Endast Unece-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av Uneces statusdokument TRANS/WP.29/343 som finns på http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html

Föreskrifter nr 129 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (UN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av förbättrade fasthållningsanordningar för barn i motorfordon

Inbegripet all giltig text till och med:

Supplement 2 till ursprungsversionen av föreskrifterna – dag för ikraftträdande: 10 juni 2014

INNEHÅLL

FÖRESKRIFTER

BILAGOR

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter gäller (i fas 1) integrerade Isofix-fasthållningsanordningar för barn i kategorin ”universal” (i-Size) och integrerade ”fordonsspecifika” Isofix-fasthållningsanordningar för barn för barnpassagerare i motorfordon.

2.   DEFINITIONER

I dessa föreskrifter gäller följande definitioner:

2.1.   fasthållningsanordning för barn: en anordning som är avsedd att hålla en barnpassagerare i sittande läge eller på rygg. Den är utformad för att minska risken för skador på barnet vid en sammanstötning eller vid kraftig inbromsning av fordonet genom att begränsa kroppens rörelsemöjligheter.

2.2.   typ av fasthållningsanordning för barn: fasthållningsanordningar för barn som inte skiljer sig åt i sådana viktiga avseenden som

2.3.   i-Size (integrerad Isofix-fasthållningsanordning för barn i kategorin ”universal”): en kategori fasthållningsanordningar för användning i alla i-Size-sittplatser i ett fordon, enligt definition och typgodkännande i föreskrifter nr 14 och 16.

2.4.   integrerad: fasthållningsanordningsklass som innebär att barnet endast hålls fast av komponenter som ingår i fasthållningsanordningen (t.ex. bältessele, skydd etc.), och inte av delar som är direkt monterade i fordonet (t.ex. säkerhetsbälte).

2.5.   Isofix: ett system för montering av fasthållningsanordningar för barn i fordon. Systemet omfattar två förankringar i fordonet, två motsvarande fästen på fasthållningsanordningen för barn och en funktion för att begränsa rotationen kring axeln hos fasthållningsanordningen för barn. Alla tre förankringarna ska vara typgodkända i enlighet med föreskrifter nr 14.

2.6.   Isofix Universal: en Isofix-fasthållningsanordning som antingen består av en övre hållrem eller ett stödben för att begränsa rotationen kring axeln hos fasthållningsanordningen för barn, och som är fäst vid eller stöds av det motsvarande fordonet.

2.7.   fordonsspecifik Isofix-fasthållningsanordning: en kategori av fasthållningsanordningar för barn som är monterade på specifika fordonstyper. Alla fordonsförankringar ska typgodkännas i enlighet med föreskrifter nr 14. Detta begrepp omfattar även fasthållningsanordningar för barn där instrumentbrädan fungerar som kontaktzon i fordonet.

2.8.   storlek: anger vilken längdklass som fasthållningsanordningen för barn har utformats och typgodkänts för. Fasthållningsanordningar för barn kan täcka alla storleksklasser, under förutsättning att alla krav är uppfyllda.

2.9.   läge: den riktning som användningen av en fasthållningsanordning för barn har typgodkänts för. Följande skillnader görs:

a)   Framåtvänd: vänd i fordonets normala färdriktning.

b)   Bakåtvänd: vänd i motsatt riktning mot fordonets normala färdriktning.

c)   Sidoläge: vinkelrätt vänd i förhållande till fordonets normala färdriktning.

2.10.   fasthållningsanordning för barn med särskilda behov: en fasthållningsanordning för barn utformad för barn med särskilda behov till följd av fysiska eller mentala funktionshinder; denna anordning kan i synnerhet möjliggöra ytterligare fasthållningsanordningar för någon del av barnet men ska omfatta minst en primär fasthållningsåtgärd som uppfyller kraven i dessa föreskrifter.

2.11.   Isofix-förankringssystem: ett system som består av två låga Isofix-förankringar, som uppfyller kraven i föreskrifter nr 14 och som utformats för montering av en Isofix-fasthållningsanordning för barn tillsammans med en rotationshämmande anordning.

2.11.1.   låg Isofix-förankring: en stel, rund, vågrät stång med diametern 6 mm, som utgår från fordons- eller säteskonstruktionen och som med Isofix-fästen ansluts till och håller fast en Isofix-fasthållningsanordning för barn.

2.11.2.   Isofix-fäste: en av två anslutningar som uppfyller kravet i punkt 6.3.3 i dessa föreskrifter, som utgår från konstruktionen för Isofix-fasthållningsanordningen för barn och som passar till en låg Isofix-förankring.

2.12.   rotationshämmande anordning: en anordning som är avsedd att begränsa rotationen hos fasthållningsanordningen för barn under en fordonssammanstötning och som består av

som uppfyller kraven i dessa föreskrifter och är ansluten till ett Isofix-förankringssystem och Isofix-hållremsförankringar eller är fäst vid en golvkontaktyta som uppfyller kraven i föreskrifter nr 14.

En rotationshämmande anordning för en fordonsspecifik Isofix-fasthållningsanordning för barn kan bestå av en hållrem, ett stödben eller någon annan funktion som kan begränsa rotationen.

2.13.   Isofix-band för övre hållrem: ett bältesband (eller motsvarande) som sträcker sig från toppen av en Isofix-fasthållningsanordning för barn till Isofix-förankringen för övre hållrem och som är utrustat med en inställningsanordning, en spänningslindrande anordning och en Isofix-anslutning för övre hållrem.

2.13.1.   Isofix-förankring för övre hållrem: en anordning som uppfyller kraven i föreskrifter nr 14, exempelvis en stång, som placerats inom ett definierat område och konstruerats för att anslutas till en Isofix-anslutning för övre hållrem och överföra dess hämmande kraft till fordonskonstruktionen.

2.13.2.   Isofix-anslutning för övre hållrem: en anordning som är avsedd att fästas vid en Isofix-förankring genom en övre hållrem.

2.13.3.   Isofix-krok för övre hållrem: en Isofix-anslutning för övre hållrem som typiskt används för att fästa ett Isofix-band för övre hållrem vid en Isofix-förankring för övre hållrem som definieras i figur 3 i föreskrifter nr 14.

2.13.4.   Isofix-fäste för övre hållrem: en anordning för att säkra Isofix-bandet för övre hållrem vid Isofix-fasthållningsanordningen för barn.

2.14.   spänningslättande anordning: ett system som gör det möjligt att lossa den anordning som ställer in och behåller spänningen i Isofix-bandet för övre hållrem.

2.15.   stödben: ett permanent fäste för en fasthållningsanordning för barn som bildar en tryckbelastningsfördelning mellan fasthållningsanordningen för barn och fordonskonstruktionen. Ett stödben kan vara inställbart på längden (z-riktning) och kan dessutom vara möjligt att ställa in i andra riktningar.

2.15.1.   stödbenfot: en eller flera delar av fasthållningsanordningens stödben som (genom sin utformning) är avsedda att passa ihop med golvkontaktytan och är utformade för att överföra belastningen från stödbenet till fordonskonstruktionen vid en frontal sammanstötning.

2.15.2.   stödbenfotens kontaktyta: den yta på stödbenfoten som fysiskt är i kontakt med fordonsgolvets kontaktyta och som är avsedd att sprida belastningen över fordonskonstruktionen.

2.15.3.   stödbenfotens bedömningsutrymme: beskriver det rumsliga utrymme som anger både omfattningen och begränsningarna av stödbenfotens rörelse. Detta motsvarar stödbenfotens bedömningsutrymme för fordon enligt definitionen i bilaga 10 till föreskrifter nr 14.

2.15.4.   bedömningsutrymme för stödbenets mått: ett utrymme som bestämmer stödbenets största mått motsvarande bedömningsutrymmet för installation av stödben i fordon enligt definitionen i bilaga 17 till föreskrifter nr 16, vilket garanterar en dimensionell installation av stödben till en i-Size fasthållningsanordning för barn i ett i-Size-sittläge i ett fordon.

2.16.   fasthållningsanordningens vinkel från horisontalplanet: vinkeln mellan bottenytan för fixturen ISO/F2 (B) enligt definitionen i föreskrifter nr 16 (bilaga 17, tillägg 2, figur 2) och fordonets horisontala z-plan enligt definitionen i föreskrifter nr 14 (bilaga 4, tillägg 2), med fixturen installerad i fordonet enligt vad som fastställs i föreskrifter nr 16 (bilaga 17, tillägg 2).

2.17.   fordonssätesfixtur: en fixtur enligt de Isofix-storleksklasser vars mått anges i figurerna 1–6 i tillägg 2 till bilaga 17 till föreskrifter nr 16 och som används av en tillverkare av fasthållningsanordningar för barn för att bestämma lämpliga mått för en Isofix-fasthållningsanordning för barn och placeringen av dess Isofix-fästen.

2.18.   bilbarnstol: en fasthållningsanordning för barn som omfattar en stol i vilken barnet hålls fast.

2.19.   stol: en konstruktion som utgör en del av fasthållningsanordningen för barn och är avsedd för barnet att sitta i.

2.20.   underrede: den del av en fasthållningsanordning för barn med vilken stolen kan höjas.

2.21.   bälte: en fasthållningsanordning för barn som omfattar en kombination av band med ett låsbeslag, justeringsanordningar och fästen.

2.22.   fyr- eller fempunktsbälte: en bältesenhet som består av ett höftbälte, axelband och ett grenband.

2.23.   Y-format bälte: ett bälte där kombinationen av band bildas av ett band som dras mellan barnets ben och ett band för vardera axeln.

2.24.   babylift: en fasthållningsanordning för barn avsedd att hålla fast barnet liggande på rygg eller mage med barnets ryggrad vinkelrätt mot fordonets längsgående mittplan. Den är så utformad att den vid en sammanstötning fördelar de fasthållande krafterna över barnets huvud och kropp men inte över armar och ben.

2.25.   fasthållningsanordning för babylift: en anordning som används för att spänna fast en babylift i fordonskonstruktionen.

2.26.   bakåtvänd bilbarnstol: en fasthållningsanordning avsedd för ett barn i bakåtvänt halvliggande läge. Den är så utformad att den vid en frontalkollision fördelar de fasthållande krafterna över barnets huvud och kropp men inte över armar och ben.

2.27.   stolsinsats: den del av en fasthållningsanordning för barn med vilken barnet kan höjas inuti fasthållningsanordningen för barn.

2.28.   kollisionsskydd: en anordning som är fastsatt framför barnet och utformad för att i händelse av en frontalkollision fördela de fasthållande krafterna över större delen av barnkroppens längd.

2.29.   band: en flexibel komponent som är utformad för att överföra krafter.

2.30.   höftbälte: ett bälte, antingen i form av ett komplett bälte eller i form av en del av ett sådant bälte, som löper tvärs över och direkt eller indirekt håller fast barnets bäcken.

2.31.   axelband: den del av bältet som håller fast övre delen av barnets bål.

2.32.   grenband: ett band (eller delade band, i de fall grenbandet består av två eller flera banddelar) fäst vid fasthållningsanordningen för barn och höftbandet, som är så placerat att de går mellan barnets lår. Det är utformat för att hindra att barnet glider under höftbältet vid normal användning och hindrar att höftbältet flyttas upp från bäckenet vid en sammanstötning.

2.33.   barnfasthållningsband: ett band som utgör en del av bältet och endast håller fast barnets kropp.

2.34.   låsbeslag: en snabbkopplingsanordning som gör att barnet hålls fast av fasthållningsanordningen eller fasthållningsanordningen av bilens konstruktion och som snabbt kan öppnas. Låsbeslaget kan innehålla inställningsanordningen.

2.35.   infälld öppningsknapp för låsbeslag: en öppningsknapp för låsbeslag som är sådan att det inte är möjligt att öppna låsbeslaget med hjälp av ett klot med en diameter av 40 mm.

2.36.   icke-infälld öppningsknapp för låsbeslag: en öppningsknapp för låsbeslag som är sådan att det är möjligt att öppna låsbeslaget med hjälp av ett klot med en diameter av 40 mm.

2.37.   inställningsanordning: en anordning som tillåter att bältet eller dess fästen ställs in efter den fastspända personens kroppsbyggnad. Inställningsanordningen kan antingen vara en del av låsbeslaget eller ett upprullningsdon eller någon annan del av bilbältet.

2.38.   snabbjusteringsanordning: en justeringsanordning som kan skötas med en hand med ett enkelt handgrepp.

2.39.   inställningsanordning direktmonterad på en fasthållningsanordning för barn: en inställningsanordning för det integrerade fyr- eller fempunktsbälte som är direktmonterat på fasthållningsanordningen för barn, i stället för att vara direkt placerad på det bälte som den är konstruerad för att ställa in.

2.40.   energiupptagare: en anordning som konstruerats för att sprida energi oberoende av eller tillsammans med bandet och som utgör en del av fasthållningsanordningen för barn.

2.41.   upprullningsdon: en anordning utformad för att rymma en del av eller hela bandet för fasthållningsanordningen för barn. Termen omfattar följande anordningar:

2.41.1.   automatiskt låsande upprullningsdon: ett upprullningsdon som tillåter att bandet dras ut till önskad längd och automatiskt anpassar bandet till den fastspända personens kroppsbyggnad då låsbeslaget kopplas ihop. Bandet kan inte dras ut ytterligare utan en medveten åtgärd av den fastspända personen.

2.41.2.   nödlåsande upprullningsdon: ett upprullningsdon som under normala körförhållanden inte begränsar den fastspända personens rörelsefrihet. Upprullningsdonet har en längdinställningsanordning som automatiskt inställer bandet till den fastspända personens kroppsbyggnad och en låsmekanism som sätts i bruk i en nödsituation genom

2.42.   lutande läge: ett särskilt stolsläge som gör det möjligt för barnet att sitta tillbakalutat.

2.43.   liggande läge/på rygg/på mage: ett läge där minst barnets huvud och kropp, bortsett från armar och ben, ligger på en vågrät yta i vila i fasthållningsanordningen.

2.44.   fordonssäte: en anordning, oavsett om den ingår som en del av fordonets uppbyggnad eller inte, komplett med klädsel, som är avsedd som sittplats för en vuxen person. I detta sammanhang gäller följande:

sätesrad: antingen ett säte av odelad typ eller separata säten som är monterade sida vid sida (dvs. monterade på så sätt att de främre förankringarna till ett av dessa säten ligger i linje med de främre eller bakre förankringarna till det andra eller mellan förankringarna till det andra sätet) och som är avsedda för en eller flera vuxna personer.

odelat fordonssäte: en anordning, komplett med klädsel, avsedd som sittplats för minst två vuxna personer.

framsäten i fordon: den sätesrad som är placerad längst fram i passagerarutrymmet, dvs. som inte har något annat säte framför sig.

baksäten i fordon: fasta, framåtvända säten placerade bakom en annan sätesrad.

2.45.   sätestyp: en kategori av säten för vuxna som inte skiljer sig åt i sådana viktiga avseenden som form, mått och material i sätets uppbyggnad, de typer av inställningssystem och alla spärrsystem som används för sätet, samt måtten på dessa och typ av förankring för bältet för vuxna på sätet, sätets förankring och de delar av fordonets uppbyggnad som påverkas, samt måtten på dessa.

2.46.   inställningssystem: komplett anordning med vilken fordonssätet eller dess delar kan ställas in i ett läge som passar förarens eller passagerarens kroppsbyggnad. Denna anordning kan i synnerhet möjliggöra inställning i längdled och/eller inställning i höjdled och/eller vinkelinställning.

2.47.   sätesförankring: det system genom vilket hela sätet för vuxna är fastsatt i fordonets bärande del, inkl. de delar av fordonets bärande del som påverkas.

2.48.   förskjutningssystem: en anordning som tillåter att sätet för vuxna eller en av dess delar kan inställas i vinkel eller förskjutas i längdled, utan något fast mellanläge, för att underlätta passagerarnas tillträde till fordonet och lastning och urlastning av föremål.

2.49.   spärrsystem: en anordning som fasthåller sätet för vuxna eller dess delar i varje bruksläge.

2.50.   utrymme mellan sittdyna och ryggstöd: området vid skärningspunkten för fordonets sittdyne- och ryggstödsytor.

2.51.   Isofix-läge: ett system som tillåter installering av

2.52.   typgodkännandeprovning: en provning för att avgöra i vilken utsträckning en fasthållningsanordning för barn som lämnats för typgodkännande uppfyller kraven.

2.53.   provning för godkännande av tillverkning: en provning för att avgöra om tillverkaren kan tillverka en fasthållningsanordning för barn i överensstämmelse med de fasthållningsanordningar för barn som lämnats för typgodkännande.

2.54.   Rutinprovning (eller provning av produktionsöverensstämmelse): provning av ett antal fasthållningsanordningar som valts ut från en enda sats för att kontrollera i vilken utsträckning de uppfyller kraven.

2.55.   inställningsanordning för axelband: en anordning avsedd att under normala övergångsförhållanden hålla axelbanden i ett lämpligt läge över barnets bål genom att axelbanden ansluts till varandra.

3.   ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE

4.   MÄRKNING

4.1.   De exemplar av fasthållningsanordningar för barn som inlämnas för typgodkännande i överensstämmelse med bestämmelserna i punkterna 3.2.4 och 3.2.5 ska vara tydligt och outplånligt märkta med tillverkarens namn, initialer eller varumärke.

4.2.   Fasthållningsanordningen för barn förutom band eller sele, ska vara tydligt och outplånligt märkt med tillverkningsår.

4.3.   Fasthållningsanordningens riktning i förhållande till fordonet ska tydligt anges på produkten.

Den märkning som anges i denna punkt ska vara synlig när fasthållningsanordningen är placerad i fordonet, med barnet placerat i fasthållningsanordningen.

4.4.   På den synliga innerytan (inkl. sidostöden bredvid barnets huvud) inom ungefär det område där barnets huvud vilar i fasthållningsanordningen för barn ska de bakåtvända fasthållningsanordningarna ha följande märke varaktigt fastsatt (de textuppgifter som visas utgör ett minimum).

Etikettens minsta storlek: 60 × 120 mm.

Skylten ska fastsys i klädseln runt hela sin omkrets och/eller varaktigt anbringas på klädseln över hela sin bakre yta. Varje annat sätt att fästa skylten som är varaktigt och inte kan avlägsnas från produkten eller bli skymd kan accepteras. Skyltar av flaggtyp är särskilt förbjudna.

Om delar av fasthållningsanordningen eller några tillbehör som tillhandahålls av tillverkaren av fasthållningsanordningen för barn kan skymma skylten krävs ytterligare en skylt. En varningsskylt ska vara varaktigt synlig under alla de förhållanden då fasthållningsanordningen förbereds för användning i någon konfiguration.

4.5.   I fråga om fasthållningsanordningar för barn som kan användas framåtvända ska följande etikett vara varaktigt anbringad och synlig för var och en som installerar fasthållningsanordningen i fordonet:

4.6.   i-Size-etikett

Följande upplysningar ska vara varaktigt synliga för var och en som installerar fasthållningsanordningen i ett fordon:

4.6.1.

i-Size-logotyp. Symbolen nedan ska ha ett minsta mått på 25 × 25 mm, och piktogrammet ska kontrastera mot bakgrunden. Piktogrammet ska vara tydligt läsbart antingen med hjälp av kontrastfärger eller genom en lämplig relief om det är pressat eller präglat.

4.7.   Etikett för fordonsspecifik Isofix-fasthållningsanordning

Fordonsspecifika Isofix-fasthållningsanordningar ska ha en varaktigt anbringad etikett som är synlig för var och en som installerar fasthållningsanordningen i fordonet, med följande upplysning:

”SPECIFIC VEHICLE ISOFIX”

4.8.   Extra märkningar

Följande upplysningar kan förmedlas genom piktogram och/eller text. Märkningen ska ange följande:

c)	Placering och, om så krävs, dragning av övre hållremmar eller av andra medel för att begränsa fasthållningsanordningens rotation och som kräver användarens insatser ska anges med användande av följande symboler, där så är lämpligt.

f)	När så krävs ska hänvisning göras till användarinstruktionerna för fasthållningsanordningen för barn och till detta dokuments placering med användande av nedanstående symbol.

5.   TYPGODKÄNNANDE

6.   ALLMÄNNA SPECIFIKATIONER

6.1.   Placering och fastsättning i fordonet

6.1.1.   Användning av fasthållningsanordningar i kategorin i-Size är tillåten på alla sittplatser när fasthållningssystemet för barn är monterat enligt fordonstillverkarens anvisningar.

Användning av fasthållningsanordningar för barn i kategorin fordonsspecifik Isofix är tillåten på alla sittplatser och även inom bagageutrymmet om fasthållningsanordningarna är monterade enligt tillverkarens anvisningar.

6.1.2.   Beroende på kategori (se tabell 1) ska fasthållningsanordningen för barn fästas i fordonskonstruktionen eller i säteskonstruktionen.

6.1.3.   För barn under 15 månader ska endast sidovända eller framåtvända fasthållningsanordningar för barn användas.

Detta innebär följande:

Bakåtvända fasthållningsanordningar för barn får användas för barn i alla åldrar.

6.2.   Konfiguration för fasthållningsanordningar för barn

6.2.1.   Fasthållningsanordningens konfiguration ska vara sådan att följande krav uppfylls:

6.2.2.   Fasthållningsanordningen för barn ska vara så utformad och monterad så att

6.2.3.   Det ska inte gå att avlägsna eller lossa delar som inte är utformade för att vara borttagbara utan användande av särskilda verktyg. Alla delar som kan tas isär för underhåll eller justering ska vara utformade så att alla risker för felaktig sammansättning och användning undviks. Anvisningar för sammansättning och isärtagande ska anges i detalj i användarhandböckerna för fasthållningsanordningarna. Fyr- eller fempunktsbälten ska kunna justeras enligt hela inställningsområdet utan att tas isär.

6.2.4.   Fasthållningsanordningar för barn med särskilda behov kan ha extra fasthållningsanordningar. Dessa ska vara så utformade att alla risker för felaktig sammansättning undviks och så att öppnings- och användningssättet omedelbart står klart för räddningspersonal i ett nödläge.

6.2.5.   En fasthållningsanordning för barn får utformas för användning i alla storleksklasser som anges av tillverkaren, under förutsättning att den uppfyller kraven i dessa föreskrifter.

6.2.6.   De fasthållningsanordningar för barn som omfattar uppblåsbara delar ska vara så utformade att användningsförhållandena (tryck, temperatur, fuktighet) inte påverkar deras förmåga att uppfylla bestämmelserna i dessa föreskrifter.

6.3.   Specifikationer för fasthållningsanordningar för barn

6.3.1   Material

6.3.1.1.   Tillverkaren av fasthållningsanordningen för barn ska skriftligen intyga att giftigheten hos de material som används vid tillverkningen av fasthållningsanordningar och som är åtkomliga för det fasthållna barnet överensstämmer med tillämpliga delar av standarden EN 71-3:1994/A1:2000/AC. Provningar som bekräftar intygets giltighet kan utföras om provningsmyndigheten så önskar.

6.3.1.2.   Tillverkaren av fasthållningsanordningen för barn ska skriftligen intyga att brandfarligheten hos de material som används vid tillverkningen av fasthållningsanordningar och som är åtkomliga för det fasthållna barnet överensstämmer med tillämpliga delar av standarden EN 71-2:2011. Provningar som bekräftar intygets giltighet kan utföras om provningsmyndigheten så önskar.

6.3.2.   Allmänna egenskaper

6.3.2.1.   Inre geometriska egenskaper

Den tekniska tjänst som utför typgodkännandeprovningarna ska kontrollera att de inre måtten för fasthållningsanordningen för barn överensstämmer med kraven i bilaga 18. De minsta måtten för axelbredd, höftbredd och sitthöjd samt minsta och största mått för axelhöjd ska vara uppfyllda för alla storlekar inom de storleksklasser som tillverkaren har angett.

6.3.2.2.   Yttre mått

De största måtten i bredd, höjd och djup för fasthållningsanordningen för barn och placeringarna av de Isofix-förankringssystem i vilka dess fästen ska inkopplas ska anges genom den fordonssätesfixtur som definieras i punkt 2.17 i dessa föreskrifter.

6.3.2.3.   Vikt

Vikten hos en integrerad Isofix-fasthållningsanordning (inklusive fasthållningsanordningar i kategorin i-Size) tillsammans med vikten för det största barn som ska använda fasthållningsanordningen får inte överstiga 33 kg. Denna viktgräns gäller också fordonsspecifika Isofix-fasthållningsanordningar.

6.3.3.   Isofix-fästen

6.3.3.1.   Typ

Isofix-fästen får överensstämma med de exempel som visas i figur 0 a) eller ha annan lämplig utformning som är en del av en fast mekanism med utrymme för sådan inställning vars egenskaper bestäms av tillverkaren av Isofix-fasthållningsanordningen för barn.

Figur 0 a)

Teckenförklaring

Mått i mm

6.3.3.2.   Mått

Måtten för den del av fästet för Isofix-fasthållningsanordningen för barn som ansluts till Isofix-förankringssystemet får inte överskrida de största måtten i figur 0 b).

Figur 0 b)

Mått i mm

6.3.3.3.   Partiella låsindikationer

I Isofix-fasthållningsanordningen för barn ska finnas möjligheter till en tydlig indikation om att båda Isofix-fästena är fullständigt låsta med motsvarande låga Isofix-förankringar. Indikationsmöjligheterna kan vara hörbara, kunna uppfattas av känseln eller synliga eller en kombination av två eller flera. I fråga om en synlig indikation ska den vara uppfattbar under alla normala ljusförhållanden.

6.3.4.   Anvisningar för bandet för övre hållrem för Isofix-fasthållningsanordningen för barn

6.3.4.1.   Anslutningen för den övre hållremmen

Anslutningen för den övre hållremmen bör vara den Isofix-krok för övre hållrem som visas i figur 0 c) eller liknande anordningar som överensstämmer med vad som anges i figur 0 c).

6.3.4.2.   Egenskaper hos Isofix-bandet för övre hållrem

Isofix-bandet för övre hållrem ska stödjas av band (eller motsvarande) med ett utrymme för inställning och spänningslättande.

6.3.4.2.1.   Längden hos Isofix-bandet för övre hållrem

Längden hos Isofix-bandet för övre hållrem ska vara minst 2 000 mm.

6.3.4.2.2.   Indikation på avsaknad av slack

Isofix-bandet för övre hållrem eller Isofix-fasthållningsanordningen ska vara utrustade med en anordning som ska ange att all slack avlägsnats från bandet. Anordningen får ingå som en del i anordningen för inställning och spänningslättande.

6.3.4.2.3.   Mått

Inkopplingsmåtten för Isofix-krokarna för övre hållrem visas i figur 0 c).

Figur 0 (c)

Anslutningsband för Isofix med övre hållrem (kroktyp)

6.3.5.   Krav för stödben och stödbenfot för fasthållningsanordningar för barn i kategorin i-Size

Fasthållningsanordningar i kategorin i-Size som är försedda med stödben måste i alla lägen (för längdinställningsfästen, bas etc. det kortaste och längsta inställningsläget) uppfylla de geometriska bestämmelser som anges i denna punkt.

Efterlevnaden av de krav som anges i punkterna 6.3.5.1 och 6.3.5.2 får kontrolleras genom fysisk simulering eller datorsimulering.

De geometriska kraven i punkterna 6.3.5.1–6.3.5.4 hänvisar till ett koordinatsystem som utgår från en punkt centralt mellan de två Isofix-fästena och på mittlinjen för det motsvarande Isofix-förankringssystemet.

Riktningen för koordinatsystemets axlar hänvisar till fasthållningsanordningens fixtur(er):

För att uppfylla kraven i detta avsnitt ska fasthållningsanordningen för barn vara installerad enligt användarhandboken. Stödbenets lagringsläge är undantaget från dessa krav.

6.3.5.1.   Geometriska krav för stödben och stödbenfot

Måtten för stödbenet inklusive fästet till fasthållningsanordningen och stödbenfoten ska hålla sig helt inom bedömningsutrymmet för stödbenets mått (se även figurerna 1 och 2 i bilaga 19 till dessa föreskrifter), som definieras enligt följande:

6.3.5.2.   Krav för stödbenfotens justeringsmöjligheter

Stödbenet ska vara justerbart för att säkerställa att stödbenfoten kan placeras på alla höjder inom stödbenets bedömningsvolym enligt vad som anges nedan (se även figurerna 3 och 4 i bilaga 19 till dessa föreskrifter). Om justeringen kan ökas får steget mellan de två låsta lägena inte överstiga 20 mm.

Stödbenfotens bedömningsvolym definieras enligt följande:

Stödbenfoten får kunna justeras utöver höjdgränserna i Z'-riktningen (enligt förklaring 6 i figur 3 i bilaga 19), under förutsättning att inga delar sträcker sig utöver de begränsande planen i X'- och Y'-riktningarna.

6.3.5.3.   Stödbenfotens mått

Stödbenfotens mått ska uppfylla följande krav:

Figur 0 d

6.3.5.4.   Stödbenfotens jigg

En jigg ska användas för att kontrollera att stödbenfoten uppfyller de krav som anges i punkt 6.3.5.2 (se figur 0 e). En datorsimulering ska också anses vara ett godtagbart alternativ.

Jiggen definieras som den Isofix-fasthållningsanordning för barn som motsvarar barnets storleksklass. Jiggen utökas med två låga Isofix-förankringar med 6 mm i diameter. Den streckade lådan ska placeras framför jiggen och ska vara av den storlek som anges i punkt 6.3.5.2. Fasthållningsanordningens fästen ska vara spärrade när bedömningen görs.

Figur 0 e

6.4.   Märkningskontroll

6.4.1.   Den tekniska tjänst som utför typgodkännandeprovningarna ska kontrollera att märkningarna överensstämmer med kraven i punkt 4 i dessa föreskrifter.

6.5.   Kontroll av installerings- och bruksanvisningarna

6.5.1.   Den tekniska tjänst som utför typgodkännandeprovningarna ska kontrollera att installerings- och bruksanvisningarna överensstämmer med punkt 14 i dessa föreskrifter.

6.6.   Bestämmelser tillämpliga på den sammansatta fasthållningsanordningen

6.6.1.   Motståndskraft mot korrosion

6.6.1.1.   En komplett fasthållningsanordning för barn, eller de delar därav som kan utsättas för korrosion, ska genomgå korrosionsprovningen i punkt 7.1.1.

6.6.1.2.   Efter den korrosionsprovning som föreskrivs i punkterna 7.1.1.1 och 7.1.1.2 ska inga tecken på påverkan som troligen kan försämra funktionen hos fasthållningsanordningen för barn, samt ingen betydande korrosion, kunna ses med blotta ögat av en kvalificerad observatör.

6.6.2.   Energiupptagning

6.6.2.1.   För alla anordningar med ryggstöd ska de områden som anges i bilaga 14, när de provas enligt bilaga 13, ge en accelerationstopp på mindre än 60 g. Denna bestämmelse gäller även ytor i kollisionsskydd i det område som huvudet träffar.

6.6.2.2.   I fråga om fasthållningsanordningar för barn med permanenta mekaniskt fästade, inställbara huvudstödsanordningar där höjden på antingen säkerhetsbältet för vuxna eller fyr- eller fempunktsbältet för barn direkt styrs med det inställbara huvudstödet är det inte nödvändigt att kräva energiupptagning för de områden som definieras i bilaga 18 och som inte kan beröras av provdockans huvud, dvs. bakom huvudstödet.

6.6.3.   Vältning

6.6.3.1.   Fasthållningsanordningen för barn ska provas såsom föreskrivs i punkt 7.1.2; vid ingen tidpunkt under hela provningen får provdockan fullständigt kunna slungas ut från anordningen. Dessutom får provdockan inte falla ut ur anordningen, och när provningssätet är i upp- och nedvänt läge får provdockans huvud inte röra sig mer än 300 mm från sitt ursprungliga läge i lodrät riktning i förhållande till provningssätet.

6.6.4.   Dynamisk provning

6.6.4.1.   Allmänt: Fasthållningsanordningen för barn ska genomgå dynamiska provningar enligt tabell 2 och i överensstämmelse med punkt 7.1.3.

Tabell 2

Tillämpning av olika kriterier beroende på typ av provning

6.6.4.1.1.   Fasthållningsanordningar för barn i kategorin i-Size ska provas på provningsvagnen med hjälp av det provningssäte som föreskrivs i bilaga 6 och i överensstämmelse med punkt 7.1.3.1.

6.6.4.1.2.   Fasthållningsanordningar för barn i kategorin fordonsspecifik Isofix ska provas tillsammans med varje fordonsmodell för vilken fasthållningsanordningen för barn är avsedd. Den tekniska tjänst som ansvarar för utförandet av provningen kan minska antalet fordonsmodeller om de inte är mycket olika i de avseenden som förtecknas i punkt 6.6.4.1.2.3 i dessa föreskrifter. Fasthållningsanordningen för barn kan provas på ett av följande sätt:

6.6.4.1.3.   Den dynamiska provningen ska utföras på de fasthållningsanordningar för barn som inte tidigare belastats.

6.6.4.1.4.   Om en fasthållningsanordning för barn i kategorin fordonsspecifik Isofix installerats i området bakom de bakersta framåtvända sittplatserna för vuxna (t.ex. i bagageutrymmet) ska en provning med den (de) största provdockan(orna) i ett komplett fordon utföras så som föreskrivs i punkt 7.1.3.3. i dessa föreskrifter. De andra provningarna, inklusive produktionsöverensstämmelse, får på tillverkarens begäran utföras enligt vad som föreskrivs i punkt 7.1.3.2.

6.6.4.1.5.   I fråga om fasthållningsanordningar för barn med särskilda behov ska alla dynamiska provningar som anges i dessa föreskrifter för varje viktgrupp som angetts av tillverkaren utföras två gånger: först med användande av de primära fasthållningsanordningarna och sedan med användande av alla fasthållningsanordningar. Vid dessa provningar ska särskild uppmärksamhet ägnas bestämmelserna i punkterna 6.2.1.5 och 6.2.1.6 i dessa föreskrifter.

6.6.4.1.6.   I fråga om fasthållningsanordningar för barn som har en rotationshämmande anordning ska den dynamiska provningen utföras på följande sätt:

6.6.4.2.   Under de dynamiska provningarna får ingen del av fasthållningsanordningen för barn som påverkar fasthållningen av passageraren brytas sönder helt eller delvis, och inga låsbeslag, låsanordningar eller förskjutningssystem får öppnas. Det enda undantaget är när tillverkaren i sin tekniska beskrivning har angett att sådana delar eller anordningar har belastningsbegränsande funktion enligt punkt 3.2.1 och delarna uppfyller följande kriterier:

6.6.4.3.   Det ska finnas kriterier för provdockor vid islag framifrån och islag från sidan.

6.6.4.3.1.   Skadebedömningskriterierna för islag framifrån och islag bakifrån ska överensstämma med tabell 3.

Tabell 3

6.6.4.4.   Provdockhuvudets förskjutning vid islag framifrån och islag bakifrån

6.6.4.4.1.   Fasthållningsanordningar för barn i kategorin i-Size:

6.6.4.4.1.1.   Framåtvända fasthållningsanordningar för barn

Huvudets utslag: Provdockans huvud ska inte passera planen BA, DA och DE såsom dessa definieras i figur 1 nedan. Detta ska bedömas fram till 300 ms eller till den tidpunkt då provdockan nått ett slutgiltigt stillastående, beroende på vad som tidigast inträffar.

6.6.4.4.1.1.1.   Om provningen utförs enligt punkt 6.6.4.1.6.2 ska en tolerans på + 10 % tillämpas på huvudets utslagsvärde mellan punkten Cr och planet AB.

Figur 1

Uppsättning för provning av framåtvänd anordning

Mått i mm

6.6.4.4.1.2.   Bakåtvända fasthållningsanordningar för barn och babyliftar:

Figur 2

Uppsättning för provning av bakåtvänd anordning som inte stöds av instrumentpanelen

6.6.4.4.2.   När fasthållningsanordningar för barn i kategorin fordonsspecifik Isofix provas i ett komplett fordon eller i ett fordonskarosseri ska prestandakriteriet för huvudet och acceleration hos huvudet 3 ms användas som bedömningskriterier. Om ingen kontakt med huvudet förekommer ska dessa kriterier anses vara uppfyllda utan mätning och ska endast registreras som ”ingen huvudkontakt”. Efter en provning med ett komplett fordon ska det vara möjligt att ta ur den helt monterade provdockan från fasthållningsanordningen utan att använda mekanisk kraft eller verktyg på fasthållningsanordningen eller fordonskonstruktionen.

6.6.4.4.3   Under de dynamiska provningarna får ingen del av den fasthållningsanordning som håller barnet på plats brista. Detta omfattar låsbeslag, låsanordningar och tillbakalutningsanordningar, förutom om de identifieras som belastningsbegränsande anordningar. Eventuella belastningsbegränsande anordningar ska anges i tillverkarens tekniska beskrivningar enligt punkt 3.2.1 i dessa föreskrifter.

6.6.4.5.   Kriterier för islag från sidan för provdockor för framåt- och bakåtvända fasthållningsanordningar för barn

6.6.4.5.1.   Huvudsakligt skadebedömningskriterium – inneslutning av huvudet

Under lastningsfasen för provningar av islag från sidan upp till 80 ms ska sidoskydden alltid vara placerade på samma nivå som provdockhuvudets tyngdpunkt, vinkelrätt mot riktningen för inträngningen i dörren. Inneslutningen av huvudet ska bedömas enligt följande kriterier:

6.6.4.5.2.   Ytterligare skadebedömningskriterier för islag från sidan

6.6.5.   Motståndskraft mot temperatur

6.6.5.1.   De låsbeslagsanordningar, upprullningsdon, inställningsanordningar och spärranordningar som kan påverkas av temperaturen ska genomgå temperaturprovningen i punkt 7.2.7 nedan.

6.6.5.2.   Efter den temperaturprovning som föreskrivs i punkt 7.2.7.1 ska inga tecken på påverkan som troligen kan försämra funktionen hos fasthållningsanordningen för barn vara synliga för blotta ögat för en kvalificerad observatör. Därefter ska de dynamiska provningarna utföras.

6.7.   Bestämmelser tillämpliga på fasthållningsanordningens enskilda komponenter

6.7.1.   Låsbeslag

6.7.1.1.   Låsbeslaget ska vara så utformat att alla möjligheter till felaktig hantering är uteslutna. Detta innebär bl.a. att det inte får vara möjligt att lämna låsbeslaget i ett delvis stängt läge; det får inte vara möjligt att av misstag förväxla låsbeslagets delar när låsbeslaget låses, utan låsbeslaget ska endast kunna låsas när samtliga ingående delar sammansätts. Där låsbeslaget kommer i kontakt med barnet ska det inte vara smalare än bandets minsta bredd såsom anges i punkt 6.7.4.1.1 nedan. Denna punkt är inte tillämplig på de bältesenheter som redan typgodkänts enligt föreskrifter nr 16 eller enligt någon likvärdig gällande standard. I fråga om fasthållningsanordningar för barn med särskilda behov behöver endast låsbeslaget på den primära fasthållningsanordningen överensstämma med bestämmelserna i punkterna 6.7.1.2–6.7.1.8.

6.7.1.2.   Låsbeslaget ska även när det inte är belastat vara stängt oberoende av sitt läge. Det ska vara enkelt att hantera och få grepp om. Det ska vara möjligt att öppna genom att trycka på en knapp eller en liknande anordning.

Den yta på vilken tryckningen utförs ska i läget för verklig upplåsning och när den projiceras i ett plan som är vinkelrätt mot knappens ursprungliga rörelseriktning ha

6.7.1.3.   Låsbeslagets öppningsyta ska vara röd. Ingen annan del av låsbeslaget får ha denna färg.

6.7.1.4.   Det ska vara möjligt att lossa barnet från fasthållningsanordningen med ett enda handgrepp på ett enda låsbeslag. Det är tillåtet att ta bort barnet tillsammans med anordningar som en barnstol/babylift/fasthållningsanordning för babylift, om fasthållningsanordningen för barn kan lossas genom att högst två låsbeslag öppnas.

6.7.1.4.1.   Inställningsanordning för axelband

Om en inställningsanordning för axelband finns ska den vara så utformad att alla möjligheter till felaktig hantering är uteslutna. Det ska inte vara möjligt att använda anordningen så att axelbanden kan vrida sig. Det ska vara möjligt att fästa inställningsanordningen med högst ett handgrepp. Den kraft som krävs för att fästa anordningen får inte vara större än 15 N.

6.7.1.4.2.   Inställningsanordningen för axelband ska vara enkel att hantera och få grepp om. Det ska vara möjligt att öppna den med ett enda handgrepp, men det ska vara svårt för barnpassageraren att manipulera öppningsmekanismen. Den kraft som krävs för att öppna anordningen får inte vara större än 15 N.

6.7.1.4.3.   Inställningsanordningen för axelband får vara högst 60 mm.

6.7.1.5.   Genom att öppna låsbeslaget ska det vara möjligt att avlägsna barnet oberoende av ”stol”, ”underrede” eller ”kollisionsskydd”, om dessa monterats, och om anordningen omfattar ett grenband ska grenbandet öppnas genom att samma låsbeslag används.

6.7.1.6.   Låsbeslaget ska klara den temperaturprovning som anges i punkt 7.2.7. Det ska också klara upprepad användning och ska, före den dynamiska provning som föreskrivs i punkt 7.1.3, genomgå en provning omfattande 5 000 ± 5 öppnings- och stängningsmoment under normala användningsförhållanden.

6.7.1.7.   Låsbeslaget ska genomgå följande öppningsprovningar:

6.7.1.7.1.   Provning under belastning

6.7.1.7.1.1.   En fasthållningsanordning för barn som redan genomgått den dynamiska provning som föreskrivs i punkt 7.1.3 ska användas vid denna provning.

6.7.1.7.1.2.   Den kraft som krävs för att öppna låsbeslaget vid provningen enligt punkt 7.2.1.1 får inte överstiga 80 N.

6.7.1.7.2.   Provning utan belastning

6.7.1.7.2.1.   Ett låsbeslag som inte tidigare utsatts för en belastning ska användas vid denna provning. Kraften som krävs för att öppna låsbeslaget när det inte är under belastning ska ligga inom området 40–80 N vid de provningar som föreskrivs i punkt 7.2.1.2 nedan.

6.7.1.8.   Hållfasthet

6.7.1.8.1.   Under provningen enligt punkt 7.2.1.3.2 får ingen del av låsbeslaget eller intilliggande band eller inställningsanordningar gå sönder eller lossna.

6.7.1.8.2.   Beroende på den viktbegränsning som angetts av tillverkaren ska ett fyr- eller fempunktsbälte motstå

6.7.1.8.3.   Typgodkännandemyndigheten kan underlåta att tillämpa hållfasthetsprovningen av låsbeslaget om det redan finns uppgifter som gör provningen överflödig.

6.7.2.   Inställningsanordning

6.7.2.1.   Justeringsområdet ska vara tillräckligt för att medge korrekt inställning av fasthållningsanordningen för barn inom hela den viktgrupp för vilken anordningen är avsedd och för att medge tillfredsställande installation i alla i-Size-kompatibla fordonsmodeller.

6.7.2.2.   Alla inställningsanordningar ska vara av ”snabbinställningstyp”.

6.7.2.3.   Anordningar av ”snabbinställningstyp” ska vara lätta att nå när fasthållningsanordningen för barn är rätt installerad och barnet eller provdockan sitter på plats.

6.7.2.4.   En anordning av ”snabbinställningstyp” ska vara lätt att ställa in efter barnets kroppsbyggnad. Den kraft som krävs för att handha den manuella inställningsanordningen får i synnerhet inte vara större än 50 N vid en provning som utförs enligt punkt 7.2.2.1.

6.7.2.5.   Två exemplar av justeringsanordningar på fasthållningsanordningen för barn ska provas såsom föreskrivs enligt funktionsbestämmelserna i temperaturprovningen som anges i punkt 7.2.7.1 och i punkt 7.2.3.

6.7.2.5.1.   Bandglidningen ska inte överskrida 25 mm för en inställningsanordning eller 40 mm för alla inställningsanordningar.

6.7.2.6.   Anordningen får inte gå sönder eller lossna när den provas enligt punkt 7.2.2.1.

6.7.2.7.   En justeringsanordning som är direkt monterad på fasthållningsanordningen för barn ska kunna motstå upprepad användning och ska, före den dynamiska provning som föreskrivs i punkt 7.1.3, genomgå en provning omfattande 5 000 ± 5 cykler såsom anges i punkt 7.2.3.

6.7.3.   Upprullningsdon

6.7.3.1.   Automatiskt låsande upprullningsdon

6.7.3.1.1.   Bandet hos ett bilbälte med automatiskt låsande upprullningsdon får inte rulla upp mer än 30 mm mellan upprullningsdonets låslägen. När den fastspända personen gör en bakåtriktad rörelse ska bältet antingen förbli i sitt ursprungliga läge eller automatiskt återgå till detta läge när den fastspända personen gör en efterföljande framåtriktad rörelse.

6.7.3.1.2.   Om upprullningsdonet är en del av ett höftbälte får bandets upprullningskraft inte vara mindre än 7 N då den mäts på den fria sträckan mellan provdockan och upprullningsdonet såsom föreskrivs i punkt 7.2.1.4 nedan. Om upprullningsdonet är en del av ett diagonalbälte får inte bandets upprullningskraft vara mindre än 2 N och inte större än 7 N vid likartad mätning. Om bandet löper genom en styrning eller trissa ska upprullningskraften mätas på den fria sträckan mellan provdockan och styrningen eller trissan. Om det i enheten ingår en anordning, som manövreras manuellt eller automatiskt och som förhindrar bandet från att dras ut helt, ska denna anordning inte vara i drift när dessa mätningar utförs.

6.7.3.1.3.   Bandet ska upprepade gånger dras ut från upprullningsdonet och tillåtas rulla tillbaka, under de förhållanden som föreskrivs i punkt 7.2.4.2 nedan tills 5 000 cykler slutförts. Upprullningsdonet ska sedan utsättas för den temperaturprovning som anges i punkt 7.2.7.1, den korrosionsprovning som beskrivs i punkt 7.1.1 och den dammtålighetsprovning som beskrivs i punkt 7.2.4.5. Det ska därefter tillfredsställande genomgå ytterligare 5 000 cykler med utdragning och upprullning. Efter ovanstående provningar ska upprullningsdonet fortfarande fungera korrekt och uppfylla bestämmelserna i punkterna 6.7.3.1.1 och 6.7.3.1.2.

6.7.3.2.   Nödlåsande upprullningsdon

6.7.3.2.1.   Ett nödlåsande upprullningsdon ska uppfylla nedanstående villkor då det provas såsom föreskrivs i punkt 7.2.4.3:

6.7.3.2.2.   När upprullningsdonets funktion beror på en extern signal eller energikälla ska utformningen säkerställa att upprullningsdonet låses automatiskt vid fel eller avbrott från denna signal eller energikälla.

6.7.3.2.3.   Ett nödlåsande upprullningsdon med flera funktioner ska uppfylla de bestämmelser som framställs ovan. Dessutom ska, om en av dess avkänningsfaktorer är bandutdragning, låsning ha skett vid en bandacceleration av 1,5 g uppmätt i bandutdragningens riktning.

6.7.3.2.4.   I provningarna i punkterna 6.7.3.2.1.1 och 6.7.3.2.3 får den bandrörelse som kan inträffa innan upprullningsdonet låses uppgå till högst 50 mm med början vid längden i punkt 7.2.4.3.1. Vid provningen i punkt 6.7.3.2.1.2 får låsning inte inträffa under utdragning av de 50 mm band som börjar vid längden i punkt 7.2.4.3.1.

6.7.3.2.5.   Om upprullningsdonet är en del av ett höftbälte får bandets upprullningskraft inte vara mindre än 7 N då den mäts på den fria sträckan mellan provdockan och upprullningsdonet såsom föreskrivs i punkt 7.2.1.4. Om upprullningsdonet är en del av ett diagonalbälte får inte bandets upprullningskraft vara mindre än 2 N och inte större än 7 N vid likartad mätning. Om bandet löper genom en styrning eller trissa ska upprullningskraften mätas på den fria sträckan mellan provdockan och styrningen eller trissan. Om det i enheten ingår en anordning, som manövreras manuellt eller automatiskt och som förhindrar bandet från att dras ut helt, ska denna anordning inte vara i drift när dessa mätningar utförs.

6.7.3.2.6.   Bandet ska upprepade gånger dras ut från upprullningsdonet och tillåtas rulla tillbaka, under de förhållanden som föreskrivs i punkt 7.2.4.2 tills 40 000 cykler slutförts. Upprullningsdonet ska därefter genomgå förfarandena för temperaturprovning i punkt 7.2.7, korrosionsprovning i punkt 7.1.1 och dammtålighetsprovning i punkt 7.2.4.5.

6.7.4.   Band

6.7.4.1.   Bredd

6.7.4.1.1.   Den minsta bredden på de band för fasthållningsanordningar för barn som berör provdockan ska vara 25 mm. Dessa mått ska mätas under den hållfasthetsprovning som föreskrivs i punkt 7.2.5.1 utan att maskinen stoppas och under en belastning som motsvarar 75 % av bandets brottlast.

6.7.4.2.   Hållfasthet efter rumskonditionering

6.7.4.2.1.   På två exemplar av band som konditionerats såsom föreskrivs i punkt 7.2.5.2.1, ska bandets brottlast fastställas såsom föreskrivs i punkt 7.2.5.1.2.

6.7.4.2.2.   Skillnaden mellan brottsbelastningen för de två provexemplaren får inte överstiga 10 % av den större av de uppmätta brottsbelastningarna.

6.7.4.3.   Hållfasthet efter särskild konditionering

6.7.4.3.1.   För två exemplar av de band som konditionerats så som föreskrivs enligt ett av villkoren i punkt 7.2.5.2 (utom punkt 7.2.5.2.1) får bandets brottsbelastning inte vara mindre än 75 % av medelvärdet för de belastningar som fastställs i provningen i punkt 7.2.5.1.

6.7.4.3.2.   Dessutom får inte brottsbelastningen vara mindre än 3,6 kN för fasthållningsanordningar i fasthållningsanordningar för barn i kategorin i-Size.

6.7.4.3.3.   Typgodkännandemyndigheten kan utesluta en eller flera av dessa provningar om sammansättningen av det använda materialet eller de uppgifter som redan finns gör en eller flera provningar överflödiga.

6.7.4.3.4.   Förfarandena för nötningskonditionering av typ 1 i punkt 7.2.5.2.6 ska endast utföras när mikroglidprovningen i punkt 7.2.3 nedan ger ett resultat över 50 % av det gränsvärde som föreskrivs i punkt 6.7.2.5.1.

6.7.4.4.   Det får inte vara möjligt att dra ut hela bandet med några inställningsanordningar, låsbeslag eller förankringspunkter.

6.7.5.   Anvisningar för Isofix-fäste

Isofix-fästen och låsindikatorer ska kunna motstå upprepad användning och ska före den dynamiska provning som föreskrivs i punkt 7.1.3 genomgå en provning som under normala användningsförhållanden omfattar 2 000 ± 5 öppnings- och stängningscykler.

6.8.   Klassificering

6.8.1.   Fasthållningsanordningar för barn kan täcka alla storleksklasser, under förutsättning att alla krav är uppfyllda.

7.   PROVNING

7.1.   Provning av den sammansatta fasthållningsanordningen för barn

7.1.1.   Korrosion

7.1.1.1.   Metallföremålen i fasthållningsanordningen för barn ska placeras i ett provningsrum enligt vad som föreskrivs i bilaga 4. I fråga om fasthållningsanordningar för barn som omfattar ett upprullningsdon, ska bandet vara avrullat i sin fulla längd minus 100 ± 3 mm. Med undantag för korta avbrott som kan behövas, t.ex. för kontroll och påfyllning av saltlösning, ska provningen fortgå oavbrutet under en tid av 50 ± 0,5 timmar.

7.1.1.2.   När exponeringsprovningen avslutas ska metallföremålen i fasthållningsanordningen för barn tvättas försiktigt eller sköljas i rent rinnande vatten med en temperatur som inte överstiger 38 °C så att de saltavlagringar som kan ha bildats blir avlägsnade, varefter de ska tillåtas torka i en rumstemperatur av 18–25 °C under 24 ± 1 timmar innan de kontrolleras enligt punkt 6.6.1.2.

7.1.2.   Vältning

7.1.2.1.   Provdockan ska förses med lämplig anordning för påförande av last enligt bilaga 21. Placera provdockan i de fasthållningsanordningar som monterats enligt dessa föreskrifter, med beaktande av tillverkarens anvisningar och med det standardiserade slack som anges i punkt 7.1.3.5, tillämpat identiskt på alla system.

7.1.2.2.   Fasthållningsanordningen ska vara fastsatt på provningsbänken eller fordonssätet. Hela fasthållningsanordningen ska med en hastighet av 2–5 grader/s roteras runt en vågrät axel i fasthållningsanordningens längsgående mittplan i 540° ± 5° och stoppas i detta läge. Vid denna provning kan anordningar avsedda att användas i specifika fordon vara fastsatta i den provningsbänk som beskrivs i bilaga 6.

7.1.2.3.   I detta statiska uppochnedvända läge ska en massa motsvarande fyra gånger provdockans massa påföras vertikalt nedåt i ett plan vinkelrätt mot rotationsaxeln utöver den provdocka som använder anordningen för påförande av last enligt bilaga 21. Lasten ska påföras gradvis och kontrollerat i en takt som inte överstiger tyngdaccelerationen eller 400 mm/min. Bibehåll den föreskrivna maximala lasten i 30 - 0/+ 5 s.

7.1.2.4.   Avlägsna lasten med en takt som inte överskrider 400 mm/min och mät förskjutningen.

7.1.2.5.   Rotera hela sätet 180° för att återgå till utgångsläget.

7.1.2.6.   Denna provningscykel ska på nytt utföras med rotation i motsatt riktning. Med rotationsaxeln i det vågräta planet och 90° förskjuten jämfört med de två tidigare provningarna, ska förfarandet upprepas i de två rotationsriktningarna.

7.1.2.7.   Dessa provningar ska utföras med användning av både den minsta och den största tillämpbara provdocka för den eller de grupper för vilka fasthållningsanordningen är avsedd. Dockan eller fasthållningssystemet för barn får inte justeras på något sätt under provningscykeln.

7.1.3.   Dynamiska provningar med islag framifrån, islag bakifrån och islag från sidan:

7.1.3.1.   Provningar på vagn och provningsbänk

7.1.3.1.1.   Provningar av islag framifrån och islag bakifrån

7.1.3.1.1.1.   Den vagn och den provningsbänk som används vid den dynamiska provningen ska uppfylla kraven i bilaga 6 till dessa föreskrifter.

7.1.3.1.1.2.   Vagnen ska förbli horisontell under retardationen eller accelerationen.

7.1.3.1.1.3.   Provningsbänken ska roteras 180° vid provning i överensstämmelse med bestämmelserna för provning med islag bakifrån.

7.1.3.1.1.4.   Vid provning av en bakåtvänd fasthållningsanordning för barn avsedd för användning i framsätet ska fordonets instrumentbräda representeras av en styv stång fäst vid vagnen på ett sådant sätt att all energiupptagning sker i fasthållningsanordningen för barn.

7.1.3.1.1.5.   Retardations- eller accelerationsanordningar

Sökanden ska välja att använda någon av nedanstående anordningar:

7.1.3.1.1.5.1.   Retardationsprovningsanordning:

Vagnens retardation ska åstadkommas med hjälp av den utrustning som föreskrivs i bilaga 6 till dessa föreskrifter eller någon annan anordning som ger likvärdiga resultat. Uppställningen ska ha de prestanda som anges i punkt 7.1.3.4 och nedan:

Kalibreringsmetod:

Dynamiska provningsförhållanden under provning:

För islag framifrån och islag bakifrån ska retardationen åstadkommas med apparaterna kalibrerade enligt ovan. Följande gäller dock:

7.1.3.1.1.5.2.   Accelerationsprovningsanordning

Dynamiska provningsförhållanden:

7.1.3.1.1.6.   Följande mätningar ska utföras:

7.1.3.1.1.7.   Efter islaget ska fasthållningsanordningen för barn kontrolleras visuellt med avseende på fel eller brott utan att låsbeslaget öppnas.

7.1.3.1.2.   Islag bakifrån

7.1.3.1.2.1.   Provningssätet ska roteras 180° vid provning i överensstämmelse med bestämmelserna för provning med islag bakifrån.

7.1.3.1.2.2.   Vid provning av en bakåtvänd fasthållningsanordning för barn avsedd att användas i framsätet ska fordonets instrumentbräda representeras av en styv stång fästad vid vagnen på ett sådant sätt att all energiupptagning sker i fasthållningsanordningen för barn.

7.1.3.1.2.3.   Retardationsförhållandena ska uppfylla bestämmelserna i tillägg 2 till bilaga 7.

Accelerationsförhållandena ska uppfylla bestämmelserna i tillägg 2 till bilaga 7.

7.1.3.1.2.4.   De mätningar som utförs ska vara samma som de som förtecknas i punkterna 7.1.3.1.1.4–7.1.3.1.1.5.

7.1.3.1.3.   Islag från sidan

7.1.3.1.3.1.   Provningsbänken ska roteras 90° vid provning i överensstämmelse med bestämmelserna för provning med islag från sidan.

7.1.3.1.3.2.   De lägre Isofix-förankringarna ska kunna röras i Y-riktningen för att undvika skada på fästen och provningsutrustning. Isofix-förankringarna ska vara fästa vid ett glidningssystem som möjliggör en rörelse på 200 mm – 0 mm + 50 mm.

7.1.3.1.3.3.   Belastningen på fasthållningsanordningen vid islag från sidan ska frambringas av en dörrpanel enligt beskrivningen i tillägg 3 till bilaga 6. Panelens yta ska vara täckt med stoppning enligt vad som anges i tillägg 3 till bilaga 6.

7.1.3.1.3.4.   Provningsriggen ska återge en relativ hastighet mellan dörrpanelen och provningsbänken i överensstämmelse med tillägg 3 till bilaga 7. Det högsta inträngningsdjupet i dörrpanelen anges i tillägg 3 till bilaga 6. Den relativa hasigheten mellan dörrpanelen och provningsbänken ska inte påverkas av kontakt med fasthållningsanordningen och ska hålla sig inom det fält som anges i tillägg 3 till bilaga 7. Vid provningar där dörren är stillastående vid t0 ska dörren vara fast fäst, och provdockans grundhastighet vid t0 ska vara 6,375 m/s och 7,25 m/s. Vid provningar där dörren rör sig vid t0 ska dörrens grundhastighet hålla sig inom det fält som anges i tillägg 3 till bilaga 7 åtminstone till dess att inträngningen når maximal styrka, och provdockan ska vara stillastående vid t0.

7.1.3.1.3.5.   Fasthållningsanordningen ska provas i ett så upprätt läge som möjligt.

7.1.3.1.3.6.   Vid tidpunkten t0 enligt tillägg 3 till bilaga 7 ska provdockan befinna sig i sitt ursprungliga läge enligt vad som anges i punkt 7.1.3.5.2.1.

7.1.3.2.   Provningar på vagn och fordonskaross

7.1.3.2.1.   Provningar med islag framifrån

7.1.3.2.1.1.   Den metod som används för att sätta fast fordonet under provningen får inte medföra att fordonssätenas förankringar, förankringarna för bilbältet för vuxna eller några tilläggsförankringar som krävs för att fästa fasthållningsanordningen för barn förstärks, inte heller att karosseriets normala deformation minskas. Ingen del av fordonet får finnas som, genom att begränsa provdockans rörelse, kan minska belastningen på fasthållningsanordningen för barn under provningen. De borttagna delarna av konstruktionen kan ersättas med delar med likvärdig hållfasthet, förutsatt att de inte hindrar provdockans rörelse.

7.1.3.2.1.2.   En fastsättningsanordning ska anses vara tillfredställande om den inte påverkar ett område som sträcker sig över konstruktionens hela bredd, om fordonet eller konstruktionen är blockerade eller fastgjorda i främre delen på ett avstånd av minst 500 mm från fasthållningsanordningens förankring. Baktill ska konstruktionen fästas bakom förankringarna på ett avstånd som är tillräckligt för att säkerställa att kraven i punkt 7.1.3.2.1.1 uppfylls.

7.1.3.2.1.3.   Fordonssätet och fasthållningsanordningen ska vara monterade och placerade i det läge som den tekniska tjänst som ansvarar för utförandet av typgodkännandeprovningarna valt för att med hänsyn till systemets hållfasthet ge de ogynnsammaste förhållandena med provdockan installerad i fordonet. Läget för fordonssätets ryggstöd och fasthållningsanordningen ska anges i rapporten. Fordonssätets ryggstöd ska, om dess lutning kan inställas, låsas enligt tillverkarens anvisningar eller, om inga uppgifter finns, i en ryggstödsvinkel så nära 25° som möjligt.

7.1.3.2.1.4.   Om inte monterings- eller bruksanvisningarna kräver annat ska framsätet placeras i det främsta normala användningsläget för de fasthållningsanordningar för barn som är avsedda för framsätet och i det bakersta normala användningsläget för de fasthållningsanordningar för barn som är avsedda för baksätet.

7.1.3.2.1.5.   Retardationsförhållandena ska uppfylla bestämmelserna i punkt 7.1.3.4. Provningsbänken ska vara sätet i det faktiska fordonet.

7.1.3.2.1.6.   Följande mätningar ska utföras:

7.1.3.2.1.7.   Efter islaget ska fasthållningsanordningen för barn kontrolleras visuellt med avseende på fel utan att låsbeslaget öppnas.

7.1.3.2.2.   Vid provningar med islag bakifrån

7.1.3.2.2.1.   Fordonskarossen ska roteras 180° vid provning på provningsvagnen.

7.1.3.2.2.2.   Samma krav som för islag framifrån (punkterna 7.1.3.2.1.1–7.1.3.2.1.5) ska tillämpas.

7.1.3.3.   Provning med ett komplett fordon

7.1.3.3.1.   Retardationsförhållandena ska uppfylla bestämmelserna i punkt 7.1.3.4.

7.1.3.3.2.   Förfarandet för islagsprovning framifrån ska vara det som anges i bilaga 9 till dessa föreskrifter.

7.1.3.3.3.   Förfarandet för islagsprovning bakifrån ska vara det som anges i bilaga 10 till dessa föreskrifter.

7.1.3.3.4.   Följande mätningar ska utföras:

7.1.3.3.5.   Framsätena ska, om deras lutning kan inställas, låsas enligt tillverkarens anvisningar eller, om inga uppgifter finns, i en ryggstödsvinkel så nära 25° som möjligt.

7.1.3.3.6.   Efter islaget ska fasthållningsanordningen för barn kontrolleras visuellt med avseende på fel eller brott utan att låsbeslaget öppnas.

7.1.3.4.   Villkoren för dynamisk provning sammanfattas i tabell 4.

Tabell 4

7.1.3.5.   Provningsdockor för dynamiska provningar

7.1.3.5.1.   Fasthållningsanordningen för barn ska provas med användning av de provdockor som föreskrivs i bilaga 8 till dessa föreskrifter.

7.1.3.5.2.   Installering av provdockan för islag framifrån och islag bakifrån

7.1.3.5.2.1.   Installering av fasthållningssystemet för barn på provningsbänken

En tom fasthållningsanordning för barn i kategorin Isofix ska fästas vid Isofix-förankringssystemet.

När Isofix-fästena säkras vid de lägre Isofix-förankringarna ska det vara tillåtet att dra den tomma Isofix-fasthållningsanordningen mot dessa förankringar.

En ytterligare kraft av 135 +/– 15 N tillförs i ett plan som är parallellt med ytan på provningssätets dyna. Denna kraft ska tillföras längs mittlinjen på fasthållningsanordningen och på en höjd av högst 100 mm över dynans yta.

Om en övre hållrem finns ska den ställas in för att erhålla en spänning av 50 +/– 5 N. Alternativt, och om ett stödben finns, ska det ställas in enligt anvisningarna från tillverkaren av fasthållningsanordningen.

Fasthållningssystemets mittlinje ska riktas in efter provningsbänkens mittlinje.

Provdockan ska placeras i fasthållningsanordningen separat från stolens ryggstöd med ett flexibelt mellanlägg. Mellanlägget ska vara 2,5 cm tjockt och 6 cm brett. Det ska ha en längd motsvarande axelhöjden minus höfthöjden, både i sittande ställning och i förhållande till storleken på den provdocka som används i provningen. Den resulterande höjden på mellanlägget anges i tabellen nedan för olika provdockstorlekar. Skivan ska följa stolens kontur så nära som möjligt, och dess nedre ände ska vara på samma höjd som provdockans höftled.

Justera bältet enligt tillverkarens anvisningar, men med en spänning 250 ± 25 N över justeringskraften, med en avlänkningsvinkel på justeringsanordningens band på 45 ± 5° eller alternativt på den vinkel som föreskrivs av tillverkaren.

Därefter avlägsnas mellanlägget och provdockan skjuts mot stolsryggen. Fördela slacket jämnt över fyr- eller fempunktsbältet.

Det längsgående plan som går genom provdockans mittlinje ska ställas in mittemellan de två lägre bältesförankringarna samtidigt som punkt 7.1.3.2.1.3 också ska beaktas.

Efter installering ska provdockans ställning justeras på följande sätt:

Exempel på placering av provdockans armar:

7.1.3.6.   Anvisning för kategorin i-Size

De dynamiska provningarna ska utföras med den största och den minsta provdockan enligt vad som anges i följande tabeller och enligt den storleksklass som angetts av tillverkaren av fasthållningsanordningen för barn.

Tabell 6

Urvalskriterier för provdocka enligt storleksklass

Om det krävs betydande ändringar av fasthållningsanordningen för barn för olika storlekar (t.ex. konvertibla fasthållningsanordningar) eller om storleksklassen täcker fler än 3 storlekar ska en eller flera relevanta provdockor provas förutom de provdockor som anges ovan.

7.1.3.6.1.   Om fasthållningsanordningen för barn är utformad för två eller flera barn ska en provning utföras med de tyngsta provdockorna på alla sittplatser. En andra provning med den lättaste och tyngsta provdocka som anges ovan ska utföras. Provningarna ska utföras med användande av det provningssäte som visas i figur 3 i tillägg 3 till bilaga 6. Det laboratorium som utför provningen kan, om så bedöms tillrådligt, lägga till en tredje provning med godtycklig kombination av provdockor och tomma sittplatser.

7.1.3.6.2.   Om Isofix-fasthållningsanordningen för barn ska använda en övre hållrem ska en provning utföras med den minsta provdockan och den kortaste längden på den övre hållremmen (förankringspunkt G1). En andra provning ska utföras med den tyngre provdockan och den större längden på den övre hållremmen (förankringspunkt G2). Den övre hållremmen ställs in tills en spänning av 50 ± 5 N uppnås. I fråga om islag från sidan ska Isofix-fasthållningsanordningen endast provas med den övre hållremmens kortaste avstånd.

7.1.3.6.3.   För fasthållningsanordningar för barn i kategorin i-Size med ett stödben som rotationshämmande anordning ska de dynamiska provningar som beskrivs härefter genomföras på följande sätt:

7.1.3.6.4.   Den provning som anges i punkt 6.6.4.1.6.2 är endast obligatorisk för den största provdocka som fasthållningsanordningen är utformad för.

7.2.   Provning av enskilda komponenter

7.2.1.   Låsbeslag

7.2.1.1.   Öppningsprovning under belastning

7.2.1.1.1.   En fasthållningsanordning för barn som redan genomgått den dynamiska provning som anges i punkt 7.1.3 ska användas vid denna provning.

7.2.1.1.2.   Fasthållningsanordningen för barn ska avlägsnas från provningsvagnen eller fordonet utan att låsbeslaget öppnas. En belastning av 200 ± 2 N ska tillföras på låsbeslaget. Om låsbeslaget är fästat vid en fast del ska kraften tillföras genom att den vinkel som bildas av låsbeslaget och den fasta delen under den dynamiska provningen reproduceras.

7.2.1.1.3.   En belastning ska tillföras med en hastighet av 400 ± 20 mm/min på den geometriska mittpunkten på låsbeslagets öppningsknapp längs en fast axel som går parallellt med knappens ursprungliga rörelseriktning. Den geometriska mittpunkten gäller den del av låsbeslagets yta i vilken öppningstrycket ska anbringas. Låsbeslaget ska säkras mot ett fast stöd när öppningskraften tillförs.

7.2.1.1.4.   Låsbeslagets öppningskraft ska tillföras med hjälp av en dynamometer eller liknande anordning och i normal användningsriktning. Kontaktytan ska vara ett polerat halvklot av metall med radien 2,5 ± 0,1 mm.

7.2.1.1.5.   Låsbeslagets öppningskraft ska mätas och alla fel registreras.

7.2.1.2.   Öppningsprovning utan belastning

7.2.1.2.1.   En låsbeslagsenhet som inte tidigare utsatts för en belastning ska monteras och placeras under ”belastningsfria” förhållanden.

7.2.1.2.2.   Metoden för mätning av låsbeslagets öppningskraft ska vara den som föreskrivs i punkterna 7.2.1.1.3 och 7.2.1.1.4.

7.2.1.2.3.   Låsbeslagets öppningskraft ska mätas.

7.2.1.3.   Hållfasthetsprovning

7.2.1.3.1.   Vid hållfasthetsprovningen ska två provningsexemplar användas. Alla inställningsanordningar med undantag för de inställningsanordningar som är monterade direkt på en fasthållningsanordning för barn ingår i denna provning.

7.2.1.3.2.   I bilaga 16 visas en typisk anordning för hållfasthetsprovning av låsbeslag. Låsbeslaget placeras på den övre runda plattan (A) inuti reliefen. Alla vidhängande band har en minsta längd på 250 mm och ordnas nedhängande från den övre plattan från sina respektive lägen på låsbeslaget. De fria bandändarna lindas därefter runt den undre runda plattan (B) tills de kommer ut i plattans inre öppning. Alla band ska vara lodräta mellan A och B. Den runda klämplattan (C) kläms sedan lätt mot den undre ytan av (B), fortfarande med möjlighet till en viss bandrörelse mellan dem. Med en liten kraft på dragmaskinen sträcks banden och dras mellan (B) och (C) tills alla band belastar respektive infästning. Låsbeslaget ska inte beröra plattan (A) eller några delar av (A) under detta moment och under själva provningen. (B) och (C) är då hårt klämda mot varandra, och spännkraften ökas med en tvärgående hastighet av 100 ± 20 mm/min tills önskat värde uppnås.

7.2.2.   Inställningsanordning

7.2.2.1.   Inställningskraft

7.2.2.1.1.   Vid provning av en manuell inställningsanordning ska bandet dras jämnt genom denna anordning, med beaktande av normala användningsförhållanden, med en hastighet av 100 ± 20 mm/min, och den största kraften ska mätas med närmaste heltalsvärde i N efter de första 25 ± 5 mm av bandets rörelse.

7.2.2.1.2.   Provningen ska utföras i bandets båda rörelseriktningar genom anordningen, och bandet ska genomgå hela rörelsecykeln tio gånger före mätningen.

7.2.3.   Mikroglidprovning (se bilaga 5, figur 3)

7.2.3.1.   De delar eller anordningar som ska genomgå mikroglidprovningen ska under minst 24 timmar före provningen förvaras i en atmosfär med en temperatur av 20 ± 5 °C och en relativ luftfuktighet av 65 ± 5 %. Provningen ska utföras vid en temperatur mellan 15 och 30 °C.

7.2.3.2.   Bandets fria ände ska ordnas i samma konfiguration som när anordningen används i fordonet och ska inte vara fäst vid någon del.

7.2.3.3.   Inställningsanordningen ska vara placerad på en lodrät bandbit i vars ena ände en belastning av 50 ± 0,5 N (styrd på ett sätt som förhindrar att belastningen svänger och att bandet vrids) hänger. Den fria änden av bandet från inställningsanordningen ska monteras lodrätt uppåt eller nedåt som i fordonet. Den andra änden ska löpa över avlänkningsrullen med sin vågräta axel parallell med planet för den del av bandet som bär upp belastningen. Den del som går över rullen ska vara vågrät.

7.2.3.4.   Den anordning som provas ska arrangeras på så sätt att dess mittpunkt, i det högsta läge till vilket det kan höjas, är 300 ± 5 mm från ett stödbord, och belastningen på 50 N ska anbringas 100 ± 5 mm från det stödbordet.

7.2.3.5.   20 ± 2 förprovningscykler ska därefter utföras, varefter 1 000 ± 5 cykler ska slutföras med frekvensen 30 ± 10 cykler per minut, och den totala amplituden ska vara 300 ± 20 mm eller enligt punkt 7.2.5.2.6.2. Belastningen om 50 N ska endast tillföras under den tid som motsvarar en ändring av 100 ± 20 mm för varje halv period. Mikroglidningen ska mätas från läget vid slutet av de 20 förprovningscyklerna.

7.2.4.   Upprullningsdon

7.2.4.1.   Uthållighet

7.2.4.1.1.   Upprullningskrafterna ska mätas med bilbältesenheten fastspänd på en provdocka såsom i den dynamiska provning som föreskrivs i punkt 7.1.3. Bandspänningen ska mätas så nära som möjligt intill kontaktpunkten med (men inte direkt på) provdockan medan bandet rullas upp med en ungefärlig hastighet på 0,6 m per minut.

7.2.4.2.   Upprullningsmekanismens uthållighet

7.2.4.2.1.   Bandet ska dras ut och rullas upp föreskrivet antal gånger i en takt som inte överstiger 30 cykler per minut. För nödlåsande upprullningsdon ska ett ryck införas vid var femte cykel så att upprullningsdonet låses. Rycken ska utföras lika många gånger vid fem olika utdragningslängder, dvs. vid 90, 80, 75, 70 och 65 % av bandets totala längd på upprullningsdonet. Om bandet är längre än 900 mm ska emellertid ovanstående procenttal användas i förhållande till bandets sista 900 mm på upprullningsdonet.

7.2.4.3.   Låsning av nödlåsande upprullningsdon

7.2.4.3.1.   Upprullningsdonet ska provas en gång med avseende på låsningen då bandet är utrullat till sin fulla längd minus 300 ± 3 mm.

7.2.4.3.2.   För ett upprullningsdon som påverkas av bandrörelsen ska utdragningen göras i den riktning som är normal då upprullningsdonet är monterat i ett fordon.

7.2.4.3.3.   Då upprullningsdon provas med avseende på känsligheten för fordonets accelerationer ska de provas vid ovanstående utdragningslängd i båda riktningarna längs två ömsesidigt vinkelräta axlar som är horisontella om upprullningsdonet är avsett att monteras i ett fordon enligt anvisningar från tillverkaren av fasthållningsanordningen för barn. Om detta läge inte anges ska typprovningsmyndigheten konsultera tillverkaren av fasthållningsanordningen för barn. En av dessa provningsriktningar ska väljas av den tekniska tjänst som utför typgodkännandeprovningarna för att erhålla de ogynnsammaste förhållandena med avseende på aktivering av låsmekanismen.

7.2.4.3.4.   Utformningen av den apparat som används ska vara sådan att den önskade accelerationen uppnås vid en medelaccelerationsökning av minst 25 g/s (8).

7.2.4.3.5.   För provningen av överensstämmelse med bestämmelserna i punkterna 6.7.3.2.1.3 och 6.7.3.2.1.4 ska upprullningsdonet monteras på ett vågrätt bord och bordet lutas med en hastighet som inte är större än 2° per sekund tills låsning inträffar. Provningen ska upprepas med lutning i andra riktningar för att säkerställa att kraven är uppfyllda.

7.2.4.4.   Korrosionsprovning

7.2.4.4.1.   Korrosionsprovningen ska utföras enligt punkt 7.1.1.

7.2.4.5.   Dammprovning

7.2.4.5.1.   Upprullningsdonet ska placeras i ett provningsrum som beskrivs i bilaga 3 till dessa föreskrifter. Det ska monteras i samma riktning som när det är monterat i fordonet. Provningsrummet ska innehålla damm av det slag som anges i punkt 7.2.4.5.2. En 500 mm lång bit av bandet ska dras ut från upprullningsdonet och hållas utdragen, med undantag för att den ska genomgå tio fullständiga cykler av upprullningar och utdragningar inom en eller två minuter efter varje omrörning av dammet. Under en tid av fem timmar ska dammet under fem sekunder var tjugonde minut omröras med tryckluft som är torr och inte innehåller någon olja och passera en öppning med en diameter av 1,5 ± 0,1 mm och med ett tryck av 5,5 ± 0,5 bar.

7.2.4.5.2.   Det damm som används i provningen enligt punkt 7.2.4.5.1 ska bestå av ungefär 1 kg torr kvarts. Fördelningen av partiklarnas storlek ska vara följande:

7.2.5.   Statisk provning av band

7.2.5.1.   Hållfasthetsprovning av band

7.2.5.1.1.   Varje provning ska utföras på två nya provningsexemplar av bandet. Dessa ska konditioneras som anges i punkt 6.7.4 i dessa föreskrifter.

7.2.5.1.2.   Varje band ska fästas mellan klämmorna på en maskin för provning av draghållfastheten. Klämmorna ska vara utformade så att brott på bandet undviks vid eller nära kontaktpunkten med klämmorna. Draghastigheten ska vara 100 ± 20 mm/min. Provningsexemplarets fria längd mellan maskinens klämmor ska vid provningens början vara 200 ± 40 mm.

7.2.5.1.2.1.   Belastningen ska därefter ökas tills bandet går sönder och brottsbelastningen ska noteras.

7.2.5.1.3.   Om bandet glider eller går sönder i eller inom 10 mm från någon av klämmorna är provningen inte giltig och en ny ska utföras på ett annat provningsexemplar.

7.2.5.2.   Provningsbitar från banden som nämns i punkt 3.2.3 i dessa föreskrifter ska konditioneras enligt följande:

7.2.5.2.1.   Rumskonditionering

7.2.5.2.1.1.   Bandet ska under 24 ± 1 timmar förvaras i en atmosfär med en temperatur av 23 ± 5 °C och en relativ fuktighet av 50 ± 10 %. Om provningen inte utförs omedelbart efter konditioneringen ska provningsbiten placeras i en hermetiskt sluten behållare tills provningen börjar. Brottsbelastningen ska bestämmas inom fem minuter efter det att bandet avlägsnats ur behandlingsatmosfären eller behållaren.

7.2.5.2.2.   Ljuskonditionering

7.2.5.2.2.1.   Villkoren i rekommendation ISO/105-B02 (1978) ska gälla. Bandet ska utsättas för ljus under den tid som krävs för att åstadkomma blekning av standardblått nr 7 till en nyans som motsvarar grad 4 på gråskalan.

7.2.5.2.2.2.   Efter exponeringen ska bandet under minst 24 timmar förvaras i en atmosfär med en temperatur av 23 ± 5 °C och en relativ fuktighet av 50 ± 10 %. Brottsbelastningen ska bestämmas inom fem minuter efter det att bandet avlägsnats ur konditioneringsanordningen.

7.2.5.2.3.   Köldkonditionering

7.2.5.2.3.1.   Bandet ska under minst 24 timmar förvaras i en atmosfär med en temperatur av 23 ± 5 °C och en relativ fuktighet av 50 ± 10 %.

7.2.5.2.3.2.   Bandet ska därefter förvaras under 90 ± 5 minuter på en plan yta i en köldkammare där lufttemperaturen är – 30 ± 5 °C. Det ska därefter vikas och vecket ska belastas med en vikt av 2 ± 0,2 kg, som tidigare kylts till – 30 ± 5 °C. När bandet belastats under 30 ± 5 minuter i samma köldkammare ska vikten avlägsnas och brottsbelastningen mätas inom fem minuter efter det att bandet avlägsnats ur köldkammaren.

7.2.5.2.4.   Värmekonditionering

7.2.5.2.4.1.   Bandet ska under 180 ± 10 minuter förvaras i ett värmeskåp med temperaturen 60 ± 5 °C och en relativ fuktighet på 65 ± 5 %.

7.2.5.2.4.2.   Brottsbelastningen ska bestämmas inom fem minuter efter det att bandet avlägsnats ur värmeskåpet.

7.2.5.2.5.   Exponering för vatten

7.2.5.2.5.1.   Bandet ska under 180 ± 10 minuter förvaras helt nedsänkt i destillerat vatten med en tillsats av vätmedel och med en temperatur på 20 ± 5 °C. Varje lämpligt vätmedel för den fiber som ska provas kan användas.

7.2.5.2.5.2.   Brottsbelastningen ska bestämmas senast 10 minuter efter det att bandet avlägsnats ur vattnet.

7.2.5.2.6.   Nötningskonditionering

7.2.5.2.6.1.   De delar eller anordningar som ska genomgå nötningsprovningen ska under en tid av minst 24 timmar före provningen förvaras i en atmosfär med en temperatur av 23 ± 5 °C och en relativ luftfuktighet av 50 ± 10 %. Rumstemperaturen ska under provningen vara mellan 15 och 30 °C.

7.2.5.2.6.2.   I tabellen anges allmänna villkor för provningen:

Tabell 8

Om det inte finns tillräckligt med band för att prova en längd av 300 mm kan provningen tillämpas på en kortare längd, som dock ska vara minst 100 mm lång.

7.2.5.2.6.3.   Särskilda provningsvillkor

7.2.5.2.6.3.1.   Typ 1-förfarande: Då bandet löper genom en snabbinställningsanordning. Belastningen 10 N ska vara lodrät och varaktigt anbringad på ett av banden. Det andra bandet, som placerats vågrätt, ska fästas vid en anordning som ger bandet en fram- och tillbakagående rörelse. Inställningsanordningen ska vara placerad så att bandets vågräta del förblir belastad (se bilaga 5, figur 1).

7.2.5.2.6.3.2.   Typ 2-förfarande: För band som ändrar riktning då det löper genom en styv del. Vid denna provning ska vinklarna för båda banden vara de som visas i figur 2 i bilaga 5. Belastningen av 5 N ska tillföras permanent. I de fall där bandet ändrar riktning mer än en gång då det löper genom en fast del kan belastningen 5 N ökas för att uppnå den föreskrivna bandrörelsen av 300 mm genom denna fasta del.

7.2.6.   Konditioneringsprovning för justeringsanordningar som är monterade direkt på fasthållningsanordningar för barn

Installera den största provdocka för vilken fasthållningsanordningen är avsedd på samma sätt som vid den dynamiska provningen, inklusive det standardiserade slack som beskrivs i punkt 7.1.3.5. Märk ut en referenslinje på bandet där den fria delen av bandet går in i inställningsanordningen.

Avlägsna provdockan och placera fasthållningsanordningen i konditioneringsriggen såsom visas i figur 1 i bilaga 16.

Bandet ska genomgå en cykel med en total längd av minst 150 mm genom inställningsanordningen. Denna rörelse ska vara sådan att minst 100 mm av bandet på den fria ändens sida av referenslinjen och återstående rörelselängd (ca 50 mm) på fyr- eller fempunktsbältets sida av referenslinjen rör sig genom inställningsanordningen.

Om bandets längd från referenslinjen till bandets fria ände inte räcker för den rörelse som beskrivs ovan ska de 150 mm band som rör sig genom inställningsanordningen räknas från helt utsträckt läge för fyr- eller fempunktsbältet.

Cykelfrekvensen ska vara 10 ± 1 cykler/minut, med en hastighet för ”B” av 150 ± 10 mm/s.

7.2.7.   Temperaturprovning

7.2.7.1.   De komponenter som anges i punkt 6.6.5.1 ska exponeras för en omgivning ovanför en vattenyta i ett slutet utrymme, med en temperatur på minst 80 °C, under en kontinuerlig tid av minst 24 timmar och sedan kylas i en omgivning med en temperatur lägre än 23 °C. Avkylningsperioden ska omedelbart följas av tre på varandra följande cykler om 24 timmar där varje cykel omfattar nedanstående på varandra följande förlopp:

7.2.8.   Hela sätet, eller den komponent som har Isofix-förankringar monterade (t.ex. Isofix-bottenplattan) om den har en öppningsknapp för låsbeslag, ska fästas stelt vid en provrigg så att Isofix-anslutningarna är vertikalt inpassade enligt figur 3. En stång 350 mm lång och 6 mm grov stång ska fästas vid Isofix-anslutningarna. En massa på 5 kg ska fästas i stångens ändar.

7.2.8.1.   En öppningskraft ska påföras öppningsknappen eller handtaget längs en fast axel som löper parallellt med knappens/handtagets initiala rörelseriktning; som geometrisk mittpunkt räknas den del av ytan på Isofix-förankringen på vilken öppningstrycket ska påföras.

7.2.8.2.   Öppningskraften på Isofix-förankringen ska påföras med hjälp av en dynamometer eller liknande anordning på normalt sätt och i den riktning som anges i tillverkarens bruksanvisning. Kontaktänden ska vara ett polerat halvklot av metall med en radie på 2,5 ± 0,1 mm för en öppningsknapp eller en polerad metallkrok med en radie på 25 mm.

7.2.8.3.   Om fasthållningsanordningens konstruktion förhindrar att förfarandet enligt punkterna 7.2.8.1 och 7.2.8.2 tillämpas, får en alternativ metod tillämpas om den tekniska tjänst som utför provningarna samtycker.

7.2.8.4.   Den öppningskraft för ISOFIX-förankringen som ska mätas ska vara den som behövs för att koppla loss den första anslutningen.

7.2.8.5.   Provningen ska utföras på ett nytt säte, och upprepas på ett säte som genomgått cyklingsförfarandet enligt punkt 6.7.5.1.

7.3.   Certifiering av provningsbänkens dyna

7.3.1.   Provningssätets dyna ska certifieras när den är ny för att fastställa initialvärden för inträngning vid islag och toppvärden för retardation och därefter efter det som inträffar först av 50 dynamiska provningar eller en månad eller före varje provning om provningsriggen används ofta.

7.3.2.   Certifierings- och mätningsförfarandena ska motsvara de som anges i den senaste versionen av ISO 6487. Mätutrustningen ska motsvara specifikationen för en datakanal med en kanalfrekvensklass (CFC) på 60.

Med hjälp av provningsanordningen i bilaga 14 till dessa föreskrifter utförs tre provningar 150 ± 5 mm från dynans framkant på mittlinjen och 150 ± 5 mm i båda riktningarna från mittlinjen.

Placera anordningen lodrätt på en plan, stadig yta. Sänk islagsvikten tills den kommer i kontakt med ytan och nollställ inträngningsmarkören. Placera anordningen lodrätt ovanför provningspunkten, höj vikten 500 ± 5 mm och låt den falla fritt för islag på ytan på provningsbänkens sittdyna. Registrera inträngning och retardationskurva.

7.3.3.   Registrerade toppvärden ska inte avvika med mer än 15 % från initialvärdena.

7.4.   Registrering av dynamiskt beteende

7.4.1.   För att fastställa provdockans beteende och dess förskjutningar ska alla dynamiska provningar registreras under följande förhållanden:

7.5.   Mätningsförfarandena ska motsvara de som anges i ISO 6487:2002. Kanalfrekvensklassen ska vara följande:

Tabell 9

Provtagningsfrekvensen ska vara minst 10 gånger kanalfrekvensklassen (vilket i installationer med kanalfrekvensklass 1 000 motsvarar en minsta provtagningsfrekvens av ca 10 000 provtagningar per sekund och kanal).

8.   PROVNINGSRAPPORTER FÖR TYPGODKÄNNANDE OCH FÖR GODKÄNNANDE AV TILLVERKNINGEN

9.   GODKÄNNANDE AV TILLVERKNING

9.1.   För att säkerställa att tillverkarens tillverkningssystem är tillfredsställande ska den tekniska tjänst som utfört typgodkännandeprovningarna utföra provningar för att godkänna tillverkningen i enlighet med punkt 9.2.

9.2.   Godkännande av tillverkningen av fasthållningsanordningar för barn

Tillverkningen av varje ny godkänd typ av fordonsspecifik fasthållningsanordning för barn i kategorin i-Size ska genomgå provningar för godkännande av tillverkning. Kompletterande kvalificering av produktionen kan föreskrivas enligt punkt 11.1.3.

I detta syfte ska ett slumpmässigt urval av fem fasthållningsanordningar för barn tas från den första tillverkningssatsen.

Den första tillverkningssatsen anses vara tillverkningen av det första parti som omfattar minst 50 och högst 5 000 fasthållningsanordningar för barn.

9.2.1.   Dynamiska provningar av islag framifrån och islag bakifrån

9.2.2.   Dynamiska provningar för islag från sidan

9.2.3.   Märkningskontroll

10.   PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE OCH RUTINUNDERSÖKNINGAR

Produktionsöverensstämmelsen ska kontrolleras enligt det förfarande som fastställts i avtalet, tillägg 2 (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/version 2), med följande krav:

11.   ÄNDRING OCH UTÖKNING AV ETT TYPGODKÄNNANDE FÖR EN FASTHÅLLNINGSANORDNING FÖR BARN

12.   PÅFÖLJDER VID BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

13.   SLUTGILTIGT UPPHÖRANDE AV PRODUKTIONEN

14.   INFORMATION TILL ANVÄNDARNA

15.   NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER GÄLLANDE DE TEKNISKA ORGAN SOM ANSVARAR FÖR TYPGODKÄNNANDEPROVNINGARNAS UTFÖRANDE SAMT TYPGODKÄNNANDEMYNDIGHETERNA

De avtalsparter i 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter ska till FN:s sekretariat rapportera namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprov, samt till de typgodkännandemyndigheter som beviljar typgodkännande och till vilka intyg om typgodkännande liksom utvidgat, avslaget eller återkallat typgodkännande, som utfärdas i annat land, ska skickas.

(1)  De särskiljande numren för de avtalsslutande parterna i 1958 års avtal återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument TRANS/WP.29/78/Rev.2/Amend.3.

(2)  Fixtur för fasthållningsanordningar för barn enligt definitionen i föreskrifter nr 16 (säkerhetsbälten).

(3)  Prestandakriterium för huvudet (HPC): se bilaga 17.

(4)  Ska ses över inom tre år efter ikraftträdandet av dessa föreskrifter.

(5)  Ska ses över inom tre år efter ikraftträdandet av dessa föreskrifter.

(6)  Ska ses över inom tre år efter ikraftträdandet av dessa föreskrifter.

(7)  Ska ses över inom tre år efter ikraftträdandet av dessa föreskrifter.

(8)  g = 9,81 m/s2.

BILAGA 7

KURVA FÖR VAGNENS RETARDATION ELLER ACCELERATION SOM FUNKTION AV TIDEN

I samtliga fall ska kalibrerings- och mätförfarandena motsvara dem som anges i den internationella standarden ISO 6487:2002. Mätutrustningen ska motsvara specifikationerna på en datakanal med kanalfrekvensklass (CFC) 60.

Tillägg 1

Islag framifrån

Kurva för vagnens retardation eller acceleration som funktion av tiden

Islag framifrån – provningspuls 1

Definition av kurvorna
Tid (ms)	Acceleration (g) Låga fältet	Acceleration (g) Höga fältet
0	—	10
20	0	—
50	20	28
65	20	—
+80	—	28
100	0	—
120	—	0

Föreskrifter nr 44 – Islag framifrån

Det kompletterande segmentet gäller bara för accelerationsvagnen.

Tillägg 2

Islag bakifrån

Kurva för vagnens retardation eller acceleration som funktion av tiden

Islag bakifrån – provningspuls 2

Definition av kurvorna
Tid (ms)	Acceleration (g) Låga fältet	Acceleration (g) Höga fältet
0	—	21
10	0
10	7	—
20	14	—
37	14	—
52	7	—
52	0
70	—	21
70	—	0

Föreskrifter nr 44 – Islag bakifrån

Det kompletterande segmentet gäller bara för accelerationsvagnen.

Tillägg 3

Islag från sidan

Kurva för relativ hasighet mellan vagnen och dörrpanelen som funktion av tiden

Islag från sidan – provningshastighet fält 3

	Lägre fält för relativ hastighet
	Högre fält för relativ hastighet
	Lägre fält för dörrens grundhastighet (provning av dörrens rörelse endast vid t0)
	Övre fält för dörrens grundhastighet (provning av dörrens rörelse endast vid t0)

Definition av kurvorna
Tid (ms)	Relativ dörr-/bänkhastighet (m/s) Lägre fält	Relativ dörr-/bänkhastighet (m/s) Högre fält
0	6,375	7,25
15	5,5	—
18	—	6,2
60	0	—
70	—	0

Anm.: Fältet fastställs utifrån de respektive provningslaboratoriernas erfarenhet.

Tillägg 4

1.   DEFINITION AV DÖRRPANELEN

Dörrpanelens geometri ska följa definitionen av bänken.

Ritningar för att beskriva dörren kommer att föreslås i linje med NPACS-bänken.

2.   SPECIFIKATION AV PANELENS STOPPNING

2.1.   Allmänt

Dörrpanelens islagsyta ska vara helt täckt med stoppningsmaterial med en tjocklek av 55 mm. Materialet ska uppfylla de prestandakriterier som anges i punkt 2.3 i detta tillägg när det provas i enlighet med punkt 2.2 i detta tillägg.

En materialkombination som har befunnits uppfylla dessa krav anges i punkt 2.4 i detta tillägg.

2.2.   Provningsförfarande för bedömning av panelens stoppningsmaterial

Provningen består av en enkel dropprovning med användande av en sfärisk huvudform. Den sfäriska huvudformen ska ha en diameter på 150 mm och en vikt på 6 kg (± 0,1 kg). Islagshastigheten ska vara 4 m/s (± 0,1 m/s). Mätutrustningen ska göra det möjligt att bedöma tidpunkten för den första kontakten mellan provkroppen och provet samt åtminstone huvudformens acceleration i islagsriktningen (Z-riktning).

Materialprovet ska ha måtten 400 × 400 mm. Islaget ska ske i centrum av provet.

2.3.   Prestandakriterier för stoppningsmaterialet

Tidpunkten för den första kontakten mellan provningsmaterialet och huvudformen (t0) ska vara 0 ms.

Provkroppens acceleration får inte överskrida 58 g.

Figur 1

Fält för stoppningsmaterialet

2.4.   Exempel på material som uppfyller provningskraven:

Poröst gummiskum Polykloropren CR4271 med en tjocklek av 35 mm fästs vid dörrpanelkonstruktionen. Därefter anläggs ytterligare ett lager av Styrodur C2500 med en tjocklek av 20 mm. Lagret av Styrodur måste bytas ut efter varje provning.

BILAGA 8

BESKRIVNING AV PROVDOCKOR

1.   ALLMÄNT

1.1.

De provdockor som föreskrivs i dessa föreskrifter beskrivs i de tekniska ritningar som framställts av Humanetics Innovative Solutions Inc. och i de användarhandböcker som medföljer provdockorna.

1.2.

Alternativa provdockor får användas under förutsättning att 1.2.1. deras likvärdighet tillfredsställande kan påvisas för typgodkännandemyndigheten, och 1.2.2. deras användning registreras i provningsrapporten och i det rapportformulär som beskrivs i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

2.   BESKRIVNING AV PROVDOCKORNA

2.1.

Mått och vikt för de provdockor av typerna Q0, Q1, Q1.5, Q3, Q6 och Q10 som beskrivs nedan grundas på antropometrin hos halva kroppsformade barn i åldrarna 0, 1, 1,5, 3, 6 respektive 10,5 år.

2.2.

Provdockorna består av metall- och polyesterskelett täckta med skinndelar i plastskum som kompletterar kroppskomponenterna.

3.   KONSTRUKTION

3.1.   Huvud

Huvudet är främst tillverkat av syntetiska material. Huvudets hålighet är stor nog för att möjliggöra användning av flera instrument, bland annat linjära accelerometrar och vinklade hastighetsavkännare.

3.2.   Nacke

Nacken är flexibel och möjliggör skjuvning och böjning i alla riktningar. Den segmenterade utformningen möjliggör realistiska roterande rörelser. Nacken är utrustad med statiska nacksträngar för att förhindra överdriven utsträckning. Nacksträngen är även utformad för att fungera som en säkerhetslina om gummimaterialet brister. En sexkanals laddningscell kan monteras in vid nacken–huvudet och vid gränsytan mellan nacken och bålen. Typerna Q0, Q1 och Q1.5 rymmer inte laddningscellen mellan nacke och bål.

3.3.   Thorax

Barnets thorax representeras av en bröstkorg i en del. Deformeringen kan mätas med en trådlindad potentiometer i Q1 och Q1.5 och en IR-TRACC-avkännare i Q3, Q6 och Q10. Axlarna ansluts med en flexibel led till thorax, vilket möjliggör deformering framlänges.

3.4.   Accelerometrar kan monteras på ryggraden för att mäta linjära accelerationer. Thorax på Q0 har en förenklad utformning med en skumdel i ett enda stycke för hela bålen.

3.5.   Buk

Buken består av skum täckt med skinn. Biomekaniska uppgifter från barn har använts för att avgöra nödvändig styvhet. Buken på Q0 har en förenklad utformning med en skumdel i ett enda stycke för hela bålen.

3.6.   Ländryggrad

Ländryggraden består av en flexibel gummipelare som möjliggör skjuvning och böjning i alla riktningar. En sexkanals laddningscell kan monteras in mellan ländryggraden och bäckenet, förutom på Q0.

3.7.   Bäcken

Bäckenet består av en höftbens-korsbensdel som är täckt med plasthull för att simulera de yttre konturerna. Borttagbara höftleder infogas i bendelen. En accelerometeruppställning kan monteras in i bäckenet. Särskilda höftleder finns tillgängliga som gör det möjligt att placera dockan i stående ställning. Bäckenet på Q0 har en förenklad utformning med en skumdel i ett enda stycke för hela bålen.

3.8.   Ben

Benen består av metallförstärkta plastben som är täckta med skinndelar i PVC-skum som representerar det övre och undre hullet. Knälederna kan låsas i alla lägen. Denna funktion underlättar placering av dockan i stående ställning. (Observera att dockan inte kan stå utan externt stöd.) Benen på Q0 har en förenklad utformning med en del i ett enda stycke per ben och en fast knävinkel.

3.9.   Armar

Armarna består av plastben som är täckta med skinndelar i PVC-skum som representerar det övre och undre hullet. Armbågslederna kan låsas i alla lägen. Armarna på Q0 har en förenklad utformning med en del i ett enda stycke per arm och en fast armbågsvinkel.

4.   HUVUDDRAG

4.1.   Vikt

Tabell 1

Viktfördelning för Q-dockan

	Q0	Q1	Q1.5	Q3	Q6	Utformningsmål Q10
Vikt [i kg]
Huvud + nacke (inkl. acc. mont.)	1,10 ± 0,10	2,41 ± 0,10	2,80 ± 0,10	3,17 ± 0,10	3,94 ± 0,10	4,19
Bål (inkl. acc. mont. och retardationsavkännare	1,50 ± 0,15	4,21 ± 0,25	4,74 ± 0,25	6,00 ± 0,30	9,07 ± 0,40	14,85 (inkl. överdrag)
Ben (tillsammans)	0,58 ± 0,06	1,82 ± 0,20	2,06 ± 0,20	3,54 ± 0,10	6,90 ± 0,10	12,50
Armar (tillsammans)	0,28 ± 0,03	0,89 ± 0,20	1,20 ± 0,20	1,48 ± 0,10	2,49 ± 0,10	4,00
Överdrag	0,27 ± 0,05	0,27 ± 0,05	0,30 ± 0,05	0,40 ± 0,10	0,55 ± 0,10	(se bål)
Totalt	3,73 ± 0,39	9,6 ± 0,80	11,10 ± 0,80	14,59 ± 0,70	22,95 ± 0,80	35,54

4.2.   Viktigaste mått

Figur 2

Viktigaste mått för provdocka

Tabell 2

Mått för Q-dockan

Nr		Q0	Q1	Q1.5	Q3	Q6	Q10 (utformningsmål)
		Mått i mm
17	Sitthöjd (huvudet framåtlutat)	355 ± 9	479 ± 9	499 ± 9	544 ± 9	601 ± 9	< 748 ± 9
18	Axelhöjd (sittande)	225 ± 7	298 ± 7	309 ± 7	329 ± 7	362 ± 7	473 ± 7
	Längd (huvudet framåtlutat)	—	740 ± 9	800 ± 9	985 ± 9	1 143 ± 9	< 1 443 ± 9
5	Bröstdjup	—	114 ± 5	113 ± 5	146 ± 5	141 ± 5	171 ± 5
15	Axelbredd	230 ± 7	227 ± 7	227 ± 7	259 ± 7	305 ± 7	338 ± 7
12	Höftbredd	—	191 ± 7	194 ± 7	200 ± 7	223 ± 7	270 ± 7
1	Stussens baksida till knänas framsida	130 ± 5	211 ± 5	235 ± 5	305 ± 5	366 ± 5	488 ± 5
2	Stussens baksida till knävecken	—	161 ± 5	185 ± 5	253 ± 5	299 ± 5	418 ± 5
21	Lårhöjd, sittande		69	72	79	92	114
	Höjden på mellanlägget för placering av provdockan (1)		229 ± 2	237 ± 2	250 ± 2	270 ± 2	359 ± 2

Anmärkningar:

1.   Justeringar av leder

Lederna bör justeras enligt de förfaranden som anges i användarhandböckerna för Q-dockor. (2)

2.   Mätutrustning

Mätutrustningen i Q-dockor ska installeras och kalibreras enligt de förfaranden som anges i användarhandböckerna för Q-dockor. (2)

---

(1)  Se avsnitt 7.1.3.5.2.1: Mellanläggets höjd (gångjärnsförsedd platta eller en liknande flexibel anordning) motsvarar axelhöjden sittande minus lårhöjden sittande.

(2)  Tekniska specifikationer och detaljerade ritningar av Q-dockan samt tekniska specifikationer för justering av dockan för provningarna i dessa föreskrifter har tillfälligt lagts upp på webbplatsen för Uneces informella arbetsgrupp om fasthållningsanordningar för barn (https://www2.unece.org/wiki/display/trans/Q-dummy+drawings), Palais de Nations, Genève, Schweiz. Vid tidpunkten för antagandet av dessa föreskrifter av världsforumet för harmonisering av fordonsföreskrifter (WP.29) kommer texten om begränsningar av användningen av ritningar och tekniska specifikationer att tas bort från de enskilda sidorna och läggas ut på ovannämnda webbplats. Efter det att den informella arbetsgruppen har avslutat granskningen av de tekniska specifikationerna och ritningarna för provdockor i syfte att täcka fas 2 i föreskrifterna, kommer de slutliga och överenskomna ritningarna att flyttas om i den ömsesidiga resolutionen i 1958 och 1998 års avtal, som finns på världsforumets (WP.29) webbplats.

BILAGA 11

TYPGODKÄNNANDESCHEMA (FLÖDESSCHEMA ISO 9002:2000)

BILAGA 15

BESKRIVNING AV KONDITIONERING AV JUSTERINGSANORDNINGAR SOM ÄR DIREKT MONTERADE PÅ FASTHÅLLNINGSANORDNINGAR FÖR BARN

Figur 1

1.   METOD

1.1.

Sedan banden inställts i referensläget i punkt 7.2.6 dras minst 50 mm av bandet ut från fyr- eller fempunktsbältet genom att bandets fria ände utdras.

1.2.

Fäst den inställda delen av fyr- eller fempunktsbältet i draganordningen A.

1.3.

Aktivera inställningsanordningen och dra minst 150 mm av bandet i fyr- eller fempunktsbältet. Detta utgör hälften av en cykel och placerar draganordningen A i maximalt utdraget bandläge.

1.4.

Anslut den fria änden av bandet till draganordning B.

2.   CYKELN BESTÅR AV FÖLJANDE:

2.1.	Dra i B minst 150 mm under den tid som A inte sträcker fyr- eller fempunktsbältet.

2.2.	Aktivera inställningsanordningen och dra A under den tid som B inte sträcker bandets fria ände.

2.3.	Vid slagets slut avaktiveras inställningsanordningen.

2.4.	Upprepa cykeln såsom anges i punkt 6.7.2.7.

BILAGA 18

GEOMETRISKA MÅTT FÖR FASTHÅLLNINGSANORDNINGAR FÖR BARN I KATEGORIN I-SIZE

Figur 1

Längd i cm	Sitthöjd i cm	Axelbredd i cm	Höftbredd i cm	Axelhöjd i cm
A	B	C	D	E
	95 percentil	95 percentil	95 percentil	5 percentil	95 percentil
40	ET	ET	ET	ET	ET
45	39,0	12,1	14,2	27,4	29,0
50	40,5	14,1	14,8	27,6	29,2
55	42,0	16,1	15,4	27,8	29,4
60	43,5	18,1	16,0	28,0	29,6
65	45,0	20,1	17,2	28,2	29,8
70	47,1	22,1	18,4	28,3	30,0
75	49,2	24,1	19,6	28,4	31,3
80	51,3	26,1	20,8	29,2	32,6
85	53,4	26,9	22,0	30,0	33,9
90	55,5	27,7	22,5	30,8	35,2
95	57,6	28,5	23,0	31,6	36,5
100	59,7	29,3	23,5	32,4	37,8
105	61,8	30,1	24,9	33,2	39,1
110	63,9	30,9	26,3	34,0	40,4
115	66,0	32,1	27,7	35,5	41,7
120	68,1	33,3	29,1	37,0	43,0
125	70,2	34,5	30,5	38,5	44,3
130	72,3	35,7	31,9	40,0	46,1
135	74,4	36,9	33,3	41,5	47,9
140	76,5	38,1	34,7	43,0	49,7
145	78,6	39,3	36,3	44,5	51,5
150	81,1	41,5	37,9	46,3	53,3

Vid mätning under en kontaktkraft på 50 N med den anordning som beskrivs i figur 2 i denna bilaga ska följande toleranser tillämpas på måtten:

Minsta sitthöjd: — 40–87 cm B – 5 percentil — Från 87 cm och uppåt B – 10 percentil

Minsta axelbredd: C –0 +2 cm

Minsta höftbredd: D –0 +2 cm

Minsta axelhöjd (5 percentil): E1 –2 +0 cm

Högsta axelhöjd (95 percentil): E2 –0 +2 cm

Figur 2

Vy från sidan och framifrån av mätanordningen:

Anmärkningar:

Hb	:	Höftbredd, variabel 140–380 mm
Scb	:	Axelbredd, variabel 120–400 mm
Sih	:	Sitthöjd, variabel 400–800 mm
Shh	:	Axelhöjd, variabel 270–540 mm

Figur 3

Tredimensionell vy av mätanordningen