14.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 183/12


Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 21 maj 2014, om en EU-arbetsplan för idrott för tiden 2014–2017

2014/C 183/03

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR

I.   INLEDNING

1.

ERINRAR om den befogenhet som tilldelas Europeiska unionen, särskilt i artiklarna 6 och 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det anges att idrott är ett område där åtgärder på EU-nivå bör stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder,

2.

ERINRAR om resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en EU-arbetsplan för idrott för tiden 2011–2014 (1),

3.

VÄLKOMNAR rapporten från kommissionen om genomförandet av EU-arbetsplanen för idrott 2011–2014 (2),

4.

INSER att idrott kan bidra till förverkligandet av målen i Europa 2020-strategin i fråga om smart och hållbar tillväxt för alla,

5.

ERINRAR om rådets resolution av den 18 november 2010, där rådet var enigt om att med jämna mellanrum, normalt i anslutning till rådets möte, sammankalla ett informellt möte med ledande företrädare för EU:s offentliga myndigheter och idrottsrörelsen i syfte att diskutera idrottsfrågor inom EU (3),

6.

ENAS om att vidareutveckla en ram för europeiskt samarbete på idrottsområdet genom att upprätta en andra treårig EU-arbetsplan för medlemsstaternas och kommissionens åtgärder på idrottsområdet,

7.

ÄR ÖVERENS OM att verksamheten på EU-nivå inom idrott bör inriktas på de prioriterade teman, nyckelfrågor, resultat, arbetsmetoder och strukturer som förtecknas i denna arbetsplan enligt bilaga I,

8.

NOTERAR 2013 års Eurobarometer för idrott och motion och inser att det finns stora skillnaderna mellan medlemsstaterna, bland annat i fråga om resultat när det gäller frivilligarbete och stillasittande livsstil,

II.   VIDAREUTVECKLING AV IDROTTENS EUROPEISKA DIMENSION GENOM FASTSTÄLLANDET AV EN EU-ARBETSPLAN

9.

ANSER att följande vägledande principer bör styra en treårig EU-arbetsplan för idrott, nämligen

att verka för samarbete och samordning mellan medlemsstaterna och kommissionen i syfte att på längre sikt uppnå ett mervärde på EU-nivå inom idrott,

att möta gränsöverskridande utmaningar med hjälp av en samordnad EU-strategi,

att beakta idrottens särart,

att avspegla behovet av att integrera idrott i annan EU-politik,

att verka för en evidensbaserad idrottspolitik,

att bidra till de övergripande prioriteringarna på EU:s ekonomiska och socialpolitiska agenda, framför allt Europa 2020-strategin,

att bygga vidare på de framsteg som gjorts med EU:s första arbetsplan för idrott,

att komplettera och förstärka effekterna av verksamhet som inletts inom ramen för programmet Erasmus+ på idrottsområdet,

10.

UNDERSTRYKER att denna EU-arbetsplan bör utgöra ett flexibelt ramverk som vid behov kan reagera på utvecklingen inom idrottsområdet,

11.

ÄR ENIGA om att medlemsstaterna och kommissionen under den period som omfattas av den nuvarande arbetsplanen bör prioritera nedanstående teman och nyckelfrågor, de kan kompletteras av varje ordförandeskap mot bakgrund av eventuell ny händelseutveckling,

1.

idrottens integritet, framför allt antidopning, bekämpning av uppgjorda matcher, skydd för minderåriga, goda styrelseformer och jämställdhet mellan kvinnor och män,

2.

de ekonomiska aspekterna på idrotten, särskilt hållbar finansiering av idrott, arvet efter större idrottsevenemang samt idrottens och innovationens ekonomiska fördelar,

3.

idrott och samhälle, särskilt hälsofrämjande fysisk aktivitet, frivilligarbete samt arbetstillfällen och utbildning inom idrott,

12.

ÄR ENIGA OM att arbetsplanen får ses över av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, mot bakgrund av uppnådda resultat och av den politiska utvecklingen på EU-nivå,

III.   ARBETSMETODER OCH STRUKTURER

13.

KONSTATERAR att

det samarbete om idrottsfrågor som etablerats på EU-nivå efter Lissabonfördragets ikraftträdande bör fortsätta på grundval av de vägledande principerna i avsnitt II i denna arbetsplan,

EU också behöver ha ett nära samarbete med idrottsrörelsen och relevanta behöriga organisationer på nationell, europeisk och internationell nivå, t.ex. Europarådet och Wada, framför allt genom strukturerad dialog,

14.

ÄR ENIGA OM att

det bör fastställas olika arbetsstrukturer och -metoder för att följa upp resultaten av EU:s första arbetsplan och för att utveckla nya resultat i enlighet med de prioriterade teman och nyckelfrågor som anges i avsnitt II ovan,

fem ”expertgrupper” med experter som utses av medlemsstaterna därför bör inrättas för att behandla följande frågor: uppgjorda matcher, goda styrelseformer, den ekonomiska dimensionen, hälsofrämjande fysisk aktivitet och utveckling av mänskliga resurser inom idrotten; principerna för medlemskap i arbetsgrupperna och deras arbete återfinns i bilaga II,

vid sidan av expertgrupper kan andra strukturer och arbetsmetoder omfatta t.ex. ordförandeskapskonferenser, möten mellan direktörer för idrottsfrågor och idrottsministrar, kommissionsstudier och -konferenser samt förteckningar över åtaganden (4),

genomförandet av denna arbetsplan ska utvärderas av rådet under första halvåret 2017 på grundval av en rapport som utarbetas av kommissionen senast i november 2016,

IV.   YTTERLIGARE ÅTGÄRDER

15.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

arbeta tillsammans med kommissionen och använda de arbetsstrukturer och -metoder som anges i denna resolution,

med respekt för subsidiaritetsprincipen och oberoendet för idrottens ledningsstrukturer ta vederbörlig hänsyn till denna arbetsplan när den nationella politiken utformas,

regelbundet informera och vid behov höra idrottens aktörer om framstegen vid genomförandet av EU:s arbetsplan för att se till att verksamheten är relevant och synlig,

16.

UPPMANAR ORDFÖRANDESKAPEN I RÅDET ATT

inom ramen för gruppordförandeskapet beakta EU-arbetsplanens prioriterade teman vid utformandet av sina program, rapportera om genomförandet av arbetsplanen och bygga vidare på de resultat som uppnåtts,

underrätta medlemsstaterna om pågående eller planerat arbete inom andra rådskonstellationer som har konsekvenser för idrotten,

mot slutet av den 3-årsperiod som denna resolution omfattar och på grundval av en rapport som utarbetats av kommissionen lägga fram förslag om en ny arbetsplan för den efterföljande perioden om så är lämpligt,

17.

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

samarbeta med medlemsstaterna för att genomföra denna arbetsplan, särskilt när det gäller de resultat som anges i bilaga I,

underrätta medlemsstaterna om pågående eller planerade initiativ inom EU:s andra politikområden som påverkar idrotten och om utvecklingen på området inom kommissionen,

stödja medlemsstaterna och andra relevanta aktörer när det gäller samarbetet inom den ram som anges i denna resolution, framför allt genom att

undersöka olika sätt att främja bredast möjliga deltagande av medlemsstater och experter samt bjuda in företrädare för idrottsrörelsen och andra aktörer i de arbetsstrukturer som anges i bilaga I och därvid säkerställa en bred och samordnad representation,

där så är lämpligt inrätta expertgrupper som kan tillhandahålla god och relevant sakkunskap liksom andra former av stöd för att främja diskussion, ”peer learning” och kunskapsuppbyggande (t.ex. studier),

främja den strukturerade dialogen om idrott, vilket inbegriper anordnandet av EU:s årliga forum för idrott som sammanför alla viktiga berörda parter på olika idrottsnivåer,

använda de finansiella medlen inom programmet Erasmus+ och andra relevanta EU-program för att stödja prioriterade teman och motsvarande nyckelfrågor som fastställs i denna arbetsplan,

senast i november 2016 anta en rapport grundad på frivilliga bidrag från medlemsstaterna om arbetsplanens genomförande och relevans, vilken kommer att ligga till grund för utarbetandet av en eventuell ny arbetsplan under första halvåret 2017,

om så är lämpligt, offentliggöra de resultat som uppnåtts inom arbetsstrukturerna,

18.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA, KOMMISSIONEN OCH ORDFÖRANDESKAPEN ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETER OCH MED VEDERBÖRLIGT BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

fortsätta det nära samarbetet i enlighet med bilagorna I och II till denna resolution,

beakta idrotten när politik och åtgärder på andra politikområden utformas, genomförs och utvärderas och ägna särskild uppmärksamhet åt att garantera att idrotten verkligen inkluderas under ett tidigt skede i processen med att utarbeta politiken,

främja ett ökat erkännande för idrotten med hänsyn till dess bidrag till de övergripande målen i Europa 2020-strategin eftersom den har en stor potential att bidra till smart, hållbar tillväxt för alla och till nya arbetstillfällen och med tanke på dess positiva effekter på social delaktighet, utbildning och på folkhälsa och aktivt åldrande,

främja samarbete med tredjeländer, särskilt kandidatländer och potentiella kandidatländer för EU, samt behöriga internationella organisationer på idrottsområdet, inbegripet Europarådet.


(1)  EUT C 162, 1.6.2011, s. 1.

(2)  5842/14.

(3)  EUT C 322, 27.11.2010, s. 1.

(4)  Förteckning över åtaganden: Ett instrument där framförallt idrottsorganisationer frivilligt kan offentliggöra sina åtaganden i vissa frågor, t.ex. goda styrelseformer eller jämställdhetsmål (se bilaga I). Kommissionen kommer under andra halvåret 2014 att förelägga rådets arbetsgrupp för idrottsfrågor ett förslag om inrättande av förteckningar över åtaganden och om hur dessa ska fungera.


BILAGA I

Nyckelfrågor (punkt 11), begärda resultat och motsvarande arbetsstrukturer

Nyckelfråga

Resultat och måldatum

Arbetsstruktur

Idrottens integritet

Antidopning (1)

Expertgruppens rekommendationer om dopning inom motionsidrotten och om förebyggande av dopning: utbyte av bästa praxis och ömsesidigt lärande (andra halvåret 2015)

Generaldirektörerna för idrottsfrågor

Uppgjorda matcher

Utbyte av bästa praxis i kampen mot uppgjorda matcher, särskilt när det gäller en eventuell rekommendation från kommissionen om bästa praxis för förebyggande och bekämpning av uppgjorda matcher i samband med vadhållning, med efterföljande lägesrapport (första halvåret 2016)

Expertgruppen för frågor om uppgjorda matcher

Skydd av minderåriga

Utarbetande av expertgruppens rekommendationer för att skydda unga idrottare och skydda barns rättigheter inom idrotten (första halvåret 2016)

Expertgruppen för frågor om goda styrelseformer

Goda styrelseformer

Utarbetande av riktlinjer i fråga om demokrati, mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter, särskilt i samband med förfarandet för tilldelning av större idrottsevenemang, därefter eventuellt en förteckning över åtaganden (andra halvåret 2015)

Främjande av befintliga principer för goda styrelseformer, därefter eventuellt en förteckning över åtaganden (första halvåret 2016)

 

Jämställdhet

Utarbetande av expertgruppens rekommendationer och riktlinjer om jämställdhet inom idrott, därefter eventuellt en förteckning över åtaganden (andra halvåret 2015)

 

Idrottens ekonomiska aspekter

Idrottens ekonomiska fördelar

Utarbetande av expertgruppens rekommendationer för att uppskatta de ekonomiska fördelarna med idrotten i EU på grundval av det pågående arbetet med att främja inrättandet av satellitkonton för idrott i medlemsstaterna (andra halvåret 2015)

Expertgruppen för frågor om en ekonomiska dimensionen

Arvet efter större idrottsevenemang

Utarbetande av expertgruppens rekommendationer om större idrottsevenemang, särskilt när det gäller arvsaspekter med fokus på social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet (andra halvåret 2015)

 

Hållbar finansiering av idrott

Utarbetande av praktisk vägledning för att kunna främja transparenta och långsiktiga investeringar i idrott, bl.a. om EU-finansiering, däribland på grundval av 2012 års rekommendationer om hållbar finansiering av idrott, inklusive statligt stöd (första halvåret 2016)

 

Idrott och samhälle

Hälsofrämjande fysisk aktivitet

Utarbetande av expertgruppens rekommendationer för att uppmuntra till gymnastik i skolor, däribland motoriska färdigheter bland de yngsta barnen och att skapa värdefull samverkan med idrottssektorn, lokala myndigheter och den privata sektorn (första halvåret 2015)

Samordning av genomförandet av rådets rekommendationer om hälsofrämjande fysisk aktivitet (andra halvåret 2016)

Expertgruppen för hälsofrämjande fysisk aktivitet

Utbildning, sysselsättning och frivilligarbete

Utarbetande av expertgruppens rekommendationer för att främja frivilligarbete inom idrotten, inbegripet bästa praxis avseende rättsliga och skattemässiga mekanismer (andra halvåret 2015 eller andra halvåret 2014)

Utbyte av bästa praxis och lägesrapport om införlivandet av idrottskvalifikationer i de nationella referensramarna för kvalifikationer med hänvisning till den europeiska referensramen för kvalifikationer (andra halvåret 2016)

Utarbetande av expertgruppens rekommendationer när det gäller idrottens bidrag till ungdomars anställbarhet, däribland unga professionella idrottsmän och -kvinnor, samt skapande av arbetstillfällen inom idrottssektorn och på den idrottsrelaterade arbetsmarknaden. (andra halvåret 2016)

Utarbetande av praktisk vägledning för nationella kvalifikationers överensstämmelse med internationella idrottsförbunds internationella kvalifikationsnormer (andra halvåret 2015)

Lägesrapport om genomförande av EU:s riktlinjer för dubbla karriärer (första halvåret 2017)

Expertgruppen för förvaltning av mänskliga resurser inom idrotten


(1)  Rådet (arbetsgruppen för idrottsfrågor och Coreper) kommer att fortsätta att i förväg samordna EU-medlemsstaternas ståndpunkter inför möten i Wada.


BILAGA II

Principer för deltagande och arbete i de fem expertgrupper som inrättas av medlemsstaterna och kommissionen inom ramen för den andra EU-arbetsplanen för idrott för tiden 2014–2017

Deltagande

Medlemsstaternas deltagande i expertgruppernas verksamhet är frivilligt och medlemsstaterna kan ansluta sig när de så önskar.

Medlemsstater som är intresserade av att delta i någon expertgrupps arbete ska utse experter som medlemmar i respektive grupp. Medlemsstaterna ska se till att de experter som utses har relevant nationell erfarenhet på det berörda området och kan sörja för effektiv kommunikation med behöriga nationella myndigheter. Kommissionen ska samordna utseendet av experter.

Varje expertgrupp får besluta att inbjuda andra deltagare: oberoende experter, företrädare för idrottsrörelsen och andra intressenter samt företrädare för tredjeländer i Europa. Varje expertgrupp kan föreslå ytterligare andra deltagare för hela arbetsperioden under förutsättning att medlemskapet godkänns enhälligt av expertgruppen.

Arbetsgång

För att denna arbetsplan ska kunna genomföras ska varje expertgrupp utse sin ordförande eller medordförande vid det första mötet i gruppen efter arbetsplanens antagande. Val av ordförandena ska genomföras på ett öppet och transparent sätt som samordnas av kommissionen i egenskap av sekretariat för expertgrupperna.

Varje expertgrupp ska fastställa en tidsplan för arbetet enligt denna arbetsplan och inrikta sig på att presentera konkreta och användbara resultat i enlighet med bilaga I.

Medlemsstaterna ska ges möjlighet att ge expertgrupperna vägledning för att garantera önskat resultat och utsatt tidsfrist samt samordning av gruppernas arbete.

Rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, ska besluta om huruvida det är lämpligt att föreslå nya insatser för expertgrupperna.

Kommissionen ska tillhandahålla sakkunskap samt logistik- och sekretariatsstöd till expertgruppernas arbete. Kommissionen ska så långt detta är möjligt stödja expertgrupperna på andra lämpliga sätt (inbegripet med studier som är relevanta för deras arbetsområde).

Expertgrupperna kommer som huvudregel att sammanträda i Bryssel men kan, i undantagsfall och på uppmaning av en medlemsstat, anordna möten på annan ort.

Expertgrupperna kommer som huvudregel att sammanträda två gånger om året men de får vid behov fastställa en annan tidsplan.

Rapportering och information

Ordförandena för expertgrupperna ska rapportera till arbetsgruppen för idrottsfrågor om arbetet i respektive expertgrupp och lägga fram sina resultat.

Dagordningarna och mötesrapporterna för alla expertgrupper kommer att göras tillgängliga för alla medlemsstater, oavsett omfattningen av deras deltagande på ett visst område. Expertgruppernas resultat kommer att offentliggöras.

Expertgruppernas resultat ska ge underlag för kommissionens rapport om arbetsplanens genomförande.