaga 4, ska tillverkaren dessutom visa att kraven gällande tröghetsbelastning i punkt 6.1.4 i ändringsserie 03 till föreskrifter nr 11 är uppfyllda för de olåsta sidodörrarna på icke-kollisionssidan.
5.3.2 Efter islaget ska sidodörrarna på icke-kollisionssidan låsas upp.
5.3.2.1 När det gäller fordon som är utrustade med ett automatiskt aktiverat dörrlåsningssystem ska dörrarna låsas före tidpunkten för islaget och låsas upp åtminstone på den ej islagna sidan efter islaget.
5.3.2.2 När det gäller automatiskt aktiverade dörrlåsningssystem som installerats på frivillig basis och/eller som kan avaktiveras av föraren, ska detta krav kontrolleras med hjälp av en av följande två metoder, enligt tillverkarens val:
5.3.2.2.1 Vid provning i enlighet med punkt 5.2.2.1 i bilaga 4 ska tillverkaren dessutom på ett tillfredsställande sätt visa den tekniska tjänsten (t.ex. med hjälp av sina interna uppgifter) att sidodörrarna på den ej islagna sidan är olåsta efter islaget i sådana fall då systemet saknas eller är avaktiverat.
5.3.2.2.2 Vid provning i enlighet med punkt 5.2.2.2 i bilaga 4 ska tillverkaren dessutom visa att de olåsta sidodörrarna på den ej islagna sidan förblir olåsta när man påför tröghetsbelastningen enligt punkt 6.1.4 i ändringsserie 03 till föreskrifter nr 11.
5.3.3 Efter kollisionen ska det vara möjligt att utan verktyg
5.3.3.1
öppna ett tillräckligt antal dörrar avsedda för normal instigning och utstigning av passagerare och om så krävs luta ryggstöden eller sätena så att alla passagerare kan utrymmas,
5.3.3.2
frigöra provningsdockan från skyddssystemet,
5.3.3.3
avlägsna provningsdockan från fordonet.
5.3.4 Ingen inredning eller beståndsdel ska frigöras på ett sätt som märkbart ökar risken för skador från vassa utskjutande delar eller taggiga kanter.
5.3.5 Brott som härrör från bestående deformationer kan godtas förutsatt att de inte ökar risken för skador.
5.3.6 Om det förekommer ett ihållande vätskeläckage från någon del av bränslesystemet efter kollisionen får inte läckageflödet överstiga 30 g/min, och om vätskorna från bränslesystemet blandar sig med vätskor från andra system och det inte går att avskilja och identifiera de olika vätskorna ska alla insamlade vätskor beaktas för en bedömning av det ihållande läckaget.
5.3.7 Efter provningen enligt förfarandet i bilaga 4 till dessa föreskrifter ska den del av den elektriska framdrivningen som arbetar med högspänning samt högspänningskomponenter och högspänningssystem som är elektriskt anslutna till den elektriska framdrivningens högspänningskrets uppfylla följande krav:
5.3.7.1 Skydd mot elstötar
Efter kollision ska minst ett av de fyra kriterier som anges i punkt 5.3.7.1.1–5.3.7.1.4.2 vara uppfyllt.
Om fordonet har en funktion för automatisk frånkoppling eller en eller flera anordningar som elektriskt separerar den elektriska framdrivningskretsen under körning, ska minst ett av följande kriterier tillämpas på den frånkopplade kretsen eller varje uppdelad krets enskilt efter det att frånkopplingsfunktionen aktiverats.
De kriterier som avses i punkt 5.3.7.1.4 ska dock inte tillämpas om mer än en potential hos en del av högspänningskretsen inte är skyddad enligt skyddsklass IPXXB.
Om provningen utförs under förutsättning att en eller flera delar av högspänningssystemet inte är strömsatt(a), ska skyddet mot elstöt provas enligt antingen punkt 5.3.7.1.3 eller 5.3.7.1.4 för de berörda delarna.
För anslutningssystemet för laddning av det uppladdningsbara elenergilagringssystemet, som inte tillförs energi under körförhållanden, ska minst ett av de fyra kriterier som anges i punkt 5.3.7.1.1–5.3.7.1.4 vara uppfyllt.
5.3.7.1.1 Frånvaro av högspänning
Spänningarna Vb, V1 och V2 i högspänningskretsarna ska vara lika med eller mindre än 30 V växelspänning eller 60 V likspänning enligt punkt 2 i bilaga 9.
5.3.7.1.2 Låg elektrisk energi
Högspänningskretsarnas totala energi (TE) ska vara mindre än 2,0 J uppmätt enligt provningsförfarandet i punkt 3 i bilaga 9 enligt formel a. Som alternativ får den totala energin (TE) beräknas i enlighet med formel b i punkt 3 i bilaga 9 med ledning av högspänningskretsens spänning Vb och X-kondensatorernas kapacitans (Cx) enligt tillverkarens uppgifter.
Den energi som lagras i Y-kondensatorerna (TEy1, TEy2) ska också vara lägre än 2,0 J. Detta ska beräknas med formel c i punkt 3 i bilaga 9 genom mätning av spänningarna V1 och V2 i högspänningskretsarna och det elektriska chassit samt Y-kondensatorernas kapacitans enligt tillverkarens uppgifter.
5.3.7.1.3 Fysiskt skydd
För skydd mot direkt kontakt med högspänningsförande delar ska skyddsklass IPXXB följas.
För skydd mot elstötar genom indirekt kontakt ska dessutom resistansen mellan alla exponerade ledade delar och det elektriska chassit vara lägre än 0,1 Ω om strömstyrkan är minst 0,2 A.
Detta krav är uppfyllt om den elektriska anslutningen sker genom svetsning.
5.3.7.1.4 Isoleringsmotstånd
Kriterierna i punkt 5.3.7.1.4.1 och 5.3.7.1.4.2 ska vara uppfyllda.
Mätningen ska utföras i enlighet med punkt 5 i bilaga 9.
5.3.7.1.4.1 Elektrisk framdrivning bestående av separata likspännings- och växelspänningskretsar.
Om växelspännings- och likspänningskretsar med högspänning är elektriskt isolerade från varandra ska isoleringsmotståndet mellan högspänningskretsen och det elektriska chassit (Ri enligt definitionen i punkt 5 i bilaga 9) uppgå till minst 100 Ω/V av likspänningskretsens arbetsspänning och minst 500 Ω/V av växelspänningskretsens arbetsspänning.
5.3.7.1.4.2 Elektrisk framdrivning bestående av kombinerade likspännings- och växelspänningskretsar
Om växelspännings- och likspänningskretsar med högspänning är elektriskt anslutna ska isoleringsmotståndet mellan högspänningskretsen och det elektriska chassit (Ri enligt definitionen i punkt 5 i bilaga 9) uppgå till minst 500 Ω/V arbetsspänning.
Om skyddsklass IPXXB råder för alla växelspända högspänningskretsar eller växelspänningen är högst 30 V efter fordonskollisionen ska isoleringsmotståndet mellan högspänningskretsen och det elektriska chassit (Ri enligt definitionen i punkt 5 i bilaga 9) uppgå till minst 100 Ω/V arbetsspänning.
5.3.7.2 Spill av elektrolyter
Under perioden från kollisionen och 30 min därefter får inga elektrolyter från det uppladdningsbara energilagringssystemet läcka ut i passagerarutrymmet, och högst 7 % av elektrolyterna får läcka ut från andra uppladdningsbara energilagringssystem än framdrivningsbatterier av öppen typ utanför passagerarutrymmet. För framdrivningsbatterier av öppen typ får högst 7 % eller högst 5,0 l läcka ut utanför passagerarutrymmet.
Tillverkaren ska visa överensstämmelse med reglerna i enlighet med punkt 6 i bilaga 9.
5.3.7.3 Fasthållning av uppladdningsbara energilagringssystem
Uppladdningsbara energilagringssystem belägna inuti passagerarutrymmet ska förbli i monterat läge, och komponenter i det uppladdningsbara energilagringssystemet ska förbli innanför systemets gränser.
Ingen del av ett uppladdningsbart energilagringssystem som är beläget utanför passagerarutrymmet vid elsäkerhetsbedömningen får tränga in i passagerarutrymmet under eller efter kollisionsprovningen.
Tillverkaren ska visa överensstämmelse med reglerna i enlighet med punkt 7 i bilaga 9.
6 ÄNDRING AV FORDONSTYP
6.1 Varje ändring som berör konstruktionen, sätenas antal och typer, invändig beklädnad eller inredning eller placering av fordonskontroller eller mekaniska delar som kan påverka energiupptagningsförmågan i fordonets sida ska anmälas till typgodkännandemyndigheten. Typgodkännandemyndigheten kan då antingen
6.1.1 anse att ändringarna sannolikt inte kommer att få några märkbara negativa effekter och att fordonet hur som helst fortfarande uppfyller kraven, eller
6.1.2 kräva ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna.
6.1.2.1 Varje ändring av fordonet som påverkar den allmänna utformningen av fordonskonstruktionen eller varje ändring av referensvikten större än 8 % och som enligt myndighetens bedömning kan få en märkbar inverkan på provningsresultaten ska kräva en upprepning av de provningar som beskrivs i bilaga 4.
6.1.2.2 Om den tekniska tjänsten efter samråd med fordonstillverkaren kommer fram till att ändringarna av en fordonstyp inte är tillräckliga för att berättiga en fullständig omprovning får en partiell provning utföras. Detta är fallet om referensvikten inte skiljer sig mer än 8 % från originalfordonets eller om antalet framsäten är oförändrat. Ändringar av sätestypen eller inredningen behöver inte automatiskt medföra en fullständig omprovning. Ett exempel på ett sätt att hantera detta problem ges i bilaga 8.
6.2 De övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska med hjälp av förfarandet i punkt 4.4 underrättas om huruvida ansökan om typgodkännande beviljats eller ej, och ska då också få information om vilka ändringar som gjorts.
6.3 Den typgodkännandemyndighet som beviljar utökningen av typgodkännandet ska tilldela varje meddelandeblankett som upprättas för en sådan utökning ett serienummer.
7 PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
Förfarandena för produktionsöverensstämmelse ska uppfylla kraven i tillägg 2 till överenskommelsen (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2) enligt följande:
7.1 Varje fordon som typgodkänts enligt dessa föreskrifter ska tillverkas så att det överensstämmer med den godkända typen genom att uppfylla de krav som fastställs i punkt 5.
7. 2. Innehavaren av typgodkännandet ska säkerställa att åtminstone de provningar som gäller mätningarna utförs på varje fordonstyp.
7.3 Den myndighet som beviljat typgodkännandet får när som helst granska de metoder för kontroll av överensstämmelse som tillämpas vid varje produktionsanläggning. I normalfallet ska sådan granskning ske en gång vartannat år.
8. PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
8.1. Ett typgodkännande som beviljats för ett fordon enligt dessa föreskrifter kan återkallas om de krav som föreskrivs i punkt 7.1 inte uppfylls eller om det fordon eller något av de fordon som valts ut inte klarar de provningar som föreskrivs i punkt 7.2.
8.2 Om en av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett typgodkännande som den tidigare beviljat, ska den genast rapportera detta till övriga parter som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.
9. SLUTGILTIGT UPPHÖRANDE AV PRODUKTIONEN
En innehavare av ett typgodkännande som slutgiltigt upphör med sin produktion av en fordonstyp som typgodkänts enligt dessa föreskrifter ska underrätta typgodkännandemyndigheten om detta. Myndigheten ska då rapportera detta till de övriga parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter, med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.
10. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
10.1 Från och med dagen för det officiella ikraftträdandet av supplement 1 till ändringsserie 02 får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter inte vägra att bevilja typgodkännande i enlighet med dessa föreskrifter i deras lydelse enligt supplement 1 till ändringsserie 02.
10.2 När 12 månader förlöpt sedan dagen för ikraftträdandet av ändringsserie 02 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja typgodkännanden för de fordonstyper som uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 02.
10.3 När 60 månader förlöpt sedan dagen för ikraftträdandet av ändringsserie 02 får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra en första nationell registrering (ett första ibruktagande) av fordon som inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 02.
10.4 När 36 månader förlöpt sedan dagen för ikraftträdandet av supplement 1 till ändringsserie 02 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja typgodkännanden för de fordonstyper som uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt supplement 1 till ändringsserie 02.
10.5 När 84 månader förlöpt sedan dagen för ikraftträdandet av supplement 1 till ändringsserie 02 får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra en första nationell registrering (ett första ibruktagande) av fordon som inte uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt supplement 1 till ändringsserie 02.
10.6 Från och med dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie 03 får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja typgodkännande i enlighet med dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 03.
10.7 När 24 månader förlöpt sedan dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie 03 ska de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter endast bevilja typgodkännanden för de fordonstyper som uppfyller kraven i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 03.
För fordon med elektrisk framdrivning som arbetar med högspänning medges dock en ytterligare 12-månadersperiod, förutsatt att tillverkaren visar den tekniska tjänsten att fordonet håller en likvärdig säkerhetsnivå som den som föreskrivs i dessa föreskrifter i deras lydelse enligt ändringsserie 03.
10.8 De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter får inte vägra att bevilja utökningar av typgodkännanden enligt föregående ändringsserie till dessa föreskrifter om denna utökning inte innebär några ändringar av fordonets framdrivningssystem.
När 48 månader förlöpt sedan dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie 03 får dock inga utökningar av typgodkännanden som utfärdats enligt föregående ändringsserie beviljas för fordon med elektrisk framdrivning som arbetar med högspänning.
10.9 Om det när ändringsserie 03 till dessa föreskrifter träder i kraft finns nationella krav på säkerhetsanordningar hos fordon med elektrisk framdrivning under högspänning, får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja nationellt typgodkännande för sådana fordon som inte uppfyller de nationella kraven om inte fordonen typgodkänns enligt ändringsserie 03 till dessa föreskrifter.
10.10 När 48 månader förlöpt sedan dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie 03 till dessa föreskrifter får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja nationellt eller regionalt typgodkännande för och en första nationell eller regional registrering (ett första ibruktagande) av ett fordon med elektrisk framdrivning under högspänning, om fordonet inte uppfyller kraven i ändringsserie 03 till dessa föreskrifter.
10.11 De typgodkännanden av fordon enligt ändringsserie 02 till dessa föreskrifter som inte påverkas av ändringsserie 03 ska förbli giltiga och de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska fortsätta att godta dem.
10.12 Fram till dess att 18 månader förlöpt sedan dagen för ikraftträdandet av supplement 3 till ändringsserie 03 till dessa föreskrifter får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter fortsätta att bevilja typgodkännanden enligt ändringsserie 03 utan att ta hänsyn till bestämmelserna i supplement 3.
11. NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER FÖR DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR TYPGODKÄNNANDEPROVNING OCH FÖR TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETERNA
De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovning och för de typgodkännandemyndigheter till vilka sådana intyg om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat typgodkännande som utfärdats i andra länder ska sändas.
(1) Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), punkt 2 i dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3 – www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html
(2) De särskiljande landsnumren för parterna i 1958 års överenskommelse återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3, bilaga 3 – www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html
(3) Till och med den 30 september 2000 är antalet normala längsgående justeringar av provningsskäl begränsat så att H-punkten ligger inom dörröppningens längd.
12. Placering av typgodkännandemärket på fordonet:
13. Ort:
14. Datum:
15. Underskrift:
16. En förteckning över de dokument som finns i förvar hos typgodkännandemyndigheten bifogas detta meddelande och kan fås på begäran.
(1) Särskiljande landsnummer för det land som beviljat/utökat/ej beviljat/återkallat typgodkännandet (se bestämmelserna om typgodkännande i föreskrifterna).
(2) Stryk det som inte är tillämpligt.
BILAGA 2
TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UTFORMNING
FÖRLAGA A
(Se punkt 4.5 i dessa föreskrifter)
Det fordon som försetts med ovanstående typgodkännandemärke har typgodkänts i Nederländerna med avseende på passagerarskyddet vid en sidokollision (E4) enligt föreskrifter nr 95 med typgodkännandenummer 031424. Typgodkännandenumret visar att typgodkännandet beviljats enligt kraven i föreskrifter nr 95 i deras lydelse enligt ändringsserie 03.
MODELL B
(Se punkt 4.6 i dessa föreskrifter)
Det fordon som försetts med ovanstående typgodkännandemärke har typgodkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 95 och nr 24 (1). De första två siffrorna i typgodkännandenumret visar att respektive typgodkännanden beviljades när ändringsserie 03 införlivats med föreskrifter nr 95 och ändringsserie 03 införlivats med föreskrifter nr 24.
(1) Förfarandet beskrivs i bilaga 1 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (RE.3) (dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3). www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html
BILAGA 4
KOLLISIONSPROVNINGSFÖRFARANDE
1. ANLÄGGNINGAR
1.1 Provningsyta
Provningsytan ska vara stor nog för att ge plats åt den mobila deformerbara barriärens framdrivningssystem, medge fordonets förskjutning efter islaget samt installation av provningsutrustningen. Det område där fordonet träffas och förskjutningen äger rum ska vara horisontellt, plant och rent samt representativt för en normal, torr och ren vägyta.
2. PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN
2.1 Det fordon som ska provas ska vara stillastående.
2.2 Den mobila deformerbara barriären ska ha de egenskaper som anges i bilaga 5 till dessa föreskrifter. Undersökningsvillkoren ges i tilläggen till bilaga 5. Den mobila deformerbara barriären ska vara utrustad med en lämplig anordning som förhindrar ett andra islag på det träffade fordonet.
2.3 Banan för den mobila deformerbara barriärens längsgående vertikala mittplan ska vara vinkelrät mot det träffade fordonets längsgående vertikala mittplan.
2.4 Den mobila deformerbara barriärens längsgående vertikala mittplan ska inom ± 25 mm sammanfalla med ett tvärgående vertikalplan som går genom R-punkten för det framsäte som finns vid provfordonets islagna sida. Det horisontella mittplan som begränsas av framsidans yttre vertikala sidoplan ska vid kollisionstillfället ligga inom två plan som bestämts före provningen samt vara beläget 25 mm över och under det tidigare definierade planet.
2.5 Instrumentutrustningen ska överensstämma med standarden ISO 6487:1987 om inget annat anges i dessa föreskrifter.
2.6 Provningsdockans temperatur ska vid tidpunkten för sidokollisionen vara stabiliserad vid 22 ± 4 °C.
3. PROVNINGSHASTIGHET
Den mobila deformerbara barriären ska vid kollisionstillfället hålla en hastighet av 50 ± 1 km/tim. Denna hastighet ska ha stabiliserats minst 0,5 m före kollisionen. Mätnoggrannhet: 1 %. Om provningen genomförs med en högre kollisionshastighet och fordonet uppfyller kraven ska provningen ändå anses som tillfredsställande.
4. FORDONETS SKICK
4.1 Allmänna specifikationer
Provfordonet ska vara representativt för serieproduktionen, utrustat med all normal standardutrustning och befinna sig i normalt körtillstånd. Vissa komponenter kan utelämnas eller ersättas med motsvarande vikter om denna brist eller ersättning helt uppenbart inte får effekt på provningsresultaten.
Efter överenskommelse mellan tillverkaren och den tekniska tjänsten ska det vara tillåtet att ändra bränslesystemet, så att en lämplig mängd bränsle kan användas för att driva motorn eller systemet för omvandling av elektrisk energi.
4.2 Specifikation av fordonets utrustning
Provfordonet ska ha alla de valfria anordningar eller inredningar som kan tänkas påverka provningsresultaten.
4.3 Fordonsvikt
4.3.1 Det fordon som ska provas ska ha den referensvikt som definieras i punkt 2.10 i dessa föreskrifter. Fordonets vikt ska justeras till ± 1 % av referensvikten.
4.3.2 Bränsletanken ska vara fylld med vatten upp till den vikt som enligt tillverkaren motsvarar 90 % av vikten hos en full bränsletank med en tolerans på ± 1 %.
Detta krav gäller inte bränsletankar för vätgas.
4.3.3 Alla andra system (broms, kylsystem, osv.) får vara tomma. I så fall ska vätskornas vikt kompenseras.
4.3.4 Om mätutrustningens vikt ombord på fordonet överstiger tillåtna 25 kg, får den kompenseras med minskningar som inte har någon märkbar effekt på provningsresultaten.
4.3.5 Mätutrustningens vikt får inte ändra referensbelastningen på någon axel med mer än 5 % och ingen ändring får överstiga 20 kg.
5 FÖRBEREDELSE AV FORDONET
5.1 Sidofönstren ska åtminstone på den islagna sidan hållas stängda.
5.2 Dörrarna ska vara stängda men inte låsta.
5.2.1 När det gäller fordon som är utrustade med ett automatiskt aktiverat dörrlåsningssystem ska det före provningen säkerställas att alla sidodörrar är låsta.
5.2.2 När det gäller fordon som är utrustade med ett automatiskt aktiverat dörrlåsningssystem som är installerat på frivillig basis och/eller som kan avaktiveras av föraren, ska en av följande två metoder användas efter tillverkarens eget val:
5.2.2.1
Alla sidodörrar ska låsas manuellt innan provningen inleds.
5.2.2.2
Det ska säkerställas att sidodörrarna på den islagna sidan är olåsta och sidodörrarna på den ej islagna sidan är låsta före islaget. Det automatiskt aktiverade dörrlåsningssystemet kan förbigås för denna provning.
5.3 Växeln ska ligga i friläge och handbromsen ska inte vara åtdragen.
5.4 Om det är möjligt att göra inställningar för säteskomfort ska sätet justeras i det läge som fordonstillverkaren angivit.
5.5 Om det säte som innehåller provningsdockan och dess komponenter är justerbart ska det justeras enligt följande:
5.5.1
Anordningen för längsgående justering ska placeras med låsanordningen i ett läge som ligger närmast halva sträckan mellan de främsta och bakersta lägena, och om detta läge ligger mellan två inställningssteg ska det bakersta steget användas.
5.5.2
Huvudstödet ska justeras så att dess övre yta är i nivå med tyngdpunkten för provningsdockans huvud. Om detta inte är möjligt ska huvudstödet vara i det högsta läget.
5.5.3
Om inte annat angivits av tillverkaren ska ryggstödet ställas in så att den tredimensionella H-punktsmaskinens bröstkorgsreferenslinje fastställs i en bakåtriktad vinkel på 25° ± 1°.
5.5.4
Alla övriga sätesinställningar ska vara mitt i det tillgängliga läget, höjdinställningen ska emellertid vara i ett läge som motsvarar det fasta sätet om fordonstypen har justerbara och fasta säten. Om låslägen inte finns mitt i respektive rörelser ska lägen omedelbart bakom, under eller utanför mittpunkten användas. Vid roterande justeringar (tippning) kommer en bakåtriktad justering att föra provningsdockans huvud bakåt. Om provningsdockan överskrider det normala passagerarutrymmet, om t.ex. huvudet når takbeklädnaden, kommer en frigångshöjd av 1 cm att krävas genom att justeringar i efterhand av ryggstödsvinkeln eller föregående eller efterkommande justeringar vidtas i denna ordning.
5.6 Om inget annat angivits av tillverkaren ska övriga framsäten om möjligt inställas i samma läge som sätet med provningsdockan.
5.7 Om ratten är justerbar ska alla inställningar vara placerade i sina mellanlägen.
5.8 Däcken ska vara pumpade till det lufttryck som fordonstillverkaren angivit.
5.9 Provfordonet ska placeras horisontellt runt sin mittaxel och hållas i detta läge med hjälp av stöd tills sidokollisionsprovningsdockan är på plats och alla förberedelser avslutade.
5.10 Fordonet ska vara i sitt normala läge motsvarande de villkor som anges i punkt 4.3. Fordon med en upphängningsanordning som medger att deras markfrigångshöjd kan justeras ska provas under normala användningsvillkor i 50 km/tim enligt fordonstillverkarens definition. Detta ska, om nödvändigt, säkerställas med hjälp av ytterligare stöd men sådana stöd får inte ha någon inverkan på provfordonets beteende under kollisionen.
5.11 Inställning av elektrisk framdrivning
5.11.1 Det uppladdningsbara energilagringssystemet får befinna sig i vilket laddningstillstånd som helst som enligt tillverkarens rekommendationer möjliggör normal drift av framdrivningen.
5.11.2 Den elektriska framdrivningen ska vara spänningsförande, oavsett om de ursprungliga källorna till elektrisk energi (t.ex. motor-generator, uppladdningsbart energilagringssystem eller system för omvandling av elektrisk energi) är inkopplade eller inte, men följande ska dock gälla:
5.11.2.1
Efter överenskommelse mellan den tekniska tjänsten och tillverkaren ska det vara tillåtet att utföra provningen med hela eller delar av den elektriska framdrivningen i icke spänningsförande tillstånd, förutsatt att detta inte påverkar provningsresultaten negativt. För de delar av den elektriska framdrivningen som inte är spänningsförande ska skyddet mot elstöt visas antingen genom fysiskt skydd eller isoleringsmotstånd och lämplig kompletterande bevisning.
5.11.2.2
Om det finns en funktion för automatisk frånkoppling ska det på begäran av tillverkaren vara tillåtet att genomföra provningen utan att den automatiska frånkopplingen utlöses. I så fall ska det visas att den automatiska frånkopplingen skulle ha aktiverats under kollisionsprovningen. Detta inbegriper signalen för automatisk aktivering samt elektrisk separation, under beaktande av de omständigheter som observeras under kollisionen.
6 SIDOKOLLISIONSPROVNINGSDOCKAN OCH DESS INSTALLERING
6.1 Sidokollisionsprovningsdockan ska uppfylla de krav som anges i bilaga 6 och installeras i kollisionssidans framsäte enligt det förfarande som anges i bilaga 7 till dessa föreskrifter.
6.2 De säkerhetsbälten eller andra fasthållningsanordningar som angivits för fordonet ska användas. Bältena ska vara typgodkända enligt föreskrifter nr 16 eller andra likvärdiga krav och vara monterade på fästpunkter enligt föreskrifter nr 14 eller andra likvärdiga krav.
6.3 Bilbältet eller fasthållningsanordningen ska ställas in så att det passar provningsdockan enligt tillverkarens anvisningar; om inga sådana anvisningar finns, ska höjdinställningen placeras i mittläge; om det inte finns ett sådant läge, ska läget närmast under användas.
7. MÄTNINGAR SOM SKA GÖRAS PÅ SIDOKOLLISONSPROVNINGSDOCKAN
7.1 Avläsningarna från följande mätanordningar ska registreras.
7.1.1 Mätningar på provningsdockans huvud
Den acceleration som gäller huvudets tyngdpunkt beräknas ur accelerationens treaxliga komponenter. Mätkanalen i huvudet ska uppfylla kraven i ISO 6487:1987 med följande bestämningar:
Kanalfrekvensklass: 1 000 Hz.
Kanalomfångsklass: 150 g.
7.1.2 Mätningar på provningsdockans bröstkorg
De tre mätkanalerna för bröstkorgsdeformation ska uppfylla kraven i ISO 6487:1987 med följande bestämningar:
Kanalfrekvensklass: 1 000 Hz.
Kanalomfångsklass: 60 mm.
7.1.3 Mätningar på provningsdockans bäcken
Bäckenets belastningskanal ska uppfylla kraven i ISO 6487:1987 med följande bestämningar:
Kanalfrekvensklass: 1 000 Hz.
Kanalomfångsklass: 15 kN.
7.1.4 Mätningar på provningsdockans buk
Bukens belastningskanaler ska uppfylla kraven i ISO 6487:1987 med följande bestämningar:
Kanalfrekvensklass: 1 000 Hz.
Kanalomfångsklass: 5 kN.
Tillägg 1
BESTÄMNING AV PRESTANDAUPPGIFTER
De resultat av provningarna som krävs anges i punkt 5.2 i dessa föreskrifter.
1. PRESTANDAKRITERIUM FÖR HUVUDET (HPC)
När huvudkontakt sker beräknas detta prestandakriterium för hela tiden mellan den inledande kontakten och den avslutande kontaktens slutögonblick.
Huvudets prestandakriterium är det högsta värdet av uttrycket
där a är resultanten av accelerationen vid huvudets tyngdpunkt uttryckt i m/s dividerad med 9,81, registrerad mot tid och filtrerad med en kanalfrekvensklass av 1 000 Hz; t1 och t2 är vilka två tidpunkter som helst mellan den inledande kontakten och den avslutande kontaktens slutögonblick.
2. PRESTANDAKRITERIUM FÖR BRÖSTKORGEN
2.1 Bröstets böjning: bröstets största böjning avgörs av det maximala böjningsvärde för varje revben enligt förskjutningsgivarna för bröstkorgen, som filtreras med en kanalfrekvensklass av 180 Hz.
2.2 Visköst kriterium: den starkaste viskösa svarssignalen utgörs av det viskösa kriteriets maximivärde för varje revben beräknat ur den momentana produkten av den relativa bröstkorgskompressionen för halva bröstkorgen och den kompressionshastighet som härleds ur derivatana av kompressionen samt där resultatet filtreras med en kanalfrekvensklass av 180 Hz. För denna beräkning är halva bröstkorgens standardbredd 140 mm, enligt formeln
där D (i meter) = revbensböjning.
Den beräkningsalgoritm som ska användas anges i bilaga 4, tillägg 2.
3. KRITERIUM FÖR BUKSKYDD
Den största belastningen på buken utgörs av maximivärdet av summan av de tre belastningar som uppmäts av givare monterade 39 mm under ytan på kollisionssidan med en kanalfrekvensklass av 600 Hz.
4. PRESTANDAKRITERIUM FÖR BÄCKENET
Den största belastningen på blygdbenssymfysen är den maximala belastning som uppmäts med en dynamometer vid bäckenets blygdbenssymfys och som filtreras med en kanalfrekvensklass av 600 Hz.
Tillägg 2
FÖRFARANDE FÖR BERÄKNING AV DET VISKÖSA KRITERIET FÖR EUROSID 1
Det viskösa kriteriet (VC) beräknas som den momentana produkten av kompressionen och revbenets böjningshastighet. Båda erhålls genom mätning av revbenets böjning. Svarssignalen för revbenets böjning filtreras en gång med kanalfrekvensklass (CFC) 180. Kompressionen vid tiden t beräknas som böjningen från denna filtrerade signal uttryckt som proportion av EUROSID 1-bröstets halva bredd, uppmätt på metallrevbenen (0,14 m):
Revbensböjningshastigheten vid tiden t beräknas ur den filtrerade böjningen enligt formeln
där D(t) är böjningen vid tiden t i meter och ∂t är tidsintervallet i sekunder mellan böjningsmätningarna. Det högsta värdet av ∂t ska vara 1,25 × 10– 4 s.
Detta beräkningsförfarande visas i diagrammet nedan:
Bestäm det högsta värdet av VC (VC) max = max [(VC (t)]
Beräkna kompressionen C(t)
Beräkna det viskösa kriteriet vid tiden (t) (VC)(t) = V(t) · C(t)
Beräknad böjning Hastighet: V(t)
Uppmätt böjning D(t)
Filtrera med CFC 180
BILAGA 5
KARAKTERISTIKA FÖR DEN MOBILA DEFORMERBARA BARRIÄREN
1. DEN MOBILA DEFORMERBARA BARRIÄRENS EGENSKAPER
1.1 I den mobila deformerbara barriären ingår både en provningskropp och en provningsvagn.
1.2 Den totala vikten ska vara 950 ± 20 kg.
1.3 Tyngdpunkten ska ligga i det längsgående vertikala mittplanet inom 10 mm, 1 000 ± 30 mm bakom framaxeln och 500 ± 30 mm över marken.
1.4 Avståndet mellan provningskroppens framsida och barriärens tyngdpunktscentrum ska vara 2 000 ± 30 mm.
1.5 Provningskroppens markfrigångshöjd ska vara 300 ± 5 mm under statiska förhållanden före islaget, uppmätt från den nedre framplattans nedre kant.
1.6 Provningsvagnens främre och bakre spårvidd ska vara 1 500 ± 10 mm.
1.7 Provningsvagnens hjulbas ska vara 3 000 ± 10 mm.
2. PROVNINGSKROPPENS EGENSKAPER
Provningskroppen består av sex enkla block av aluminiumbikakor, som bearbetats för att ge en successivt ökad belastningsnivå med ökad böjning (se punkt 2.1). Fram- och ryggplåtar av aluminium har anbringats på aluminiumbikakeblocken.
2.1 Bikakeblock
2.1.1 Geometriska egenskaper
2.1.1.1 Provningskroppen består av sex sammanhängande zoner vars former och placering framgår av figurerna 1 och 2. Zonerna definieras som 500 ± 5 mm × 250 ± 3 mm i figurerna 1 och 2. Aluminiumbikakans bredd (W) ska vara 500 mm och dess längd (L) 250 mm (se figur 3).
2.1.1.2 Provningskroppen indelas i 2 rader. Den nedre raden ska vara 250 ± 3 mm hög, och 500 ± 2 mm djup efter förhandskrossningen (se punkt 2.1.2) och djupare än den övre raden med 60 ± 2 mm.
2.1.1.3 Blocken ska vara centrerade kring de sex zoner som definieras i figur 1 och varje block (inklusive ofullständiga celler) ska fullständigt täcka det område som definieras för varje zon).
2.1.2 Förhandskrossning
2.1.2.1 Förhandskrossningen ska utföras på ytan av den bikaka på vilken framplattorna anbringats.
2.1.2.2 Blocken 1, 2 och 3 ska före provningen krossas med 10 ± 2 mm på ovanytan så att de får ett djup på 500 ± 2 mm (figur 2).
2.1.2.3 Blocken 4, 5 och 6 ska före provningen krossas med 10 ± 2 mm på ovanytan så att de får ett djup på 440 ± 2 mm.
2.1.3 Materialegenskaper
2.1.3.1 Cellmåtten ska vara 19 mm ± 10 % för varje block (se figur 4).
2.1.3.2 Cellerna ska vara tillverkade av 3003-aluminium för den övre raden.
2.1.3.3 Cellerna ska vara tillverkade av 5052-aluminium för den nedre raden.
2.1.3.4 Aluminiumbikakeblocken ska bearbetas så att böjningskraftkurvan när de krossats statiskt (enligt det förfarande som definieras i punkt 2.1.4) ligger inom de intervall som definieras för vart och ett av de sex blocken i tillägg 1 till denna bilaga. Det bearbetade bikakematerial som används i de bikakeblock som ska användas för konstruktionen av barriären ska dessutom rengöras så att alla rester som kan ha bildats under bearbetningen av råmaterialet för bikakan avlägsnas.
2.1.3.5 Blockens vikt i varje tillverkningssats ska inte skilja sig mer än 5 % från blockmedelvikten för satsen i fråga.
2.1.4 Statiska provningar
2.1.4.1 Ett stickprov som tagits från varje tillverkningssats av bearbetad bikakekärna ska provas enligt det förfarande för statisk provning som beskrivs i punkt 5.
2.1.4.2 Kompressionskraften för varje provat block ska ligga inom de intervall för böjningskraften som definieras i tillägg 1. Intervallen för styrkan i den statiska böjningen definieras för varje block i barriären.
2.1.5 Dynamisk provning
2.1.5.1 Egenskaperna hos den dynamiska deformeringen när den ägt rum enligt protokollet beskrivs i punkt 6 i denna bilaga.
2.1.5.2 Avvikelse från de intervallgränser för böjningskraften som kännetecknar provningskroppens styvhet – som den definieras i tillägg 2 i denna bilaga – kan tillåtas, förutsatt att
2.1.5.2.1 avvikelsen inträffar efter islagets inledning och innan provningskroppens deformering är lika med 150 mm,
2.1.5.2.2 avvikelsen inte överstiger 50 % av den närmaste momentana föreskrivna intervallgränsen,
2.1.5.2.3 varje böjning motsvarande en avvikelse inte överstiger en böjning av 35 mm och att summan av dessa böjningar inte överstiger 70 mm (se tillägg 2 till denna bilaga),
2.1.5.2.4 den energisumma som härrör från avvikelser utanför intervallet inte överstiger 5 % av detta blocks bruttoenergi.
2.1.5.3 Blocken 1 och 3 ska vara identiska. Deras styvhet ska vara sådan att deras böjningskraftkurvor faller inom intervallen i figur 2a.
2.1.5.4 Blocken 5 och 6 ska vara identiska. Deras styvhet ska vara sådan att deras böjningskraftkurvor faller inom intervallen i figur 2d.
2.1.5.5 Styvheten i block 2 ska vara sådan att dess böjningskraftkurvor faller inom intervallen i figur 2b.
2.1.5.6 Styvheten i block 4 ska vara sådan att dess böjningskraftkurvor faller inom intervallen i figur 2c.
2.1.5.7 Provningskroppens böjningskraft i sin helhet ska falla inom intervallen i figur 2e.
2.1.5.8 Böjningskraftkurvorna ska kontrolleras genom en provning som beskrivs i detalj i punkt 6 i bilaga 5, och består av ett islag av en barriär mot en dynamometervägg med en hastighet av 35 ± 0,5 km/tim.
2.1.5.9 Den energi (1) som blocken 1 och 3 upptar under provningen ska vara lika med 9,5 ± 2 kJ för dessa block.
2.1.5.10 Den energi som blocken 5 och 6 upptar under provningen ska vara lika med 3,5 ± 1 kJ för dessa block.
2.1.5.11 Den energi som block 4 upptar ska vara lika med 4 ± 1 kJ.
2.1.5.12 Den energi som block 2 upptar ska vara lika med 15 ± 2 kJ.
2.1.5.13 Den totala energi som upptas under islaget ska vara lika med 45 ± 3 kJ.
2.1.5.14 Den maximala deformeringen av provningskroppen från den första kontaktpunkten, beräknad med integrering av accelerometrarna enligt punkt 6.6.3 i denna bilaga, ska vara lika med 330 ± 20 mm.
2.1.5.15 Den slutliga, kvarvarande, statiska deformeringen av provningskroppen uppmätt efter den dynamiska provningen på nivå B (figur 2) ska vara lika med 310 ± 20 mm.
2.2 Framplåtar
2.2.1 Geometriska egenskaper
2.2.1.1 Framplåtarna ska vara 1 500 ± 1 mm breda och 250 ± 1 mm höga. Tjockleken är 0,5 ± 0,06 mm.
2.2.1.2 När provningskroppen (definierad i figur 2) monterats ska dess totala mått vara: 1 500 ± 2,5 mm bred och 500 ± 2,5 mm hög.
2.2.1.3 Den nedre framplåtens övre kant och den övre framplåtens nedre kant ska ligga i linje med varandra inom 4 mm.
2.2.2 Materialegenskaper
2.2.2.1 Framplåtarna tillverkas av aluminium i serien AlMg2–AlMg3 med en utvidgning av ≥ 12 %, och en draghållfasthet av UTS ≥ 175 N/mm2.
2.3 Ryggplåt
2.3.1 Geometriska egenskaper
2.3.1.1 De geometriska egenskaperna ska överensstämma med figurerna 5 och 6.
2.3.2 Materialegenskaper
2.3.2.1 Ryggplåten ska bestå av en aluminiumplatta på 3 mm. Ryggplåten ska tillverkas av aluminium i serien AlMg2–AlMg3 med en hårdhet på mellan 50 och 65 HBS. I denna plåt ska hål borras för ventilation: placering, diameter och lutning visas i figurerna 5 och 7.
2.4 Placering av bikakeblocken
2.4.1 Bikakeblocken ska centreras på ryggplåtens perforerade zon (figur 5).
2.5 Bindning
2.5.1 För både fram- och ryggplåtarna ska maximalt 0,5 kg/m2 bindemedel jämnt anbringas direkt på framplåtens yta, vilket ger en maximal skikttjocklek av 0,5 mm. Det bindemedel som genomgående ska användas ska vara en tvåkomponentig polyuretan som Ciba Geigy XB5090/1 harts med härdaren XB5304 eller motsvarande.
2.5.2 För ryggplåten ska den minsta bindstyrkan vara 0,6 MPa, (87 psi), som provats enligt punkt 2.5.3.
2.5.3 Bindstyrkeprovningar:
2.5.3.1 Draghållfasthetsprov med flatsidan nedåt utförs med syftet att mäta bindemedlens vidhäftningshållfasthet enligt ASTM C297-61.
2.5.3.2 Provstycket ska vara 100 mm × 100 mm, och 15 mm tjockt och vidhäftat ett stickprov av utluftat ryggplåtsmaterial. Den använda bikakan ska vara representativ för provningskroppen, dvs. vara kemiskt etsad till en grad som motsvarar etsningen nära barriärens ryggplåt men inte ha blivit förhandskrossad.
2.6 Spårbarhet
2.6.1 Provningskropparna ska vara försedda med löpande tillverkningsserienummer, som är stämplade, etsade eller på annat sätt varaktigt anbringade, och från vilka de enskilda blockens tillverkningssatser och tillverkningsdatum kan fastställas.
2.7 Montering av provningskroppen
2.7.1 Monteringen på provningsvagnen ska utföras enligt figur 8. Vid monteringen ska sex M8-bultar användas, och ingenting får överstiga barriärens mått framför provningsvagnens hjul. Lämpliga mellanläggsbrickor ska användas mellan den nedre ryggplåtsflänsen och provningsvagnens framsida så att man undviker att ryggplåten böjs när monteringsbultarna dras åt.
3. VENTILATION
3.1 Gränsytan mellan provningsvagnen och fläktsystemet ska vara massiv, styv och platt. Fläktanordningen är en del av provningsvagnen och inte av den provningskropp som tillhandahålls av tillverkaren. Fläktanordningens geometriska egenskaper ska vara enligt figur 9.
3.2 Förfarande för montering av fläktanordningen.
3.2.1 Montera fläktanordningen på provningsvagnens framplåt.
3.2.2 Säkerställ att ett 0,5 mm tjockt stickmått inte på något ställe kan införas mellan fläktanordningen och provningsvagnens framsida. Om det uppstår ett avstånd som är större än 0,5 mm ska fläktramen ersättas eller justeras för att passa utan ett avståndav >0,5 mm.
3.2.3 Demontera fläktanordningen från provningsvagnens framsida.
3.2.4 Anbringa ett 1,0 mm tjockt lager av kork på provningsvagnens främre yta.
3.2.5 Montera åter fläktanordningen på provningsvagnens framsida och dra åt för att förhindra luftfickor.
4. PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE
Produktionsöverensstämmelsen ska kontrolleras enligt det förfarande som fastställs i tillägg 2 till överenskommelsen (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:
4.1 Tillverkaren ska vara ansvarig för förfarandet för produktionsöverensstämmelse och ska i detta syfte i synnerhet
4.1.1 säkerställa förekomsten av effektiva förfaranden så att produkternas kvalitet kan kontrolleras,
4.1.2 ha tillgång till den provningsutrustning som krävs för att man ska kunna kontrollera överensstämmelsen för varje produkt,
4.1.3 säkerställa att provningsresultaten registreras och att handlingarna hålls tillgängliga under tio år efter provningarna,
4.1.4 visa att de provade stickproven är ett tillförlitligt mått på tillverkningssatsens prestation (exempel på urvalsmetoder enligt tillverkningssatsproduktionen ges nedan),
4.1.5 analysera provningsresultaten för att verifiera och säkerställa såväl stabiliteten i barriärens egenskaper genom att beakta variationer i den industriella produktionen som temperatur, råmaterialets kvalitet, tiden för nedsänkning i kemikalier, kemisk koncentration, neutralisering osv. som kontrollen av det bearbetade materialet för att avlägsna alla rester från bearbetningen,
4.1.6 säkerställa att alla uppsättningar av stickprov eller provstycken som ger belägg för bristande överensstämmelse medför ytterligare urval och provningar. Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att återställa överensstämmelsen hos motsvarande produktion.
4.2 Tillverkarens certifieringsnivå ska minst motsvara standarden ISO 9002.
4.3 Lägsta villkor för kontroll av tillverkningen: Avtalsinnehavaren ska säkerställa kontrollen av överensstämmelsen genom att använda de metoder som beskrivs nedan.
4.4 Exempel på stickprovsurval efter tillverkningssats
4.4.1 Om flera exemplar av en blocktyp tillverkas av ett ursprungligt block av aluminiumbikaka och alla behandlas i samma behandlingsbad (parallell tillverkning) kan ett av dessa exemplar väljas som stickprov förutsatt att man ser till att säkerställa att behandlingen företas i samma utsträckning på alla block. Om så inte är fallet kan det bli nödvändigt att välja mer än ett stickprov.
4.4.2 Om ett begränsat antal likadana block (t.ex. 3–20) behandlas i samma bad (serieproduktion) ska det första och sista block som bearbetats i en tillverkningssats och där alla tillverkats av samma ursprungliga block av aluminiumbikaka, tas som representativa stickprov. Om det första stickprovet överensstämmer med kraven men inte det sista kan det bli nödvändigt att ta ytterligare stickprov tidigare i tillverkningen tills ett överensstämmande stickprov erhålls. Endast block som tagits mellan dessa stickprov ska anses som typgodkända.
4.4.3 När erfarenhet en gång vunnits av tillverkningskontrollens enhetlighet kan det bli möjligt att kombinera båda tillvägagångssätten för stickprovstagning så att mer än en grupp av parallell tillverkning kan anses som en tillverkningssats, förutsatt att stickproven från de första och sista tillverkningsgrupperna överensstämmer.
5. STATISKA PROVNINGAR
5.1 Ett eller flera stickprov (enligt tillverkningssatsmetoden) som tagits från varje tillverkningssats av bearbetad bikakekärna ska provas enligt följande provningsförfarande:
5.2 Stickprovsstorleken för den aluminiumbikaka som ska provas statiskt ska vara av ett normalt provningskroppsblocks storlek, dvs. 250 mm × 500 mm × 440 mm för den övre raden och 250 mm × 500 mm × 500 mm för den nedre raden.
5.3 Stickproven ska sammanpressas mellan två parallella belastningsplattor som är minst 20 mm större än blockets tvärprofil.
5.4 Kompressionshastigheten ska vara 100 mm/min med en tolerans på 5 %.
5.5 Uppgiftsinsamlingen för den statiska kompressionen ska utföras på minst 5 Hz.
5.6 Den statiska provningen ska fortgå tills blockkompressionen är minst 300 mm för blocken 4–6 och 350 mm för blocken 1–3.
6 DYNAMISKA PROVNINGAR
För var hundrade barriärframsida som tillverkas ska tillverkaren utföra en dynamisk provning mot en dynamometervägg som stöds av en fast, styv barriär enligt den metod som beskrivs nedan.
6.1 Installering
6.1.1 Provningsyta
6.1.1.1 Provningsytan ska vara tillräckligt stor för att ge plats åt den mobila deformerbara barriärens framkörningsbana, den styva barriären och den tekniska utrustning som krävs för provningen. Den sista delen av framkörningsbanan ska minst 5 m före den styva barriären vara horisontell, plan och jämn.
6.1.2 Den fasta, styva barriären och dynamometerväggen
6.1.2.1 Den styva väggen ska bestå av ett armerat betongblock som är minst 3 m brett och minst 1,5 m högt. Den styva väggens tjocklek ska vara sådan att den väger minst 70 ton.
6.1.2.2 Framsidan ska vara vertikal, vinkelrät mot framkörningsbanans axel och försedd med sex plattor för belastningsceller som var och en är i stånd att mäta den totala belastningen på lämpligt block på den mobila deformerbara barriärens provningskropp vid kollisionstillfället. Mittpunkterna på belastningscellsplattornas islagsområden ska ligga i linje med mittpunkterna på de sex islagszonerna på den mobila deformerbara barriärens framsida. Deras kanter ska med en tolerans på 20 mm gå fria från angränsande områden så att islagszonerna inom toleransen för den mobila deformerbara barriärens islagsinställning inte kommer i kontakt med angränsande islagsplattors områden. Mätarnas montering och plattornas ytor ska överensstämma med de krav som fastställs i bilagan till standarden ISO 6487:1987.
6.1.2.3 Ett ytskydd som innehåller en plywoodskiva (tjocklek 12 ± 1 mm) anbringas på varje belastningscellsplatta så att den inte inverkar menligt på svaren från givaren.
6.1.2.4 Den styva väggen ska antingen förankras i marken eller placeras på marken med, om så krävs, ytterligare spärranordningar för att begränsa dess böjning. En styv vägg (på vilken belastningscellerna är anbringade) som har avvikande egenskaper men som ger minst lika avgörande resultat får användas.
6.2 Den mobila deformerbara barriärens framdrivning
Vid kollisionstillfället ska den mobila deformerbara barriären inte längre påverkas av någon ytterligare styr- eller framdrivningsanordning. Den ska nå hindret med en kurs som är vinkelrät mot dynamometerväggens framsida. Islagsinställningen ska vara inom en noggrannhet av 10 mm.
6.3 Mätinstrument
6.3.1 Hastighet
Kollisionshastigheten ska vara 35 ± 0,5 km/tim och det instrument som används för att registrera hastigheten vid islaget ska mäta med en noggrannhet av 0,1 %.
6.3.2 Belastningar
Mätinstrumenten ska uppfylla kraven i ISO 6487:1987, med följande bestämningar:
Kanalfrekvensklass för alla block
:
60 Hz.
Kanalomfångsklass för block 1 och 3
:
200 kN.
Kanalomfångsklass för block 4, 5 och 6
:
100 kN.
Kanalomfångsklass för block 2
:
200 kN.
6.3.3 Acceleration
6.3.3.1 Accelerationen i den längsgående riktningen ska mätas på tre olika ställen på provningsvagnen, ett i mitten och ett på varje sida, på ställen som inte är utsatta för böjning.
6.3.3.2 Accelerometern i mitten ska placeras högst 500 mm från den mobila deformerbara barriärens tyngdpunkt och ska ligga i ett vertikalt längsgående plan som befinner sig högst ±10 mm från den mobila deformerbara barriärens tyngdpunkt.
6.3.3.3 Sidoaccelerometrarna ska ligga på samma nivå ± 10 mm och på samma avstånd från den mobila deformerbara barriärens framsida ± 20 mm.
6.3.3.4 Instrumenten ska uppfylla kraven i ISO 6487:1987 med följande bestämningar:
Kanalfrekvensklass 1 000 Hz (före integrering).
Kanalomfångsklass 50 g.
6.4 Allmänna bestämmelser för barriären
6.4.1 De enskilda egenskaperna hos varje barriär ska överensstämma med punkt 1 i denna bilaga och ska registreras.
6.5 Allmänna bestämmelser för provningskroppen
6.5.1 En provningskropps lämplighet när det gäller kraven för dynamisk provning ska bekräftas när resultaten från de sex belastningscellsplattorna var och en avger signaler som överensstämmer med de krav som anges i denna bilaga.
6.5.2 Provningskropparna ska vara försedda med löpande tillverkningsserienummer, som är stämplade, etsade eller på annat sätt varaktigt anbringade, och från vilka de enskilda blockens tillverkningssatser och tillverkningsdatum kan fastställas.
6.6 Förfarande för databehandling
6.6.1 Rådata: Vid tidpunkten T = T0 ska alla kompensationer vara avlägsnade från data. Den metod med vilken kompensationer avlägsnas ska registreras i provningsrapporten.
6.6.2 Filtrering
6.6.2.1 Rådata ska filtreras före behandling/beräkningar.
6.6.2.2 Accelerometerdata för integrering ska filtreras med kanalfrekvensklass 180, ISO 6487:1987.
6.6.2.3 Accelerometerdata för impulsberäkningar ska filtreras med kanalfrekvensklass 60, ISO 6487:1987.
6.6.2.4 Belastningscellsdata ska filtreras med kanalfrekvensklass 60, ISO 6487:1987.
6.6.3 Beräkning av den mobila deformerbara barriärens ytböjning.
6.6.3.1 Accelerometerdata från alla tre accelerometrarna enskilt (efter filtrering med kanalfrekvensklass 180) ska integreras två gånger med syftet att erhålla böjningen hos barriärens deformerbara beståndsdel.
6.6.3.2 De inledande villkoren för böjning är följande:
6.6.3.3 Böjningen vid den mobila deformerbara barriärens vänstra sida, i dess mittlinje och vid dess högra sida ska markeras med beaktande av tiden.
6.6.3.4 Den största böjning som beräknats från var och en av de tre accelerometrarna ska ligga inom 10 mm. Om så inte är fallet ska man avlägsna det avvikande värdet och kontrollera skillnaden mellan den böjning som beräknats från de båda återstående accelerometrarna för att säkerställa att den ligger inom 10 mm.
6.6.3.5 Om böjningarna såsom de uppmätts av accelerometrarna på vänster sida, höger sida och på mittlinjen ligger inom 10 mm, ska böjningen på barriärens framsida beräknas med hjälp av medelaccelerationen från de tre accelerometrarna.
6.6.3.6 Om böjningen från endast två accelerometrar uppfyller kravet på 10 mm, ska böjningen på barriärens framsida beräknas med hjälp av medelaccelerationen från dessa två accelerometrar.
6.6.3.7 Om de böjningar som beräknats från alla tre accelerometrarna (vänster sida, höger sida och på mittlinjen) INTE faller inom de föreskrivna 10 mm, ska man se över rådata för att avgöra orsakerna till en så stor variation. I detta fall ska det enskilda provningslaboratoriet avgöra vilka accelerometerdata man ska använda för att avgöra den mobila deformerbara barriärens böjning men om ingen av accelerometeravläsningarna kan användas, ska i detta fall certifieringsprovningen upprepas. En fullständig förklaring ska ingå i provningsrapporten.
6.6.3.8 Genom att kombinera data för medelvärdet av tiden för böjningen med data för tiden för belastningen på belastningscellsväggen erhåller man resultatet av kraften i böjningen för varje block.
6.6.4 Energiberäkning
Den energi som upptas av varje block och av hela framsidan på den mobila deformerbara barriären ska beräknas till och med tidpunkten för barriärens största böjning med hjälp av formeln
där
t0
är tidpunkten för den första kontakten,
t1
är tidpunkten när provningsvagnen kommer i viloläge, dvs. där u = 0,
s
är den böjning i provningsvagnens deformerbara beståndsdel som beräknas enligt punkt 6.6.3.
6.6.5 Kontroll av data för den dynamiska kraften
6.6.5.1 Jämför den totala impulsen I beräknad genom integrering av den totala kraften under kontaktperioden med ändringen av rörelsemängd under denna period (M*)V).
6.6.5.2 Jämför den totala energiförändringen med förändringen i den mobila deformerbara barriärens kinetiska energi enligt formeln
där Vi är islagshastigheten och M den mobila deformerbara barriärens hela massa.
Om ändringen av rörelsemängden (M*)V) inte är lika med den totala impulsen (I) ± 5 %, eller om den totala förbrukade energin (E En) inte är lika med den kinetiska energin EK ± 5 % ska provningsresultaten undersökas så att man kan avgöra orsaken till detta fel.
Anmärkning: Skruvhålen i den nedre flänsen får vidgas till skåror enligt nedan om iskruvningen behöver underlättas, förutsatt att gripförmågan förblir så god att delarna inte lossnar från varandra under hela kollisionsprovningen.
Fläktanordningen är en konstruktion tillverkad av en platta som är 5 mm tjock och 20 mm bred. Endast de vertikala plattorna är perforerade med nio hål om 8 mm så att luften kan cirkulera horisontellt.
Plattor (50*50*4 mm) med vilka anordningen fästs på provningsvagnen med M8-skruvar.
50 mm mellan 2 plattor
Sett från sidan
Vertikala stöd sett från sidan
Tvärsnitt
Tjocklek: 20 mm
Sett framifrån
(1) De energimängder som anges är de som upptas i systemet när den utsträckning i vilken provningskroppen krossas är som störst.
(2) Alla mått anges i millimeter. Toleranserna för blockens mått kompenserar för svårigheter vid mätningen av en beskuren aluminiumbikaka. Toleransen för provningskroppens genomgående mått är lägre än toleransen för de enskilda blocken eftersom man kan justera bikakeblocken, med överlappning om så krävs, för att behålla ett närmare definierat mått på islagsytan.
Tillägg 1
BÖJNINGSKRAFTSKURVOR FÖR STATISKA PROVNINGAR
Figur 1a
Blocken 1 och 3
Kraft (kN)
Böjning (cm)
Figur 1b
Ruta 2
Böjning (cm)
Kraft (kN)
Figur 1c
Ruta 4
Böjning (cm)
Kraft (kN)
Figur 1d
Blocken 5 och 6
Kraft (kN)
Böjning (cm)
Tillägg 2
BÖJNINGSKRAFTSKURVOR FÖR DYNAMISKA PROVNINGAR
Figur 2a
Blocken 1 och 3
Böjning (cm)
Kraft (kN)
Figur 2b
Ruta 2
Böjning (cm)
Kraft (kN)
Figur 2c
Ruta 4
Böjning (cm)
Kraft (kN)
Figur 2d
Blocken 5 och 6
Böjning (cm)
Kraft (kN)
Figur 2e
Blocken totalt
Böjning (cm)
Kraft (kN)
Tillägg 3
INSPEKTION AV DEN MOBILA DEFORMERBARA BARRIÄREN
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Detta tillägg innehåller en föreskrift för inspektion av den mobila deformerbara barriären. Typgodkännandemyndigheten ska ansvara för att den deformerbara, rörliga barriären uppfyller specifikationerna vid en provning mot en dynamometrisk väg som uppbärs av en fast, stel barriär.
2. INSTALLERING
2.1 Provningsyta
Provningsområdet ska vara tillräckligt stort för att rymma framkörningsbanan för den deformerbara, rörliga barriären, den styva barriären och nödvändig teknisk utrustning för provningen. Den sista delen av körbanan, åtminstone 5 m före den styva barriären, ska vara horisontell, plan och jämn.
2.2 Den fasta, styva barriären och dynamometerväggen
2.2.1 Den styva barriären ska bestå av ett armerat betongblock som är minst 3 m brett framtill och minst 1,5 m högt. Den styva barriärens tjocklek ska vara sådan att den väger minst 70 ton. Framsidan ska vara lodrät och vinkelrät mot framkörningsbanans axel och täckt av belastningsceller som är i stånd att mäta den totala belastningen på varje block på den mobila deformerbara barriärens provningskropp vid kollisionstillfället. Islagsplattornas centrum ska ligga i linje med motsvarande centrum på den valda deformerbara, rörliga barriären. Deras kanter ska med en tolerans på 20 mm gå fria från angränsande områden. Mätarnas montering och plattornas ytor ska överensstämma med de krav som fastställs i bilagan till ISO 6487:1987. Om ett ytskydd används får detta inte störa avkännarnas känslighet.
2.2.2 Den styva barriären ska antingen vara förankrad i marken eller placerad på marken med, om så krävs, extra stoppanordningar som begränsar dess förskjutning. En styv barriär försedd med belastningsceller som har andra egenskaper kan också användas, förutsatt att resultaten blir åtminstone lika tillförlitliga.
3. DEN MOBILA DEFORMERBARA BARRIÄRENS FRAMDRIVNING
Vid kollisionstillfället ska den mobila deformerbara barriären inte längre påverkas av någon ytterligare styr- eller framdrivningsanordning. Det ska träffa hindret i en bana som är vinkelrät mot kollisionsbarriären. Islagsinställningen ska vara inom en noggrannhet av 10 mm.
4. MÄTINSTRUMENT
4.1 Hastighet
Islagshastigheten ska vara 35 + 2 – 2 km/tim. Det instrument som ska mäta hastigheten i kollisionsögonblicket får inte ha en mätavvikelse på mer än 1 %.
4.2 Belastningar
Mätinstrumenten ska uppfylla kraven i ISO 6487:1987 med följande bestämningar:
Kanalfrekvensklass för alla block
=
60 Hz
Kanalomfångsklass för block 1 och 3
=
120 kN
Kanalomfångsklass för block 4, 5 och 6
=
60 kN
Kanalomfångsklass för block 2
=
140 kN
4.3 Acceleration
Accelerationen i längdriktningen ska mätas i ett område som inte är utsatt för deformation. Instrumenten ska uppfylla kraven i ISO 6487:1987 med följande bestämningar:
Kanalfrekvensklass 1 000 Hz (före integrering)
CFC 60 Hz (efter integration)
Kanalomfångsklass 50 g
5. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR BARRIÄREN
5.1 De enskilda egenskaperna hos varje barriär ska överensstämma med punkt 1 i bilaga 5 och ska registreras.
6. ALLMÄN BESKRIVNING AV PROVNINGSKROPPENS TYP
6.1 En provningskropps lämplighet ska bekräftas när resultaten från de sex belastningscellerna var och en avger signaler som överensstämmer med de krav som anges i punkt 2.2 i tillägg 5 vid registrering.
6.2 Provningskroppar ska vara försedda med löpande tillverkningsnummer och med tillverkningsdatum.
BILAGA 6
TEKNISK BESKRIVNING AV SIDOKOLLISIONSPROVNINGSDOCKAN
1. ALLMÄNT
1.1 Den sidokollisionsprovningsdocka som föreskrivs i dessa föreskrifter, inklusive instrumentering och kalibrering, beskrivs i tekniska ritningar och i en användarhandledning (1).
1.2 Sidokollisionsprovningsdockans mått och vikt motsvarar en vuxen man i den 50:e percentilen utan underarmar.
1.3 Sidokollisionsprovningsdockan består av ett metall- och plastskelett, täckt av mjukdelsefterliknande gummi, plast och skum.
2. KONSTRUKTION
2.1 För en översikt över sidokollisionsprovningsdockan se figur 1 för uppbyggnaden och förteckningen över beståndsdelar i tabell 1 i denna bilaga.
2.2 Huvud
2.2.1 Huvudet visas som del 1 i figur l i denna bilaga.
2.2.2 Huvudet består av ett aluminiumskal, täckt av ett böjligt vinylmembran. I skalet finns ett hålrum som rymmer treaxliga accelerometrar och ballast.
2.2.3 Vid kopplingen mellan huvud och nacke är en ballastcell inbyggd. Denna del kan ersättas med en belastningscell för övre nacke.
2.3 Nacke
2.3.1 Nacken visas som del 2 i figur 1 i denna bilaga.
2.3.2 Nacken består av en huvud-/nackkoppling, en nack-/bröstkorgskoppling och en mittsektion som förenar de båda kopplingarna med varandra.
2.3.3 Huvud-/nackkopplingen (del 2a) och nack-/bröstkorgskopplingen (del 2c) består båda av två aluminiumskivor som är förenade med hjälp av en halvsfärisk skruv och åtta gummibuffertar.
2.3.4 Den cylinderformade mittsektionen (del 2b) är tillverkad av gummi. På bägge sidor är en aluminiumskiva tillhörande kopplingarna infälld i gummidelen.
2.3.5 Nacken är monterad på det nackfäste som visas som del 2d i figur 1 i denna bilaga. Detta fäste kan om så önskas ersättas med en belastningscell för lägre nacke.
2.3.6 Vinkeln mellan nackfästets båda sidor är 25°. Då axelblocket lutar 5° bakåt blir vinkeln mellan nacken och bålen 20°.
2.4 Axel
2.4.1 Axeln visas som del 3 i figur 1 i denna bilaga.
2.4.2 Axeln består av en axellåda, två nyckelben och en axelkåpa i skum.
2.4.3 Skulderblocket (del 3a) består av ett distansblock av aluminium, en aluminiumplatta ovanpå och en aluminiumplatta under detta block. Bägge plattorna är belagda med polytetrafluoreten (PTFE).
2.4.4 Nyckelbenen (del 3b), i gjuten polyuretan (PU), är konstruerade för att röra sig över distansstycket. Nyckelbenen hålls i neutralt läge med två elastiska remmar (del 3c) som är fastspända i axellådans baksida. Den yttre kanten på båda nyckelbenen innehåller en anordning som möjliggör standardlägen för armarna.
2.4.5 Axelkåpan (del 3d) är tillverkad av polyuretanskum med låg densitet och är anbringad på axellådan.
2.5 Bröstkorg
2.5.1 Bröstkorgen visas som del 4 i figur l i denna bilaga.
2.5.2 Bröstkorgen består av en styv bröstryggsinsats och tre identiska revbensenheter.
2.5.3 Bröstryggslådan (del 4a) är tillverkad av stål. På baksidan är ett distansstycke av stål och en krökt ryggplåt av polyuretan (PU) monterad (del 4b).
2.5.4 Bröstryggslådans översida lutar 5° bakåt.
2.5.5 På bröstrygglådans lägre sida är en T12-belastningscell eller ballastcell (del 4j) monterad.
2.5.6 En revbensenhet (del 4c) består av en revbensbåge av stål, täckt av mjukdelsefterliknande öppencelligt polyuretanskum (del 4d), ett linjärt ledsystem (del 4e) som förenar revbenet och bröstryggslådan, en hydraulisk dämpare (del 4f) och en styv dämpningsfjäder (del 4g).
2.5.7 Det linjära ledsystemet (del 4e) låter den känsliga sidan av revbensbågen (del 4d) böjas av från bröstrygglådan (del 4a) och den icke-känsliga sidan. Ledsystemet är försett med linjära nållager.
2.5.8 I ledsystemet finns en inställningsfjäder (del 4h).
2.5.9 En förskjutningsgivare (del 4i) kan monteras på den del av ledsystemet som sitter på bröstrygglådan (del 4e) och anslutas till den yttre änden av ledsystemet på revbenets känsliga sida.
2.6 Armar
2.6.1 Armarna visas som del 5 i figur 1 i denna bilaga.
2.6.2 Armarna har ett plastskelett, täckt av en mjukdel av polyuretan (PU) och en hud av polyvinylklorid (PVC). Mjukdelen består av en överdel i högdensitetspolyuretan och en nederdel i polyuretanskum.
2.6.3 Axel/armleden medger fasta armlägen med 0°, 40° och 90° i förhållande till bröstkorgslinjen.
2.6.4 Axel/armleden medger endast böjnings/sträckningsrotation.
2.7 Ländryggrad
2.7.1 Ländryggen visas som del 6 i figur 1 i denna bilaga.
2.7.2 Ländryggen består av en solid gummicylinder med två kopplingsplattor av stål i varje ända och en stålkabel inne i cylindern.
2.8 Buk
2.8.1 Buken visas som del 7 i figur 1 i denna bilaga.
2.8.2 Buken består av en stel central del och en skumbeläggning.
2.8.3 Bukens mittdel är ett gjutstycke i metall (del 7A). En täckplatta är monterad ovanpå gjutstycket.
2.8.4 Beläggningen (del 7b) är tillverkad av polyuretanskum. En böjd gummiplatta som är fylld med blykulor är från båda sidor införd i skumöverdraget.
2.8.5 Mellan skumbeläggningen och det styva gjutgodset på bukens båda sidor kan antingen tre kraftgivare (del 7c) eller tre icke-mätande ballastenheter monteras.
2.9 Bäcken
2.9.1 Bäckenet visas som del 8 i figur 1 i denna bilaga.
2.9.2 Bäckenet består av ett korsbensblock, två höftbensutskott, två höftledssystem och en skumbeläggning som simulerar mjukdel.
2.9.3 Korsbenet (del 8a) består av ett viktinställt metallblock och en metallplatta monterad ovanpå blocket. I blockets baksida finns ett urtag som ska underlätta anbringandet av instrument.
2.9.4 Höftbensutskotten (del 8b) är tillverkade av polyuretan.
2.9.5 Höftledssystemen (del 8c) är sammansatta av ståldelar. De består av ett övre lårbensblock och en kulled kopplad till en axel genom dockans H-punkt.
2.9.6 Mjukdelssystemet (del 8d) är tillverkat av en hud av polyvinylklorid fylld med polyuretanskum. Vid H-punkten är huden ersatt av ett block av öppencelligt polyuretanskum (del 8e) förstärkt med en stålplatta som i sin tur är fastsatt i höftbensutskottet med ett axelstöd som går genom kulleden.
2.9.7 Höftbensutskotten är fästa på korsbensblockets baksida och förenade vid blygdbenssymfysen genom en kraftgivare (del 8f) eller en ballastgivare.
2.10 Ben
2.11 Benen visas som del 9 i figur 1 i denna bilaga.
2.11.1 Benen består av ett metallskelett, täckt av ett mjukdelsefterliknande polyuretanskum och en hud av polyvinylklorid.
2.11.2 Ett gjutstycke av högdensitetspolyuretan med hud av polyvinylklorid representerar lårens mjukdelar.
2.11.3 Knä- och ankellederna medger endast böjnings-/sträckningsrörelse.
2.12 Överdrag
2.12.1 Överdraget visas inte i figur 1 i denna bilaga.
2.12.2 Överdraget är tillverkat av gummi och täcker axlar, bröstkorg, armarnas övre delar, buk och ländrygg samt övre delen av bäckenet.
Figur 1
Sidokollisionsdockans uppbyggnad
Sett framifrån
Sett framifrån
Sett uppifrån
Sett från sidan
Sett uppifrån
Sett framifrån
Sett från sidan
Sett framifrån
Tabell 1
Sidokollisionsdockans delar (se figur 1)
Del
Nr
Beskrivning
Nummer
1
Huvud
1
2
Nacke
1
2a
Huvud-nackkoppling
1
2b
Central del
1
2c
Nacke-bröstkorgskoppling
1
2d
Nackfäste
1
3
Axel
1
3a
Axellåda
1
3b
Nyckelben
2
3c
Elastiskt band
2
3d
Axelkåpa av skum
1
4
Bröstkorg
1
4a
Bröstrygg
1
4b
Ryggplåt (krökt)
1
4c
Revbensenhet
3
4d
Mjukdelstäckt revbensbåge
3
4e
Pistong med cylinder
3
4f
Dämpare
3
4g
Styv dämparfjäder
3
4h
Inställningsfjäder
3
4i
Böjningsgivare
3
4j
T12-belastningscell eller ballastcell
1
5
Arm
2
6
Ländryggrad
1
7
Buk
1
7a
Centralt gjutstycke
1
7b
Mjukdelsöverdrag
1
7c
Kraftgivare
3
8
Bäcken
1
8a
Korsbensblock
1
8b
Höftbensutskott
2
8c
Höftledssystem
2
8d
Mjukdelsöverdrag
1
8e
H-punktsskumblock
2
8f
Kraftgivare eller ballastcell
1
9
Ben
2
10
Överdrag
1
3. PROVNINGSDOCKANS MONTERING
3.1 Huvud-nacke
3.1.1 Det vridmoment som krävs för de halvsfäriska skruvarna för montering av nacken är 10 Nm.
3.1.2 Huvudet och den övre nackbelastningscellen monteras på nackens huvud-/nackkopplingsplatta med fyra skruvar.
3.1.3 Nackens nack-/bröstkorgskopplingsplatta monteras på nackfästet med fyra skruvar.
3.2 Nacke-axel-bröstkorg
3.2.1 Nackfästet monteras på axelblocket med fyra skruvar.
3.2.2 Axelblocket monteras på bröstrygglådans översida med tre skruvar.
3.3 Axel-arm
3.3.1 Armarna monteras på axelns nyckelben med en skruv och ett axellager. Skruven ska dras åt så att armen hålls fast med en kraft på 1–2 g kring leden.
3.4 Bröstkorg-ländrygg-buk
3.4.1 Monteringsriktningen för bröstkorgens revbensenheter ska anpassas till den kollisionssida som krävs.
3.4.2 En ländryggsadapter monteras på T12-belastningscellen eller ballastcellen på ländryggens nedre del med två skruvar.
3.4.3 Ländryggsadaptern monteras på ländryggens ovansida med fyra skruvar.
3.4.4 Den övre flänsen på bukens mittgjutstycke spänns fast mellan ländryggsadaptern och ländryggens topplatta.
3.4.5 Bukkraftgivarnas placering anpassas till den islagssida som krävs.
3.5 Ländrygg-bäcken-ben
3.5.1 Ländryggen monteras på korsbensblockets täckplatta med tre skruvar. Om den lägre ländryggsbelastningscellen används, ska fyra skruvar användas.
3.5.2 Ländryggens bottenplatta monteras på bäckenets korsbensblock med tre skruvar.
3.5.3 Benen fästs vid det höftledsystemets övre lårbensfäste med en skruv.
3.5.4 Knä- och ankellänkarna i benen kan ställas in så att en fasthållningskraft på 1–2 g erhålls.
4. HUVUDDRAG
4.1 Vikt
4.1.1 Vikterna för provningsdockans viktigaste beståndsdelar framläggs i tabell 2 i denna bilaga.
Tabell 2
Vikter för dockans beståndsdelar
Del
(kroppsdel)
Vikt
(kg)
Tolerans
± (kg)
Huvudsakliga beståndsdelar
Huvud
4,0
0.2
Fullständigt huvud inklusive treaxlig accelerometer och belastningscell för övre nacke eller ballastcell
Nacke
1,0
0,05
Nacke, exkl. nackfäste
Bröstkorg
22,4
1,0
Nackfäste, axelkåpa, axel, armfästbultar, rygglåda, bröstkorgsryggplåt, revbensenheter, böjningsgivare för revben, belastningscell eller ballastcell för bröstkorg, T12-belastningscell eller ballastcell, bukens mittgjutstycke, bukkraftgivare, 2/3 av överdrag
Arm (varje)
1,3
0.1
Överarm, inklusive armlägesplatta (varje)
Buk och ländrygg
5,0
0,25
Bukmjukdelsöverdrag och ländrygg
Bäcken
12,0
0,6
Korsbensblock, monteringsplatta för ländrygg, höftkulleder, övre lårbensfästen, höftbensutskott, blygdbenskraftgivare, mjukdelsöverdrag för bäcken, 1/3 av överdrag
Ben (varje)
12,7
0,6
Fot, underben och lår samt mjukdelsöverdrag upp till övre lårbenet (varje)
Dockan totalt
72,0
1,2
4.2 Viktigaste mått
4.2.1 Grundmått (inklusive överdrag) för provningsdockan för sidokollision vilka anges i figur 2 i denna bilaga återfinns i tabell 3 i denna bilaga.
Dimensionerna ska mätas utan överdraget.
Figur 2
Uppgifter om provningsdockans grundmått
(Se tabell 3)
H-punkten
Observera: Dimensionerna ska mätas utan överdraget.
Tabell 3
Provningsdockans grundmått
Nr
Parameter
Mått (mm)
1
Sitthöjd
909 ± 9
2
Säte till axelled
565 ± 7
3
Säte till bröstrygglådans nedre yta
351 ± 5
4
Säte till höftled (bultens mittlinje)
100 ± 3
5
Fotsula till säte, sittande
442 ± 9
6
Huvudets bredd
155 ± 3
7
Axel/armbredd
470 ± 9
8
Bröstkorgens bredd
327 ± 5
9
Bukens bredd
290 ± 5
10
Bäckenets bredd
355 ± 5
11
Huvudets djup
201 ± 5
12
Bröstkorgens djup
276 ± 5
13
Bukens djup
199 ± 5
14
Bäckenets djup
240 ± 5
15
Stussens baksida till höftled (bultens mittlinje)
155 ± 5
16
Stussens baksida till knänas framsida
606 ± 9
5. CERTIFIERING AV PROVNINGSDOCKA
5.1 Islagssida
5.1.1 Beroende på vilken sida av fordonet som ska träffas av islaget, ska provningsdockans delar certifieras på den vänstra sidan eller på den högra.
5.1.2 Provningsdockans konfiguration med avseende på revbensenheternas monteringsriktning och bukkraftgivarnas placering ska anpassas efter den sida som islaget träffar.
5.2 Mätutrustning
5.2.1 Alla instrument ska kalibreras i enlighet med den dokumentation som anges i punkt 1.1 i denna bilaga
5.2.2 Alla instrumentkanaler ska uppfylla standarderna ISO 6487:2000 eller SAE J211 (mars 1995) för datakanalregistering.
5.2.3 För att kraven i dessa föreskrifter ska uppfyllas krävs minst följande tio kanaler:
Huvudaccelerationer (3).
Förskjutning av revben (3).
Bukbelastningar (3).
Belastning på blygdsymfysen (1).
5.2.4 Dessutom finns följande antal valfria instrumentkanaler (38) tillgängliga:
Belastning på övre nacke (6).
Belastning på lägre nacke (6).
Belastning på nyckelben (3).
Belastning på bröstryggplåt (4).
T1-accelerationer (3).
T12-accelerationer (3).
Revbensaccelerationer (6, två på varje revben).
T12-ryggradsbelastning (4).
Belastning på lägre ländrygg (3).
Bäckenaccelerationer (3).
Lårbensbelastningar (6).
Ytterligare fyra lägesangivelsekanaler finns tillgängliga valfritt:
Bröstkorgsrotationer (2).
Bäckenrotationer (2).
5.3 Okulärbesiktning
5.3.1 Alla delar av provningsdockan ska okulärbesiktigas så att de inte är skadade och ska om så krävs ersättas före certifieringsprovningen.
5.4 Allmän provningsuppställning
5.4.1 I figur 3 i denna bilaga visas provningsuppställning för alla certifieringsprovningar på sidokollisionsdockan.
5.4.2 Uppställning och förfarande för certifieringsprovning ska överensstämma med kraven i den dokumentation som anges i punkt 1.1.
5.4.3 Provningarna på huvud, nacke, bröstkorg och ländrygg utförs på delsystem av provningsdockan.
5.4.4 Provningarna på axel, buk och bäcken utförs på den kompletta provningsdockan (utan överdrag, skor och underkläder). Vid dessa provningar är provningsdockan placerad på en plan yta med två folier av polytetrafluoreten (PTFE) med en tjocklek av högst 2 mm, som placerats mellan provningsdockan och ytan.
5.4.5 Alla delar som ska certifieras ska före en provning förvaras i provningsrummet under minst fyra timmar vid en temperatur av mellan 18 och 22 °C och en relativ fuktighet på mellan 10 och 70 % före provningen.
5.4.6 Tiden mellan två certifieringsprovningar av samma del bör vara minst 30 min.
5.5 Huvud
5.5.1 Huvuddelsystemet, inklusive ballastcellen för övre nacke, ska certifieras genom fallprovning från 200 ± 1 mm på en flat, stel islagsyta.
5.5.2 Vinkeln mellan islagsytan och huvudets mittsagittal ska vara 35 ± 1° för att medge ett islag på huvudets ovansida (detta kan göras med hjälp av en sele eller ett huvudfallsstöd med en vikt på 0,075 ± 0,005 kg).
5.5.3 Huvudets högsta accelerationsresultat, filtrerad med kanalfrekvensklass 6487 enligt ISO 1000:2000 ska vara mellan 100 g och 150 g.
5.5.4 Man kan justera huvudets prestanda så att det uppfyller kravet, genom att ändra friktionsegenskaperna för mjukdels/kraniekopplingen (t.ex. genom smörjning med talkpuder eller polytetrafluoretensprej).
5.6 Nacke
5.6.1 Nackens huvud/nackkoppling är monterad på en särskild certifieringshuvudform med en vikt av 3,9 ± 0,05 kg (se figur 6), med hjälp av en 12 mm tjock kopplingsplåt med en vikt på 0,205 ± 0,05 kg.
5.6.2 Huvudformen och halsen monteras upp och ned i nedre delen av en böjlig nackpendel (2) som medger förflyttning av anordningen sidledes.
5.6.3 Nackpendeln ska vara utrustad med en enaxlig accelerometer i enlighet med specifikationerna för nackpendeln (se figur 5).
5.6.4 Nackpendeln ska tillåtas falla fritt från en höjd som valts för att pendeln ska uppnå en islagshastighet av 3,4 ± 0,1 m/s, uppmätt vid pendelaccelerometerns placering.
5.6.5 Nackpendeln ska bromsas in från islagshastigheten till noll genom en lämplig anordning (3), enligt nackpendelns specifikation (se figur 5), vilket ger en hastighetsändring över tid som befinner sig inom det område som anges i figur 7 och tabell 4 i denna bilaga. Alla kanaler ska registreras enligt datakanalkraven i ISO 6487:2000 eller SAE J211 (mars 1995) och filtreras digitalt med kanalfrekvensklass 180 enligt ISO 6487:2000 eller SAE J211:1995. Pendelns inbromsning ska filtreras med kanalfrekvensklass 60, ISO 6487:2000 eller SAE J211:1995.
Tabell 4
Pendelns område för hastighetsförändring över tid vid nackcertifiering
Övre gräns Tid (s)
Hastighet (m/s)
Nedre gräns Tid (s)
Hastighet (m/s)
0,001
0.0
0
– 0,05
0,003
– 0,25
0,0025
– 0,375
0,014
– 3,2
0,0135
– 3,7
0,017
– 3,7
5.6.6 Huvudformens största böjningsvinkel i förhållande till pendeln (vinkeln dθA + dθC i figur 6) bör vara som lägst 49,0 och som högst 59,0° och bör inträffa vid som lägst 54,0 och som högst 66,0 ms.
5.6.7 Huvudformens största tyngdpunktsförskjutning, uppmätt vid vinklarna dθA och dθB (se figur 6), bör vara följande: Pendelns främre basvinkel dθA bör vara som lägst 32,0 och som högst 37,0° och bör inträffa vid som lägst 53,0 och som högst 63,0 ms, medan pendelns bakre basvinkel dθB bör vara som lägst 0,81*(vinkeln dθA) + 1,75 och som högst 0,81*(vinkeln dθA) + 4,25° och bör inträffa vid som lägst 54,0 och som högst 64,0 ms.
5.6.8 Nackens egenskaper kan justeras genom att de cirkelformade sektionsbuffertarna ersätts av buffertar av en annan Shore-hårdhet.
5.7 Axel
5.7.1 Den elastiska remmens längd ska justeras så att det krävs att en belastning av mellan som lägst 27,5 N och som högst 32,5 N tillförs i riktning framåt 4 ± 1 mm från nyckelbenets yttre kant i samma plan som nyckelbensrörelsen för att nyckelbenet ska röra sig framåt.
5.7.2 Provningsdockan ska placeras på en plan, horisontell, styv yta utan ryggstöd. Bröstkorgen ska placeras lodrätt och armarna ska placeras så att de från den vertikala linjen bildar en vinkel på 40 ± 2° framåt. Benen placeras horisontellt.
5.7.3 Provningskroppen ska vara en pendel på 23,4 ± 0,2 kg och med en diameter av 152,4 ± 0,25 mm med en kantradie på 12,7 mm (4). Provningskroppen ska hängas från ett styvt stativ med fyra linor med provningskroppens mittlinje minst 3,5 m under det styva stativet (se figur 4).
5.7.4 Provningskroppen ska vara utrustad med en accelerometer som är känslig i riktning mot islaget och är placerad på provningskroppens axel.
5.7.5 Provningskroppen ska fritt svänga mot provningsdockans axel med en hastighet vid islaget av 4,3 ± 0,1 m/s.
5.7.6 Islagsriktningen ska vara vinkelrät mot provningsdockans fram-/bakaxel och provningskroppens axel ska sammanfalla med överarmsupphängningens axel.
5.7.7 Provningsdockans högsta acceleration, filtrerad med kanalfrekvensklass 180 enligt ISO 6487:2000, ska vara som lägst 7,5 och som högst 10,5 g.
5.8 Armar
5.8.1 Inget förfarande för dynamisk certifiering föreskrivs för armarna.
5.9 Bröstkorg
5.9.1 Varje revbensenhet certifieras separat.
5.9.2 Revbensenheten ska placeras vertikalt i en fallprovsbänk och revbenscylindern fästs stadigt vid bänken.
5.9.3 Provningskroppen ska ha en fri fallvikt av 7,78 ± 0,01 kg med en plan framsida och en diameter av 150 ± 2 mm.
5.9.4 Provningskroppens mittlinje ska ligga i linje med mittlinjen för revbenets ledsystem.
5.9.5 Islagsenergin definieras genom fallhöjderna 815, 204 och 459 mm. Dessa fallhöjder resultaterar i hastigheter på omkring 4, 2 respektive 3 m/s. Fallhöjderna bör tillämpas med en noggrannhet på 1 %.
5.9.6 Revbensförskjutningen ska mätas, t.ex. med revbenets egen förskjutningsgivare.
5.9.7 Kraven för revbenscertifiering visas i tabell 5 i denna bilaga.
5.9.8 Revbensenhetens prestanda kan justeras genom att inställningsfjädern i cylindern ersätts med en fjäder av annan styvhet.
Tabell 5
Krav på certifiering av fullständig revbensenhet
Provningssekvens
Fallhöjd (noggrannhet 1 %)(mm)
Minsta förskjutning (mm)
Största förskjutning (mm)
1
815
46,0
51,0
2
204
23,5
27,5
3
459
36,0
40,0
5.10 Ländryggrad
5.10.1 Ländryggen ska monteras på den särskilda certifieringshuvudformen med en vikt på 3,9 ± 0,05 kg (se figur 6), med hjälp av en 12 mm tjock kopplingsplatta med en vikt på 0,205 ± 0,05 kg.
5.10.2 Huvudformen och ländryggen ska monteras upp och ned på botten av en nackpendel (5), något som ger systemet rörlighet i sidled.
5.10.3 Nackpendeln ska vara utrustad med en enaxlig accelerometer i enlighet med dess specifikation (se figur 5).
5.10.4 Nackpendeln ska tillåtas falla fritt från en höjd som valts för att pendeln ska uppnå en islagshastighet av 6,05 ± 0,1 m/s, uppmätt vid pendelaccelerometerns placering.
5.10.5 Nackpendeln ska bromsas in från islagshastigheten till noll genom en lämplig anordning (6), enligt nackpendelns specifikation (se figur 5), vilket ger en hastighetsändring över tid som befinner sig inom det område som anges i figur 8 och tabell 6 i denna bilaga. Alla kanaler ska registreras enligt datakanalkraven i ISO 6487:2000 eller SAE J211 (mars 1995) och filtreras digitalt med kanalfrekvensklass 180 enligt ISO 6487:2000 eller SAE J211:1995. Pendelns inbromsning ska filtreras med kanalfrekvensklass 60, ISO 6487:2000 eller SAE J211:1995.
Tabell 6
Pendelns område för hastighetsförändring över tid för ländryggscertifieringsprovning
Övre tidsgräns [s]
Hastighet [m/s]
Nedre tidsgräns [s]
Hastighet [m/s]
0,001
0,0
0
– 0,05
0,0037
– 0,2397
0,0027
– 0,425
0,027
– 5,8
0,0245
– 6,5
0,03
– 6,5
5.10.6 Huvudformens största böjningsvinkel i förhållande till pendeln (vinkeln dθA + dθC i figur 6) bör vara som lägst 45,0 och som högst 55,0° och bör inträffa vid som lägst 39,0 och som högst 53,0 ms.
5.10.7 Huvudformens största tyngdpunktsförskjutning, uppmätt vid vinklarna dθA och dθB (se figur 6), bör vara följande: Pendelns främre basvinkel dθA bör vara som lägst 31,0 och som högst 35,0° och bör inträffa vid som lägst 44,0 och som högst 52,0 ms, medan pendelns bakre basvinkel dθB bör vara som lägst 0,8*(vinkeln dθA) + 2,00 och som högst 0,8*(vinkeln dθA) + 4,50° och bör inträffa vid som lägst 44,0 och som högst 52,0 ms.
5.10.8 Ländryggens egenskaper kan justeras genom att ryggradens längd ändras.
5.11 Buk
5.11.1 Provningsdockan placeras på en plan, horisontell, styv yta utan ryggstöd. Bröstkorgen placeras vertikalt medan armar och ben placeras horisontellt.
5.11.2 Provningskroppen ska vara en pendel på 23,4 ± 0,2 kg och med en diameter av 152,4 ± 0,25 mm med en kantradie på 12,7 mm (7). Provningskroppen ska hängas upp från ett styvt stativ med åtta linor med provningskroppens mittlinje minst 3,5 m under det styva stativet (se figur 4).
5.11.3 Provningskroppen ska vara utrustad med en accelerometer som är känslig i riktning mot islaget och är placerad på provningskroppens axel.
5.11.4 Pendeln ska vara utrustad med ett horisontellt ”armstöd” på provningskroppens framsida på 1,0 ± 0,01 kg. Provningskroppens totala vikt med armstödssidan är 24,4 ± 0,21 kg. Det styva armstödet ska vara 70 ± 1 mm högt, 150 ± 1 mm brett och ska tillåtas intränga minst 60 mm i buken. Pendelns mittlinje ska sammanfalla med mitten av armstödet.
5.11.5 Provningskroppen ska fritt svänga mot provningsdockans buk med en hastighet vid islaget av 4,0 ± 0,1 m/s.
5.11.6 Islagsriktningen är vinkelrät mot provningsdockans fram/bakaxel och provningskroppens axel ligger i linje med centrum för bukraftgivaren i mitten.
5.11.7 Provningskroppens största kraft, som erhållits från provningskroppsaccelerationen filtrerad med kanalfrekvensklass 180 enligt ISO 6487:2000 och multiplicerad med provningskroppens/armstödets massa, bör vara som lägst 4,0 och som högst 4,8 kN och bör inträffa vid som lägst 10,6 och som högst 13,0 ms.
5.11.8 Den belastningstid som uppmätts med de tre bukkraftgivarna ska summeras och filtreras med kanalfrekvensklass 6487 enligt ISO 600:2000. Denna summas högsta belastning bör vara som lägst 2,2 och som högst 2,7 kN och bör inträffa vid som lägst 10,0 och som högst 12,3 ms.
5.12 Bäcken
5.12.1 Provningsdockan ska placeras på en plan, horisontell, styv yta utan ryggstöd. Bröstkorgen placeras vertikalt medan armar och ben placeras horisontellt.
5.12.2 Provningskroppen ska vara en pendel på 23,4 ± 0,2 kg och ha en diameter av 152,4 ± 0,25 mm med en kantradie på 12,7 mm (8). Provningskroppen ska hängas upp från ett styvt stativ med åtta linor med provningskroppens mittlinje minst 3,5 m under det styva stativet (se figur 4).
5.12.3 Provningskroppen ska vara utrustad med en accelerometer som är känslig i riktning mot islaget och är placerad på provningskroppens axel.
5.12.4 Provningskroppen ska fritt svänga mot provningsdockans buk med en hastighet vid islaget av 4,3 ± 0,1 m/s.
5.12.5 Islagsriktningen ska vara vinkelrät mot provningsdockans fram/bakaxel och provningskroppens axel ska ligga i linje med centrum för H-punktsryggplåten.
5.12.6 Provningskroppens största kraft, som erhållits från provningskroppsaccelerationen filtrerad med kanalfrekvensklass 180 enligt ISO 6487:2000 och multiplicerad med provningskroppens/armstödets massa, bör vara som lägst 4,4 och som högst 5,4 kN och bör inträffa vid som lägst 10,3 och som högst 15,5 ms.
5.12.7 Kraften på blygdbenssymfysen, filtrerad med kanalfrekvensklass 600 enligt ISO 6487:2000, bör vara som lägst 1,04 och som högst 1,64 kN och bör inträffa vid som lägst 9,9 och som högst 15,9 m/s.
5.13 Ben
5.13.1 Inget förfarande för dynamisk certifiering föreskrivs för benen.
Figur 3
Översikt över provningsuppställning för certifiering av sidokollisionsprovningsdockan
Figur 4
Pendelprovningskropp på 23,4 kg, upphängning
Vänster:
upphängning med fyra trådar (utan tvärgående trådar).
Höger:
upphängning med åtta trådar.
Figur 5
Tidsområde för pendelinbromsning för certifieringsprovning av nacke
Pendelns, monteringsplattans och monteringsdonens tröghet utan provexemplaret: Vikt: 29,57 kg (65,21 lbs) Tröghetsmoment: 33,2 kg-m2 (294 tum-lb-sec2) om vridaxeln
8,28 mm (32,6 tum)
1 657,4 mm (65,25 tum)
1 835,2 mm (72,25 tum)
61 mm (2,4 tum)
Radie
Accelerometer
38,1 mm REF (1,5 tum)
Före provning deformeras bikake-materialet med pendeln så att det säkerställs att 90–100 % av bikakans yta är i kontakt med pendelns anslagsplatta.
38,1 mm (1,5 tum)
4,8 mm (1,88 tum)
Accelerometer
198,1 mm (7,8 tum)
Pendelns mittlinje
31,8 mm (1,25 tum)
76,2 mm (3 tum)
101,6 mm (4 tum)
Figur 6
Tidsområde för pendelinbromsning vid certifieringsprovning av ländrygg
Huvudform
47 mm inklusive monteringsplatta
Längd på hals eller ländryggrad
Pendelns bottenplatta
Figur 7
Pendelns område för hastighetsförändring över tid vid nackcertifiering
Hastighet [m/s]
Tid [ms]
Figur 8
Pendelns område för hastighetsförändring över tid vid ländryggscertifiering
Hastighet [m/s]
Tid [ms]
(1) Dockan motsvarar specifikationerna för ES-2-dockan. Numret i innehållsförteckningen i den tekniska ritningen är nr E-AA-DRAWING-LIST-7-25-032 av den 25 juli 2003. En fullständig uppsättning tekniska ritningar och användarhandledning för ES-2 finns i förvar hos Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece), Palais des Nations, Genève, Schweiz, och kan konsulteras på begäran vid sekretariatet.
(2) Nackpendeln motsvarar American Code of Federal Regulation 49 CFR Chapter V Part 572.33 (10-1-00 Edition) (se figur 5).
(7) Pendeln motsvarar American Code of Federal Regulation 49 CFR Chapter V Part 572.36(a) (10-1-00 Edition) (se figur 4).
(8) Pendeln motsvarar American Code of Federal Regulation 49 CFR Chapter V Part 572.36(a) (10-1-00 Edition) (se figur 4).
BILAGA 7
INSTALLERING AV SIDOKOLLISIONSPROVNINGSDOCKAN
1 ALLMÄNT
1.1 Den sidokollisionsprovningsdocka som beskrivs i bilaga 6 till dessa föreskrifter ska användas enligt följande installeringsförfarande.
2 INSTALLERING
2.1 Justera knä- och ankellederna så att de nätt och jämnt stöder underbenet och foten när benet sträcks horisontellt (justering med 1–2 g).
2.2 Kontrollera att provningsdockan är anpassad till den aktuella islagsriktningen.
2.3 Dockan ska kläs i åtsittande bomullstrikåbyxor ned till halva vaden och kan kläs i en åtsittande kortärmad bomullstrikåtröja.
2.4 Varje fot ska förses med en sko.
2.5 Placera provningsdockan i framsätets yttre sittplats vid islagssidan som beskrivs i anvisningarna för förfarandet vid sidokollisionsprovning.
2.6 Provningsdockans symmetriplan ska sammanfalla med det angivna sätets vertikala mittplan.
2.7 Provningsdockans bäcken ska placeras så att en sidolinje som går genom provningsdockans H-punkter är vinkelrät mot sätets längsgående mittplan. Linjen genom provningsdockans H-punkter ska vara horisontell med en största avböjning av ± 2° (1).
Det korrekta läget för dockans bäcken kan kontrolleras i förhållande till H-punkten på H-punktsdockan med hjälp av M3-hålen i H-punktsryggplåten på ömse sidor om ES-2:s bäcken. M3-hålen markeras med Hm. Läget för Hm bör befinna sig inom en cirkel med radien 10 mm omkring H-punktsdockans H-punkt.
Det korrekta läget för dockans bäcken
2.8 Den övre bröstkorgen ska böjas framåt och därefter stadigt föras bakåt mot ryggstödet (se fotnot 1). Provningsdockans axlar ska placeras helt och hållet bakåt.
2.9 Oavsett dockans sittställning ska vinkeln mellan överarmen och överkroppens armreferenslinje på båda sidor vara 40° ± 5°. Överkroppens armreferenslinje definieras som skärningspunkten mellan det plan som tangerar revbenens framsida och det längsgående vertikala planet på den provningsdocka som är utrustad med armen.
2.10 Placera, när det gäller förarsittplatsen, utan att förorsaka rörelse i bäcken eller bröstkorg provningsdockans högra fot på den oaktiverade gaspedalen med hälen vilande så långt fram som möjligt på fotutrymmet. Placera den vänstra foten vinkelrätt mot underbenet med hälen vilande på fotutrymmet på samma sidolinje som den högra hälen. Placera provningsdockans knän så att deras ytterytor befinner sig 150 ± 10 mm från provningsdockans mittplan. Placera om möjligt provningsdockans lår inom dessa gränser och i kontakt med sätesdynan.
2.11 Med avseende på andra sittplatser ska provningsdockans hälar, utan att förorsaka rörelse i bäcken eller bröstkorg, placeras så långt fram som möjligt på fotutrymmet utan att sätesdynan sammanpressas mer än den sammanpressning som beror på benets vikt. Placera provningsdockans knän så att deras ytterytor är 150 ± 10 mm från provningsdockans mittplan.
(1) Provningsdockan kan förses med lutningsgivare i bröstkorg och bäcken. Dessa instrument kan underlätta inställningen i önskat läge.
BILAGA 8
PARTIELL PROVNING
1 SYFTE
Syftet med dessa provningar är att kontrollera om det ändrade fordonet uppvisar minst samma (eller bättre) energiupptagningsegenskaper än den fordonstyp som typgodkänts enligt dessa föreskrifter.
2 FÖRFARANDEN OCH INSTALLERINGAR
2.1 Referensprovningar
2.1.1 Med användande av de ursprungliga stoppningsmaterial som provats under typgodkännandet av fordonet och som monterats i en ny sidokonstruktion på det fordon som ska typgodkännas ska två dynamiska provningar med två olika provningskroppar utföras (figur 1).
2.1.1.1 Provningskroppen för huvudformen, som definieras i punkt 3.1.1, ska under typgodkännandet av fordonet med en hastighet av 24,1 km/tim träffa det område som islagits för EUROSID:s huvud. Provningsresultatet ska registreras och huvudprestandakriterier beräknas. Denna provning ska emellertid inte utföras om det under de provningar som beskrivs i bilaga 4 till dessa föreskrifter inte förekommit någon huvudkontakt, eller om huvudet endast varit i kontakt med glasisättningen, förutsatt att glasisättningen inte är av laminerat glas.
2.1.1.2 Provningskroppen, som definieras i punkt 3.2.1, ska under typgodkännandet av fordonet träffa med en hastighet av 24,1 km/tim i det sidoområde som islås av EUROSID:s axel, arm och bröstkorg. Provningsresultatet ska registreras och huvudprestandakriterier beräknas.
2.2 Typgodkännandeprovning
2.2.1 Med användande av de nya stoppningsmaterial, säten osv. som framlagts inför utvidgningen av typgodkännandet och monterats i en ny sidokonstruktion på fordonet, ska de provningar som anges i punkt 2.1.1.1 och 2.1.1.2 upprepas, de nya resultaten registreras och deras huvudprestandakriterier beräknas.
2.2.1.1 Om de huvudprestandakriterier som beräknats ur resultaten av båda typgodkännandeprovningarna är lägre än de huvudprestandakriterier som erhållits under referensprovningarna (utförda med användande av ursprungligen typgodkända stoppningsmaterial eller säten) ska utvidgningen beviljas.
2.2.1.2 Om de nya huvudprestandakriterierna är större än de huvudprestandakriterier som erhållits under referensprovningarna, ska en ny provning i full skala (med användande av föreslagna stoppningar/säten/osv.) utföras.
3. PROVNINGSUTRUSTNING
3.1 Provningskropp för huvudformen (figur 2)
3.1.1 Denna apparat består av en fullständigt styrd, styv, linjär provningskropp med en vikt av 6,8 kg. Dess islagsyta är halvsfärisk med en diameter av 165 mm.
3.1.2 Huvudformen ska vara utrustad med två accelerometrar och en hastighetsmätningsanordning som alla kan uppmäta värden i islagsriktningen.
3.2 Provningskropp för provningsdockans kropp (figur 3)
3.2.1 Denna apparat består av en fullständigt styrd, styv, linjär provningskropp med en vikt av 30 kg. Dess mått och tvärgående sektion framställs i figur 3.
3.2.2 Provningsdockan ska vara utrustad med två accelerometrar och en hastighetsmätningsanordning som alla kan uppmäta värden i islagsriktningen.
BILAGA 9
PROVNINGSFÖRFARANDEN FÖR SKYDD AV PASSAGERARE I ELDRIVNA FORDON MOT HÖGSPÄNNING OCH SPILL AV ELEKTROLYTER
I denna bilaga beskrivs provningsförfaranden för kontroll av att elsäkerhetskraven i punkt 5.3.7 är uppfyllda. Exempelvis är mätningar med megohmmeter eller oscilloskop ett lämpligt alternativ till nedanstående förfarande för mätning av isoleringsmotstånd. I det fallet kan det vara nödvändigt att avaktivera ombordsystemet för mätning av isoleringsmotstånd.
Innan kollisionsprovningen utförs ska högspänningskretsens spänning (Vb) (se figur 1) mätas och registreras så att det bekräftas att denna ligger inom det arbetsspänningsintervall som fordonstillverkaren angett.
1. PROVUPPSTÄLLNING OCH UTRUSTNING
Om en funktion för frånkoppling av högspänningen används, ska mätningar göras på ömse sidor av den anordning som kopplar ifrån spänningen.
Om anordningen för frånkoppling av högspänning är inbyggd i det uppladdningsbara energilagringssystemet eller energiomvandlingssystemet, och högspänningskretsen i det uppladdningsbara energilagringssystemet eller energiomvandlingssystemet är skyddat enligt skyddsklass IPXXB efter kollisionsprovningen, behöver mätningar bara göras mellan den anordning som kopplar ifrån spänningen och de elektriska lasterna.
Den voltmeter som används i denna provning ska mäta likspänningsvärden och ha ett inre motstånd på minst 10 MΩ.
2. FÖLJANDE ANVISNINGAR KAN FÖLJAS OM SPÄNNINGEN MÄTS
Efter kollisionsprovningen bestäms spänningarna i högspänningskretsen (Vb, V1, V2) (se figur 1).
Spänningen ska mätas tidigast 5 och senast 60 s efter kollisionen.
Detta förfarande är inte tillämpligt om provningen utförs under villkoret att den elektriska framdrivningen inte är strömförande.
Uppsättning för upp- laddningsbart energi-lagringssystem
Uppladd-ningsbart energilag-ringssystem
Energiom- vandlings-system
Framdrivnings-system
Uppsättning för energi-omvandlingssystem
Högspänningskrets
Elektriskt chassi
3. BEDÖMNINGSFÖRFARANDE FÖR LÅG ELEKTRISK ENERGI
Före kollisionen kopplas en strömställare S1 och ett känt urladdningsmotstånd Re parallellt med den relevanta kapacitansen (se figur 2).
Tidigast 5 och senast 60 s efter kollisionen ska strömställaren S1 slutas medan spänningen Vb och strömmen Ie mäts och registreras. Produkten av spänningen Vb och strömmen Ie ska integreras över den tid som börjar när strömställaren S1 sluts (tc) och slutar när spänningen Vb faller under högspänningströskeln 60 V likspänning (th). Integralen ger den totala energin (TE) i joule enligt följande:
a)
Om Vb mäts vid en tidpunkt mellan 5 och 60 s efter kollisionen och X-kondensatorernas kapacitans (Cx) anges av tillverkaren ska den totala energin (TE) beräknas med följande formel:
b)
TE = 0,5 × Cx × (Vb2 – 3 600).
Om V1, V2 (se figur 1) mäts vid en tidpunkt mellan 5 och 60 s efter kollisionen och Y-kondensatorernas kapacitans (Cy1, Cy2) anges av tillverkaren ska den totala energin (TEy1, TEy2) beräknas med följande formler:
c)
TEy1 = 0,5 × Cy1 × (V12 – 3 600)
TEy2 = 0,5 × Cy2 × (V22– 3 600)
Detta förfarande är inte tillämpligt om provningen utförs under villkoret att den elektriska framdrivningen inte är strömförande.
Figur 2
Exempel på mätning av energin i högspänningskretsen som lagras i X-kondensatorerna
Uppsättning för upp- laddningsbart energi-lagringssystem
Uppsättning för energi-omvandlingssystem
Högspänningskrets
Elektriskt chassi
Elektriskt chassi
4. FYSISKT SKYDD
Efter kollisionsprovning av fordonet ska alla delar som omger högspänningskomponenterna utan hjälp av verktyg öppnas, demonteras eller avlägsnas. Alla kvarvarande omgivande delar ska betraktas som en del av det fysiska skyddet.
Det ledade provningsfinger som beskrivs i figuren i tillägget till denna bilaga ska föras in i alla hål och öppningar i det fysiska skyddet med en provningskraft på 10 N ± 10 % för bedömning av elsäkerhet. Om det ledade provningsfingret tränger in helt eller delvis i det fysiska skyddet, ska provningsfingret placeras i alla lägen som anges nedan.
Utgående från det raka läget ska provningsfingrets båda leder successivt böjas i en vinkel av upp till 90° med avseende på angränsande fingeravsnitts axel och placeras i varje möjligt läge.
Interna elskyddsbarriärer betraktas som en del av inneslutningen.
I förekommande fall ska en lågspänningskälla (på minst 40 V och högst 50 V) i serie med en lämplig lampa anslutas mellan det ledade provningsfingret och de strömförande högspänningsdelarna inuti elskyddsbarriären eller inneslutningen.
4.1 Villkor för godkännande
Kraven i punkt 5.3.7.1.3 ska anses vara uppfyllda om det ledade provningsfingret enligt figuren i tillägget till denna bilaga inte kan få kontakt med strömförande högspänningsdelar.
Om så krävs kan man använda en spegel eller ett fiberskop för att kontrollera om det ledade provningsfingret berör högspänningskretsarna.
Om detta krav kontrolleras med en signalkrets mellan det ledade provningsfingret och de strömförande högspänningsdelarna får lampan inte tändas.
5. ISOLERINGSMOTSTÅND
Isoleringsmotståndet mellan högspänningskretsen och det elektriska chassit får visas med mätningar eller en kombination av mätningar och beräkningar.
Följande anvisningar bör följas om isoleringsmotståndet visas genom mätningar:
Mät och anteckna spänningen (Vb) mellan högspänningskretsens negativa och positiva sida (se figur 1).
Mät och anteckna spänningen (V1) mellan högspänningskretsens negativa sida och det elektriska chassit (se figur 1).
Mät och anteckna spänningen (V2) mellan högspänningskretsens positiva sida och det elektriska chassit (se figur 1).
Om V1 är större än eller lika med V2, koppla in en känd standardresistor (Ro) mellan högspänningskretsens negativa sida och det elektriska chassit. Med Ro inkopplad, mät spänningen (V1′) mellan högspänningskretsens negativa sida och fordonets elektriska chassi (se figur 3). Beräkna isoleringsmotståndet (Ri) med följande formler:
Ri = Ro*(Vb/V1′ – Vb/V1) eller Ri = Ro*Vb*(1/V1′ – 1/V1).
Dividera resultatet Ri, som är det elektriska isoleringsmotståndet i ohm (Ω), med högspänningskretsens arbetsspänning i volt (V).
Uppsättning för upp- laddningsbart energi-lagringssystem
Uppsättning för energi-omvandlingssystem
Elektriskt chassi
Högspänningskrets
Elektriskt chassi
Om V2 är större än V1, koppla in en känd standardresistor (Ro) mellan högspänningskretsens positiva sida och det elektriska chassit. Med Ro inkopplad, mät spänningen (V2′) mellan högspänningskretsens positiva sida och det elektriska chassit (se figur 4).
Beräkna isoleringsmotståndet (Ri) med följande formler:
Ri = Ro*(Vb/V2′ – Vb/V2) eller Ri = Ro*Vb*(1/V2′ – 1/V2).
Dividera resultatet Ri, som är det elektriska isoleringsmotståndet i ohm (Ω), med högspänningskretsens arbetsspänning i volt (V) enligt formlerna
Ri (Ω/V) = Ri (Ω)/Arbetsspänning (V)
Ri =Ro*(Vb/V2′ – Vb/V2) eller Ri = Ro*Vb*(1/V2′ – 1/V2).
Uppsättning för upp- laddningsbart energi-lagringssystem
Uppsättning för energi-omvandlingssystem
Elektriskt chassi
Högspänningskrets
Elektriskt chassi
Anmärkning: Den kända standardresistorn Ro (i ohm [Ω]) bör ha samma värde som det minsta erforderliga isoleringsmotståndet (i Ω/V) multiplicerat med fordonets arbetsspänning plus/minus 20 % (i V). Ro måste inte ha exakt detta värde, eftersom ekvationerna är giltiga för varje värde på Ro; ett värde på Ro inom detta intervall torde dock ge en god upplösning för spänningsmätningarna.
6. SPILL AV ELEKTROLYTER
Om så krävs ska det anbringas en lämplig beläggning på det fysiska skyddet för att kontrollera eventuellt läckage av elektrolyter från det uppladdningsbara energilagringssystemet efter kollisionsprovningen.
Om inte tillverkaren tillhandahåller en metod för att skilja läckage av olika vätskor åt ska allt vätskeläckage betraktas som elektrolyter.
7. ÖVERENSSTÄMMELSE GÄLLANDE FASTHÅLLNING AV DET UPPLADDNINGSBARA ENERGILAGRINGSSYSTEMET SKA KONTROLLERAS GENOM OKULÄRBESIKTNING
