19.12.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 393/20

1.

EU:s mandat enligt artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallad EUF-fördraget) att utveckla idrottens europeiska dimension och främja europeiska idrottsfrågor,

2.

Europeiska unionens arbetsplan för idrott 2011–2014 (1), antagen den 20 maj 2011, där hög prioritet gavs åt arbete med en evidensbaserad idrottspolitik på EU-nivå och i vilken en expertgrupp för idrottsstatistik inrättades med mandat att rekommendera sätt att på grundval av det pågående arbetet ytterligare främja uppgiftsinsamlingen på idrottsområdet,

3.

kommissionens Vitbok om idrott av den 7 juli 2007 (2) och dess meddelande Utveckling av idrottens europeiska dimension av den 18 januari 2011 (3), där man framhöll vikten av korrekta faktaunderlag till grund för idrottspolitiska beslut, inbegripet jämförbara EU-omfattande uppgifter om idrottens sociala och ekonomiska aspekter, och där man fastställde konkreta åtgärder för att tillmötesgå detta behov,

4.

det av kommissionen underlättade strukturerade EU-samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller idrottsstatistik, vilket har pågått sedan 2006 och lett till utvecklingen av gemensamma metoder för att mäta idrottens ekonomiska betydelse, på grundval av en överenskommen EU-definition (”Vilniusdefinitionen av idrott”) och utvecklingen av satellitkonton för idrott (4) i flera medlemsstater,

5.

EU-övergripande studier som kommissionen inledde 2010 respektive 2011 om idrottens bidrag till ekonomisk tillväxt och sysselsättning i EU och om en eventuell framtida funktion för idrottsövervakning inom EU (5),

6.

den första EU-konferensen om idrottsstatistik, i Bryssel den 23 mars 2011, vilken bekräftade vikten av bättre och mer jämförbara idrottsuppgifter (6),

1.

den pågående finansiella och ekonomiska krisen har betydande återverkningar på de offentliga utgifterna runt om i EU, vilket leder till att många medlemsstater inriktar sina resurser på politikområden som genererar tillväxt och sysselsättning,

2.

forskningsresultaten i allmänhet inte har varit jämförbara länder emellan trots att forskningen om idrottens ekonomiska återverkningar har utförts på olika nivåer; det finns i dag allt större belägg för att idrotten i betydande omfattning bidrar till Europas ekonomi och är en viktig drivkraft för tillväxt och sysselsättning (7), samtidigt som den säkerställer social sammanhållning, välbefinnande och utveckling av mjuka färdigheter (8) och på så sätt tydligt bidrar till att uppnå Europa 2020-strategins mål,

3.

idrottens andel, enligt en nyligen genomförd EU-övergripande studie, utgör 1,76 % av det sammanlagda bruttoförädlingsvärdet i EU (9); om man beaktar multiplikatoreffekter uppgår idrottens andel till och med till 2,98 % av det sammanlagda bruttoförädlingsvärdet i EU; dessutom har tillväxten inom idrottssektorn visat sig vara arbetskraftsintensiv, vilket avspeglas av att idrotten har en större andel i den övergripande EU-sysselsättningen (uppgående till 2,12 %) än i bruttoförädlingsvärde; mot bakgrund av idrottens oproportionerligt höga arbetskraftsintensitet spelar idrotten en viktig roll för att säkerställa sysselsättning,

4.

insamling av flera olika idrottsrelaterade uppgifter och användning av dessa vid utformningen av politiken kan höja kvaliteten inom idrottspolitiken; härvid är satellitkonton för idrott värdefulla instrument för att skapa underlag för utformningen av idrottspolitik; vissa medlemsstater har gjort utmärkta framsteg med att mäta idrottens ekonomiska betydelse genom att på nationell nivå inrätta ett satellitkonto för idrott,

5.

det bästa sättet att stärka det samarbete som syftar till att förbättra kunskapen om idrott i EU är genom ett sektorsövergripande samarbete mellan företrädare för den akademiska världen, idrottsindustrin, idrottsrörelserna samt nationella och offentliga europeiska myndigheter, inbegripet statistikkontor,

6.

Eurobarometermätningar har visat sig vara användbara verktyg för att jämföra utvecklingen i medlemsstaterna över tiden i fråga om resultatet av olika insatser på idrottsområdet men de kan dock inte ersätta solida statistiska data från Eurostat, vilka erhållits via det europeiska statistiksystemet,

7.

expertgruppen för idrottsstatistik i enlighet med sitt mandat har utarbetat en första uppsättning förväntade resultat (10) avseende särskilda aspekter av förstärkta faktaunderlag för idrott; denna inbegriper

8.

vid utvecklingen av ett förbättrat faktaunderlag vid beslutsfattande om idrottspolitik måste man ta hänsyn till de begränsade budgetmedlen på både nationell nivå och EU-nivå till följd av den finansiella och ekonomiska krisen,

1.

fortsätta arbetet med att frivilligt utveckla satellitkonton för idrott på grundval av tillgängliga metodikverktyg med användning av befintliga samarbetsstrukturer på EU-nivå och eftersträva deltagande av berörda statliga strukturer, inbegripet nationella statistikkontor,

2.

uppmuntra och stödja initiativ som syftar till att förbättra insamlingen och spridningen av information och uppgifter om idrott, inbegripet befintliga nationella uppgifter, som ett sätt att stärka faktabaserad idrottspolitik,

1.

förbättra faktaunderlaget i fråga om idrottens sociala och ekonomiska aspekter inom EU och dess medlemsstater, till exempel genom att inbegripa detta i det europeiska statistikprogrammet för 2013–2017 och följande årliga statistiska arbetsprogram,

2.

eftersträva ett förbättrat samarbete mellan de berörda institutionella strukturerna för idrott och statistik på EU-nivå och i medlemsstaterna för att öka medvetenheten om behovet av korrekta och jämförbara idrottsdata,

3.

med beaktande av befintliga underlag främja en bredare förståelse av idrottens avgörande roll som drivkraft för tillväxt, sysselsättning och kompetensutveckling samt för social sammanhållning i samband med politiskt beslutsfattande på nationell och regional nivå och Europa 2020-strategin,

1.

på grundval av tidigare arbete på detta område överväga att använda tillgängliga och framtida EU-instrument för finansiering i syfte att stödja nationella insatser för att utveckla satellitkonton för idrott,

2.

främja förstärkningen av faktabasen för idrott, särskilt genom att på grundval av tidigare arbete, stödja nationella insatser att utveckla satellitkonton för idrott och utbyta bästa praxis på EU-nivå för att empiriskt mäta idrottens bidrag till ekonomisk tillväxt samt skydda och öka sysselsättningen i Europa,