BILAGA 1
MEDDELANDE
(Största format: A4 [210 × 297 mm])
|
28.5.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 130/19 |
Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Denna förordnings status och dagen för dess ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343 som finns på:
http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html
Föreskrifter nr 90 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av ersättningsbromsbeläggsatser och trumbromsbelägg för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon
Inbegripet all giltig text till och med:
Tillägg 11 till ändringsserie 01 – Dag för ikraftträdande: 24 oktober 2009
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORDNING
|
1. |
Tillämpningsområde |
|
2. |
Definitioner |
|
3. |
Ansökan om godkännande |
|
4. |
Godkännande |
|
5. |
Anvisningar och provningar |
|
6. |
Förpackning och märkning |
|
7. |
Modifiering och förlängning av typgodkännande för ersättningsbromsbeläggsatser eller ersättningstrumbromsbelägg |
|
8. |
Produktionsöverensstämmelse |
|
9. |
Påföljder vid bristande produktionsöverensstämmelse |
|
10. |
Slutgiltigt nedlagd produktion |
|
11. |
Namn och adresser till de tekniska tjänster som svarar för godkännandeprovning och till myndigheterna |
|
12. |
Övergångsbestämmelser |
BILAGOR
|
Bilaga 1 – |
Meddelande om typgodkännande eller om utvidgat, vägrat eller återkallat typgodkännande eller om produktionens definitiva upphörande för ersättningsbromsbeläggsatser eller ersättningstrumbromsbelägg i enlighet med förordning nr 90 |
|
Bilaga 2 – |
Typgodkännandemärkets utformning och godkännandedata |
|
Bilaga 3 – |
Krav på ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategorierna M1, M2 och N1 |
|
Bilaga 4 – |
Krav på ersättningsbromsbeläggsatser och trumbromsbelägg för fordon i kategorierna M3, N2 och N3 |
|
Bilaga 5 – |
Krav på ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategorierna O1 och O2 |
|
Bilaga 6 – |
Krav på ersättningsbromsbeläggsatser och trumbromsbelägg för fordon i kategorierna O3 och O4 |
|
Bilaga 7 – |
Krav på ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategori L |
|
Bilaga 8 – |
Tekniska föreskrifter för ersättningsbromsbeläggsatser avsedda för användning i separata parkeringsbromssystem som är oberoende av fordonets färdbromssystem |
|
Bilaga 9 – |
Bestämning av friktionsuppförandet hos bromsbelägg genom maskinprovning1 |
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
|
1.1 |
Denna förordning ska tillämpas på:
|
|
1.2 |
Ersättningsbromsbeläggsatser kan godkännas för montering och användning i motordrivna fordon och släpvagnar som har beviljats typgodkännande enligt förordning nr 13 eller förordning nr 78. Ersättningstrumbromsbelägg som är avsedda för att nitas fast på en bromsback kan godkännas för montering och användning i motordrivna fordon och släpvagnar som har beviljats typgodkännande enligt förordning nr 13 och klassificeras i kategorierna M3, N2, N3, O3 och O4 (1). |
2. DEFINITIONER
I denna förordning avses med
2.1 bromssystem: betydelsen i förordning nr 13, punkt 2.3,
2.2 friktionsbroms: den del av bromsutrustningen i vilken krafter som går mot fordonets rörelse utvecklas genom friktion mellan ett bromsbelägg och en hjulskiva eller trumma som rör sig i förhållande till varandra,
2.3 bromsbeläggsats: en komponent i en friktionsbroms som trycks mot en trumma eller en skiva som utvecklar friktionskraft,
2.3.1 bromsbacksats: en bromsbeläggsats för en trumbroms,
2.3.1.1 bromsback: en komponent i en bromsbacksats som bär bromsbelägget,
2.3.2 bromsklossats: en bromsbeläggsats för en skivbroms,
2.3.2.1 bromsklossens fästplatta: en komponent i en bromsklossats som bär bromsbelägget,
2.3.3 bromsbelägg: en komponent i en friktionsbroms med den form och de slutgiltiga mått som krävs för att fästas på skon eller bromsklossens fästplatta,
2.3.4 trumbromsbelägg: ett bromsbelägg för en trumbroms,
2.3.5 friktionsmaterial: den produkt av en särskild blandning av material och bearbetningar som tillsammans bestämmer bromsbeläggets egenskaper,
2.4 bromsbeläggtyp: en kategori av bromsbelägg som inte skiljer sig i fråga om friktionsmaterialegenskaper,
2.5 bromsbeläggsatstyp: hjuluppsättningar med bromsbeläggsatser som inte skiljer sig i fråga om bromsbeläggstyp, mått och funktionella egenskaper,
2.6 trumbromsbeläggstyp: hjuluppsättningar med bromsbeläggskomponenter som efter montering till bromsbackarna inte skiljer sig i fråga om bromsbeläggtyp, mått eller funktionella egenskaper,
2.7 originalbromsbelägg: en bromsbeläggtyp som hänvisas till i fordonstypgodkänn-andedokumentationen, förordning nr 13, bilaga 2, punkt 8.1 (2) eller förordning nr 78, bilaga 1, punkt 5.4,
2.8 originalbromsbeläggsats: en bromsbeläggsats som överensstämmer med de uppgifter som bifogats dokumentationen om typgodkännande för fordon,
2.9 ersättningsbromsbeläggsats: en bromsbeläggsats av en typ som godkänts enligt denna förordning som en lämplig ersättning för en originalbromsbeläggsats,
2.10 originaltrumbromsbelägg: ett trumbromsbelägg som överensstämmer med de uppgifter som bifogats dokumentationen om typgodkännande för fordon,
2.11 ersättningstrumbromsbelägg: ett trumbromsbelägg av en typ som godkänts enligt denna förordning som en lämplig ersättning för ett originaltrumbromsbelägg vid montering på en bromsback,
2.12 parkeringsbromsbeläggsats: en bromsklossats eller bromsbacksats som hör till ett parkeringsbromssystem som är separat och oberoende av fordonets färdbromssystem,
2.13 tillverkare: den organisation som kan åta sig tekniskt ansvar för bromsbeläggsatserna eller trumbromssatserna och kan visa att den har de nödvändiga medlen för att uppnå produktionsöverensstämmelse.
3. ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE
|
3.1 |
En ansökan om typgodkännande av en ersättningsbromsbeläggsatstyp eller en ersättningstrumbromsbeläggstyp för en viss fordonstyp ska inlämnas av tillverkaren av ersättningsbeläggsatsen/ersättningstrumbromssatsen eller en vederbörligen godkänd representant till denne. |
|
3.2 |
En ansökan får inlämnas av innehavaren av ett fordonstypgodkännande enligt förordning nr 13 eller förordning nr 78 i fråga om ersättningsbromsbeläggsatser eller ersättningstrumbromsbelägg som överensstämmer med den typ som anges i fordonstypgodkännandedokumentationen. |
|
3.3 |
En beskrivning av ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbelägget ska medfölja ansökan om typgodkännande i tre exemplar med avseende på de poster som anges i bilaga 1 till den här förordningen. Dessutom ska följande uppgifter anges:
|
|
3.4 |
Bromsbeläggsatser eller trumbromsbelägg av den typ för vilken godkännande begärs ska göras tillgängliga i tillräckligt många exemplar för att man ska kunna utföra typgodkännandeprovningarna. |
|
3.5 |
Den ansökande ska godkänna och göra lämpliga fordon och/eller bromsar tillgängliga för den tekniska tjänst som ansvarar för godkännandeprovningen. |
|
3.6 |
Innan typgodkännande beviljas ska den behöriga myndigheten kontrollera att en effektiv kontroll av produktionsöverensstämmelsen kan garanteras. |
|
3.6.1 |
Ansökande part ska ange värden för friktionsuppförande enligt bilaga 9, stycke 2.4.1 respektive 3.4.1 i denna förordning. |
4. GODKÄNNANDE
|
4.1 |
Om de bromsbeläggsatser eller trumbromsbelägg för vilka typgodkännande söks enligt denna förordning uppfyller kraven i punkt 5 nedan ska typgodkännande för typen av ersättningsbromsbeläggssats eller ersättningstrumbromsbelägg beviljas. |
|
4.1.1 |
Om ansökan gäller ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategori L med ett kombinerat bromssystem enligt punkt 2.9 i förordning nr 78 ska typgodkännandet begränsas till bromsbeläggsatskombinationen/-erna för de axlar på fordonet som har provats enligt bilaga 7 i denna förordning. |
|
4.2 |
Varje typ av ersättningsbromsbeläggsats eller trumbromsbelägg som godkänts enligt detta ska tilldelas ett typgodkännandenummer bestående av tre grupper siffror:
|
|
4.3 |
Samma avtalspart får inte tilldela en annan typ av bromsbeläggsats eller trumbromsbelägg samma typgodkännandenummer. Samma typgodkännandenummer får omfatta användningen av denna bromsbeläggsatstyp eller trumbromsbeläggtyp på ett antal olika fordonstyper. |
|
4.4 |
Uppgift om beviljat eller utökat eller vägrat typgodkännande, om återkallande av typgodkännande eller om tillverkningens slutgiltiga upphörande för en typ av bromsbeläggsats eller typ av trumbromsbelägg enligt denna förordning ska meddelas de avtalsslutande parter av 1958 års avtal som tillämpar denna förordning med hjälp av ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 1 till denna förordning. |
|
4.5 |
På varje bromsbeläggssats eller trumbromsbelägg av en typ som typgodkänts enligt denna förordning ska ett internationellt typgodkännandemärke anbringas bestående av:
|
|
4.6 |
Det godkännandemärke som anges i punkt 4.5 ovan ska vara tydligt och outplånligt. |
|
4.7 |
I bilaga 2 till denna förordning ges exempel på disposition av godkännandemärket och godkännandedata enligt ovan och punkt 6.5 nedan. |
5. ANVISNINGAR OCH PROVNINGAR
5.1 Allmänt
En ersättningsbromsbeläggsats eller ett ersättningstrumbromsbelägg ska vara så utformad och konstruerad att när den sats eller det belägg ersätts vilken ursprungligen var monterad på ett fordon överensstämmer bromseffektiviteten på detta fordon med den godkända fordonstypens.
Framför allt:
|
a) |
ett fordon utrustat med ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbeläggen ska uppfylla relevanta föreskrifter för bromsar enligt förordning nr 13 inklusive ändringsserie 09 eller förordning nr 78 inklusive ändringsserie 01, |
|
b) |
en ersättningsbromsbeläggsats eller ett ersättningstrumbromsbelägg ska uppvisa prestandaegenskaper som är likvärdiga med dem på den originalbromsbeläggsats eller det originaltrumbromsbelägg som den är avsedd att ersätta, |
|
c) |
en ersättningsbeläggsats eller ett ersättningstrumbromsbelägg ska ha lämpliga mekaniska egenskaper, |
|
d) |
bromsbelägg får inte innehålla asbest. |
5.1.1 De ersättningsbromsbeläggsatser eller ersättningstrumbromsbelägg som överensstämmer med den typ som anges i dokumentationen för typgodkännande av fordon enligt förordning nr 13 eller förordning nr 78 anses uppfylla kraven i punkt 5 i denna förordning.
5.2 Prestandakrav
5.2.1 Ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategori M1, M2 och N1
Minst en uppsättning ersättningsbromsbeläggsatser som representerar den typ av belägg som ska godkännas ska installeras och testas i åtminstone ett fordon som motsvarar den fordonstyp som man söker godkännande för enligt anvisningarna i bilaga 3, och den ska dessutom uppfylla de krav som anges i denna bilaga. Det/de representativa fordonet/-n ska väljas ut i tillämpningsområdet med hjälp av en värsta fall-analys (4). I fråga om hastighetskänslighet och bromsverkan med kalla bromsar ska en av de två metoder som beskrivs i bilaga 3 användas.
5.2.2 Ersättningsbromsbeläggsatser och ersättningstrumbromsbelägg för fordon i kategori M3, N2 och N3
Minst en uppsättning ersättningsbromsbeläggsatser eller ersättningstrumbromsbelägg som motsvarar den typ av belägg som ska godkännas ska vara installerade och provade i minst ett fordon eller en broms som är representativ för fordonstypen för vilken typgodkännande har sökts i enlighet med vad som anges i bilaga 4 och genom att använda en av de två metoder som beskrivs i punkt 1 (fordonsprov) eller i punkt 2 (tröghetsdynamometerprov) och ska uppfylla kraven som anges i den här bilagan. Det/de representativa fordonet/-n eller broms/-arna ska väljas ut i tillämpningsområdet med hjälp av en värsta fall-analys (4).
5.2.3 Ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategori O1 och O2
Ersättningsbromsbeläggsatser ska provas enligt föreskrifterna i bilaga 5 och måste uppfylla kraven i denna bilaga.
5.2.4 Ersättningsbromsbeläggsatser och ersättningstrumbromsbelägg för fordon i kategori O3 och O4
Ersättningsbromsbeläggsatser och ersättningstrumbromsbelägg ska provas enligt föreskrifterna i bilaga 6 och måste uppfylla kraven i denna bilaga. För provningarna ska en av de tre metoder som beskrivs i punkt 3 i tillägg 2 till bilaga 11 till förordning nr 13 användas.
5.2.5 Ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategori L
Minst en uppsättning ersättningsbromsbeläggsatser som representerar den typ av belägg som ska godkännas ska installeras och testas i åtminstone ett fordon som motsvarar den fordonstyp som man söker godkännande för enligt anvisningarna i bilaga 7 och ska uppfylla de krav som anges i denna bilaga. Det/de representativa fordonet/-n ska väljas ut i tillämpningsområdet med hjälp av en värsta fall-analys (5).
5.3 Mekaniska egenskaper
5.3.1 Ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategori M1, M2, N1, O1, O2 och L
5.3.1.1 Ersättningsbromsbeläggsatser av den typ för vilket godkännande begärs ska provas i fråga om skjuvhållfasthet enligt standarden ISO 6312:1981 eller ISO 6312:2001.
Lägsta skjuvhållfasthet är 250 N/cm2 för bromsklossatser och 100 N/cm2 för bromsbacksatser.
5.3.1.2 Ersättningsbromsbeläggsatser av den typ för vilket godkännande begärs ska provas i fråga om sammanpressbarhet enligt standarden ISO 6310:1981 eller ISO 6310:2001.
Värdet för sammanpressbarhet får inte överstiga 2 % vid omgivningstemperaturen och 5 % vid 400 °C för bromsklossats och 2 % vid omgivningstemperaturen och 4 % vid 200 °C för bromsbacksats. Detta kriterium gäller inte för parkeringsbromsbeläggsatser.
5.3.2 Ersättningsbromsbeläggsatser och ersättningstrumbromsbelägg för fordon i kategori M3, N2, N3, O3 och O4
5.3.2.1 Skjuvhållfasthet
Denna metod gäller endast för bromsklossatser för skivbromsar.
Ersättningsbromsbeläggsatser av den typ för vilket godkännande begärs ska provas i fråga om skjuvhållfasthet enligt standarden ISO 6312:1981 eller ISO 6312:2001. Bromsbeläggsatser kan delas i två eller tre delar för att stämma överens med provningsmaskinens kapacitet.
Minsta godtagbara skjuvhållfasthet är 250 N/cm2.
5.3.2.2 Sammanpressbarhet
Ersättningsbromsbeläggsatser och ersättningstrumbromsbelägg av den typ för vilket godkännande begärs ska provas i fråga om sammanpressbarhet enligt standarden ISO 6310:1981 eller ISO 6310:2001. Plana provstycken enligt provexemplartyp I får användas.
Värdet för sammanpressbarhet får inte överstiga 2 % vid omgivningstemperaturen och 5 % vid 400 °C för bromsklossats och 2 % vid omgivningstemperaturen och 4 % vid 200 °C för bromsbacksats och trumbromsbelägg.
5.3.2.3 Materialets hårdhet (6)
Detta kriterium gäller för trumbromsbeläggsatser och trumbromsbelägg.
Ersättningsbromsbeläggsatser eller ersättningstrumbromsbelägg av den typ för vilket godkännande begärs ska provas i fråga om hårdhet enligt standarden ISO 2039–2:1987.
Värdet för hårdhet för friktionsmaterialet vid friktionsytan ska vara medelvärdet av fem provningssatser av belägget från olika tillverkningsbatcher (om tillämpligt) genom att fem mätningar görs på olika ställen på varje bromsbelägg.
6. FÖRPACKNING OCH MÄRKNING
|
6.1 |
Ersättningsbromsbeläggsatser eller ersättningstrumbromsbelägg som överensstämmer med en typ som godkänts i enlighet med denna förordning ska marknadsföras i axeluppsättningar. |
|
6.2 |
Varje axeluppsättning ska innehålla en förseglad förpackning som har utformats för att visa om den öppnats tidigare. |
|
6.3 |
Varje förpackning ska ha följande information:
|
|
6.4 |
Varje förpackning ska innehålla monteringsanvisningar på ett officiellt EG-språk samt motsvarande text på språket som talas i det land där den säljs:
|
|
6.5 |
Varje ersättningsbromsbeläggsats eller ersättningstrumbromsbelägg ska permanent uppvisa en uppsättning godkännandedata:
|
7. MODIFIERING OCH FÖRLÄNGNING AV TYPGODKÄNNANDE FÖR ERSÄTTNINGSBROMSBELÄGGSATSER ELLER ERSÄTTNINGSTRUM-BROMSBELÄGG
|
7.1 |
Varje ändring av typen av ersättningsbromsbeläggsats eller ersättningstrumbromsbelägg ska meddelas den administrativa avdelning som har ansvar för typgodkännandet. Den myndigheten kan då antingen:
|
|
7.2 |
En bekräftelse på avslag eller godkännande, där ändringarna anges, ska enligt det förfarande som anges i punkt 4.4 ovan lämnas till de avtalsparter av 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter. |
|
7.3 |
Den behöriga myndighet som utfärdar utökningen av typgodkännande ska tilldela en sådan utökning ett serienummer och underrätta de övriga parter i 1958 års avtal som tillämpar dessa föreskrifter om detta med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 1 till denna förordning. |
8. ÖVERENSSTÄMMELSE AV PRODUKTION
|
8.1 |
Ersättningsbromsbeläggsatser eller ersättningstrumbromsbelägg som har godkänts enligt denna förordning ska tillverkas på ett sätt som överensstämmer med godkännandet. |
|
8.2 |
Originalbromsbeläggsatser eller originaltrumbromsbelägg som omfattas av en tillämpning enligt punkt 3.2 ska anses uppfylla kraven i punkt 8. |
|
8.3 |
För att säkerställa att kraven i punkt 8.1 uppfylls ska produktionen kontrolleras på lämpligt sätt. Detta ska innefatta en kontroll av råvaror och komponenter som används. |
|
8.4 |
Innehavaren av typgodkännandet ska i synnerhet:
|
|
8.5 |
Den behöriga myndighet som har beviljat typgodkännande får när som helst granska de metoder för kontroll av överensstämmelse som tillämpas vid varje produktionsenhet. |
|
8.5.1 |
Vid varje inspektion ska provningsböckerna och produktionskontrolldata tillhandahållas den besökande inspektören. |
|
8.5.2 |
Inspektören får ta stickprov som ska provas i tillverkarens laboratorium. Minsta antal stickprover får fastställas i förhållande till resultaten från tillverkarens egen kontroll. |
|
8.5.3 |
Om kvalitetsnivån förefaller otillfredsställande eller om det framstår som nödvändigt att kontrollera att de prov som har utförts enligt punkt 8.5.2 är giltiga, ska besiktningsmannen välja ut provexemplar som skickas till den tekniska tjänst som utförde provningarna för typgodkännande. |
|
8.5.4 |
Den behöriga myndigheten får utföra alla provningar som föreskrivs i denna förordning. |
|
8.5.5 |
Normalt ska den behöriga myndigheten ge tillstånd till en kontroll per år. Om resultaten vid en inspektion är otillfredsställande, ska den behöriga myndigheten försäkra sig om att samtliga nödvändiga åtgärder vidtas för att så snabbt som möjligt återupprätta produktionens överensstämmelse med den godkända typen. |
9. PÅFÖLJDER VID BRISTANDE ÖVERENSSTÄMMELSE MED DEN GODKÄNDA TYPEN
|
9.1 |
Det typgodkännande som är beviljat för en typ av ersättningsbromsbeläggsats eller typ av trumbromsbelägg enligt denna förordning kan återkallas om de krav som anges i punkt 8.1 ovan inte följs. |
|
9.2 |
Om en avtalspart som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett godkännande som den tidigare har utfärdat, ska den genast informera övriga avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter om detta genom en meddelandeblankett enligt mallen i bilaga 1 till dessa föreskrifter. |
10. TILLVERKNINGENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE
Om innehavaren av typgodkännandet fullständigt upphör att tillverka en typ av ersättningsbromsbeläggsats eller typ av trumbromsbelägg som godkänts i överensstämmelse med denna förordning, ska denne meddela den myndighet som beviljat typgodkännandet. Då denna myndighet mottagit det berörda meddelandet ska den underrätta de övriga avtalsslutande parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter med hjälp av ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 1 till dessa föreskrifter.
11. NAMN OCH ADRESSER TILL DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR TYPGODKÄNNANDEPROVEN OCH DE ADMINISTRATIVA ENHETERNA
De avtalsslutande parterna i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter ska till FN:s sekretariat rapportera namn och adresser till de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprov, liksom till de myndigheter som beviljar typgodkännande och till vilka intyg om typgodkännande, utvidgning, avslag eller återkallande av typgodkännande som utfärdats i annat land ska skickas.
12. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
|
12.1 |
Inga avtalsparter ska vägra att bevilja godkännande enligt denna förordning som senast ändrats genom ändringsserie 01. |
|
12.2 |
Från och med den 1 januari 1995 ska avtalspartner enligt denna förordning endast ge typgodkännande om den ersättningsbromsbeläggsats eller det ersättningsbromsbelägg som godkänts uppfyller kraven i den här förordningen ändrad genom ändringsserie 01. |
|
12.3 |
Avtalsparter enligt denna förordning ska fortsätta med att tillåta montering eller användning på ett fordon som använder en ersättningsbromsbeläggsats som är godkänd enligt denna förordning i sin ursprungliga form utan ändringar. |
(1) I den här förordningen ska hänvisningar till förordning nr 13 även ses som en hänvisning till andra tillämpliga internationella bestämmelser som använder samma tekniska krav som förordning nr 13. Hänvisningar till specifika avsnitt i förordningen ska tolkas mot bakgrund av detta.
(2) Om sådana bromsbelägg inte finns tillgängliga på marknaden kan bromsbelägg som står under punkt 8.2 användas.
(3) 1 för Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 5 för Sverige, 6 för Belgien, 7 för Ungern, 8 för Tjeckien, 9 för Spanien, 10 för Serbien, 11 för Storbritannien, 12 för Österrike, 13 för Luxemburg, 14 för Schweiz, 15 (vakant), 16 för Norge, 17 för Finland, 18 för Danmark, 19 för Rumänien, 20 för Polen, 21 för Portugal, 22 för Ryska federationen, 23 för Grekland, 24 för Irland, 25 för Kroatien, 26 för Slovenien, 27 för Slovakien, 28 för Vitryssland, 29 för Estland, 30 (vakant), 31 för Bosnien och Hercegovina, 32 för Lettland, 33 (vakant), 34 för Bulgarien, 35 (vakant), 36 för Litauen, 37 för Turkiet, 38 (vakant), 39 för Azerbajdzjan, 40 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, 41 (vakant), 42 för Europeiska gemenskapen (typgodkännanden beviljas av dess medlemsstater med användande av deras respektive ECE-symbol), 43 för Japan, 44 (vakant), 45 för Australien, 46 för Ukraina, 47 för Sydafrika, 48 för Nya Zeeland, 49 för Cypern, 50 för Malta, 51 för Sydkorea, 52 för Malaysia, 53 för Thailand, 54 och 55 (vakant), 56 för Montenegro, 57 (vakant) och 58 för Tunisien. Påföljande nummer kommer att tilldelas andra länder i den kronologiska ordning som de ratificerar eller ansluter sig till överenskommelsen om antagande av enhetliga tekniska förordningar för hjulförsedda fordon, utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsett fordon, samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa förordningar, och det nummer de då tilldelas ska delges de avtalsslutande parterna av FN:s generalsekreterare.
(4) Värsta fall-analysen måste innefatta följande tekniska egenskaper (som ett minimum) för varje fordonstyp i tillämpningsområdet:
|
a) |
Rotordiameter |
|
b) |
Rotortjocklek |
|
c) |
Ventilerad eller solid rotor |
|
d) |
Pistongens diameter |
|
e) |
Däckets dynamiska radie |
|
f) |
Fordonsvikt |
|
g) |
Axelbelastning och axelns bromsverkan i procent |
|
h) |
Fordonets högsta hastighet |
Testvillkoren ska anges i provningsrapporten.
(5) Se fotnot 4.
(6) Det här provet innefattas för produktionsöverensstämmelse. Minimivärden och toleranser ska bestämmas i enlighet med den tekniska tjänsten.
BILAGA 1
MEDDELANDE
(Största format: A4 [210 × 297 mm])
BILAGA 2
TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UTFORMNING OCH GODKÄNNANDEDATA
(Se punkt 4.7 i denna förordning)
a = 8 mm min.
Godkännandemärket ovan visar att artikeln i fråga har godkänts i Nederländerna (E4) enligt förordning nr 90. I den här bilden anger de två första siffrorna i godkännandenumret att förordning nr 90 redan innefattade ändringsserie 01 när godkännandenumret utfärdades. De tre följande siffrorna är de som har tilldelats av godkännandemyndigheterna för bromsbeläggstypen, och tilläggssiffrorna har tilldelats av godkännandemyndigheten till bromsback eller bromsklossens fästplatta. Samtliga åtta siffror tillsammans utgör godkännandenumret för ersättningsbromsbeläggsatstypen.
Ett exempel på bromsklossatsmärkning
Exempel på bromsklossatsmärkning
Exempel på trumbromsbelägg, märkning
Anm.: De lägen för märkningarna och gemensamma lägen för märkningarna som visas i exemplen ovan är inte obligatoriska.
BILAGA 3
Krav på ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategorierna M1, M2 och N1
1. Överensstämmelse med förordning nr 13
Uppfyllande av kraven i förordning nr 13 ska visas i en fordonsprovning.
1.1 Förberedande arbeten på fordonet
1.1.1 Provfordon
Ett fordon som är representativt för den typ för vilken godkännande av ersättningsbromsbeläggsatsen söks ska vara utrustat med en ersättningsbromsbeläggsats av den typ för vilket godkännande söks och med instrument för bromsprovning enligt vad som krävs genom förordning nr 13 och 13-H.
Bromsbelägg som lämnas in för provning ska monteras på de relevanta bromsarna, och till dess ett bestämt inslipningsförfarande fastställts ska de slipas in enligt tillverkarens anvisningar i samförstånd med den tekniska tjänsten.
1.1.2 Förfarande vid inslipning
1.1.2.1 Allmänna villkor
Bromsbeläggsatser som ska provas ska vara monterade på relevanta bromsar. Om det gäller ersättningsbromsbeläggsatser måste nya bromsbelägg användas. Trumbromsbelägg kan vara tillverkade så att de får en så god initialkontakt som möjligt mellan belägg och trumma. Testfordonet ska vara maximalt lastat.
Originalbromsbeläggsatser som används i jämförelsetest och som redan har monterats på testfordonet kan användas förutsatt att de är i gott skick och att de inte har slitits till mer än 20 % av ursprungstjockleken. De får inte vara skadade, spruckna, ha frätskador eller uppvisa tecken på överhettning. De ska slipas in enligt förfarandet som anges nedan.
1.1.2.2 Förfarande
Kör minst 50 km och ansätt bromsarna minst 100 gånger vid olika retardationer (minst mellan 1 m/s2 och 5 m/s2) med ursprungliga hastigheter på mellan 50 km/tim och 120 km/tim. Ett temperaturintervall på mellan 250 °C och 500 °C för bromsklossar eller mellan 150 °C och 250 °C för trumbromsbeläggsatser (uppmätta vid friktionsytan på skivan eller trumman) måste uppnås minst tre gånger under inslipningens gång. Temperaturen får inte överskrida 500 °C för bromsklossar och 250 °C för trumbromsbeläggningssatser.
1.1.2.3 Prestandakontroll
Bromsa med en axel i taget och utför 5 inbromsningar från 70 km/tim till 0 km/tim (främre axeln) och 45 km/tim till 0 km/tim (bakre axeln) med ett ledningstryck på 4 Mpa (1) och med initialtemperaturen 100 °C för varje stopp. De fem på varandra påföljande icke-monotoniska resultaten måste vara innanför toleransen 0,6 m/s2 (främre axeln) eller 0,4 m/s2 (bakre axeln) för medeltalet av fullt utvecklad retardation.
Om det här kravet inte är uppfyllt måste förfarandet i punkt 1.1.2.2 utökas och prestandakontrollen enligt punkt 1.1.2.3 upprepas.
1.2 Fordonets bromssystem ska provas enligt kraven för fordonskategorin i fråga (M1, M2 eller N1) i förordning nr 13, bilaga 4, punkt 1 och 2. Följande måste provas:
1.2.1. Färdbromssystem
1.2.1.1. Typ 0-provning med motorn frikopplad, fordonet lastat
1.2.1.2. Typ 0-provning med motorn i gång, fordonet olastat och lastat enligt förordning nr 13, bilaga 4, punkt 1.4.3.1 (hållbarhetsprov) samt 1.4.3.2 (endast provning med ursprungshastigheten v = 0,8 vmax)
1.2.1.3. Typ I-provning
1.2.2. Reservbromssystem
1.2.2.1. Typ 0-provning med motorn frikopplad, fordonet lastat (denna provning kan uteslutas i fall när det är uppenbart att kraven är uppfyllda, t.ex. diagonalt delat bromssystem).
1.2.3. Parkeringsbromssystem
(Endast tillämpligt om de bromsar för vilka bromsbeläggsgodkännande söks används för parkering.)
1.2.3.1. Provning i nedförsbacke med 18 % lutning, fordonet lastat
1.3 Fordonet måste uppfylla alla relevanta krav som anges i förordning nr 13, bilaga 4, punkt 2 för denna fordonskategori.
2. Ytterligare krav
Uppfyllande av de ytterligare kraven ska visas genom användning av en av de två följande metoderna:
2.1 Fordonsprovning (provning med delad axel)
För denna provning ska fordonet vara fullt lastat och alla bromsansättningar ska göras med motorn frikopplad på horisontell väg.
Fordonets färdbromskontrollsystem ska vara försett med ett sätt att avskilja främre och bakre axelbromsarna så att en av dem kan användas oberoende av den andra.
Om godkännande av bromsbeläggsats krävs för bromsarna på den främre axeln ska bromsarna för den bakre axeln förbli ur funktion under provningen.
Om godkännande av bromsbeläggsats krävs för bromsarna på den bakre axeln ska bromsarna för den främre axeln förbli ur funktion under provningen.
2.1.1 Bromsverkan med kalla bromsar
En jämförelse ska göras mellan bromsverkan med kalla bromsar för ersättningsbromsbeläggsatsen och originalbromsbeläggsatsen genom att man jämför provningsresultaten enligt följande metod.
2.1.1.1 Utför minst sex bromsansättningar i följd med en stegvis ökning av antingen pedalkraft eller ledningstryck upp till hjullåsning eller, alternativt upp till medelvärdet för fullt utvecklad retardation på 6 m/s2 eller upp till tillåten största pedalkraft för ifrågavarande fordonskategori från en utgångshastighet som anges i tabellen nedan:
|
Fordonskategori |
Provhastighet i km/tim |
|
|
framaxel |
bakaxel |
|
|
M1 |
70 |
45 |
|
M2 |
50 |
40 |
|
N1 |
65 |
50 |
Utgångsbromstemperaturen vid början av varje ansättning ska vara ≤ 100 °C.
2.1.1.2 Registrera och pricka in pedaltryck eller ledningstryck och medelvärdet för fullt utvecklad retardation vid varje ansättning och bestäm den pedalkraft eller det ledningstryck som krävs (om möjligt) för att uppnå retardationer på 5 m/s2 för en främre axelbroms och 3 m/s2 för en bakre axelbroms. Om dessa värden inte kan uppnås med den högsta tillåtna pedalkraften bestämmer du alternativt det pedaltryck eller ledningstryck som krävs för att uppnå högsta retardation.
2.1.1.3 Ersättningsbromsbeläggsatserna ska anses ha likvärdiga prestandaegenskaper som originalbromsbeläggsatserna om det uppnådda medelvärdet vid fullt utvecklad retardation vid samma kontrollkraft eller ledningstryck i de övre två tredjedelarna av den genererade kurvan ligger inom 15 % av den som uppnås med originalbromsbeläggsatsen.
2.1.2 Hastighetskänslighetsprovning
2.1.2.1 Genom att använda den pedalkraft som fås från punkt 2.1.1.2 i denna bilaga och med utgångsbromstemperaturen ≤ 100 °C gör du tre bromsansättningar vid var och en av följande hastigheter:
|
a) |
För den främre axeln: 65, 100 och 135 km/tim där Vmax överstiger 150 km/tim. |
|
b) |
För den bakre axeln: 45, 65 och 90 km/tim där Vmax överstiger 150 km/tim. |
2.1.2.2 Ange resultatet för varje grupp av tre bromsansättningar och rita in hastigheten mot motsvarande medelvärde för fullt utvecklad retardation.
2.1.2.3 Det medelvärde för fullt utvecklade retardationer som registrerats för högre hastigheter ska ligga inom 15 % av det som registrerats för den lägsta hastigheten.
2.2 Tröghetsdynamometerprovning
2.2.1 Provutrustning
För provningarna ska tröghetsdynamometern vara försedd med fordonsbromsen i fråga. Dynamometern ska ha instrument för oavbruten registrering av rotationshastighet, bromsvridmoment, tryck i bromsledningen, antal rotationer efter bromsansättning, bromstid och bromsrotortemperatur.
2.2.2 Provningsförhållanden
2.2.2.1 Dynamometerns rotationsmassa ska motsvara halva axeldelen av den största fordonsmassa som är förtecknad i tabellen nedan och rullningsradien för det största däck som är tillåtet för den fordonstypen.
|
Fordonskategori |
Axeldelen av fordonets högsta vikt |
|
|
fram |
bak |
|
|
M1 |
0,77 |
0,32 |
|
M2 |
0,69 |
0,44 |
|
N1 |
0,66 |
0,39 |
2.2.2.2 Utgångsrotationshastigheten för dynamometern ska motsvara den linjära fordonshastighet som anges i punkterna 2.2.3 och 2.2.4 i denna bilaga och ska grundas på däckets dynamiska rullningsradie.
2.2.2.3 Bromsbelägg som ska provas ska vara monterade på relevanta bromsar och inslipade enligt följande förfarande:
|
|
Inslipningsfas 1, 64 bromsningar från 80 km/tim till 30 km/tim vid varierande ledningstryck:
|
|
|
Inslipningsfas 2, 10 stopp från 100 km/tim till 5 km/tim vid 0,4 g retardation och ökande initialtemperaturer:
|
|
|
Återhämtning, 18 bromsningar från 80 km/tim till 30 km/tim med ett tryck på 3 000 kPa:
|
2.2.2.4 Utför 5 inbromsningar från 80 km/tim till 0 km/tim med ett ledningstryck på 4 Mpa och med initialtemperaturen 100 °C för varje stopp. De fem på varandra påföljande icke-monotoniska resultaten måste vara innanför toleransen 0,6 m/s2 för medeltalet av fullt utvecklad retardation.
Om det här kravet inte är uppfyllt måste den första delen i förfarandet ”Inslipningsfas 1” upprepas tills den stabilitet som krävs uppnås.
2.2.2.5 Användning av kylluft är tillåtet. Hastigheten på luftflödet under bromsansättningen vid bromsen ska vara:
vair = 0,33 v
där:
v = fordonets provhastighet när du börjar bromsa.
2.2.3 Bromsverkan med kalla bromsar
En jämförelse ska göras mellan bromsverkan med kalla bromsar för ersättningsbromsbeläggsatsen och originalbromsbeläggsatsen genom att man jämför provningsresultaten enligt följande metod.
2.2.3.1 Från utgångshastigheten 80 km/tim för M1 och N1 och 60 km/tim för M2 och med bromstemperaturen ≤ 100 °C vid början av varje ansättning gör du minst sex bromsansättningar med stegvis ökning av ledningstrycket upp till ett medelvärde för fullt utvecklad retardation på 6 m/s2.
2.2.3.2 Registrera och pricka in linjetrycket och medelvärdet för fullt utvecklad retardation för varje ansättning och bestäm det linjetryck som krävs för att uppnå 5 m/s2.
2.2.3.3 Ersättningsbromsbeläggsatserna ska anses ha liknande prestandaegenskaper som originalbromsbeläggsatserna om det uppnådda medelvärdet vid fullt utvecklad retardation vid samma kontrollkraft eller ledningstryck i de övre två tredjedelarna av den genererade kurvan ligger inom 15 % av den som uppnås med originalbromsbeläggsatsen.
2.2.4 Hastighetskänslighetsprovning
2.2.4.1 Genom att använda det ledningstryck som fås från punkt 2.2.3.2 och med utgångsbromstemperaturen ≤ 100 °C gör du tre bromsansättningar i följd från de rotationshastigheter som motsvarar fordonets linjära hastighet av:
|
a) |
75, 120 och 160 km/tim där vmax överstiger 150 km/tim. |
2.2.4.2 Ange resultatet för varje grupp av tre bromsansättningar och rita in hastigheten mot motsvarande medelvärde för fullt utvecklad retardation.
2.2.4.3 Det medelvärde för fullt utvecklade retardationer som registrerats för högre hastigheter ska ligga inom 15 % av det som registrerats för den lägsta hastigheten.
(1) För andra bromssystem än hydrauliska ska ett motsvarande ingångsvärde användas.
BILAGA 4
Krav på ersättningsbromsbeläggsatser och trumbromsbelägg för fordon i kategorierna M3, N2 och N3
1. Fordonsprov
1.1 Provfordon
Ett fordon som är representativt för den typ för vilken godkännande av ersättningsbromsbeläggsatsen eller trumbromsbelägget söks ska vara utrustat med bromsbeläggsats eller trumbromsbelägg av den typ för vilket godkännande söks och med instrument för bromsprovning enligt vad som krävs genom förordning nr 13.
Bromsbelägg som lämnas in för provning ska monteras på de relevanta bromsarna, och till dess ett bestämt inslipningsförfarande fastställts ska de slipas in enligt tillverkarens anvisningar i samförstånd med den tekniska tjänsten.
1.2 Provningar och krav
1.2.1 Överensstämmelse med förordning nr 13
1.2.1.1 Fordonets bromssystem ska provas enligt kraven för fordonskategorin i fråga (M3, N2 eller N3) i förordning nr 13, bilaga 4, punkt 1 och 2. Följande måste provas:
|
1.2.1.1.1 |
Färdbromssystem
|
|
1.2.1.1.2 |
Reservbromssystem
|
|
1.2.1.1.3 |
Parkeringsbromssystem (Endast tillämpligt om de bromsar för vilka bromsbeläggsgodkännande söks används för parkering.)
|
1.2.1.2 Fordonet måste uppfylla alla relevanta krav som anges i förordning nr 13, bilaga 4, punkt 2 för denna fordonskategori.
1.2.2 Kompletterande krav (provning med delad axel)
För de provningar som anges nedan ska fordonet vara fullt lastat och alla bromsansättningar ska göras med motorn frikopplad på horisontell väg.
Fordonets färdbromskontrollsystem ska vara försett med ett sätt att avskilja främre och bakre axelbromsarna så att en av dem kan användas oberoende av den andra.
Om godkännande av bromsbeläggsats eller trumbromsbeläggning krävs för bromsarna på den främre axeln ska bromsarna för den främre axeln förbli ur funktion under provningen.
Om godkännande av bromsbeläggsats eller trumbromsbeläggning krävs för bromsarna på den bakre axeln ska bromsarna för den främre axeln förbli ur funktion under provningen.
1.2.2.1 Bromsverkan med kalla bromsar
En jämförelse ska göras mellan bromsverkan med kalla bromsar för ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbelägget och originalbromsbeläggsatsen eller originaltrumbromsbelägget genom att man jämför provningsresultaten enligt följande metod.
|
1.2.2.1.1 |
Utför minst sex bromsansättningar med en regelbunden ökning av antingen pedalkraft eller ledningstryck upp till hjullåsning eller, alternativt upp till medelvärdet för fullt utvecklad retardation på 3,5 m/s2 eller upp till tillåten största pedalkraft eller till största linjetryck från utgångshastigheten 45 km/tim och med en bromstemperatur på ≤ 100 °C i början av varje ansättning. |
|
1.2.2.1.2 |
Registrera och pricka in pedaltryck eller ledningstryck och medelvärdet för fullt utvecklad retardation vid varje ansättning och bestäm den pedalkraft eller det ledningstryck som krävs (om möjligt) för att uppnå en genomsnittlig fullt utvecklad retardation på 3 m/s2. Om detta värde inte kan uppnås bestämmer du alternativt det pedaltryck eller ledningstryck som krävs för att uppnå högsta retardation. |
|
1.2.2.1.3 |
Ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbelägget ska uppvisa liknande resultat som den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga trumbromsbelägget om de uppnådda genomsnittliga fullt utvecklade retardationerna vid samma manöverkraft eller linjetryck i de övre två tredjedelarna av den kurva som genereras är inom 15 % av de som uppnåtts med den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga bromsbelägget. |
1.2.2.2 Hastighetskänslighetsprovning
|
1.2.2.2.1 |
Genom att använda den pedalkraft som fås från punkt 1.2.2.1.2 i denna bilaga och med utgångsbromstemperaturen ≤ 100 °C gör du tre bromsansättningar vid var och en av följande hastigheter:
|
|
1.2.2.2.2 |
Ange resultatet för varje grupp av tre bromsansättningar och rita in hastigheten mot motsvarande medelvärde för fullt utvecklad retardation. |
|
1.2.2.2.3 |
Det medelvärde för fullt utvecklade retardationer som registrerats för högre hastigheter ska ligga inom 25 % av det som registrerats för den lägsta hastigheten. |
2. Tröghetsdynamometerprovning
2.1 Provutrustning
För provningarna ska tröghetsdynamometern vara försedd med fordonsbromsen i fråga. Dynamometern ska ha instrument för oavbruten registrering av rotationshastighet, bromsvridmoment, tryck i bromsledningen, antal rotationer efter bromsansättning, bromstid och bromsrotortemperatur.
2.1.1 Provningsförhållanden
|
2.1.1.1 |
Dynamometerns rotationsmassa ska motsvara halva axeldelen på 0,55 av den högsta fordonsmassan och rullningsradien för det största däck som är tillåtet för den fordonstypen. |
|
2.1.1.2 |
Utgångsrotationshastigheten för dynamometern ska motsvara den linjära fordonshastighet som anges i punkterna nedan och ska grundas på medeltalet av den dynamiska rullningsradie för de största och de minsta däck som är tillåtna för den fordonstypen. |
|
2.1.1.3 |
Bromsbeläggsatser eller trumbromsbelägg som lämnas in för provning ska vara monterade på den relevanta bromsen och ska tills ett bestämt inslipningsförfarande fastställts slipas in enligt tillverkarens anvisningar i samförstånd med den tekniska tjänsten. |
|
2.1.1.4 |
Hastigheten på eventuellt luftflöde vid bromsen ska vara: vair = 0,33v där: v = fordonets provhastighet när du börjar bromsa. |
|
2.1.1.5 |
Den bromscylinder som är monterad på bromsen måste vara av den minsta storlek som är godkänd för den fordonstypen. |
2.2 Provningar och krav
2.2.1 Provningar från förordning nr 13
2.2.1.1 Typ 0-prov
Från utgångshastigheten 60 km/tim med en bromstemperatur på ≤ 100 °C vid början av varje ansättning gör du minst sex bromsansättningar med stegvis ökning av ledningstrycket som permanent garanteras av bromssystemet för fordonstypen (exempelvis kompressorns inkopplingstryck). En fullt utvecklad medelretardation av minst 5 m/s2 måste uppnås.
2.2.1.2 Typ 0-provning, bromsverkan vid hög hastighet
Gör tre bromsansättningar med en bromstemperatur på ≤ 100 °C i början av varje ansättning från en hastighet på 100 km/tim där godkännandet gäller fordon i kategori N2 och 90 km/tim där godkännandet gäller fordon i kategorierna M3 och N3 med det garanterade linjetryck som anges i punkt 2.2.1.1. Medelvärdet för de uppnådda fullt utvecklade medelretardationerna för de tre ansättningarna måste vara minst 4 m/s2.
2.2.1.3 Typ I-provning
2.2.1.3.1 Uppvärmningsförfarande
Gör 20 bromsansättningar i följd med v1 = 60 km/tim och v2 = 30 km/tim med cykeltiden 60 s och en bromstemperatur på ≤ 100 °C vid första ansättningen. Ledningstrycket ska motsvara en retardation på 3 m/s2 vid första ansättningen och måste vara konstant under efterföljande ansättningar.
2.2.1.3.2 Bromsverkan med varma bromsar
Efter det att uppvärmningsförfarandet slutförts ska bromsverkan med varma bromsar mätas enligt villkoren i punkt 2.2.1.1 ovan med det garanterade linjetrycket enligt definitionen i punkt 2.2.1.1 (temperaturvillkoren kan skilja sig åt). Medelvärdet för den fullt utvecklade retardationen med uppvärmd broms får inte vara mindre än 60 % av det värde som uppnåtts med den kalla bromsen eller 4 m/s2.
2.2.1.3.3 Återhämtning
Börja 120 s efter ansättningen av varma bromsar och gör 5 fullständiga stopp med det linjetryck som används i punkt 2.2.1.3.1 ovan och med intervall på minst 2 minuter från ursprungshastigheten 60 km/tim. I början av den femte ansättningen ska bromstemperaturen vara ≤ 100 °C och den fullt utvecklade medelretardationen ska vara inom 10 % av den som beräknats från motsvarande ledningstryck/retardation vid typ 0-test vid 60 km/tim.
2.2.1.4 Typ II-provning
2.2.1.4.1 Uppvärmningsförfarande
Bromsarna ska vara uppvärmda av ett konstant bromsmoment som motsvarar en retardation på 0,15 m/s2 med en konstant hastighet på 30 km/tim under en tidsperiod på 12 minuter.
2.2.1.4.2 Bromsverkan med varma bromsar
Efter det att uppvärmningsförfarandet slutförts ska bromsverkan med varma bromsar mätas enligt villkoren i punkt 2.2.1.1 ovan med det garanterade linjetrycket enligt definitionen i punkt 2.2.1.1 (temperaturvillkoren kan skilja sig åt). Medelvärdet för den fullt utvecklade retardationen med uppvärmd broms får inte vara mindre än 3,75 m/s2.
2.2.1.5 Statiskt prov för parkeringsbroms
|
2.2.1.5.1 |
Avgör vilket som är det svåraste fallet vad gäller ingångskraft på bromsar, högsta fordonsvikt som ska bromsas av en axel samt däckradie för hela intervallet av ansättningar. |
|
2.2.1.5.2 |
Ansätt bromsen med den ingångskraft som fastställts under punkt 2.2.1.5.1 ovan. |
|
2.2.1.5.3 |
Ansätt ett långsamt ökande moment på dynoaxeln för att få trumman eller skivan att rotera. Mät utgångsvridmomentet vid bromsen när dynoaxeln börjar rotera och beräkna motsvarande axelbromskraft med den däckradie som fastställts i punkt 2.2.1.5.1. |
|
2.2.1.5.4 |
Den uppmätta bromsstyrkan under punkt 2.2.1.5.3 dividerat med halva fordonets vikt som fastställts under 2.2.1.5.1 måste ge minst kvoten 0,18. |
2.2.2 Bromsverkan med kalla bromsar
En jämförelse ska göras mellan bromsverkan med kalla bromsar för ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbelägget och originalbromsbeläggsatsen eller originaltrumbromsbelägget genom att man jämför provningsresultaten från typ 0-provningen enligt punkt 2.2.1.1.
2.2.2.1 Den typ 0-provning som föreskrivs i punkt 2.2.1.1 ska utföras med en monteringssats av originalbromsbeläggsatsen eller originaltrumbromsbelägget.
2.2.2.2 Ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbelägget ska uppvisa liknande resultat som den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga trumbromsbelägget om de uppnådda genomsnittliga fullt utvecklade retardationerna vid samma linjetryck i de övre två tredjedelarna av den kurva som genereras är inom 15 % av dem som uppnåtts med den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga bromsbelägget.
2.2.3 Hastighetskänslighetsprovning
|
2.2.3.1 |
Genom att använda det garanterade ledningstrycket i punkt 2.2.1.1 och med utgångsbromstemperaturen ≤ 100 °C gör du tre bromsansättningar vid var och en av följande hastigheter:
|
|
2.2.3.2 |
Ange resultatet för varje grupp av tre bromsansättningar och rita in hastigheten mot motsvarande medelvärde för fullt utvecklad retardation. |
|
2.2.3.3 |
Det medelvärde för fullt utvecklade retardationer som registrerats för högre hastigheter ska ligga inom 25 % av det som registrerats för den lägsta hastigheten. |
BILAGA 5
Krav på ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategorierna O1 och O2
1. Allmänt
Den provningsmetod som beskrivs i denna bilaga grundar sig på en tröghetsdynamometerprovning. Provningarna kan alternativt utföras på ett provningsfordon eller i en provbänk med rullbana förutsatt att samma provningsförhållanden uppnås och att samma parametrar uppmäts som vid tröghetsdynamometerprovning.
2. Provutrustning
För provningarna ska tröghetsdynamometern vara försedd med fordonsbromsen i fråga. Dynamometern ska ha instrument för kontinuerlig registrering av rotationshastighet, bromsvridmoment, bromsledningstryck eller bromsansättningskraft, antal rotationer efter bromsansättning, bromstid och bromsrotortemperatur.
2.1 Provningsförhållanden
2.1.1 Dynamometerns rotationsmassa ska motsvara halva den relevanta axeldelen av den högsta fordonsmassan och rullningsradien för det största däck som är tillåtet för den fordonstypen.
2.1.2 Utgångsrotationshastigheten för dynamometern ska motsvara den linjära fordonshastighet som anges i punkt 3.1 i denna bilaga och ska grundas på det minsta däckets dynamiska rullningsradie som är tillåtet för den fordonstypen.
2.1.3 Bromsbelägg som lämnas in för provning ska monteras på den relevanta bromsen, och till dess ett bestämt inslipningsförfarande fastställts ska de slipas in enligt tillverkarens anvisningar i samförstånd med den tekniska tjänsten.
2.1.4 Hastigheten på eventuellt luftflöde vid bromsen ska vara:
vair = 0,33 v
där:
v = fordonets provhastighet när du börjar bromsa.
2.1.5 Den ansättningsanordning som monterats på bromsen måste motsvara fordonsinstallationen.
3. Provningar och krav
3.1 Typ 0-prov
Från utgångshastigheten 60 km/tim med en bromstemperatur på ≤ 100 °C vid början av varje ansättning gör du minst sex bromsansättningar med stegvis ökning av ledningstryck eller manöverkraft upp till det högsta ledningstrycket eller en retardation upp till 6 m/s2. Upprepa den sista bromsansättningen med användning av en utgångshastighet på 40 km/tim.
3.2 Typ I-provning
3.2.1 Uppvärmningsförfarande
Bromsen ska värmas upp med kontinuerlig bromsning enligt kravet i förordning 13, bilaga 4 punkt 1.5.2 med början vid en bromsrotortemperatur på ≤ 100 °C.
3.2.2 Bromsverkan med varma bromsar
Efter det att uppvärmningsförfarandet slutförts ska bromsverkan med varma bromsar mätas från en ursprungshastighet på 40 km/tim enligt villkoren i punkt 3.2.1 ovan med samma linjetryck eller ansättningskraft (temperaturförhållandena kan skilja sig åt). Medelvärdet för den fullt utvecklade retardationen med uppvärmd broms får inte vara mindre än 60 % av det värde som uppnåtts med den kalla bromsen eller 3,5 m/s2.
3.3 Bromsverkan med kalla bromsar
En jämförelse ska göras mellan bromsverkan med kalla bromsar för ersättningsbromsbeläggsatsen och originalbromsbeläggsatsen genom att man jämför provningsresultaten från typ 0-provningen enligt punkt 3.1.
3.3.1 Den typ 0-provning som föreskrivs i punkt 3.1 ska utföras med en monteringssats av originalbromsbeläggsatsen.
3.3.2 Ersättningsbromsbeläggsatserna ska anses ha liknande prestandaegenskaper som originalbromsbeläggsatserna om det uppnådda medelvärdet vid fullt utvecklad retardation vid samma ansättningskraft eller ledningstryck i de övre två tredjedelarna av den genererade kurvan ligger inom 15 % av den som uppnås med originalbromsbeläggsats.
BILAGA 6
Krav på ersättningsbromsbeläggsatser och trumbromsbelägg för fordon i kategorierna O3 och O4
1. Provningsförhållanden
Provningarna som beskrivs i denna bilaga kan alternativt utföras på ett provningsfordon, på en tröghetsdynamometer eller i en provbänk med rullbana under samma provningsförhållanden som anges i förordning 13, bilaga 11, tillägg 2, punkt 3.1 till 3.4.
Bromsbelägg som lämnas in för provning ska monteras på de relevanta bromsarna, och till dess ett bestämt inslipningsförfarande fastställts ska de slipas in enligt tillverkarens anvisningar i samförstånd med den tekniska tjänsten.
2. Provningar och krav
2.1 Överensstämmelse med förordning nr 13, bilaga 11
Bromsarna ska provas enligt kraven i förordning nr 13, bilaga 11, tillägg 2, punkt 3.5.
|
2.1.1 |
Resultaten ska anges i ett formulär enligt förordning nr 13, bilaga 11, tillägg 3. |
|
2.1.2 |
En jämförelse ska göras mellan dessa resultat och resultaten från provningarna med originalbromsbeläggsatsen eller originaltrumbromsbeläggen under samma förhållanden. |
|
2.1.3 |
Resultatet med varma bromsar vid samma ingångsvridmoment för ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbelägget i typ I-testet eller typ III-testet (vilket som är tillämpligt) ska vara:
Motsvarande manövreringsorganstakt får inte vara ≥ 110 % av det värde som uppnåtts med den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga trumbromsbelägget och får inte överstiga värdet sp enligt bilaga 11, tillägg 2, punkt 2 i förordning nr 13. I de fall där den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga trumbromsbelägget har testats mot kraven i typ II-provningen gäller de minsta kraven i förordning nr 13, bilaga 4, punkt 1.7.2 (Typ III-provning) är tillämpligt för ersättningsbromsbeläggsatserna eller trumbromsbeläggen. |
2.2 Bromsverkan med kalla bromsar (typ 0)
|
2.2.1 |
Under villkoren i punkt 1 i den här bilagan från utgångshastigheten 60 km/tim med en bromstemperatur på ≤ 100 °C gör du minst sex bromsansättningar med stegvis ökning av manöverkraft eller ledningstryck upp till 6,5 bar eller en uppnådd retardation på 6 m/s2. |
|
2.2.2 |
Registrera och pricka in manöverkraften eller linjetrycket och medelvärdet för bromsmoment eller fullt utvecklad medelretardation för varje ansättning. |
|
2.2.3 |
Jämför resultaten med resultaten från provningarna med originalbromsbeläggsatserna eller originaltrumbromsbeläggen under samma provningsförhållanden. |
|
2.2.4 |
Ersättningsbromsbeläggsatsen eller ersättningstrumbromsbelägget ska uppvisa liknande resultat som den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga trumbromsbelägget om de uppnådda genomsnittliga fullt utvecklade retardationerna vid samma ingångskraft eller linjetryck i de övre två tredjedelarna av den kurva som genereras är inom – 5 % och + 15 % av de som uppnåtts med den ursprungliga bromsbeläggsatsen eller det ursprungliga bromsbelägget. |
BILAGA 7
Krav på ersättningsbromsbeläggsatser för fordon i kategori l
1. Provningsförhållanden
1.1 Ett fordon som är representativt för den typ för vilken godkännande av ersättningsbromsbeläggsatser söks ska vara utrustat med en bromsbeläggsats av den typ för vilket godkännande söks och med instrument för bromsprovning enligt vad som krävs genom förordning nr 78.
1.2 Bromsbeläggsatser som lämnas in för provning ska vara försedda med relevanta bromsar och ska tills ett bestämt inslipningsförfarande fastställts slipas in enligt tillverkarens anvisningar i samförstånd med den tekniska tjänsten.
1.3 Om ansökan gäller bromsbeläggsatser för fordon med ett kombinerat bromssystem enligt punkt 2.9 i förordning nr 78 ska kombinationerna av bromsbeläggsatserna för den främre och bakre axel som typgodkännandet gäller provas.
Kombinationen kan bestå av ersättningsbromsbeläggsatser för båda axlarna och/eller en ersättningsbromsbeläggsats på en axel och en ursprungsbromsbeläggsats på den andra axeln.
2. Provningar och krav
2.1 Överensstämmelse med förordning nr 78
2.1.1 Fordonets bromssystem ska provas enligt kraven för fordonskategorin i fråga (L1, L2, L3, L4 eller L5) i förordning nr 78, bilaga 3, punkt 1. Följande måste provas:
2.1.1.1 Typ 0-provning med motorn frikopplad
Provet ska endast utföras två gånger på lastat fordon. Gör minst sex bromsansättningar med stegvis ökning av manöverstyrka eller av ledningstryck upp till hjullåsning eller upp till en retardation upp till 6 m/s2 eller upp till högsta tillåtna manöverkraft.
2.1.1.2 Typ 0-provning med motorn tillkopplad
Endast tillämpligt för fordon i kategorierna L3, L4 och L5.
2.1.1.3 Typ 0-test med våta bromsar
Gäller inte fordon i kategori L5 eller trumbromsar eller helt skyddade skivbromsar som inte används i den här provningen under godkännande enligt förordning nr 78.
2.1.1.4 Typ I-provning
Endast tillämpligt för fordon i kategorierna L3, L4 och L5.
2.1.2 Fordonet måste uppfylla alla relevanta krav som anges i förordning nr 78, bilaga 3, punkt 2 för denna fordonskategori.
2.2 Ytterligare krav
2.2.1 Bromsverkan med kalla bromsar
En jämförelse ska göras mellan bromsverkan med kalla bromsar för ersättningsbromsbeläggsatsen och originalbromsbeläggsatsen genom att man jämför provningsresultaten från typ 0-provningen enligt punkt 2.1.1.1.
2.2.1.1 Den typ 0-provning som föreskrivs i punkt 2.1.1.1 ska utföras med en monteringssats av originalbromsbeläggsatsen.
2.2.1.2 Ersättningsbromsbeläggsatserna ska anses ha liknande prestandaegenskaper som originalbromsbeläggsatserna om det uppnådda medelvärdet vid fullt utvecklad retardation vid samma ledningstryck i de övre två tredjedelarna av den genererade kurvan ligger inom 15 % av den som uppnås med originalbromsbeläggsats.
2.2.2 Hastighetskänslighetsprovning
Detta test gäller bara fordon i kategorierna L3, L4 och L5 och ska utföras med lastat fordon under villkoren i typ 0-testet med motorn bortkopplad. Provningshastigheterna är dock olika.
2.2.2.1 Från resultaten av typ 0-provningen enligt beskrivningen i punkt 2.1.1.1 bestämmer du den manöverkraft eller det ledningstryck som motsvarar den minsta helt utvecklade medelretardation som krävs för fordon i den kategorin.
2.2.2.2 Genom att använda det garanterade ledningstrycket i punkt 2.2.2.1 och med utgångsbromstemperaturen ≤ 100 °C gör du tre bromsansättningar vid var och en av följande hastigheter:
40 km/tim, 80 km/tim och 120 km/tim (om vmax ≥ 130 km/tim)
2.2.2.3 Ange resultatet för varje grupp av tre bromsansättningar och rita in hastigheten mot motsvarande medelvärde för fullt utvecklad retardation.
2.2.2.4 Det medelvärde för fullt utvecklade retardationer som registrerats för högre hastigheter ska ligga inom 15 % av det som registrerats för den lägsta hastigheten.
BILAGA 8
Tekniska föreskrifter för ersättningsbromsbeläggsatser avsedda för användning i separata parkeringsbromssystem som är oberoende av fordonets färdbromssystem
1. ÖVERENSSTÄMMELSE MED FÖRORDNING nr 13
Uppfyllande av kraven i förordning nr 13 ska visas i en fordonsprovning.
1.1 Fordonsprov
Ett fordon som är representativt för den typ för vilken godkännande av ersättningsbromsbeläggsatser söks ska vara utrustat med en ersättningsbromsbeläggsats av den typ för vilket godkännande söks och med instrument för bromsprovning enligt vad som krävs genom förordning nr 13. Fordonet ska vara fullt lastat. Bromsbelägg som ska provas ska vara monterade på relevanta bromsar och ska inte vara inslipade.
1.2 Fordonets parkeringsbromssystem ska provas enligt alla relevanta krav i förordning nr 13, bilaga 4, punkt 2.3.
BILAGA 9
BESTÄMNING AV FRIKTIONSUPPFÖRANDET HOS BROMSBELÄGG GENOM MASKINPROVNING
1. INLEDNING
1.1 Prov på ersättningsbromsbeläggsatstyp ska ske i en maskin som kan utveckla de provningsförhållanden och tillämpa de provningsförfaranden som beskrivs i denna bilaga.
1.2 Provningsresultaten ska utvärderas för att provets friktionsuppförande ska kunna avgöras.
1.3 Friktionsuppförandet hos proven ska jämföras för att bedöma överensstämmelsen med den standard som registrerats för en ersättningsbromsbeläggtyp.
2. ERSÄTTNINGSBROMSBELÄGGSATSER FÖR FORDON I KATEGORI M1, M2, N1, O1, O2 OCH L
2.1 Utrustning
2.1.1 Maskinen ska vara utformad för att kunna passa och aktivera en broms i full skala som är lik den som är monterad på den fordonsaxel som används för godkännandeprovning enligt punkt 5 i denna förordning.
2.1.2 Rotationshastigheterna för skivan eller trumman ska vara 660 ± 10 l/min (1) utan belastning och minst 600 l/min vid full belastning.
2.1.3 Provningscyklerna och bromsansättningarna under cyklerna ska vara justerbara och tillämpas automatiskt.
2.1.4 Uteffektvridmomentet eller bromstrycket (konstant vridmetod) och temperaturen på arbetsytan ska registreras.
2.1.5 Försörjning av direkt kylningsluft över bromsen ska ske med en hastighet av 600 ± 60 m3/h.
2.2 Provförfarande
2.2.1 Provberedning
Tillverkarens inslipningsschema ska säkerställa minst 80 % ytkontaktområde för bromsklossatser utan att överstiga en yttemperatur av 300 °C och 70 % ytkontaktområde för drivbromsbacksatser utan att överstiga en yttemperatur av 200 °C.
2.2.2 Provningsschema
Provningsschemat omfattar ett antal bromscykler i följd som var och en innehåller X bromsningsintervaller på 5 sekunders bromsning som följs av 10 sekunder med bromsen lossad.
Följande två metoder kan alternativt användas:
2.2.2.1 Provningsschema med konstant tryck
2.2.2.1.1 Bromsklossatser
Det hydrauliska trycket p under kolvkalibern ska vara konstant enligt formeln:
|
Md |
= |
150 Nm för Ak ≤ 18,1 cm2 |
|
Md |
= |
300 Nm för Ak >18,1 cm2 |
|
Ak |
= |
kolvkaliberområdet |
|
rw |
= |
effektiv skivradie |
|
Antal cykler |
Antal broms-ansättningar X |
Ursprunglig bromsrotortemperatur (°C) |
Högsta bromsrotortemperatur (°C) |
Påskyndad nedkylning |
|
1 |
1 × 10 |
≤ 60 |
öppen |
nej |
|
2–6 |
5 × 10 |
100 |
öppen (350) (2) |
nej |
|
7 |
1 × 10 |
100 |
öppen |
ja |
2.2.2.1.2 Bromsbacksatser
Medelvärdet för kontakttrycket vid bromsbeläggets arbetsyta ska vara konstant vid 22 ± 6 N/cm2 som beräknas för en statisk broms utan viloenergi.
|
Antal cykler |
Antal broms-ansättningar X |
Ursprunglig bromsrotortemperatur (°C) |
Högsta bromsrotortemperatur (°C) |
Påskyndad nedkylning |
|
1 |
1 × 10 |
≤ 60 |
200 |
ja |
|
2 |
1 × 10 |
100 |
öppen |
nej |
|
3 |
1 × 10 |
100 |
200 |
ja |
|
4 |
1 × 10 |
100 |
öppen |
nej |
2.2.2.2 Provningsschema med konstant vridmoment
Denna metod gäller endast för bromsklossatser. Bromsvridmomentet ska vara konstant inom en tolerans av ± 5 % och justerat för att garantera den högsta bromsrotortemperatur som anges i tabellen nedan.
|
Antal cykler |
Antal broms-ansättningar X |
Ursprunglig bromsrotortemperatur (°C) |
Högsta bromsrotortemperatur (°C) |
Påskyndad nedkylning |
|
1 |
1 × 5 |
≤ 60 |
300–350 (200–250) (3) |
nej |
|
2–4 |
3 × 5 |
100 |
300–350 (200–250) |
nej |
|
5 |
1 × 10 |
100 |
500–600 (300–350) |
nej |
|
6–9 |
4 × 5 |
100 |
300–350 (200–250) |
nej |
|
10 |
1 × 10 |
100 |
500–600 (300–350) |
nej |
|
11–13 |
3 × 5 |
100 |
300–350 (200–250) |
nej |
|
14 |
1 × 5 |
≤ 60 |
300–350 (200–250) |
nej |
2.3 Bedömning av testresultaten
Friktionsuppträdandet bestäms av det bromsvridmoment som registreras vid utvalda punkter i provningsschemat. När bromsfaktorn är konstant, dvs. skivbroms, kan bromsvridmoment översättas till friktionskoefficienten.
2.3.1 Bromsklossatser
2.3.1.1 Den operativa friktionskoefficienten (μop) är medeltalet för de värden som registrerats under cyklerna 2–7 (konstant tryckmetod) eller cyklerna 2–4, 6–9 och 11–13 (konstant vridmomentmetod). Mätningen görs en sekund efter att den första bromsansättningen för varje cykel har påbörjats.
2.3.1.2 Den högsta friktionskoefficienten (μmax) är det högsta värde som registrerats under samtliga cykler.
2.3.1.3 Den lägsta friktionskoefficienten (μmin) är det lägsta värde som registrerats under samtliga cykler.
2.3.2 Bromsbacksatser
2.3.2.1 Medelvärdet för vridmomentet (Mmean) är de genomsnittliga högsta och lägsta värdena som registrerats för bromsmomentet under den femte bromsansättningen av cyklerna ett och tre.
2.3.2.2 Det varma vridmomentet (Mhot) är det lägsta vridmoment som utvecklats under cyklerna två och fyra. Om temperaturen överstiger 300 °C under dessa cykler ska värdet vid 300 °C anses vara Mhot.
2.4 Kriterier för godkännande
2.4.1 Med varje ansökan om godkännande av en ersättningsbromsbeläggtyp ska följande lämnas:
|
2.4.1.1 |
för bromsklossatser, värdena för μop, μmin, μmax. |
|
2.4.1.2 |
för bromsbacksatser, värdena för Mmean och Mhot. |
2.4.2 Under produktionen av en godkänd typ av ersättningsbromsbeläggsats, ska provexemplar överensstämma med de värden som registrerats enligt punkt 2.4.1 i denna bilaga inom följande toleranser:
|
2.4.2.1 |
för skivbromsklossar:
|
|
2.4.2.2 |
för ”simplex” trumbromsbelägg:
|
3. BROMSBELÄGGSATSER OCH TRUMBROMSBELÄGG FÖR FORDON I KATEGORIERNA M3, N2, N3, O3 OCH O4
3.1 Utrustning
3.1.1 Anordningen ska vara utrustad med en skivbroms med fast tjocklek och en cylinderdiameter på 60 mm och en solid (ej ventilerad) skiva med en diameter på 278 ± 2 mm och en tjocklek på 12 mm ± 0,5 mm. Ett rektangulärt stycke av friktionsmaterialet med arean 44 cm2 ± 0,5 cm2 och med en tjocklek på minst 6 mm ska vara fäst vid backplattan.
3.1.2 Rotationshastigheten för skivan ska vara 660 ± 10 1/min utan belastning och minst 600 1/min vid full belastning.
3.1.3 Medelvärdet för kontakttrycket vid bromsbeläggets arbetsyta ska vara konstant 75 N/cm2 ± 10 N/cm2.
3.1.4 Provningscyklerna och bromsansättningarna under cyklerna ska vara justerbara och tillämpas automatiskt.
3.1.5 Uteffektvridmomentet och temperaturen på arbetsytan ska registreras.
3.1.6 Försörjning av direkt kylningsluft över bromsen ska ske med en hastighet av 600 ± 60 m3/h.
3.2 Provförfarande
3.2.1 Provberedning
Tillverkarens inslipningsförfarande ska garantera minst 80 % kontaktyta utan att överskrida en yttemperatur på 200 °C.
3.2.2 Provningsschema
Provningsförfarandet omfattar ett antal bromscykler i följd som var och en innehåller X bromsningsintervaller på 5 sekunders bromsning som följs av 10 sekunder med bromsen lossad.
|
Antal cykler |
Antal broms-ansättningar X |
Ursprunglig bromsrotortemperatur (°C) |
Påskyndad nedkylning |
|
1 |
5 |
100 |
ja |
|
2 |
5 |
ökande ≤ 200 |
nej |
|
3 |
5 |
200 |
nej |
|
4 |
5 |
ökande ≤ 300 |
nej |
|
5 |
5 |
300 |
nej |
|
6 |
3 |
250 |
ja |
|
7 |
3 |
200 |
ja |
|
8 |
3 |
150 |
ja |
|
9 |
10 |
100 |
ja |
|
10 |
5 |
ökande ≤ 300 |
nej |
|
11 |
5 |
300 |
nej |
3.3 Bedömning av testresultaten
Friktionsuppträdandet bestäms av det bromsvridmoment som registreras vid utvalda cykler i provningsschemat. Bromsvridmoment ska översättas till friktionskoefficienten μ.
μ-value för varje bromsansättning ska fastställas som medelvärdet för de inbromsningar på 5 sekunder som görs.
3.3.1 Den operativa friktionskoefficienten μop1 är medelvärdet av μ som registrerats för bromsansättningarna i cykel 1 och μop2 är medelvärdet för μ som registrerats för bromsansättningarna i cykel 9.
3.3.2 Den högsta friktionskoefficienten μmax är det högsta värde för μ som registrerats under ansättning i cykel 1 till och med 11.
3.3.3 Den minsta friktionskoefficienten μmin är det lägsta värde för μ som registrerats under ansättning i cykel 1 till och med 11.
3.4 Kriterier för godkännande
3.4.1 Vid varje ansökan om typgodkännande för en ersättningsbromsbeläggsatstyp eller en ersättningstrumbromsbeläggstyp ska det ingå värden för μop1, μop2, μmin och μmax.
3.4.2 Under produktionen av en godkänd typ av ersättningsbromsbeläggsats eller ersättningstrumbromsbeläggtyp ska provexemplar uppvisa överensstämmelse med de värden som registrerats enligt punkt 3.4.1 i denna bilaga inom följande toleranser:
|
|
μop1, μop2 ± 15 % av registrerat värde |
|
|
μmin ≥ registrerat värde |
|
|
μmax ≤ registrerat värde. |
(1) I fråga om fordon i kategorierna L1 och L2 kan en lägre testhastighet användas.
(2) När det gäller fordon i kategori L ska temperaturen begränsas till 350 °C. Om nödvändigt måste antalet ansättningar per cykel minskas proportionerligt. I det här fallet ska dock antalet cykler ökas för att det sammanlagda antalet ansättningar ska hållas konstant.
(3) Värdena inom parentes gäller fordon i kategori L.