14.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 75/1


Endast Unece-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av Uneces statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på

http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html.

Föreskrifter nr 72 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) – Enhetliga bestämmelser beträffande typgodkännande av strålkastare till motorcyklar som avger ett asymmetriskt halv- och helljus och är utrustade med halogenlampor (HS1)

Inbegripet all giltig text fram till och med

ändringsserie 01 – dag för ikraftträdande: 12 september 2001.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.

Tillämpningsområde

2.

Definitioner

3.

Ansökan om typgodkännande

4.

Märkning

5.

Typgodkännande

6.

Allmänna anvisningar

7.

Krav gällande belysning

8.

Bestämmelser för färgade lyktglas och filter

9.

Standardreferensstrålkastare

10.

Anmärkning i fråga om färg

11.

Produktionsöverensstämmelse

12.

Påföljder för bristande produktionsöverensstämmelse

13.

Ändring av strålkastartyp och utökning av typgodkännande

14.

Slutligt upphörande av produktion

15.

Namn och adresser till typgodkännandemyndigheterna och till de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovningarna

16

Övergångsbestämmelser

BILAGOR

Bilaga 1

Meddelande om typgodkännande eller utvidgning, avslag, återkallande av typgodkännande eller slutligt upphörande av produktionen i fråga om en typ av strålkastare till motorcyklar enligt föreskrifter nr 72

Bilaga 2

Kontroll av produktionsöverensstämmelse av strålkastare utrustade med HS1-lampor

Bilaga 3

Typgodkännandemärkenas utformning

Bilaga 4

Mätskärm

Bilaga 5

Provning av stabiliteten hos de fotometriska egenskaperna hos tända strålkastare

Bilaga 6

Krav för strålkastare med lyktglas av plast – provning av lyktglas eller materialprov och av kompletta strålkastare

1.   TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa föreskrifter gäller typgodkännande av strålkastare som är försedda med halogenglödlampor (HS1) och har lyktglas av glas eller plast (1) som föreskrivs för utrustning av motorcyklar och fordon som behandlas som sådana.

2.   DEFINITIONER

I dessa föreskrifter gäller följande definitioner:

2.1.   lyktglas: strålkastarens (enhetens) yttersta del som avger ljus genom den lysande ytan.

2.2.   beläggning: en eller flera produkter som lagts i ett eller flera lager på ytterytan av lyktglaset.

2.3.   strålkastare av olika typer: strålkastare som skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som följande:

3.   ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE

3.1.

Ansökan om typgodkännande för en strålkastare ska lämnas in av innehavaren av handelsbeteckningen eller varumärket eller av dennes vederbörligen godkända ombud. Ansökan ska innehålla uppgifter om följande:

3.1.1.

Huruvida strålkastaren är utformad för både höger- och vänstertrafik eller för antingen endast höger- eller vänstertrafik.

3.2.

Alla ansökningar om typgodkännande ska åtföljas av följande:

3.2.1.

Ritningar i tre exemplar som är tillräckligt detaljerade för att identifiera strålkastartypen och som visar strålkastaren sedd framifrån, med detaljer om lyktsglasets mönster, om sådant finns, och dess tvärsnitt. Av ritningarna ska det framgå var typgodkännandemärket ska placeras.

3.2.2.

En kort teknisk beskrivning.

3.2.3.

Två provexemplar av strålkastartypen med ofärgade lyktglas.

3.2.3.1.

I fråga om provning av ett färgat filter eller färgad skärm (eller ett färgat lyktglas): två provexemplar.

3.2.4.

För prov av det plastmaterial som lyktglasen är tillverkade av ska ansökan även åtföljas av följande:

3.2.4.1.

Tretton lyktglas.

3.2.4.1.1.

Sex av dessa lyktglas kan bytas ut mot sex materialprover som är minst 60 × 80 mm stora, med en plan eller konvex ytteryta och en praktiskt taget plan yta i mitten (med en krökningsradie av minst 300 mm), som är minst 15 × 15 mm.

3.2.4.1.2.

Varje sådant lyktglas eller materialprov ska tillverkas på samma sätt som vid serietillverkningen.

3.2.4.2.

En reflektor på vilken lyktglasen kan monteras i enlighet med tillverkarens anvisningar.

3.3.

Om egenskaperna hos materialen i lyktglasen och eventuella beläggningar redan har provats, ska provrapporten för dessa material bifogas.

3.4.

Den behöriga myndigheten ska kontrollera att det finns tillfredsställande arrangemang för en effektiv kontroll av produktionsöverensstämmelsen innan typgodkännande beviljas.

4.   MÄRKNINGAR (2)

4.1.

Strålkastare som inlämnats för typgodkännande ska vara märkta med den sökandes handelsbeteckning eller varumärke. Detta märke ska vara tydligt läsbart och outplånligt.

4.2.

På lyktglaset och lamphuset (3), ska det finnas tillräckligt stora utrymmen för typgodkännandemärket och de tilläggssymboler som nämns i punkt 5.4.2. Dessa utrymmen ska anges på ritningarna som nämns i punkt 3.2.1.

4.3.

Strålkastare som är konstruerade för att uppfylla kraven både för höger- och vänstertrafik ska ha märkningar som anger de två inställningarna för fordonets optiska enhet eller för glödlampan i reflektorn. Dessa märkningar ska bestå av bokstäverna ”R/D” för läget för högertrafik och bokstäverna ”L/G” för läget för vänstertrafik.

5.   TYPGODKÄNNANDE

5.1.

Om alla provexemplar av en typ av strålkastare, som lämnats in enligt punkt 3.2.3, uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ska typgodkännande beviljas.

5.2.

Ett typgodkännandenummer ska tilldelas varje godkänd typ. De första två siffrorna (för närvarande 00 för föreskrifterna i sin ursprungliga lydelse) ska ange den ändringsserie som innehåller de senaste större tekniska ändringarna av föreskrifterna vid beviljandet av typgodkännande. Samma avtalspart får inte tilldela detta nummer till en annan typ av strålkastare som omfattas av dessa föreskrifter (4), förutom i de fall då ett typgodkännande ska utvidgas till en strålkastare som endast skiljer sig åt i fråga om färgen på ljuset som sänds ut.

5.3.

Meddelande om beviljande eller avslag på ansökan om eller utökning eller återkallande av typgodkännande eller om slutligt upphörande av produktionen för en strålkastartyp enligt dessa föreskrifter ska meddelas de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter med ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

5.4.

På varje strålkastare som överensstämmer med en typ som godkänts enligt dessa föreskrifter ska det i de utrymmen som nämns i punkt 4.2, som tillägg till den märkning som föreskrivs i punkt 4.1, finnas ett internationellt typgodkännandemärke (5) som består av följande:

5.4.1.

En cirkel som omger bokstaven ”E” följd av numret för det land som beviljat typgodkännandet (6).

5.4.2.

Typgodkännandenumret och följande tilläggssymboler eller symboler placerade nära cirkeln:

5.4.2.1.

För strålkastare som konstruerats enbart för vänstertrafik, en horisontell pil som pekar till vänster om en betraktare som står mittemot strålkastaren, dvs. mot den sida av vägen som trafikeras.

5.4.2.2.

På strålkastare som är avsedda för att klara kraven för båda trafiksystemen genom en lämplig anpassning av inställningen av den optiska enheten eller av lampan, en horisontell pil med en spets i vardera ände vilka pekar mot höger respektive vänster.

5.4.2.3.

Bokstäverna ”MBH” placerade mittemot typgodkännandenumret.

5.4.2.4.

I samtliga fall ska det tillämpliga driftsättet som används vid provförfarandet enligt punkt 1.1.1.1 i bilaga 5 och de(n) tillåtna spänningen(arna) enligt punkt 1.1.1.2 i bilaga 5 anges på typgodkännandeintygen och i meddelandet som skickas till de länder som är avtalsparter och som tillämpar dessa föreskrifter.

I motsvarande fall ska märkning ske enligt följande:

På enheter som uppfyller kraven i dessa föreskrifter och som är utformade så att halvljusglödlampan inte är tänd samtidigt med någon annan ljusfunktion som den är sammanbyggd med:

ett snedstreck (/) ska placeras bakom halvljussymbolen på typgodkännandemärket.

5.4.2.5.

På strålkastare med lyktglas av plast, ska bokstavsgruppen PL placeras nära symbolerna som föreskrivs i punkt 5.4.2.1–5.4.2.4.

5.5.

De märken och symboler som anges i punkt 5.4 ska vara tydliga och outplånliga.

5.6.

I bilaga 3 till dessa föreskrifter ges exempel på placering av de märken och extra symboler som anges ovan.

6.   ALLMÄNNA ANVISNINGAR

6.1.

Varje provexemplar av en typ av strålkastare ska överensstämma med de specifikationer som anges i denna punkt och i punkterna 7–9.

6.2.

Strålkastare ska vara så konstruerade och tillverkade att de vid normal användning, trots de vibrationer som de kan utsättas för, fortsätter att fungera tillfredsställande och behåller de egenskaper som föreskrivs i dessa föreskrifter.

6.2.1.

Strålkastarna ska vara utrustade med en anordning som gör att de kan justeras på fordonen för att uppfylla de regler som gäller för dem. En sådan anordning behöver inte finnas på enheter där reflektorn och spridarlinsen inte kan tas isär, om användningen av sådana enheter är begränsad till fordon på vilka strålkastarinställningen kan justeras på annat sätt.

När en strålkastare som ger halvljus och en strålkastare som ger helljus, vardera utrustad med en egen lampa, monteras ihop till en sammansatt enhet ska justeringsanordningen vara konstruerad så att varje optiskt system kan ställas in var för sig.

6.2.2.

Dessa bestämmelser ska dock inte gälla strålkastarenheter vars reflektorer inte kan delas. För denna typ av enhet gäller kraven i punkt 7.3 i dessa föreskrifter. Om fler än en ljuskälla används för helljuset, ska de kombinerade funktionerna användas för att bestämma belysningens maximivärde (Emax).

6.3.

De delar som håller fast glödlampan i reflektorn ska vara utförda på så sätt att glödlampan inte ens i mörker kan sättas fast i något annat läge än det rätta.

6.4.

Lyktglasets korrekta position i förhållande till det optiska systemet ska vara tydligt märkt och säkras så att lyktglaset inte kan rotera under användning.

6.5.

Strålkastare som är utformade för att klara kraven för både höger- och vänstertrafik kan anpassas för trafik på en viss sida av vägen antingen genom en lämplig fabriksinställning vid montering i fordonet eller genom inställning av användaren. En dylik grundinställning eller selektiv inställning kan till exempel bestå av montering av antingen den optiska enheten i en viss vinkel på fordonet eller av lampan i en viss vinkel i förhållande till den optiska enheten. I samtliga fall får endast två exakta och skilda inställningslägen, ett för högertrafik och ett för vänstertrafik, vara möjliga och konstruktionen ska utesluta oavsiktlig omkoppling av strålkastaren från ena läget till det andra eller inställning i ett mellanläge. När två olika inställningslägen finns för lampan ska de delar som håller lampan i reflektorn vara så utformade och tillverkade att lampan i endera av dessa två lägen kommer att hållas på plats med den exakthet som krävs för strålkastare som är konstruerade för trafik endast på en sida av vägen. Överensstämmelse med kraven i denna punkt ska kontrolleras visuellt och om det är nödvändigt genom provmontering.

6.6.

Kompletterande prov ska göras enligt kraven i bilaga 5 som kontroll av att de fotometriska egenskaperna inte förändras nämnvärt vid användning.

6.7.

Om strålkastaren har ett lyktglas av plast ska prov utföras enligt kraven i bilaga 6.

7.   KRAV GÄLLANDE BELYSNING

7.1.   Allmänna bestämmelser

7.1.1.

Strålkastarna ska vara utformade så att de med lämpliga HS1-glödlampor ger tillräcklig belysning utan att blända vid halvljus, och god belysning vid helljus.

7.1.2.

Belysningen som avges av strålkastaren ska bestämmas med hjälp av en vertikal skärm som sätts upp 25 m framför strålkastaren, såsom visas i bilaga 4 till dessa föreskrifter.

7.1.3.

När strålkastaren kontrolleras ska den vara försedd med en ofärgad standardlampa (referenslampa) avsedd för märkspänningen 12 V. I fråga om strålkastare som kan utrustas med selektiva gulfilter (7) ska sådana filter ersättas med geometriskt identiska ofärgade filter med en genomsläppsfaktor på minst 80 %. Vid kontrollen av strålkastaren ska spänningen vid lampans anslutning justeras så att följande värden uppnås:

 

Förbrukning

i watt

Ljusflöde

i lumen

halvljusglödlampa

ca 35

450

helljusglödlampa

ca 35

700

Strålkastaren ska anses godkänd om den uppfyller kraven i punkt 7 med åtminstone en standardreferenslampa, som kan lämnas in med strålkastaren.

7.1.4.

De mått som bestämmer läget för glödtrådarna inuti HS1-standardglödlampan anges i föreskrifter nr 37.

7.1.5.

Standardglödlampan ska ha en sådan form och vara av sådan optisk kvalitet att den inte ger upphov till någon reflexion eller refraktion som påverkar ljusdistributionen.

7.2.   Bestämmelser avseende halvljus

7.2.1.

Halvljuset måste ge en tillräckligt skarp ljus/mörker-gräns för att medge en tillfredsställande inställning med hjälp av denna. Ljus/mörker-gränsen ska vara en vågrät rak linje på den sida som är motsatt trafiken för vilken strålkastaren är avsedd; på den andra sidan får den inte sträcka sig bortom den brutna linjen HV H1 H4 som utgörs av en rak linje HV H1 och som bildar en 45 graders vinkel med den horisontella och den raka linjen H1 H4, 1 % över den raka linjen HV H3, böjd i 15 graders vinkel över den horisontella (se bilaga 4). En ljus/mörker-gräns som sträcker sig bortom linjen HV H2 och H2 H4 och som är resultatet av ovanstående två möjligheter får absolut inte tillåtas.

7.2.2.

Strålkastaren ska vara inställd så att följande krav uppfylls:

7.2.2.1.

Ljus/mörker-gränsen, för strålkastare som är konstruerade för att uppfylla kraven för högertrafik, är horisontell på vänster halva av skärmen (8) och, för strålkastare som är konstruerade för att uppfylla kraven för vänstertrafik, är horisontell på höger halva av skärmen,

7.2.2.2.

Ljus/mörker-gränsens horisontella del på skärmen ska ligga 25 cm nedanför det horisontella plan som skär genom strålkastarens brännpunkt (se bilaga 4).

7.2.2.3.

”Spetsen” av ljus/mörker-gränsen ska ligga på linjen vv. (9)

7.2.3.

När strålkastaren är inställd på ovanstående sätt ska den uppfylla kraven i punkterna 7.2.5–7.2.7 och 7.3.

7.2.4.

Om en strålkastare som är inställd på ovanstående sätt inte uppfyller kraven i punkterna 7.2.5–7.2.7 och punkt 7.3, får dess inställning ändras under förutsättning att ljusstrålens axel inte flyttas mer än 1° (= 44 cm) i sidled till höger eller vänster. (10) För att underlätta inställningen med hjälp av ljus/mörker-gränsen får strålkastaren delvis avskärmas så att ljus/mörker-gränsen blir skarpare.

7.2.5.

Halvljusets belysning av skärmen ska uppfylla följande krav:

Punkt på mätskärmen

Erforderlig belysning i lux

Strålkastare för

högertrafik

Strålkastare för

vänstertrafik

Punkt B

50 L

Punkt B

50 R

≤ 0,3

Punkt

75 R

Punkt

75 L

≥ 6

Punkt

50 R

Punkt

50 L

≥ 6

Punkt

25 L

Punkt

25 R

≥ 1,5

Punkt

25 R

Punkt

25 L

≥ 1,5

Alla punkter i område III

≤ 0,7

Alla punkter i område IV

> 2

Alla punkter i område I

≤ 20

7.2.6.

I områdena I, II, III och IV får det inte finnas någon variation i sidled som kan försämra sikten.

7.2.7.

De strålkastare som är konstruerade för att uppfylla kraven för både höger- och vänstertrafik måste uppfylla de ovanstående kraven för motsvarande körriktning, vilket gäller båda inställningarna för den optiska enheten eller glödlampan.

7.3.   Bestämmelser avseende helljus

7.3.1.

Mätningar av den belysning som helljuset avger på skärmen ska utföras med samma strålkastarinställning som för mätningarna i punkterna 7.2.5–7.2.7.

7.3.2.

Helljusets belysning av skärmen ska uppfylla följande krav:

7.3.2.1.

Skärningspunkten HV mellan linjerna hh och vv ska ligga innanför isoluxlinjen för 90 % av maximal belysning. Maximivärdet (Emax) måste vara minst 32 lux. Det maximala värdet ska inte överstiga 240 lux.

7.3.2.2.

Med början från HV-punkten får belysningen längs en vågrät linje åt höger eller vänster inte understiga 16 lux upp till ett avstånd på 1,125 meter och inte understiga 4 lux upp till ett avstånd på 2,25 meter.

7.4   De belysningsvärden på skärmen som det hänvisas till i punkterna 7.2.5–7.2.7 och punkt 7.3 ska mätas med en ljusmätare, vars mätyta ryms i en kvadrat med sidan 65 mm.

8.   BESTÄMMELSER FÖR FÄRGADE LYKTGLAS OCH FILTER

8.1.

Typgodkännande kan erhållas för strålkastare som avger ofärgat eller selektivt gult ljus med en ofärgad lampa. Motsvarande färgegenskaper för gulfilter eller gula lyktglas ska vara följande, uttryckta som trikromatiska koordinater (i enlighet med definitionen i Internationella belysningskommissionen (CIE):

Selektivt gulfilter (skärm eller lyktglas)

Gräns mot rött

Formula

Gräns mot grönt

Formula

Gräns mot vitt

Formula

Gräns mot spektrets värde

Formula

som också kan uttryckas enligt följande:

dominerande våglängd

575 – 585 nm

renhetsfaktor

0,90 – 0,98

Överföringsfaktorn måste vara

≥ 0,78

Överföringsfaktorn ska bestämmas med hjälp av en ljuskälla med en färgtemperatur på 2 856 K (11).

8.2.

Filtret måste utgöra en del av strålkastaren, och måste vara monterat på den på ett sådant sätt att användaren inte kan demontera det, vare sig omedvetet, eller med hjälp av verktyg.

9.   STANDARDSTRÅLKASTARE (12)

En strålkastare ska anses vara en standardstrålkastare om den uppfyller följande krav:

9.1.

Den ska uppfylla ovanstående krav för typgodkännande.

9.2.

Den ska ha en effektiv diameter på minst 160 mm.

9.3.

Försedd med standardglödlampa ska den avge belysning i de punkter och inom de områden som anges i punkt 7.2.5 i enlighet med följande värden:

9.3.1.

högst 90 % av de högsta värdena,

9.3.2.

minst 120 % av de minsta värden som föreskrivs i tabellen i punkt 7.2.5.

10.   ANMÄRKNING I FRÅGA OM FÄRG

Alla typgodkännanden i enlighet med dessa föreskrifter beviljas enligt punkt 8.1 för en strålkastare som avger ofärgat eller selektivt gult ljus. Följaktligen förhindrar artikel 3 i avtalet, till vilket dessa föreskrifter finns som bilaga, inte avtalsparterna från att förbjuda strålkastare som avger ofärgat eller selektivt gult ljus på fordon som registrerats av dem.

11.   PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

Varje strålkastare med ett typgodkännandemärke som föreskrivs enligt dessa föreskrifter ska överensstämma med den godkända typen och uppfylla de fotometriska och kolorimetriska krav som anges ovan. Överensstämmelsen med dessa bestämmelser ska kontrolleras i enlighet med bilaga 2 och punkt 3 i bilaga 5 till dessa föreskrifter och i tillämpliga fall enligt punkt 3 i bilaga 6 till dessa föreskrifter.

12.   PÅFÖLJDER FÖR BRISTANDE PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

12.1.

Det typgodkännande som utfärdats med avseende på en strålkastartyp enligt dessa föreskrifter kan återkallas om de krav som beskrivs ovan inte uppfylls eller om en strålkastartyp på vilken ett typgodkännandemärke anbringats inte överensstämmer med den godkända typen

12.2.

Om en avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett typgodkännande som den tidigare beviljat ska denne omedelbart meddela detta till övriga avtalsparter, som tillämpar dessa föreskrifter, i form av ett meddelande enligt förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

13.   ÄNDRING AV STRÅLKASTARTYP OCH UTÖKNING AV TYPGODKÄNNANDE

13.1.

Varje ändring av fordonstypen ska meddelas den myndighet som beviljat typgodkännandet. Myndigheten ska därefter antingen

13.1.1.

anse att de utförda ändringarna sannolikt inte kommer att få nämnvärda negativa effekter och att typen av strålkastare ändå fortfarande uppfyller kraven, eller

13.1.2.

kräva ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för provningarnas genomförande.

13.2.

Beviljande eller avslag av typgodkännande, tillsammans med ändringarna, ska enligt det förfarande som anges i punkt 5.3 lämnas till de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter.

13.3.

Den behöriga myndighet som utfärdar utökningen av typgodkännande ska tilldela en sådan utökning ett serienummer och underrätta övriga avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter om detta genom att använda ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

14.   SLUTLIGT UPPHÖRANDE AV PRODUKTIONEN

Om innehavaren av ett typgodkännande helt upphör med tillverkningen av en strålkastartyp som godkänts enligt dessa föreskrifter, ska denne underrätta den myndighet som beviljat typgodkännandet. Efter att ha mottagit ifrågavarande meddelande ska denna myndighet underrätta de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om detta med ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

15.   NAMN OCH ADRESSER TILL DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR TYPGODKÄNNANDEPROVNINGARNA SAMT TILL DE ADMINISTRATIVA MYNDIGHETERNA

De avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter ska till FN:s sekretariat rapportera namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprov, liksom till de administrativa myndigheter som beviljar typgodkännande, till vilka intyg om typgodkännande, eller utökning, avslag eller återkallande av typgodkännande, som utfärdats i annat land, ska skickas.

16.   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

16.1.

Från och med sex månader efter dagen för officiellt ikraftträdande för föreskrifter nr 112 ska de avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter upphöra att bevilja Unece-typgodkännanden enligt dessa föreskrifter.

16.2.

De avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter får inte vägra att bevilja utökningar av typgodkännande enligt ändringsserie 01 eller dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse.

16.3.

Typgodkännanden som beviljats enligt dessa föreskrifter före dagen för ikraftträdande av föreskrifter nr 112 samt alla utökningar av typgodkännanden, inklusive typgodkännanden beviljade enligt dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse, ska förbli obegränsat giltiga.

16.4.

De avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter ska fortsätta att bevilja typgodkännanden av strålkastare enligt ändringsserie 01 eller dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse, förutsatt att strålkastarna är avsedda som ersättningsdelar för montering på fordon som är i bruk.

16.5.

Från och med dagen för officiellt ikraftträdande för föreskrifter nr 112 får ingen avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter förbjuda montering på en ny fordonstyp av en strålkastare som godkänts enligt föreskrifter nr 112.

16.6.

De avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter ska fortsätta att tillåta montering på fordonstyper eller fordon av strålkastare som godkänts enligt dessa föreskrifter.

16.7.

Avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter ska fortsätta att tillåta montering eller användning av en strålkastare som är godkänd enligt originalversionen av dessa föreskrifter på fordon som är i bruk, under förutsättning att strålkastaren är avsedd som ersättningsdel.


(1)  Ingenting i dessa föreskrifter ska hindra en avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter från att förbjuda kombinationen av en strålkastare som innehåller ett lyktglas av plast godkänd enligt dessa föreskrifter med en mekanisk strålkastarrengörare (med torkarblad).

(2)  Då det gäller strålkastare som är konstruerade för att uppfylla kraven för trafik som framförs endast på vägens ena sida (antingen höger eller vänster), rekommenderas dessutom att det område som kan täckas över, för att förhindra obehag för mötande vid användning i ett land där trafiken går på andra sidan vägen i förhållande till det land för vilket strålkastaren konstruerades, anges på ett outplånligt sätt på det främre lyktglaset. Denna märkning behövs emellertid inte när området framgår tydligt av utformningen.

(3)  Om lyktglaset inte kan tas bort från lamphuset, ska ett utrymme på lyktglaset vara tillräckligt.

(4)  En förändring i färgen på ljuset från strålkastare vars övriga egenskaper inte förändras utgör ingen ändring av typen av strålkastare. Samma typgodkännandenummer ska följaktligen tilldelas sådana strålkastare (se punkt 2.3).

(5)  Om olika typer av strålkastare har ett identiskt lyktglas, får lyktglaset bära de olika typgodkännandemärkena för dessa typer av strålkastare, förutsatt att strålkastarens lamphus, även om det inte kan tas bort från lyktglaset, också har det utrymme som beskrivs i punkt 4.2 och är försett med typgodkännandemärket för typen av strålkastare. Om olika typer av strålkastare har samma lamphus, får detta vara försett med de olika typgodkännandemärkena för dessa typer av strålkastare.

(6)  De särskiljande numren för avtalsparterna i 1958 års avtal återges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3), dokument TRANS/WP.29/78/Rev.2/Amend.1.

(7)  Dessa filter ska bestå av samtliga komponenter, även lyktglaset, som är avsedda att färga ljuset.

(8)  Provskärmen måste vara så bred att det går att kontrollera ljus/mörker-gränsen på ett område av minst 5° från linjen vv.

(9)  Om ljusstrålen inte har någon ljus/mörker-gräns med en tydlig spets ska justeringen i sidled ske på ett sådant sätt som bäst uppfyller kraven för belysning i punkterna 75 R och 50 R för högertrafik och punkterna 75 L och 50 L för vänstertrafik.

(10)  Begränsningen för ändring av inställning på 1° till höger eller vänster är inte oförenlig med vertikal inställningsändring uppåt eller nedåt. Det senare alternativet begränsas enbart av kraven i punkt 7.3. Den vågräta delen av ljus/mörker-gränsen bör dock inte gå utanför linjen hh.

(11)  Motsvarande ljuskälla A i enlighet med definitionen i Internationella belysningskommissionen (CIE).

(12)  Olika värden kan godtas som en tillfällig lösning. Om slutliga specifikationer saknas, rekommenderas användning av en godkänd strålkastare.


BILAGA 1

MEDDELANDE

(största format: A4 (210 × 297 mm))

Image


BILAGA 2

KONTROLL AV PRODUKTÖVERENSSTÄMMELSE AV STRÅLKASTARE

UTRUSTADE MED HS1-LAMPOR

1.

Strålkastare med ett typgodkännandemärke ska överensstämma med den godkända typen.

2.

Kraven för överensstämmelse ska anses uppfyllda ur mekanisk och geometrisk synpunkt om skillnaderna inte är större än de oundvikliga felen vid tillverkningen.

3.

I fråga om fotometriska egenskaper ska produktionsöverensstämmelsen för strålkastare i serien inte ifrågasättas (1) om, vid prov av de fotometriska egenskaperna för en slumpmässigt vald strålkastare utrustad med standardlampa:

3.1

inget uppmätt värde avviker i ofördelaktig riktning med mer än 20 % från de föreskrivna värdena (för värdena B 50 R eller L och område III får den högsta ofördelaktiga variationen vara 0,2 lux (B 50 R eller L) eller 0,3 lux (område III),

3.2

eller om

3.2.1

vad beträffar halvljus, de föreskrivna värdena uppfylls vid HV (med en tolerans på 0,2 lux) och i ett sådant inställningsläge på åtminstone en punkt av varje area som avgränsas på mätskärmen (vid 25 m) av en cirkel med 15 cm radie kring punkterna B 50 R eller L (med en tolerans av 0,1 lux), 75 R eller L, 25 R eller L och i hela arean av område IV vilket inte ligger mer än 22,5 cm ovanför linjerna 25 R och 25 L,

3.2.2

och om HV för helljuset befinner sig innanför isoluxlinjen för 0,75 Emax, och ingen avvikelse större än 20 % kan konstateras för de fotometriska värdena.

4.

Om resultaten av de prov som anges i punkt 3 inte uppfyller kraven ska proven för strålkastaren i fråga upprepas med en annan standardlampa.


(1)  Det rekommenderas att myndigheterna i tillverkningslandet hänvisar till resultaten av eventuella statistiska kontroller som gjorts av tillverkaren i stället för att utföra de kontroller som avses i punkt 3.


BILAGA 3

TYPGODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING

(se punkt 5 i dessa föreskrifter)

Image

Figur 1

a= 12 mm min.

En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke uppfyller kraven i dessa föreskrifter och är endast avsedd för högertrafik.

Image

a= 12 mm min.

Figur 2

En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke uppfyller kraven i dessa föreskrifter och är endast avsedd

för vänstertrafik.

Image

Figur 3

För båda trafiksystemen genom lämplig justering av inställningen av den optiska enheten eller lampan på fordonet.

Image

Figur 4

En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke är en strålkastare som uppfyller kraven i dessa föreskrifter och är utformad så att glödtråden till halvljuset inte får vara tänd samtidigt som helljuset och/eller någon annan inbyggd ljusfunktion.

Anmärkningar:

Ovanstående strålkastare med ovanstående typgodkännandemärken har godkänts i Nederländerna (E 4) med nr 002439. Typgodkännandenumret anger att typgodkännandet utfärdades i enlighet med kraven i dessa föreskrifter i deras ursprungliga lydelse.

Typgodkännandenumret ska placeras nära cirkeln och antingen ovanför eller nedanför ”E” eller till vänster eller höger om den bokstaven. Typgodkännandenumrets siffror ska sitta på samma sida av bokstaven ”E” och vara vända åt samma håll. Romerska siffror som typgodkännandenummer bör undvikas för att förhindra förväxling med andra symboler.

Image

Figur 5

En strålkastare med ovanstående typgodkännandemärke är en strålkastare med ett lyktglas av plastmaterial, som uppfyller kraven i dessa föreskrifter.

Den är utformad så att glödtråden för halvljus kan tändas samtidigt med helljuset och/eller med en annan i enheten inbyggd ljusfunktion.


BILAGA 4

MÄTSKÄRM

Image

Strålkastare för högertrafik (1)

(mått i mm)

h-h

:

horisontellt plan) skär igenom

v-v

:

vertikalt plan) strålkastarens brännpunkt


(1)  Mätskärmen för vänstertrafik är symmetrisk med linjen v-v i denna bilaga.


BILAGA 5

PROVNING AV STABILITETEN HOS DE FOTOMETRISKA EGENSKAPERNA HOS TÄNDA STRÅLKASTARE

PROVNING AV KOMPLETTA STRÅLKASTARE

När de fotometriska värdena har mätts enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter i punkterna för Emax för helljuset och i punkterna HV, 50 R och B 50 L för halvljuset (eller i HV, 50 L, B 50 R för strålkastare som konstruerats för vänstertrafik), ska ett komplett strålkastarexemplar provas med avseende på stabiliteten för de fotometriska egenskaperna i tänt tillstånd. Med ”komplett strålkastare” avses den kompletta strålkastaranordningen inklusive omgivande karosseridelar och lampor som kan påverka värmespridningen.

1.   PROVNING AV STABILITETEN HOS DE FOTOMETRISKA EGENSKAPERNA

Proven ska utföras i torr och stillastående luft vid en omgivande temperatur av 23 °C ± 5 °C, varvid den kompletta strålkastaren ska vara fastsatt på en anordning som motsvarar den riktiga installationen på fordonet.

1.1   Ren strålkastare

Strålkastaren ska vara tänd under 12 timmar enligt beskrivningen i punkt 1.1.1 och kontrolleras såsom föreskrivs i punkt 1.1.2.

1.1.1   Provförfarande

Strålkastaren ska vara tänd under angiven tid enligt följande:

a)

I de fall där endast en ljusfunktion (helljus eller halvljus) ska typgodkännas, ska motsvarande glödlampa vara tänd under den föreskrivna tiden (1).

b)

I de fall då helljus- och halvljusstrålkastaren består av en flerfunktionslykta (dubbla glödlampor eller två glödlampor) gäller följande:

 

Om den sökande uppger att strålkastaren ska användas med en glödtråd tänd i taget (2), ska provningen utföras enligt dessa villkor och varje angiven ljusfunktion ska vara aktiverad i tur och ordning under halva den tid som anges i punkt 1.1.

 

I alla andra fall ska följande driftscykel utföras tills den angivna tiden uppnåtts:

 

15 minuter med halvljusglödtråden tänd,

 

5 minuter med alla glödtrådar tända.

c)

För grupperade ljusfunktioner ska alla enskilda funktioner vara tända samtidigt under den tid som anges för de enskilda ljusfunktionerna i led a, detta gäller även vid användning av flerfunktionslyktor i led b, enligt tillverkarens anvisningar.

1.1.1.2   Provspänning

Spänningen ska vara inställd så att den ger en effekt som är 90 % av den maximala effekten som föreskrivs i föreskrifter nr 37 för glödlampor i kategori HS1.

1.1.2   Provresultat

1.1.2.1   Visuell kontroll

När strålkastaren har återfått samma temperatur som omgivningen ska lyktglaset och ett eventuellt yttre lyktglas rengöras med en ren, fuktig bomullstrasa. Därefter ska lyktglaset kontrolleras visuellt, varvid ingen förvrängning, deformation, sprickbildning eller färgförändring ska kunna iakttas vare sig på strålkastarens lyktglas eller på ett eventuell yttre lyktglas.

1.1.2.2   Fotometriska mätningar

För att uppfylla kraven i dessa föreskrifter ska de föreskrivna fotometriska värdena uppnås i följande punkter:

 

Halvljus:

 

50 R - B 50 L - HV för strålkastare konstruerade för högertrafik,

 

50 L - B 50 R - HV för strålkastare konstruerade för vänstertrafik.

 

Helljus:

Punkten för Emax

En ytterligare inställning får utföras för att ta hänsyn till eventuell deformation av strålkastarfästet på grund av värme (ändring av ljus/mörker-gränsens läge behandlas i punkt 2 i denna bilaga).

En avvikelse på 10 %, inklusive toleransen för det fotometriska mätförfarandet, kan tillåtas mellan de fotometriska egenskaperna och de värden som uppmätts före provningen.

1.2   Smutsig strålkastare

Efter prov enligt punkt 1.1 ovan ska strålkastaren vara tänd under en timme enligt punkt 1.1.1, sedan den preparerats enligt punkt 1.2.1 och kontrollerats enligt punkt 1.1.2.

1.2.1   Förberedelse av strålkastaren

1.2.1.1   Provblandning

1.2.1.1.1

I fråga om strålkastare med yttre lyktglas av glas:

 

Den blandning av vatten och föroreningsmedel som ska anbringas på strålkastaren ska bestå av

 

9 viktdelar kiselsand med en kornstorlek av 0–100 μm,

 

en viktdel finmalen träkol (bokved) med kornstorleken 10–100 μm,

 

0,2 viktdelar NaCMC (3), och

lämplig mängd destillerat vatten med konduktiviteten ≤ 1 mS/m.

 

Blandningen får inte vara äldre än 14 dygn.

1.2.1.1.2

I fråga om strålkastare med yttre lyktglas av plast:

 

Den blandning av vatten och föroreningsmedel som ska anbringas på strålkastaren ska bestå av

 

9 viktdelar kiselsand med en kornstorlek av 0–100 μm,

 

en viktdel finmalen träkol (bokved) med kornstorleken 10–100 μm,

 

0,2 viktdelar NaCMC, och

 

13 viktdelar destillerat vatten med konduktiviteten ≤ 1 mS/m, och

 

2 ± 1 viktdelar ytaktivt medel (4).

 

Blandningen får inte vara äldre än 14 dygn.

1.2.1.2   Anbringande av provblandningen på strålkastaren:

Provblandningen ska anbringas jämnt över hela den ljusavgivande ytan på strålkastaren och sedan lämnas att torka. Detta förfarande ska upprepas tills belysningsvärdet har minskat till 15–20 % av de värden som uppmätts i var och en av följande punkter under de förhållanden som beskrivs i denna bilaga:

 

Punkten för Emax för helljusets fotometriska värde hos en strålkastare med både halv- och helljus.

 

Punkten för Emax för helljusets fotometriska värde hos en strålkastare med endast helljus.

 

50 R och 50 V (5) för en strålkastare med enbart halvljus, konstruerad för högertrafik.

 

50 L och 50 V för strålkastare med enbart halvljus, konstruerade för vänstertrafik.

1.2.1.3   Mätutrustning

Mätutrustningen ska vara likvärdig med den som används vid provning för typgodkännande av strålkastare. En standardglödlampa ska användas för de fotometriska kontrollerna.

2.   PROV MED AVSEENDE PÅ LJUS/MÖRKER-GRÄNSENS VERTIKALA LÄGESFÖRÄNDRING GENOM VÄRMEPÅVERKAN

Vid detta prov kontrolleras att ljus/mörker-gränsens vertikala lägesförändring genom värmepåverkan inte överstiger ett bestämt värde för en tänd halvljusstrålkastare.

Sedan strålkastaren kontrollerats enligt punkt 1 ska den provas enligt punkt 2.1 utan att tas bort från eller återjusteras i provningsfixturen.

2.1   Prov

Provet ska utföras i torr och stillastående luft vid en omgivande temperatur av 23 °C ± 5 °C.

Strålkastarens halvljus ska vara tänt, med en serietillverkad glödlampa som åldrats under minst en timme, utan att strålkastaren tas bort från eller återjusteras i provningsfixturen. (För detta prov ska spänningen ställas in enligt punkt 1.1.1.2). Läget för ljus/mörker-gränsens horisontella del (mellan v-v och den vertikala linjen genom punkten B 50 L för högertrafik eller B 50 R för vänstertrafik) ska kontrolleras tre minuter (r3) respektive 60 minuter (r60) efter det att ljuset tänts.

Mätningen av ljus/mörker-gränsens lägesförändring enligt ovan ska utföras med en metod som ger tillräcklig noggrannhet och reproducerbara resultat.

2.2   Provresultat

2.2.1

Resultatet, uttryckt i milliradianer (mrad) ska anses vara godtagbart om det absoluta värdet

Formula

som uppmätts för strålkastaren är högst 1,0 mrad (ΔrI ≤ 1,0 mrad).

2.2.2

Om värdet är högre än 1,0 mrad, men högst 1,5 mrad (1,0 mrad < ΔrI ≤ 1,5 mrad) ska emellertid en andra strålkastare provas enligt punkt 2.1, sedan den tre gånger genomgått nedanstående provcykel för att stabilisera de mekaniska delarnas lägen i strålkastaren på ett fäste som är representativt för korrekt installation på fordonet.

Halvljuset ska vara tänt i en timme (spänningen ska ställas in enligt punkt 1.1.1.2).

Därefter ska det vara släckt en timme.

Strålkastaren ska anses vara godkänd om medelvärdet av de absoluta värdena ΔrI uppmätta på det första provexemplaret och ΔrII uppmätt på det andra provexemplaret är högst 1,0 mrad.

Formula

3.   PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

Ett av provexemplaren av en strålkastare ska provas enligt punkt 2.1 efter att tre gånger i följd ha genomgått den cykel som beskrivs i punkt 2.2.2. Strålkastaren ska anses godtagbar om Δr inte är större än 1,5 mrad.

Om detta värde överstiger 1,5 mrad, men är lägre än 2,0 mrad, ska ett andra exemplar utsättas för provet, varefter medelvärdet för de uppmätta värdena för båda exemplaren inte får överstiga 1,5 rad.


(1)  Om den strålkastare som ska provas är grupperad och/eller sammanbyggd med signaleringslampor, ska de senare vara tända under hela provet. Om det är fråga om en körriktningsvisare ska den vara tänd i blinkande läge, där det tända och det släckta läget varar ungefär lika länge.

(2)  Om två eller fler glödlampor är tända samtidigt när ljustutan används ska detta inte anses som en normal samtidig användning av glödlamporna.

(3)  NaCMC är ett natriumsalt av karboximetylcellulosa, vanligen benämnd CMC. Den NaCMC som används i smutsblandningen ska ha en substitutionsgrad (DS) på 0,6–0,7 och en viskositet på 200–300 cP för en tvåprocentig lösning vid 20 °C.

(4)  Mängdtoleransen beror på nödvändigheten av att få smuts som på ett riktigt sätt sprids över hela plastlyktglaset.

(5)  Punkt 50 V är placerad 375 mm nedanför HV på den vertikala linjen v-v på skärmen vid ett avstånd av 25 m.


BILAGA 6

KRAV FÖR STRÅLKASTARE MED LYKTGLAS AV PLAST – PROVNING AV LYKTGLAS ELLER MATERIALPROV OCH AV KOMPLETTA STRÅLKASTARE

1.   ALLMÄNNA ANVISNINGAR

1.1

Provexemplaren som tillhandahålls enligt punkt 3.2.4 i dessa föreskrifter ska överensstämma med de specifikationer som anges i punkterna 2.1–2.5.

1.2

De två provexemplar av kompletta strålkastare som tillhandahålls enligt punkt 3.2.3 i dessa föreskrifter och som innehåller lyktglas av plast ska med avseende på lyktglasmaterialet överensstämma med de specifikationer som anges i punkt 2.6.

1.3

Provexemplaren av plastlyktglas eller materialprover ska, tillsammans med reflektorn som de är avsedda att monteras på (om så är tillämpligt), utsättas för typgodkännandeprov enligt den tidsordning som anges i tabell A i tillägg 1 till denna bilaga.

1.4

Om strålkastartillverkaren emellertid kan bevisa att produkten redan blivit godkänd i de prov som beskrivs i punkterna 2.1–2.5, eller motsvarande prov enligt andra föreskrifter, behöver dessa prov inte upprepas. Endast proven som föreskrivs i tabell B i tillägg 1 ska då vara obligatoriska.

2.   PROVNINGAR

2.1   Motståndskraft mot temperaturförändringar

2.1.1   Provningar

Tre nya provexemplar (lyktglas) ska genomgå fem cykler av temperatur- och fuktighetsändringar enligt följande program:

 

3 timmar vid 40 °C + 2 °C och en relativ luftfuktighet på 85–95 %,

 

1 timme vid 40 °C + 2 °C och en relativ luftfuktighet på 60–75 %,

 

15 timmar vid – 30 °C + 2 °C,

 

1 timme vid 40 °C + 2 °C och en relativ luftfuktighet på 60–75 %,

 

3 timmar vid 80 °C + 2 °C,

 

1 timme vid 40 °C + 2 °C och en relativ luftfuktighet på 60–75 %,

Före detta prov ska provexemplaren förvaras vid 23 °C ± 5 °C och en relativ luftfuktighet på 60–75 % under minst fyra timmar.

Anmärkningar:

Entimmesperioderna vid 23 °C ±5 °C omfattar övergångsperioden från en temperatur till en annan, som behövs för att undvika termiska chockeffekter.

2.1.2   Fotometriska mätningar

2.1.2.1   Metod

Fotometriska mätningar ska utföras på provexemplaren före och efter provet.

Dessa mätningar ska utföras med en standardglödlampa i följande punkter:

 

B 50 L och 50 R för halvljuset på en strålkastare för halvljus eller halv-/helljus (B 50 R och 50 L för strålkastare avsedd för vänstertrafik).

 

Emax för helljuset för en strålkastare för helljus eller halv-/helljus.

2.1.2.2   Resultat

Skillnaden mellan de uppmätta fotometriska värdena för varje exemplar före och efter provet får inte överskrida 10 % inklusive toleranserna för det fotometriska mätförfarandet.

2.2.   Motståndskraft mot atmosfärisk och kemisk påverkan

2.2.1   Motståndskraft mot atmosfärisk påverkan

Tre nya provexemplar (lyktglas eller materialprover) ska utsättas för strålning från en källa med en spektralenergidistribution som liknar en svart kropps vid en temperatur mellan 5 500 K och 6 000 K. Lämpliga filter ska placeras mellan källan och provexemplaren för att i möjligaste mån minska strålningen med våglängder kortare än 295 nm och längre än 2 500 nm. Exemplaren ska utsättas för en energibestrålning av 1 200 W/m2 ± 200 W/m2 under så lång tid att den totalt mottagna energin motsvarar 4 500 MJ/m2 ± 200 MJ/m2. I inneslutningen ska temperaturen, mätt på den svarta platta som är placerad på samma höjd som provexemplaren, vara 50 °C ± 5 °C. För att få regelbunden exponering ska provexemplaren rotera runt strålningskällan med en hastighet av 1 till 5 min.

Provexemplaren ska sprutas med destillerat vatten med en konduktivitet som är lägre än 1 mS/m vid en temperatur av 23 °C ± 5 °C, enligt följande cykel:

sprutning

:

5 minuter

torkning

:

25 minuter.

2.2.2   Motståndskraft mot kemisk påverkan

Sedan det prov som beskrivs i punkt 2.2.1 och de mätningar som beskrivs i punkt 2.2.3.1 utförts, ska ytterytan på de tre provexemplaren behandlas enligt punkt 2.2.2.2 med den blandning som anges i punkt 2.2.2.1.

2.2.2.1   Provblandningen

Provblandningen ska bestå av 61,5 % n-heptan, 12,5 % toluen, 7,5 % etyltetraklorid, 12,5 % trikloretylen och 6 % xylen (volymprocent).

2.2.2.2   Anbringande av provblandningen

En bomullstrasa dränks in (enligt ISO 105) tills den är mättad med den lösning som beskrivs i punkt 2.2.2.1. Trasan läggs inom 10 sekunder på provexemplarets ytteryta och pressas mot ytan under 10 minuter med ett tryck av 50 N/cm2, vilket motsvarar en kraft av 100 N anbringad på en provyta som är 14 × 14 mm.

Under denna tiominutersperiod ska bomullstrasan dränkas in igen, så att sammansättningen av den pålagda vätskan hela tiden är likadan som den föreskrivna provblandningen.

Under tiominutersperioden är det tillåtet att hålla emot det pålagda trycket för att förhindra att det orsakar sprickor.

2.2.2.3   Rengöring

När provblandningen anbringats ska provexemplaren lufttorka och sedan tvättas med den lösning som beskrivs i punkt 2.3 (Motståndskraft mot rengöringsmedel) vid 23 °C ± 5 °C.

Därefter ska provexemplaren sköljas noga med destillerat vatten som innehåller högst 0,2 % föroreningar vid 23 °C ± 5 °C. Provexemplaren torkas sedan av med en mjuk trasa.

2.2.3   Resultat

2.2.3.1   Efter provet av motståndskraft mot atmosfärisk påverkan ska provexemplarens ytteryta vara fri från sprickor, repor, flisbildning och deformation, och medelförändringen i ljusgenomsläppet

Formula, mätt på de tre provexemplaren enligt det förfarande

som beskrivs i tillägg 2 till denna bilaga, får inte vara större än 0,020

(Δtm ≤ 0,020).

2.2.3.2   Efter provet av motståndskraft mot kemisk påverkan får provexemplaren inte ha några spår av kemiska förändringar som kan orsaka någon betydande förändring i ljusspridningen. Medelförändringen i ljusspridningen

Formula, mätt på de tre provexemplaren enligt det förfarande

som beskrivs i tillägg 2 till denna bilaga, får inte vara större än 0,020

(Δ dm ≤ 0,020).

2.3   Motståndskraft mot rengöringsmedel och kolväten

2.3.1   Motståndskraft mot rengöringsmedel

Ytterytan på de tre provexemplaren (lyktglas eller materialprover) ska värmas till 50 °C ± 5 °C och därefter under fem minuter sänkas ned i en blandning med en temperatur på 23 °C ± 5 °C och som till 99 delar består av destillerat vatten med högst 0,02 % föroreningar och en del alkylarylsulfonat.

I slutet av provet ska provexemplaren torkas vid 50 °C ± 5 °C. Provexemplarens yta ska rengöras med fuktig trasa.

2.3.2   Motståndskraft mot kolväten

Ytterytan på dessa tre provexemplar ska sedan gnuggas lätt under en minut med en bomullstrasa indränkt i en blandning bestående av 70 % n-heptan och 30 % toluen (volymprocent), och får sedan lufttorka.

2.3.3   Resultat

Sedan ovanstående två prov genomförts efter varandra får medelförändringen i ljusgenomsläpp

Formula, mätt på de tre provexemplaren enligt det förfarande

som beskrivs i tillägg 2 till denna bilaga, inte vara större än 0,010

(Δtm ≤ 0,010).

2.4   Motståndskraft mot mekanisk förslitning

2.4.1   Den mekaniska förslitningsmetoden

Ytterytan av de tre nya provexemplaren (lyktglasen) ska utsättas för prov med jämn mekanisk förslitning enligt den metod som beskrivs i tillägg 3 till denna bilaga.

2.4.2   Resultat

Efter detta prov ska förändringarna

i ljusgenomsläpp

:

Formula

och i spridning

:

Formula

mätas enligt det förfarande som beskrivs i tillägg 2 i det område som anges i punkt 2.2.4. Medelvärdet för de tre provexemplaren ska vara sådant att:

 

Δ tm ≤ 0,100

 

Δ dm ≤ 0,050

2.5   Prov av vidhäftningsförmågan för beläggningar, om sådana finns

2.5.1   Preparering av provexemplaret

En 20 mm × 20 mm stor yta av beläggningen på ett lyktglas ska skäras med ett rakblad eller en nål i ett rutmönster där rutorna är cirka 2 mm × 2 mm. Bladets eller nålens tryck ska vara tillräckligt för att åtminstone genomtränga beläggningen.

2.5.2   Beskrivning av provet

Använd självhäftande tejp med en vidhäftningsförmåga på 2 N (per centimeter bredd) ± 20 % uppmätt i enlighet med standardvillkoren i tillägg 4 till denna bilaga. Tejpen, som ska vara minst 25 mm bred, ska under minst fem minuter pressas mot ytan som preparerats enligt punkt 2.5.1.

Därefter ska tejpens ände påverkas med en kraft så att vidhäftningskraften till aktuell yta balanseras av en kraft som är vinkelrät mot den ytan. Vid detta skede ska tejpen dras bort med en jämn hastighet av 1,5 m/s ± 0,2 m/s.

2.5.3   Resultat

Ingen väsentlig försämring av den inrutade ytan får ha uppstått. Försämringar vid korsningarna mellan rutorna eller kanterna av snitten ska vara tillåtna om den försämrade ytan inte är större än 15 % av den inrutade ytan.

2.6   Prov på komplett stråklastare med lyktglas av plastmaterial

2.6.1   Motståndskraft mot mekanisk förslitning av lyktglasets yta

2.6.1.1   Prov

Lyktglaset på provexemplar nummer 1 ska utsättas för den provning som beskrivs i punkt 2.4.1.

2.6.1.2   Resultat

Efter provet får resultaten av de fotometriska mätningarna som görs på strålkastaren enligt dessa föreskrifter inte med mer än 30 % överskrida de maximala värden som föreskrivs för punkterna B 50 L och HV och inte vara mer än 10 % lägre än de minsta värden som föreskrivs för punkten 75 R (för strålkastare avsedda för vänstertrafik är det punkterna B 50 R, HV och 75 L som ska granskas).

2.6.2   Prov av vidhäftningsförmågan för beläggningar, om sådana finns

Lyktglaset på provexemplar nummer 2 ska utsättas för den provning som beskrivs i punkt 2.5.

3.   KONTROLL AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

3.1

När det gäller materialet i lyktglasen, ska strålkastarna i en serie anses överensstämma med dessa föreskrifter om

3.1.1

ytterytan av provexemplaren, efter motståndskraftsprovning mot kemiska medel, rengöringsmedel och kolväten, är utan sprickor, flagning eller deformationer synliga för blotta ögat (se punkterna 2.2.2, 2.3.1 och 2.3.2),

3.1.2

de fotometriska värdena, efter den provning som beskrivs i punkt 2.6.1.1, i mätpunkterna som anges i punkt 2.6.1.2, ligger inom de gränser som föreskrivs för produktionsöverensstämmelse i dessa föreskrifter.

3.2

Om provresultaten inte uppfyller kraven, ska proven upprepas med ett annat slumpvis valt provexemplar.

Tillägg 1

Tidsordning för typgodkännandeprovning

A.   Provning av plastmaterial (lyktglas eller materialprover tillhandahållna enligt punkt 3.2.4 i dessa föreskrifter)

Prover

Lyktglas eller materialprov

Lyktglas

Prov

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

1.1

Begränsad fotometri

(punkt 2.1.2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

1.1.1

Temperaturförändring

(punkt 2.1.1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

1.1.2

Begränsad fotometri

(punkt 2.1.2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

1.2.1

Mätning av ljusgenomsläpp

X

X

X

X

X

X

X

X

X

 

 

 

 

1.2.2

Spridningsmätning

X

X

X

 

 

 

X

X

X

 

 

 

 

1.3

Atmosfärisk påverkan

(punkt 2.2.1)

X

X

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.3.1

Mätning av ljusgenomsläpp

X

X

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.4

Kemisk påverkan

(punkt 2.2.2)

X

X

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.4.1

Spridningsmätning

X

X

X

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.5

Rengöringsmedel (punkt 2.3.1)

 

 

 

X

X

X

 

 

 

 

 

 

 

1.6

Kolväten (punkt 2.3.2)

 

 

 

X

X

X

 

 

 

 

 

 

 

1.6.1

Mätning av ljusgenomsläpp

 

 

 

X

X

X

 

 

 

 

 

 

 

1.7

Förslitning

(punkt 2.4.1)

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

 

 

 

1.7.1

Mätning av ljusgenomsläpp

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

 

 

 

1.7.2

Spridningsmätning

 

 

 

 

 

 

X

X

X

 

 

 

 

1.8

Vidhäftningsförmåga (punkt 2.5)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X


B.   Provning av kompletta strålkastare (tillhandahålls enligt punkt 3.2.3 i dessa föreskrifter)

Prov

Komplett strålkastare

Provexemplar nr

1

2

2.1

Förslitning (punkt 2.6.1.1)

X

 

2.2

Fotometri (punkt 2.6.1.2)

X

 

2.3

Vidhäftningsförmåga (punkt 2.6.2)

 

X

Tillägg 2

Metod för mätning av ljusspridning och ljusgenomsläpp

1.   UTRUSTNING (se figur)

Strålen från en kollimator K med en halv avvikelse β/2 = 17,4 × 10–4 rd är begränsad av en bländare DT med en 6 mm stor öppning mot vilken provstativet står.

En akromatisk samlingslins L2, som är korrigerad mot sfäriska avvikelser, förenar bländaren DT med mottagaren R. Diametern på linsen L2 ska vara sådan att den inte skärmar av ljuset, som sprids av provexemplaret, inom en kon med en halv toppvinkel β/2 = 14°.

En ringformig bländare DD med vinklarna α/2 = 1° och αmax/2 = 12° är placerad i fokalplanet hos linsen L2.

Den ogenomskinliga centrala delen av bländaren är nödvändig för att hindra att ljuset kommer direkt från ljuskällan. Det ska vara möjligt att ta bort bländarens centrala del från ljusstrålen på ett sådant sätt att den hamnar i exakt samma läge när den sätts tillbaka.

Avståndet L2 DT och brännvidden F2  (1) för linsen L2 ska väljas så att bilden från DT helt täcker mottagaren R.

Om det ursprungliga infallande ljusflödet anges till 1 000 enheter, ska varje avläsnings absoluta noggrannhet vara bättre än 1 enhet.

2.   MÄTNINGAR

Följande avläsningar ska göras:

Avläsning

Med provexemplar

Med central del av DD

Avläst storhet

T1

nej

nej

Infallande ljusflöde vid första avläsningen

T2

ja

(före prov)

nej

Transmitterat ljusflöde av det nya materialet inom ett fält av 24 °C

T3

ja

(efter prov)

nej

Transmitterat ljusflöde av det provade materialet inom ett fält av 24 °C

T4

ja

(före prov)

ja

Ljusflöde spritt av det nya materialet

T5

ja

(efter prov)

ja

Ljusflöde spritt av det provade materialet

Image


(1)  För L2 rekommenderas en brännpunkt på ca 80 mm.

Tillägg 3

Metod för sprutprov

1.   PROVUTRUSTNING

1.1   Blästerpistol

Blästerpistolen som används ska vara utrustad med ett munstycke med 1,3 mm diameter som tillåter ett vätskeflöde på 0,24 ± 0,02 l/minut vid ett driftstryck av 6,0 bar – 0/+ 0,5 bar.

Under dessa driftsförhållanden ska det sprutmönster som erhålls vara 170 mm ± 50 mm i diameter på den yta som är utsatt för förslitning, på ett avstånd av 380 mm ± 10 mm från munstycket.

1.2   Provblandning

Provblandningen ska bestå av

 

kiselsand med hårdheten 7 på Mohs-skalan, med en kornstorlek på 0–0,2 mm och i det närmaste normalfördelad, med en vinkelfaktor av 1,8–2, och

 

vatten med en hårdhet som inte är större än 205 g/m3, i en blandning bestående av 25 g sand per liter vatten.

2.   PROVNING

Lyktglasets ytteryta ska en eller flera gånger utsättas för blästring enligt ovanstående beskrivning. Strålen ska sprutas nästan vinkelrätt mot den yta som ska provas.

Förslitningen ska kontrolleras med hjälp av ett eller flera provexemplar av glas som är placerade som en referens nära de lyktglas som ska provas. Blandningen ska sprutas tills förändringen i ljusspridning för provexemplaret eller provexemplaren, mätt med den metod som beskrivs i tillägg 2, är sådan att

Formula

Flera referensexemplar kan användas för kontroll av att hela den provade ytan förslitits jämnt.

Tillägg 4

Vidhäftningsprov med tejp

1.   SYFTE

Denna metod gör det möjligt att under normala förhållanden avgöra den linjära vidhäftningskraften för en tejp på en glasskiva.

2.   PRINCIP

Mätning av den kraft som behövs för att dra bort en tejp från en glasskiva i vinkeln 90°.

3.   SPECIFICERADE ATMOSFÄRISKA FÖRHÅLLANDEN

De omgivande förhållandena ska vara 23 °C ± 5 °C med en relativ luftfuktighet på 65 ± 5 %.

4.   PROVBITAR

Före provet ska tejprullen prepareras under 24 timmar under föreskrivna förhållanden (se punkt 3). Fem provbitar som alla är 400 mm långa ska provas från varje rulle.

Provbitarna ska tas från rullen sedan de tre första varven tagits bort.

5.   FÖRFARANDE

Provet ska ske under de omgivningsförhållanden som anges i punkt 3.

Ta de fem provbitarna som dragits av från rullen radiellt med en hastighet av cirka 300 mm/s och applicera dem inom 15 sekunder på följande sätt:

 

Lägg tejpen på glasskivan efter hand med en lätt längsgående gnuggande rörelse med fingret, utan överdrivet tryck, så att inga bubblor lämnas kvar mellan tejpen och glasskivan.

 

Lämna glasskivan och tejpen under de föreskrivna förhållandena i 10 minuter.

 

Dra loss ca 25 mm av provbiten från skivan i ett plan som är vinkelrätt mot provbitens axelriktning.

 

Sätt fast skivan och vik tillbaka tejpens fria del 90°. Lägg på kraft på ett sådant sätt att skiljelinjen mellan tejpen och skivan är vinkelrät mot denna kraft och vinkelrät mot skivan.

 

Dra loss tejpen med en hastighet av 300 ± 30 mm/s och notera den kraft som behövs.

6.   RESULTAT

De fem värden som fås ska ordnas efter storlek och medianvärdet tas som ett resultat av mätningen. Detta värde ska uttryckas i newton per centimeter av tejpens bredd.