Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på:

Föreskrifter nr 131 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av motorfordon med avseende på avancerade nödbromssystem (AEBS)

Supplement 1 till ändringsserie 01 – dag för ikraftträdande: 13 februari 2014

Syftet med dessa föreskrifter är att fastställa enhetliga bestämmelser för avancerade nödbromssystem (AEBS) monterade på fordon i kategorierna M2, M3, N2 and N3 (1) som används främst för motorvägstrafik.

Avancerade nödbromssystem medför i regel fördelar för fordon i dessa fordonskategorier, men i vissa undergrupper av fordon är fördelarna inte lika självklara eftersom dessa fordon används främst i annan trafik än motorvägstrafik (till exempel bussar med stående passagerare i bland annat klasserna I, II och A (1). Oavsett fördelarna finns det andra undergrupper av fordon där det är svårt att montera AEBS ur teknisk synpunkt (till exempel på grund av placeringen av sensorn på fordon i kategori G, i fråga om specialfordon, etc.).

System som är avsedda för fordon som inte är utrustade med pneumatisk fjädring på bakaxeln kräver dessutom avancerad sensorteknik för att variationer i fordonets lutningsvinkel ska kunna beaktas. Parter i överenskommelsen som önskar tillämpa dessa föreskrifter på denna typ av fordon bör ge tillräckligt med tid för installationen av denna teknik.

Systemet ska automatiskt upptäcka en eventuell kollision framifrån, ge föraren en varning och aktivera fordonets bromssystem så att fordonet bromsas i syfte att undvika eller mildra effekterna av en kollision om föraren inte reagerar på varningen.

Systemet får endast aktiveras i körsituationer där inbromsning kommer att leda till att en olycka undviks eller till att dess effekter mildras och får inte aktiveras i normala körsituationer.

Om det uppstår fel i systemet får detta inte leda till att fordonets säkerhet sätts på spel.

Systemet ska som minimum avge en akustisk eller haptisk varning, som även kan vara en kraftig inbromsning, som uppmärksammar föraren på en kritisk situation.

När systemet arbetar aktivt (faserna då varning avges eller fordonet nödbromsas) kan föraren när som helst ta kontrollen över och förbigå systemet genom att medvetet vidta en åtgärd som att vrida på ratten eller trampa ned gaspedalen.

Föreskrifterna kan inte behandla alla trafikförhållanden och typer av infrastruktur i typgodkännandeförfarandet. Faktiska förhållanden och egenskaper får inte leda till felaktiga varningar eller inbromsningar i sådan utsträckning att de uppmuntrar föraren att stänga av systemet.

Dessa föreskrifter gäller för typgodkännande av fordon i kategorierna M2, N2, M3 och N3 (1) med avseende på ett fordonssystem för att undvika eller mildra effekterna av en påkörningsolycka inom samma körfält.

2.1 avancerat nödbromssystem (AEBS): system som automatiskt kan detektera ett nödläge och aktivera fordonets bromssystem för att bromsa fordonet i syfte att undvika eller mildra en kollision.

2.2 fordonstyp med avseende på avancerat nödbromssystem: fordon som inte skiljer sig åt i fråga om sådana väsentliga avseenden som följande:

2.4 mål: en personbil i kategori M1 AA Sedan (1) som serieproduceras i stora volymer eller, om det är fråga om ett mjukt mål, ett objekt som representerar ett sådant fordon med avseende på de egenskaper som detekteras av sensorsystemet hos det avancerade nödbromssystem som provas.

2.5 rörligt mål: ett mål som rör sig i konstant hastighet i samma riktning och i mitten av samma körfält som provfordonet.

2.6 stillastående mål: ett mål som står stilla, vänt i samma riktning och placerat i mitten av samma körfält som provfordonet.

2.7 mjukt mål: ett mål som tar minimal skada av och orsakar minimal skada på provfordonet i händelse av en kollision.

2.8 kollisionsvarningsfas: fasen omedelbart före nödbromsningsfasen, under vilken nödbromssystemet varnar föraren för en eventuell kollision framifrån.

2.9 nödbromsningsfas: fasen som startar när nödbromssystemet signalerar till färdbromssystemet att bromsa in med en retardation på minst 4 m/s2.

2.10 gemensamt utrymme: ett område där två eller fler informationsfunktioner (t.ex. en symbol) kan visas, men inte samtidigt.

2.11 egenkontroll: en integrerad funktion som utför en halvkontinuerlig felsökning av systemet under minst den tid systemet är aktivt.

2.12 tid till kollision: det tidsvärde som erhålls när att man dividerar avståndet mellan provfordonet och målet med den relativa hastigheten för provfordonet jämfört med målet vid en specifik tidpunkt.

3.1 Ansökan om typgodkännande av en fordonstyp med avseende på det avancerade nödbromssystemet ska lämnas av fordonstillverkaren eller fordonstillverkarens behöriga ombud.

3.3 Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska godkännas ska lämnas till den tekniska tjänst som utför provningarna.

4.1 Om en fordonstyp som lämnats in för typgodkännande enligt dessa föreskrifter uppfyller kraven i punkt 5 ska typgodkännande beviljas.

4.2 Ett typgodkännandenummer ska tilldelas varje godkänd typ. De två första siffrorna i numret (för närvarande 01 för ändringsserie 01) ska hänvisa till den ändringsserie som innehåller de senaste större tekniska ändringar av föreskrifterna som gjorts före utfärdandet av typgodkännandet. En och samma part i överenskommelsen får inte tilldela samma fordonstyp utrustad med en annan typ av nödbromssystem eller en annan fordonstyp samma typgodkännandenummer.

4.3 Ett meddelande om beviljat, ej beviljat eller återkallat typgodkännande enligt dessa föreskrifter ska lämnas till de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 1 till föreskrifterna och dokumentation som tillhandahålls av sökanden i ett format som inte överstiger A4 (210 x 297 mm), eller vikt till detta format, i lämplig skala eller i elektroniskt format.

4.4 Varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska, på en väl synlig och lätt tillgänglig plats som anges på typgodkännandeblanketten, vara märkt med ett internationellt typgodkännandemärke som överensstämmer med förlagan i bilaga 2 och består av följande:

4.5 Om fordonet överensstämmer med en godkänd fordonstyp enligt föreskrifter som bifogats överenskommelsen, i det land som beviljat typgodkännande enligt dessa föreskrifter, behöver inte den symbol som avses i punkt 4.4.1. upprepas; i sådana fall ska föreskrifternas nummer, typgodkännandenumren och tilläggssymbolerna placeras i vertikala kolumner till höger om den symbol som avses i punkt 4.4.1.

5.1.1 Varje fordon utrustat med ett avancerat nödbromssystem som överensstämmer med definitionen i punkt 2.1 ska uppfylla kraven i punkterna 5.1–5.6.2 i dessa föreskrifter och vara utrustat med antilåsningsfunktion i enlighet med kraven i bilaga 13 till föreskrifter nr 13.

5.1.2 Nödbromssystemets effektivitet ska inte påverkas negativt av magnetiska eller elektriska fält. Detta ska påvisas genom överensstämmelse med ändringsserie 03 till föreskrifter nr 10.

5.1.3 Överensstämmelse med säkerhetskraven för komplexa elektroniska fordonskontrollsystem ska påvisas genom uppfyllande av kraven i bilaga 4.

5.2.2 En nödbromsningsfas i syfte att kraftigt reducera hastigheten för provfordonet ska följa på den varning som nämns i punkt 5.2.1.1, om inte annat följer av punkterna 5.3.1–5.3.3. Nödbromsningsfunktionen ska provas enligt punkterna 6.4 och 6.5 i dessa föreskrifter.

5.2.3 Systemet ska vara aktivt från en fordonshastighet på 15 km/tim upp till fordonets högsta konstruktionshastighet och vid alla lastförhållanden, om det inte avaktiveras manuellt enligt punkt 5.4.

5.2.4 Systemet ska vara konstruerat för att minimera antalet kollisionsvarningssignaler och för att undvika att fordonet bromsar in automatiskt i situationer där föraren inte skulle upptäcka risken för frontalkollision. Detta ska påvisas enligt punkt 6.8 i dessa föreskrifter.

5.3.1 Nödbromssystemet kan ge föraren möjlighet att avbryta kollisionsvarningsfasen. När fordonets bromssystem används för att ge föraren en haptisk varning ska systemet ge föraren möjlighet att avbryta varningsbromsningen.

5.3.2 Nödbromssystemet ska ge föraren möjlighet att avbryta nödbromsningsfasen.

5.3.3 I båda fallen kan avbrytandet initieras genom vilken aktiv åtgärd som helst som visar att föraren är medveten om den akuta situationen (t.ex. nedtrampning av gaspedalen, användning av körriktningsvisare). Fordonstillverkaren ska i samband med typgodkännandeförfarandet överlämna en förteckning över dessa aktiva åtgärder till den tekniska tjänsten, och denna förteckning ska bifogas provningsrapporten.

5.4 Om ett fordon är utrustat med en anordning för att avaktivera nödbromssystemet ska följande villkor tillämpas när så är lämpligt:

5.5.1 Den kollisionsvarning som anges i punkt 5.2.1.1 ska ges av minst två varningsmetoder, som kan vara akustiska, haptiska eller optiska.

Tidpunkten för varningssignalen ska väljas så att föraren ges möjlighet att reagera på kollisionsrisken och ta kontroll över situationen, och olägenheter för föraren genom alltför tidiga eller alltför frekventa varningar ska undvikas. Detta ska provas enligt bestämmelserna i punkterna 6.4.2 och 6.5.2 i dessa föreskrifter.

5.5.2 En beskrivning av kollisionsvarningssignalerna och i vilken ordning de visas för föraren ska tillhandahållas av fordonstillverkaren vid tidpunkten för typgodkännandet och noteras i provningsrapporten.

5.5.3 Om en optisk signal används som en del av kollisionsvarningen kan den optiska signalen utgöras av felvarningssignalen enligt punkt 5.5.4 i blinkande läge.

5.5.4 Felvarningen enligt punkt 5.2.1.2 ska vara en konstant gul optisk varningssignal.

5.5.5 Alla optiska varningssignaler i nödbromssystemet ska aktiveras antingen när tändningskontakten (startkontakten) ställs i läge ”på” (kör) eller när tändningskontakten (startkontakten) är i ett läge mellan ”på” (kör) och ”start” som tillverkaren utformat som ett kontrolläge (startsystem [påslagning]). Detta krav gäller inte för varningssignaler som visas i ett gemensamt utrymme.

5.5.6 Varningssignalerna ska vara synliga även i dagsljus; föraren ska från förarsätet enkelt kunna kontrollera att varningssignalerna fungerar.

5.5.7 När föraren ges en optisk varningssignal som indikerar att nödbromssystemet för tillfället inte fungerar, till exempel vid ogynnsamma väderförhållanden, ska signalen vara konstant och gul. Den felvarningssignal som specificeras i punkt 5.5.4 kan användas för detta syfte.

5.6.1 Vid en regelbunden teknisk kontroll ska det vara möjligt att visuellt kontrollera att nödbromssystemet fungerar korrekt genom att man observerar felvarningssignalens tillstånd när systemet slagits på och eventuella glödlampor kontrollerats.

Om felvarningssignalen visas i ett gemensamt utrymme måste man kontrollera att det gemensamma utrymmet fungerar innan man genomför kontrollen av felvarningssignalen.

5.6.2 I samband med typgodkännandet ska det under sekretess redogöras för de metoder som tillverkaren valt som skydd mot att obehöriga enkelt kan ändra felvarningssignalen.

Detta skyddskrav anses även uppfyllt om det finns ytterligare ett sätt att kontrollera att nödbromssystemet fungerar korrekt.

6.1.1 Provningen ska utföras på ett plant och torrt underlag av asfalt eller betong som ger god friktion.

6.1.3 Siktförhållandena i horisontalplanet ska tillåta att målet är synligt under hela provningen.

6.1.4 Provningarna ska utföras när det inte förekommer någon vind som kan påverka resultaten.

Fordonet ska provas vid ett lastförhållande som tillverkaren och den tekniska tjänsten kommer överens om. Ingen ändring får göras när provningen har påbörjats.

6.3.1 Det mål som används vid provningarna ska vara en normal personbil i kategori M1 AA Sedan som serieproduceras i stora volymer, alternativt ett ”mjukt mål” som representerar ett sådant fordon med avseende på de egenskaper som detekteras av sensorsystemet hos det nödbromssystem som provas (3).

6.3.2 Detaljerade uppgifter som gör det möjligt att identifiera och reproducera målet(-en) ska anges i fordonets typgodkännandedokumentation.

6.4.1 Provfordonet ska närma sig det stillastående målet på en rak linje i minst två sekunder innan den funktionella delen av provningen inleds, och avvikelsen från den gemensamma mittlinjen mellan provfordonet och målet får som högst uppgå till 0,5 m.

Den funktionella delen av provningen ska påbörjas när provfordonet rör sig i en hastighet av 80 ± 2 km/tim och är minst 120 m från målet.

Från början av den funktionella delen till kollisionspunkten får kontroller eller reglage på provfordonet inte ändras, med undantag av smärre ändringar av styrningen för att motverka eventuell avvikelse från linjen.

6.4.2 Tidpunkten för kollisionsvarningarna enligt punkt 5.5.1 ska uppfylla följande krav:

6.4.4 Den totala hastighetssänkningen för provfordonet vid tidpunkten för kollision med det stillastående målet ska inte vara mindre än de värden som specificeras i kolumn D i tabell I i bilaga 3.

6.4.5 Nödbromsningsfasen ska inte påbörjas förrän tiden fram till kollision är högst 3,0 sekunder.

Överensstämmelse ska kontrolleras antingen genom faktisk mätning vid provningen eller genom dokumentation som fordonstillverkaren tillhandahåller, enligt överenskommelse mellan den tekniska tjänsten och fordonstillverkaren.

6.5.1 Provfordonet och det rörliga målet ska röra sig på en rak linje i samma riktning i minst två sekunder innan den funktionella delen av provningen inleds, och avvikelsen från den gemensamma mittlinjen mellan provfordonet och målet får högst uppgå till 0,5 m.

Den funktionella delen av provningen ska påbörjas när provfordonet rör sig i en hastighet av 80 ± 2 km/tim, det rörliga målet i den hastighet som specificeras i kolumn H i tabell I i bilaga 3, och avståndet mellan dem är minst 120 m.

Från början av den funktionella delen av provningen tills hastigheten för provfordonet är lika med målets hastighet får föraren inte genomföra några ändringar av kontroller eller reglage på provfordonet, med undantag av smärre ändringar av styrningen för att motverka eventuell avvikelse från linjen.

6.5.2 Tidpunkten för kollisionsvarningsmetoderna enligt punkt 5.5.1 ska uppfylla följande krav:

6.5.3 Nödbromsningsfasen ska resultera i att provfordonet inte kolliderar med det rörliga målet.

6.5.4 Nödbromsningsfasen ska inte påbörjas förrän tiden fram till kollision är högst 3,0 sekunder.

6.6.1 Ett elektriskt fel ska simuleras, exempelvis genom att strömförsörjningen till en komponent i nödbromssystemet bryts eller genom att de elektriska anslutningarna mellan komponenter i nödbromssystemet kopplas ur. Varken de elektriska anslutningarna för felvarningssignalen enligt punkt 5.5.4 eller den eventuella manuella avaktiveringsanordningen enligt punkt 5.4 ska kopplas ur vid simulering av fel i nödbromssystemet.

6.6.2 Felvarningssignalen som anges i punkt 5.5.4 ska aktiveras och förbli aktiverad senast 10 sekunder efter det att fordonet framförts i en hastighet över 15 km/tim, och den ska omedelbart återaktiveras efter en efterföljande till- och frånslagning av tändningen när fordonet står stilla, så länge som det simulerade felet kvarstår.

6.7.1 Om fordonet är utrustat med en anordning för avaktivering av nödbromssystemet ska tändningskontakten (startkontakten) ställas i läge ”på” (kör) och nödbromssystemet avaktiveras. Varningssignalen enligt punkt 5.4.2 ska därmed aktiveras. Tändningskontakten (startkontakten) ska ställas i läge ”av”. Därefter ska tändningskontakten (startkontakten) återigen ställas i läge ”på” (kör) för man ska kunna kontrollera att den tidigare aktiverade varningssignalen inte återaktiveras, något som visar att varningssystemet återaktiverats enligt punkt 5.4.1. Om tändningen slås på med hjälp av en ”nyckel” ska detta krav uppfyllas utan att nyckeln avlägsnas.

6.8.2 Provfordonet ska färdas i minst 60 meter vid en konstant hastighet av 50 ± 2 km/tim för att passera mitt emellan de två stillastående fordonen.

Under provningen får ingen ändring av kontroller eller reglage på provfordonet göras, med undantag av smärre ändringar av styrningen för att motverka avvikelse.

6.8.3 Nödbromssystemet ska inte avge någon kollisionsvarning eller initiera nödbromsningsfasen.

7.1 Varje ändring av den fordonstyp som definieras i punkt 2.2 ska anmälas till den typgodkännandemyndighet som godkänt fordonstypen. Typgodkännandemyndigheten kan då antingen

7.1.1 anse att ändringarna inte påverkar villkoren för beviljandet av typgodkännande negativt och bevilja utökat typgodkännande, eller

7.1.2 anse att ändringarna påverkar villkoren för beviljande av typgodkännande och kräva ytterligare provningar eller kontroller innan utökat typgodkännande beviljas.

7.2 De övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska med hjälp av det förfarande som anges i punkt 4.3 underrättas om huruvida ansökan om typgodkännande beviljats eller ej, och ska då också få information om vilka ändringar som gjorts.

7.3 Typgodkännandemyndigheten ska underrätta övriga parter i överenskommelsen om utökningen med hjälp av meddelandeblanketten i bilaga 1 till dessa föreskrifter. Den ska tilldela varje sådan utökning ett löpnummer, kallat utökningsnummer.

8.1 Förfarandena avseende produktionsöverensstämmelse ska överensstämma med de allmänna bestämmelser som anges i tillägg 2 till överenskommelsen (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2) och uppfylla följande krav:

8.2 Ett fordon som är typgodkänt enligt dessa föreskrifter ska tillverkas så att det överensstämmer med den godkända typen genom att uppfylla kraven ipunkt 5.

8.3 Typgodkännandemyndigheten som beviljat typgodkännandet får när som helst granska de metoder för kontroll av produktionsöverensstämmelse som är tillämpliga på varje produktionsenhet. Dessa inspektioner ska normalt sett utföras vartannat år.

9.1 Ett typgodkännande som beviljats för en fordonstyp enligt dessa föreskrifter kan återkallas om kraven i punkt 8 inte uppfylls.

9.2 Om en part i överenskommelsen återkallar ett typgodkännande som den tidigare beviljat, ska den genast underrätta övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter om detta med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

En innehavare av ett typgodkännande som slutgiltigt upphör med sin produktion av en fordonstyp som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska underrätta typgodkännandemyndigheten om detta, och den senare ska därefter genast underrätta de övriga parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter om detta, med hjälp av en meddelandeblankett enligt förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter

11. NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER FÖR DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR TYPGODKÄNNANDEPROVNING OCH FÖR TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETERNA

De parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter för de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovning och för de typgodkännandemyndigheter till vilka sådana intyg om beviljat, utökat, ej beviljat eller återkallat typgodkännande ska sändas.

12.1 Från och med dagen för det officiella ikraftträdandet av ändringsserie nr 01 får ingen av de parter i överenskommelsen som tillämpar ändringsserie nr 01 till de här föreskrifterna vägra att bevilja typgodkännande i enlighet med ändringsserie 01 till dessa föreskrifter.

12.2 Från och med dagen för ikraftträdande av ändringsserie 01 till dessa föreskrifter får de parter i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter fortsätta att bevilja typgodkännande och utökade typkodkännanden till ändringsserie 00 till dessa föreskrifter.

I enlighet med artikel 12 i 1958 års överenskommelse kan ändringsserie 00 användas som alternativ till ändringsserie 01. Parterna i överenskommelsen ska underrätta generalsekretariatet om vilket alternativ de tillämpar. Om parterna inte underrättar Förenta nationernas generalsekreterare om detta, antas de tillämpa serie 01.

12.3 Från och med dagen för ikraftträdande av ändringsserie 01 ska ingen part i överenskommelsen som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja ett nationellt eller regionalt typgodkännande för en fordonstyp som godkänts enligt ändringsserie 01 till dessa föreskrifter.

12.4 Fram till den 1 november 2016 ska ingen part som tillämpar dessa föreskrifter vägra att bevilja nationellt eller regionalt typgodkännande för en fordonstyp som godkänts enligt ändringsserie 00 till dessa föreskrifter.

12.5 Från och med den 1 november 2016 är de parter i överenskommelsen som tillämpar ändringsserie 01 till dessa föreskrifter inte skyldiga att godta en fordonstyp som godkänts enligt ändringsserie 00 till dessa föreskrifter med hänsyn till nationellt eller regionalt typgodkännande.

(1) Enligt definitionen i den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3, punkt 2.

(2) De särskiljande numren för parterna i 1958 års överenskommelse återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument TRANS/WP.29/78/Rev.2/Amend.1.(R.E.3), dokument ECE/TRANS/WP.29/78/Rev.3 – www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29resolutions.html

(3) Den tekniska tjänsten och fordonstillverkaren ska komma överens om huruvida egenskaperna hos det mjuka målet överensstämmer med dem hos en personbil i kategori M1 AA Sedan.

(4) Referenspunkten för varje stillastående fordon för fastställande av mellanrummet mellan fordonen ska bestämmas i enlighet med ISO-standard 612-1978.

BILAGA 3

PROVNINGSKRAV FÖR VARNING OCH AKTIVERING – VÄRDEN FÖR GODKÄNT/UNDERKÄNT

A	B	C	D	E	F	G	H	Rad
	Stillastående mål			Rörligt mål
	Tidpunkt för varningssignaler		Retardation (se punkt 6.4.4)	Tidpunkt för varningssignaler		Retardation (se punkt 6.5.3)	Målhastighet (se punkt 6.5.1)
	Minst 1 (se punkt 6.4.2.1)	Minst 2 (se punkt 6.4.2.2)	Retardation (se punkt 6.4.4)	Minst 1 (se punkt 6.5.2.1)	Minst 2 (se punkt 6.5.2.2)	Retardation (se punkt 6.5.3)	Målhastighet (se punkt 6.5.1)
M3 (1), N2 > 8 t och N3	Senast 1,4 s innan nödbromsningsfasen inleds	Senast 0,8 s innan nödbromsningsfasen inleds	Minst 20 km/tim	Senast 1,4 s innan nödbromsningsfasen inleds	Senast 0,8 s innan nödbromsningsfasen inleds	Ingen inverkan	12 ± 2 km/tim	1
N2 ≤ 8 t (2) (4) och M2 (2) (4)	Senast 0,8 s innan nödbromsningsfasen inleds	Innan nödbromsningsfasen inleds (3)	Minst 10	Senast 0,8 s innan nödbromsningsfasen inleds	Innan nödbromsningsfasen inleds (3)	Ingen inverkan	67 ± 2 km/tim (5)	2

(1) Fordon i kategori M3 med hydrauliska bromssystem omfattas av kraven i rad 2.

(2) Fordon med pneumatiska bromssystem omfattas av kraven i rad 1.

(3) Värden ska anges av fordonstillverkaren vid tiden för typgodkännande (punkt 15 i bilaga 1).

(4) Fordonstillverkarna som anges i rad 2 kan välja att få typgodkännande för fordon enligt de värden som anges i rad 1. I detta fall ska överensstämmelse påvisas med alla värden i rad 1.

(5) Värdena för målhastighet i cell H2 ska revideras före den 1 november 2021.

BILAGA 4

SÄRSKILDA KRAV FÖR SÄKERHETSASPEKTER HOS KOMPLEXA ELEKTRONISKA FORDONSKONTROLLSYSTEM

1. ALLMÄNT

I denna bilaga anges särskilda krav på dokumentation, felstrategi och kontroller med avseende på säkerhetsaspekter av komplexa elektroniska system för fordonskontroll (definieras i punkt 2.3 nedan) vid tillämpningen av dessa föreskrifter.

Denna bilaga kan också åberopas i enskilda punkter i dessa föreskrifter, när det gäller säkerhetsrelaterade funktioner som regleras av elektroniska system.

I denna bilaga specificeras inga krav på systemets prestanda, däremot beskrivs metoder för konstruktionsprocessen och den information som ska lämnas till den tekniska tjänsten i samband med typgodkännande.

Denna information ska visa att systemet under normala förhållanden och vid fel uppfyller alla tillämpliga prestandakrav som anges på annat håll i dessa föreskrifter.

2. DEFINITIONER

I denna bilaga används följande beteckningar:

2.1

säkerhetskoncept: en beskrivning av de åtgärder som införts i systemet, t.ex. i de elektroniska enheterna, för att skydda systemets integritet och därigenom garantera säker drift även vid elfel.

Möjligheten att övergå till partiell drift eller ett reservsystem för vitala fordonsfunktioner kan ingå i säkerhetskonceptet.

2.2

elektroniskt kontrollsystem: en kombination av enheter avsedda att samarbeta vid alstringen av den angivna fordonskontrollfunktionen genom elektronisk databehandling.

Sådana system är ofta programvarustyrda och uppbyggda av enskilda funktionskomponenter såsom sensorer, elektroniska styrenheter och aktuatorer och kopplas samman av transmissionslänkar. De kan inbegripa mekaniska, elektropneumatiska eller elektrohydrauliska delar.

systemet: det system för vilket typgodkännande söks.

2.3	komplexa elektroniska fordonskontrollsystem: elektroniska kontrollsystem med en kontrollhierarki där en kontrollerad funktion kan avbrytas av en elektronisk kontroll eller funktion på högre nivå. En avbruten funktion blir en del av det komplexa systemet.

2.4

styrning på högre nivå: system eller funktioner som använder ytterligare databehandling eller givarinsignaler för att ändra fordonets beteende genom att beordra ändringar av fordonskontrollsystemets normala funktion(er).

Detta gör det möjligt för komplexa system att automatiskt ändra sina mål med en prioritering som bestäms av de omständigheter som sensorerna känner av.

2.5	enheter: de minsta uppdelningar av systemkomponenter som är av intresse i denna bilaga, eftersom kombinationer av komponenter kommer att betraktas som individuella enheter för identifiering, analys eller byte.

2.6	transmissionslänkar: anordningar som används för att koppla samman utspridda enheter i syfte att överföra signaler, driftsdata eller energi. Denna utrustning är normalt elektrisk men kan delvis vara mekanisk, pneumatisk, hydraulisk eller optisk.

2.7	kontrollintervall: det intervall för en utsignalvariabel över vilket systemet sannolikt kan utöva kontroll.

2.8	gränser för funktionell drift: de yttre fysikaliska gränser inom vilka systemet kan upprätthålla kontrollen.

3. DOKUMENTATION

3.1 Krav

Tillverkaren ska tillhandahålla ett dokumentationspaket där det redogörs för systemets grundläggande konstruktion och för hur det är kopplat till de andra fordonssystemen eller hur det direkt kontrollerar utsignalvariablerna.

Systemets funktion(er) och säkerhetskoncept enligt tillverkarens konstruktion ska förklaras.

Dokumentationen ska vara kortfattad men innehålla belägg för att konstruktionen och utvecklingen har utnyttjat sakkunskap från alla områden som systemet berör.

För regelbundet återkommande tekniska inspektioner ska det i dokumentationen beskrivas hur systemets aktuella driftsstatus kan kontrolleras.

3.1.1 Denna dokumentation ska bestå av följande två delar:

Det formella dokumentationspaketet för typgodkännandet, med det material som anges i punkt 3 i denna bilaga (med undantag av vad som anges i punkt 3.4.4), som ska lämnas till den tekniska tjänsten i samband med att ansökan om typgodkännande lämnas in. Detta kommer att utgöra den grundläggande referensen för kontrollerna enligt punkt 4 i denna bilaga.

b)	Ytterligare material och analyser enligt punkt 3.4.4 som ska förvaras av tillverkaren och uppvisas i samband med typgodkännandet.

3.2 Beskrivning av systemets funktioner.

En beskrivning ska lämnas som enkelt förklarar alla systemets kontrollfunktioner och metoder för att uppnå målen, inbegripet uppgift om den/de mekanism(er) genom vilka kontrollen utövas.

3.2.1 En förteckning över alla insignalsvariabler och avkända variabler ska lämnas och deras driftsintervall ska anges.

3.2.2 En förteckning över alla utsignalvariabler som kontrolleras av systemet ska lämnas, i samtliga fall med uppgift om huruvida kontrollen utövas direkt eller via ett annat fordonssystem. Styrningens omfattning (se punkt 2.7 i denna bilaga) för varje sådan variabel ska anges.

3.2.3 Gränserna för funktionell drift (se punkt 2.8 i denna bilaga) ska anges där de påverkar systemets prestanda.

3.3 Systemets utformning och scheman

3.3.1 Komponentförteckning

En förteckning ska lämnas över alla systemets enheter, med uppgift om de andra fordonssystem som behövs för att man ska uppnå den aktuella kontrollfunktionen.

Ett översiktligt schema som visar dessa enheter i kombination med varandra ska lämnas, där enheternas fördelning och kopplingarna mellan dem framgår klart.

3.3.2 Enheternas funktioner

Funktionen för varje enhet i systemet ska anges, och de signaler som kopplar samman den med andra enheter eller fordonssystem ska visas. Detta kan göras med ett uppmärkt blockschema eller med en beskrivning med ett sådant schema som stöd.

3.3.3 Sammankopplingar

Sammankopplingarna i systemet ska visas med ett kretsschema för elektriska transmissionslänkar, ett optiskt fiberschema för optiska länkar, rörschema för pneumatiska eller hydrauliska kopplingar och ett förenklat diagram för mekaniska kopplingar.

3.3.4 Signalflöde och prioriteringar

Det ska finnas ett tydligt samband mellan dessa transmissionslänkar och de signaler som överförs mellan enheter.

Signalprioritet på multiplexa dataförbindelser ska anges så snart som prioriteten kan påverka prestanda eller säkerhet vid tillämpningen av dessa föreskrifter.

3.3.5 Identifiering av enheter

Varje enhet ska vara klart och otvetydigt identifierbar (t.ex. genom märkning för hårdvara och märkning eller utsignal för programvara) så att rätt utrustning kan knytas till motsvarande dokumentation.

I de fall flera funktioner kombineras i en enda enhet eller inom en enda dator, men visas i flera block i blockschemat för klarhetens och tydlighetens skull, ska en enda maskinvaruidentifiering användas.

Tillverkaren ska med hjälp av denna identifiering bekräfta att den levererade utrustningen överensstämmer med motsvarande dokument.

3.3.5.1 Identifieringen ska ange hårdvaru- och mjukvaruversion, och när mjukvaran ändras så att enhetens funktion ändras på ett sätt som berör dessa föreskrifter ska denna identifiering också ändras.

3.4 Tillverkarens säkerhetskoncept

3.4.1 Tillverkaren ska lämna en deklaration som bekräftar att den strategi som valts för utformningen av systemet under felfria förhållanden inte kommer att äventyra säker drift av sådana system som dessa föreskrifter är tillämpliga på.

3.4.2 Beträffande systemets mjukvara ska arkitekturen förklaras och de metoder och verktyg som använts vid konstruktionen ska anges. Tillverkaren ska vid behov kunna visa hur systemlogikens tillämpning valdes under konstruktions- och utvecklingsprocessen.

3.4.3 Tillverkaren ska förse den tekniska tjänsten med en förklaring av konstruktionsegenskaper hos systemet som är avsedda att skapa säker drift vid fel. Tänkbara konstruktionsegenskaper vid fel hos systemet är exempelvis

a)	återgång till drift med ett partiellt system,

b)	övergång till ett separat reservsystem,

c)	bortkoppling av högnivåfunktionen.

Vid fel ska föraren varnas med t.ex. en varningssignal eller visning av ett meddelande. Om föraren inte avaktiverar systemet, t.ex. genom att vrida tändningskontakten till läget ”av” eller genom att stänga av den specifika funktionen i fråga med en särskild kontakt, ska varningen kvarstå så länge som felet föreligger.

3.4.3.1 Om den valda konstruktionen innebär att partiell bromsverkan inträder vid vissa felvillkor, ska dessa villkor anges jämte resulterande effektivitetsgränser.

3.4.3.2 Om den valda konstruktionen innebär att en andra metod (reserv) används för att uppnå målet för systemet, ska principerna för övergången, redundansnivån och eventuella inbyggda kontroller av reserven förklaras, och de resulterande effektivitetsgränserna vid reservdrift ska anges.

3.4.3.3 Om den valda konstruktionen innebär att styrningen på högre nivå kopplas från, ska alla motsvarande kontrollutsignaler som hör till denna inhiberas, på ett sätt som begränsar störningarna vid övergången.

3.4.4 Dokumentationen ska åtföljas av en analys som på ett övergripande sätt visar hur systemet kommer att uppträda när något av de angivna fel som har inverkan på kontrollen över fordonet eller dess säkerhet inträffar.

Detta kan bygga på en FMEA-analys (Failure Mode and Effect Analysis), en felträdsanalys (FTA) eller någon liknande metod som är lämplig med avseende på systemets säkerhet.

Den/de valda analysmetoden/erna ska anges och följas av tillverkaren och ska kunna inspekteras av den tekniska tjänsten vid tidpunkten för typgodkännande.

3.4.4.1 I dokumentationen ska de parametrar som övervakas förtecknas, och för varje fel av den typ som anges i punkt 3.4.4 i denna bilaga ska den varningssignal anges som ska ges till föraren eller den personal som utför service eller tekniska inspektioner.

4. KONTROLL OCH PROVNING

4.1 Systemets funktion, såsom redovisad i den dokumentation som föreskrivs i punkt 3, ska provas på följande sätt:

4.1.1 Kontroll av systemets funktion

I syfte att fastställa normala driftsnivåer ska fordonssystemets prestanda under förhållanden utan fel kontrolleras mot tillverkarens grundläggande anvisningar, om inte prestandan är föremål för en särskild prestandaprovning som en del av typgodkännandeförfarandet enligt dessa eller andra föreskrifter.

4.1.2 Kontroll av säkerhetskonceptet enligt punkt 3.4

Systemets reaktion ska enligt typgodkännandemyndighetens gottfinnande kontrolleras när det påverkas av ett fel i någon individuell enhet genom att motsvarande utsignaler påförs elektriska enheter eller mekaniska element för att simulera effekterna av interna fel inuti enheten.

Resultaten av kontrollen ska överensstämma med sammanfattningen av felanalysen i dokumentationen, med en sådan nivå på den totala inverkan att det kan anses bekräftat att säkerhetskonceptet och dess tillämpning är tillräckliga.