BILAGA 1

REFLEXANORDNINGAR

Symboler och enheter

REFLEXANORDNINGAR

Symboler

BILAGA 2

MEDDELANDE

(Största format: A4 (210 × 297 mm))

BILAGA 3

EXEMPEL PÅ GODKÄNNANDEMÄRKEN

Figur 1

(Märkning för enskilda lyktor)

MALL A

MALL B

MALL C

Figur 2

(Förenklad märkning för grupperade, kombinerade och sammanbyggda lyktor)

MALL D

MALL E

MALL F

BILAGA 4

PROVNINGSFÖRFARANDE – KLASS I A OCH KLASS III A

BILAGA 5

BESTÄMMELSER OM FORM OCH MÅTT

1.   FORM OCH MÅTT FÖR REFLEXANORDNINGAR AV KLASSERNA I A ELLER I B

2.   FORM OCH MÅTT FÖR REFLEXANORDNINGAR AV KLASSERNA III A OCH III B (se tillägg till denna bilaga)

3.   FORM OCH MÅTT FÖR REFLEXANORDNINGAR AV KLASS IV A

4.   Överensstämmelsen med ovanstående krav ska kontrolleras visuellt

BILAGA 6

KOLORIMETRISKA BESTÄMMELSER

BILAGA 7

FOTOMETRISKA BESTÄMMELSER

1.   Vid ansökan om godkännande ska sökanden uppge en referensaxel eller flera referensaxlar eller ett område för referensaxeln, som motsvarar en infallsvinkel på V = H = 0° i tabellen över reflektionskoefficienter (CIL).

Om fler än en referensaxel eller ett område med olika referensaxlar anges av tillverkaren ska de fotometriska mätningarna upprepas, varje gång med referens till olika referensaxlar eller yttersta referensaxeln i det område som anges av tillverkaren.

2.   Vid fotometriska mätningar ska endast den reflekterande yta som avgränsas av de plan som ligger intill de yttersta delarna av reflexanordningens optiska system såsom indikeras av tillverkaren och som befinner sig inom en cirkel med en diameter på 200 mm beaktas för klasserna I A och I B. Ytan ska begränsas till 100 cm2 utan att ytan för de reflexoptiska enheterna behöver uppnå detta värde. Tillverkaren anger omkretsen av den yta som ska användas. För klasserna III A, III B och IV A beaktas hela den reflekterande ytan utan begränsning av storleken.

3.   CIL-värden

3.1   Klasserna I A, I B, III A och III B.

3.2   För anordningar av klass IV A får CIL-värdena inte understiga de värden som framgår av tabellen nedan, uttryckt i millicandela per lux, för angivna observationsvinklar och infallsvinklar.

4.   När CIL-värdet för en reflexanordning mäts för en vinkel β på V = H = 0° ska man kontrollera om det uppstår någon speglingseffekt genom att vrida anordningen något. Om ett sådant fenomen uppstår utförs en mätning för en vinkel β lika med V = ± 5°, H = 0°. Det valda läget ska vara det som motsvarar den lägsta reflektionskoefficienten (CIL) för ett av dessa lägen.

4.1   Med en infallsvinkel β på V = H = 0°, eller den vinkel som anges i punkt 4, och en spridningsvinkel på 20′, ska reflexanordningar som inte är märkta med ordet ”TOP” vridas runt sin referensaxel så att det lägsta reflektionsvärdet (CIL) uppnås, vilket måste överensstämma med värdet som anges i punkt 3. När CIL mäts för andra infalls- och spridningsvinklar ska reflexanordningen placeras i ett läge som motsvarar det angivna värdet för vridningsvinkeln ε. Om angivna värden inte erhålls kan enheten vridas runt sin referensaxel mellan ± 5° från detta läge.

4.2   Vid en infallsvinkel β på V = H = 0°, eller den vinkel som anges i punkt 4, och en spridningsvinkel på 20′, ska reflexanordningar som är märkta med ordet ”TOP” vridas ± 5° runt sin axel. CIL-värdet får inte i något läge som anordningen antar under denna vridning understiga föreskrivet värde.

4.3   Om CIL-värdet för riktningen V = H = 0°, och ε = 0° överstiger det angivna värdet med 50 procent eller mer ska alla mätningar för alla infalls- och observationsvinklar utföras för ε = 0°.

BILAGA 8

BESTÄNDIGHET MOT YTTRE PÅVERKAN

1.   MOTSTÅNDSKRAFT MOT INTRÄNGANDE VATTEN OCH SMUTS

1.1   Provning genom nedsänkning i vatten

1.1.1   Efter demontering av alla löstagbara delar ska reflexanordningarna, vare sig de utgör en del av en lykta eller ej, under 10 minuter nedsänkas i vatten med en temperatur av 50 ± 5 °C varvid den högsta punkten av den reflekterande ytan ska befinna sig 20 mm under vattenytan. Detta prov upprepas efter vridning av reflexanordningen med 180° så att den reflekterande ytan är underst och den bakre sidan täcks med ungefär 20 mm vatten. Dessa optiska enheter ska därefter omedelbart och under samma förhållanden nedsänkas i vatten med en temperatur på 25 ± 5 °C.

1.1.2   Inget vatten får tränga in till den reflekterande ytan i den reflexoptiska enheten. Om det vid visuell inspektion klart och tydligt framgår att vatten har trängt in, har reflexanordningen inte klarat provet.

1.1.3   Om det vid visuell inspektion inte kan påvisas att vatten trängt in eller om tveksamhet råder ska CIL-värdet mätas enligt den metod som anges i bilaga 4 punkt 3.2 eller i bilaga 14 punkt 4.2, varvid reflexanordningen först skakas lätt för att avlägsna överflödigt vatten från dess utsida.

1.2   Alternativt provningsförfarande för anordningar av klasserna I B och III B

På tillverkarens begäran kan följande provning (fukt- och dammprovning) utföras som ett alternativ, istället för den provning genom nedsänkning som beskrivs i punkt 1.1.

1.2.1   Fuktprovning

Provningen utvärderar förmågan hos provexemplaret av anordningen att motstå inträngning vid sprejning med vatten och fastställer dräneringskapaciteten hos de anordningar som har dräneringshål eller andra oskyddade öppningar i anordningen.

1.2.1.1   Utrustning för vattensprejningsprovning

Ett vattensprejningsskåp med följande egenskaper ska användas:

1.2.1.1.1   Skåp

Skåpet ska ha ett eller flera munstycken som ger vattensprejning inom en fast kon med tillräcklig vinkel för att helt täcka provexemplaret. Munstyckets eller munstyckenas mittlinje(r) ska vara riktade nedåt med en vinkel av 45° ± 5° mot den vertikala axeln på en roterande provplattform.

1.2.1.1.2   Roterande provplattform

Den roterande plattformen ska ha en minsta diameter av 140 mm och rotera runt en vertikal axel i mitten av skåpet.

1.2.1.1.3   Begjutningstakt:

Begjutningstakten för vattensprejningen mot anordningen ska vara 2,5 (+ 1,6/– 0) mm/min. Uppsamlarens höjd ska vara 100 mm och den inre diametern ska vara minst 140 mm.

1.2.1.2   Förfarande vid vattensprejningsprovning

Ett provexemplar monterat på en provningsfixtur, med initial CIL uppmätt och registrerad ska utsättas för en vattensprejning enligt följande:

1.2.1.2.1   Öppningar i anordningen

Alla dräneringshål och andra öppningar ska vara öppna. Dräneringsvekar ska, om de används, provas i anordningen.

1.2.1.2.2   Rotationshastighet

Anordningen ska roteras runt sin vertikala axel med hastigheten 4 ± 0,5 varv/min–1.

1.2.1.2.3   Om reflexanordningen är sammanbyggd eller grupperad med signalerings- eller belysningsfunktioner ska dessa funktioner användas vid märkspänning enligt en cykel med 5 min PÅ (i blinkläge om så är tillämpligt), 55 min AV.

1.2.1.2.4   Provningstid

Vattensprejningsprovningen ska fortgå under 12 timmar (12 cykler med 5/55 min).

1.2.1.2.5   Dräneringstid

Rotationen och vattensprejningen ska stängas AV och anordningen lämnas att dränera under 1 timma med skåpets dörr stängd.

1.2.1.2.6   Utvärdering av provexemplar

När dräneringstiden är slutförd ska anordningens inre iakttas med avseende på ansamling av fukt. Inga kvarstående vattensamlingar får finnas eller bildas när man knackar på eller lutar anordningen. CIL ska mätas enligt den metod som anges i bilaga 4 punkt 3.2, efter att anordningens yttre torkats av med en torr bomullstrasa.

1.2.2   Dammexponeringsprovning

Denna provning utvärderar förmågan hos provexemplaret av anordningen att motstå inträngning av damm som kan påverka reflexanordningens fotometriska prestanda avsevärt.

1.2.2.1   Utrustning för dammexponeringsprovning

Följande utrustning ska användas vid provning av dammexponering:

1.2.2.1.1   Provningskammare för dammexponering

Provningskammarens inre ska ha en kubisk form med storleken 0,9–1,5 m per sida. Botten kan vara ”trattformad” för att underlätta insamlingen av dammet. Kammarens inre volym, förutom den ”trattformade” bottnen, ska vara högst 2 m3 och ska laddas med 3–5 kg provdamm. Kammaren ska ha kapacitet att röra om dammet med hjälp av tryckluft eller blåsfläktar på ett sådant sätt att dammet sprids runt i hela kammaren.

1.2.2.1.2   Dammet

Provdammet ska vara finpulveriserad cement i enlighet med standard ASTM C 150-84 (1).

1.2.2.2   Förfarande vid provning av dammexponering

Ett provexemplar monterat på en provningsfixtur, med initial CIL uppmätt och registrerad ska exponeras för damm enligt följande:

1.2.2.2.1   Öppningar i anordningen

Alla dräneringshål och andra öppningar ska vara öppna. Dräneringsvekar ska, om de används, provas i anordningen.

1.2.2.2.2   Dammexponering

Den monterade anordningen ska placeras i dammkammaren, minst 150 mm från en vägg. Anordningar med en längd större än 600 mm ska centreras horisontellt i provningskammaren. Provdammet ska röras om så fullständigt som möjligt med tryckluft eller blåsanordning(ar) med intervaller om 15 min under 2–15 sekunder under tiden 5 timmar. Dammet ska kunna sätta sig mellan omröringsperioderna.

1.2.2.2.3   Utvärdering av mätt provexemplar

Efter slutförd dammexponeringsprovning ska anordningens yttre rengöras och torkas av med en torr bomullstrasa och CIL ska mätas enligt den metod som anges i bilaga 4 punkt 3.2.

2.   MOTSTÅNDSKRAFT MOT KORROSION

2.1   Reflexanordningar ska vara så konstruerade att de behåller föreskrivna fotometriska egenskaper och kolorimetriska egenskaper under de fuktighets- och korrosionsförhållanden som de normalt utsätts för. Den främre ytans motståndskraft mot att mattas och baksidans motståndskraft mot försämring ska provas, särskilt i fall där en väsentlig metallkomponent kan komma att utsättas för angrepp.

2.2   Reflexanordningen, eller lyktan om anordningen är kombinerad med en ljuskälla, ska efter demontering av alla borttagbara delar utsättas för saltdimma under 50 timmar. Provningsperioden ska bestå av två 24-timmarsperioder med ett mellanliggande uppehåll på 2 timmar då man låter provexemplaret torka.

2.3   Saltdimman skapas genom finfördelning av en saltlösning vid 35 ± 2 °C. Saltlösningen framställs genom lösning av 20 ± 2 viktdelar natriumklorid i 80 delar destillerat vatten som innehåller högst 0,02 procent föroreningar.

2.4   Omedelbart efter avslutad provning får provexemplaret inte visa några tecken på kraftig korrosion som kan försämra reflexanordningens funktion.

3.   MOTSTÅNDSKRAFT MOT BRÄNSLEN

Reflexanordningens utvändiga yta och särskilt den reflekterande ytan torkas lätt med en bomullstrasa som dränkts in med en blandning av 70 volymprocent n-heptan och 30 volymprocent toluol. Efter cirka fem minuter ska ytan inspekteras visuellt. Den får då inte uppvisa några synliga ytförändringar, dock med det undantaget att smärre sprickor i ytan inte föranleder någon anmärkning.

4.   MOTSTÅNDSKRAFT MOT SMÖRJOLJOR

Reflexanordningens utvändiga yta och särskilt den reflekterande ytan torkas lätt med en bomullstrasa som dränkts in med en renande smörjolja. Efter ungefär 5 minuter ska ytan rengöras. Därefter mäts CIL-värdet (bilaga 4 punkt 3.2 eller bilaga 14 punkt 4.2).

5.   MOTSTÅNDSKRAFT HOS DEN ÅTKOMLIGA BAKSIDAN PÅ REFLEXANORDNINGAR MED SPEGELBELÄGGNING

5.1   Efter att baksidan på reflexanordningens borstats med en hård nylonborste appliceras därpå i en minut en bomullstrasa som dränkts in med den blandning som anges i punkt 3. Därefter avlägsnas bomullstrasan och reflexanordningen får torka.

5.2   Efter avslutad avdunstning utförs ett slipprov genom att baksidan borstas med samma borste som tidigare.

5.3   Därefter mäts CIL-värdet (bilaga 4 punkt 3.2 eller bilaga 14 punkt 4.2) efter att ytan på hela spegelbaksidan täckts med svart tusch.

(1)  American Society for Testing and Materials.

BILAGA 9

DE OPTISKA EGENSKAPERNAS STABILITET  (1) I TIDSHÄNSEENDE

(1)  Även om det är av stor betydelse att undersöka den tidsmässiga stabiliteten hos reflexanordningarnas optiska egenskaper är det i dagens tekniska läge inte möjligt att bedöma denna stabilitet genom tidsbegränsade laboratorieprov.

BILAGA 10

MOTSTÅNDSKRAFT MOT VÄRME

BILAGA 11

FÄRGBESTÄNDIGHET  (1)

(1)  Även om det är av stor betydelse att undersöka färgbeständigheten hos reflexanordningar är det i dagens läge inte möjligt att bedöma färgbeständighet genom tidsbegränsade laboratorieprov.

BILAGA 12

TIDSORDNING FÖR PROVNINGAR

(1)  I föreskrifterna.

BILAGA 13

MOTSTÅNDSKRAFT MOT STÖTAR – KLASS IV A

BILAGA 14

PROVNINGSFÖRFARANDE – KLASS IV A

BILAGA 15

KRONOLOGISK ORDNING FÖR PROVNINGAR FÖR KLASS IV A

(1)  I föreskrifterna.

BILAGA 16

PROVNINGSFÖRFARANDE FÖR KLASSERNA I B OCH III B

Reflexanordningar av klasserna I B och III B ska provas enligt det provningsförfarande som anges i bilaga 4, i den kronologiska ordning för provningar som anges i bilaga 12, med undantag för provningen enligt bilaga 8 punkt 1, vilken för klasserna I B och III B får ersättas av den provning som anges i bilaga 8 punkt 1.2.

BILAGA 17

MINIMIKRAV FÖR KONTROLL AV PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

1.   ALLMÄNT

1.1   Kraven på överensstämmelse ska anses uppfyllda ur mekanisk och geometrisk synpunkt, om skillnaderna inte är större än de oundvikliga variationerna vid tillverkningen inom ramen för kraven i dessa föreskrifter.

1.2   Med avseende på fotometriska egenskaper ska överensstämmelsen för masstillverkade reflexanordningar inte ifrågasättas om vid prov av de fotometriska egenskaperna för en slumpmässigt vald reflexanordning inget uppmätt värde avviker ofördelaktigt med mer än 20 procent från de minimivärden som föreskrivs i dessa föreskrifter.

1.3   Färgkoordinaterna ska var överensstämmande.

2.   MINIMIKRAV FÖR TILLVERKARENS KONTROLL AV ÖVERENSSTÄMMELSE

Innehavaren av godkännandemärket ska för varje typ av reflexanordning utföra åtminstone följande provningar med lämpliga intervall. Provningarna ska utföras enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter.

Om något provexemplar inte visar överensstämmelse med avseende på aktuell provtyp, ska ytterligare provexemplar tas och provas. Tillverkaren ska vidta åtgärder för att garantera överensstämmelse i produktionen ifråga.

2.1   Provningarnas karaktär

Provningar av överensstämmelse enligt dessa föreskrifter ska omfatta de fotometriska och kolorimetriska egenskaperna, samt motståndskraft mot vatteninträngning.

2.2   Provningsmetoder

2.3   Provtagningens karaktär

Provexemplar av reflexanordningar ska väljas ut slumpmässigt från produktionen av ett enhetligt parti. Ett enhetligt parti innebär en mängd reflexanordningar av samma typ, definierad enligt tillverkarens produktionsmetoder.

Bedömningen ska normalt omfatta serieproduktion från enskilda fabriker. Tillverkaren kan dock gruppera samman dokument beträffande samma typ från flera fabriker, förutsatt att dessa fungerar enligt samma kvalitetssystem och kvalitetskontroll.

2.4   Uppmätta och registrerade fotometriska egenskaper

Provexemplaren av reflexanordningar ska utsättas för fotometriska mätningar i de punkter och av de färgkoordinater som krävs i föreskrifterna.

2.5   Acceptanskriterier

Tillverkaren är ansvarig för utförandet av en statistisk undersökning av provresultaten och för att tillsammans med behörig myndighet fastställa kriterier för godkännande av sina produkter för att uppfylla de krav som uppställts för kontroll av produkternas överensstämmelse i punkt 8.1 i dessa föreskrifter.

Kriterierna för godkännande ska vara sådana att, med en tillförlitlighet av 95 procent, sannolikheten för att klara ett stickprov enligt bilaga 18 (första provtagning) kommer att vara minst 0,95.

BILAGA 18

MINIMIKRAV FÖR PROVTAGNING UTFÖRD AV KONTROLLANT

1.   ALLMÄNT

1.1   Kraven för överensstämmelse ska anses uppfyllda ur mekanisk och geometrisk synpunkt enligt kraven i dessa föreskrifter i de fall skillnaderna, om sådana finns, inte är större än de oundvikliga variationerna vid tillverkningen.

1.2   Med avseende på de fotometriska egenskaperna ska överensstämmelsen för masstillverkade reflexanordningar inte ifrågasättas om följande resultat visas vid provning av en slumpmässigt vald reflexanordning:

1.3   Färgkoordinaterna ska var överensstämmande.

2.   FÖRSTA PROVTAGNING

Vid den första provtagningen väljs fyra reflexanordningar slumpmässigt. Första omgången med två betecknas A, den andra omgången med två betecknas B.

2.1   Överensstämmelsen ifrågasätts inte

2.2   Överensstämmelsen ifrågasätts

2.3   Godkännande återkallat

Överensstämmelsen ska ifrågasättas och punkt 9 tillämpas om, enligt det provtagningsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga, avvikelserna för de uppmätta värdena för reflexanordningarna är som följer:

3.   UPPREPAD PROVTAGNING

I fallen A3, B2 och B3 är en upprepad provtagning nödvändig inom två månader efter underrättelsen med en tredje omgång provexemplar C och en fjärde omgång provexemplar D bestående av två reflexanordningar vardera som tas från lagret som tillverkats efter inriktningen.

3.1   Överensstämmelsen ifrågasätts inte

3.2   Överensstämmelsen ifrågasätts

3.3   Godkännande återkallat

Överensstämmelsen ska ifrågasättas och punkt 9 tillämpas om, enligt det provtagningsförfarande som visas i figur 1 i denna bilaga, avvikelserna för de uppmätta värdena för reflexanordningarna är som följer:

4.   MOTSTÅNDSKRAFT MOT INTRÄNGNING AV VATTEN

Med avseende på kontrollen av motståndskraft mot inträngning av vatten ska följande förfarande tillämpas:

En av reflexanordningarna i omgång A ska efter det provtagningsförfarande som beskrivs i figur 1 i denna bilaga provas enligt det förfarande som beskrivs i punkt 1 i bilaga 8 respektive punkt 3 i bilaga 14 för reflexer av klass IV A.

Reflexanordningen ska anses godtagbar om provningen visar ett godkänt resultat.

Om exemplar A inte klarar provningen ska de två reflexanordningarna i omgång B utsättas för samma förfarande och båda ska klara provningen.

Figur