BILAGA 1

(största format: A4 (210 × 297 mm))

MEDDELANDE

Text av bilden

BILAGA 2

TYPGODKÄNNANDEMÄRKETS UTFORMNING

Förlaga A

(Se punkt 4.5 i dessa föreskrifter)

a = 8 mm min

Ovanstående typgodkännandemärke, anbringat på ett fordon, visar att denna fordonstyp, när det gäller passagerarskyddet vid en sidokollision, har godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 95. Typgodkännandenumret visar att typgodkännandet beviljats i enlighet med föreskrifter nr 95 i deras ändrade lydelse enligt ändringsserie 01.

Förlaga B

(Se punkt 4.6 i dessa föreskrifter)

a = 8 mm min

Ovanstående typgodkännandemärke, anbringat på ett fordon, visar att denna fordonstyp godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 95 och 24 (*1) (För dessa senare föreskrifter visar den ytterligare symbol som följer på dessa föreskrifters nummer att den korrigerade energiupptagningskoefficienten är 1,30 m-1). De första två siffrorna i typgodkännandenumret visar att när respektive typgodkännanden beviljades gällde föreskrifter 95 i deras lydelse enligt ändringsserie 01 och att ändringsserie 03 införlivats med föreskrifter nr 24.

---

(*1)  Det senare numret anges endast som exempel.

BILAGA 3

FÖRFARANDE FÖR FASTSTÄLLANDE AV H-PUNKT OCH FAKTISK BRÖSTKORGSVINKEL FÖR SITTPLATSER I MOTORFORDON

1.   SYFTE

Det förfarande som beskrivs i denna bilaga används för att fastställa H-punktens läge och den faktiska bröstkorgsvinkeln för en eller flera sittplatser i ett motorfordon och för att kontrollera förhållandet mellan uppmätta uppgifter och de uppgifter om konstruktionen som lämnats av tillverkaren (1).

2.   DEFINITIONER

I denna bilaga används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

2.1

referensdata: en eller flera av följande egenskaper för en sittplats:

2.1.1

H-punkten och R-punkten och förhållandet mellan dessa punkter.

2.1.2

Den faktiska och den konstruerade bröstkorgsvinkeln och förhållandet mellan dem.

2.2

tredimensionell H-punktsmaskin (3D H-maskin): en anordning som används för att fastställa H-punkter och faktiska bröstkorgsvinklar. Denna anordning beskrivs i tillägg 1 till denna bilaga.

2.3

H-punkt: svängningscentrum för bröstkorg och höft på 3D H-maskinen då denna installerats i fordonssätet enligt punkt 4 nedan. H-punkten sitter mitt på anordningens mittlinje som går mellan H-punktens syftningsknappar på 3D H-maskinens båda sidor. H-punkten motsvarar teoretiskt R-punkten (för toleranser se punkt 3.2.2 nedan). När H-punkten fastställts i enlighet med det förfarande som beskrivs i punkt 4, anses den fast i förhållande till sätesdynans struktur och flyttas med denna när sätet inställs.

2.4

R-punkt eller sätets referenspunkt: den konstruktionspunkt som anges av tillverkaren för varje sittplats och fastställs med avseende på det tredimensionella referenssystemet.

2.5

bröstkorgslinje: centrumlinjen för 3D H-maskinens givare med givaren placerad i sitt bakersta läge.

2.6

faktisk bröstkorgslinje: den vinkel som uppmäts mellan en vertikal linje genom H-punkten och bröstkorgslinjen med hjälp av ryggvinkelskvadranten på 3D H-maskinen. Den faktiska bröstkorgslinjen motsvarar teoretiskt den konstruerade bröstkorgsvinkeln (för toleranser se punkt 3.2.2 nedan).

2.7

konstruerad bröstkorgsvinkel: den vinkel som uppmäts mellan en vertikal linje genom R-punkten och bröstkorgsvinkeln i ett läge som motsvarar det konstruktionsläge för sätets ryggstöd som fastställts av fordonstillverkaren.

2.8

passagerarens mittplan: (C/LO) mittplanet för 3D H-maskinen i varje avsedd sittplats, det representeras av koordinaten för H-punkten på Y-axeln. För enskilda säten sammanfaller sätets mittplan med passagerarens mittplan. För andra säten anges passagerarens mittplan av tillverkaren.

2.9

tredimensionellt referenssystem: ett system som beskrivs i tillägg 2 till denna bilaga.

2.10

referenspunkter: fysiska punkter (hål, ytor, märken eller fördjupningar) i fordonets chassi som anges av tillverkaren.

2.11

fordonets mätläge: fordonets läge som det anges av referenspunkternas koordinater i det tredimensionella referenssystemet.

3.   KRAV

3.1   Uppgiftslämnande

För varje sittplats där referensuppgifter krävs för att visa överensstämmelse med bestämmelserna i föreliggande föreskrifter, skall alla eller ett lämpligt urval av följande uppgifter lämnas i den form som anges i tillägg 3 till denna bilaga:

3.1.1

R-punktens koordinater i förhållande till det tredimensionella referenssystemet.

3.1.2

Den konstruerade bröstkorgsvinkeln,

3.1.3

Alla anvisningar som krävs för att justera sätet (om det kan justeras) i det mätläge som anges i punkt 4.3 nedan.

3.2   Förhållande mellan uppmätta uppgifter och konstruktionsvärden

3.2.1

H-punktens koordinater och det värde för den faktiska bröstkorgsvinkel, som erhålls med det förfarande som anges i punkt 4 nedan, skall jämföras med R-punktens koordinater respektive det värde för den konstruerade bröstkorgsvinkeln som anges av fordonstillverkaren.

3.2.2

De relativa värdena för R-punkten och H-punkten och förhållandet mellan den konstruerade och den faktiska bröstkorgsvinkeln skall anses tillfredsställande för sittplatsen i fråga om H-punkten, som den definieras av sina koordinater, ligger inom en kvadrat med sidan 50 mm med horisontella och vertikala sidor vars diagonaler korsas vid R-punkten och om den faktiska bröstkorgsvinkeln inte avviker med mer än 5o från den konstruerade bröstkorgsvinkeln.

3.2.3

Om dessa villkor är uppfyllda skall R-punkten och den konstruerade bröstkorgsvinkeln användas för att visa överensstämmelse med bestämmelserna i dessa föreskrifter.

3.2.4

Om H-punkten eller den faktiska bröstkorgsvinkeln inte uppfyller kraven i punkt 3.2.2 ovan, skall H-punkten och den faktiska bröstkorgsvinkeln bestämmas ytterligare två gånger (tre gånger totalt). Om resultaten från två av dessa tre förfaranden uppfyller kraven skall villkoren i punkt 3.2.3 ovan tillämpas.

3.2.5

Om resultaten av de sista två av de tre förfaranden som beskrivs i punkt 3.2.4 ovan inte uppfyller kraven i punkt 3.2.2 ovan, eller om kontrollen inte kan utföras då fordonstillverkaren underlåtit att tillhandahålla uppgifter om R-punktens läge eller om den konstruerade bröstkorgsvinkeln, skall den mellersta av de tre uppmätta punkterna eller medelvärdet för de tre uppmätta vinklarna användas och anses tillämpliga i alla de fall då hänvisning sker till R-punkten eller den konstruerade bröstkorgsvinkeln i dessa föreskrifter.

4.   FÖRFARANDE FÖR FASTSTÄLLANDE AV H-PUNKT OCH FAKTISK BRÖSTKORGSVINKEL

4.1

Fordonet skall enligt tillverkarens önskemål konditioneras vid en temperatur av 20 ± 10 oC för att säkerställa att materialet i sätet uppnått rumstemperatur. Om det säte som skall kontrolleras aldrig använts skall en person eller ett föremål som väger 70–80 kg placeras två gånger på sätet under vardera en minut för att sammanpressa stoppningen i sätesdynan och ryggstödet. Om tillverkaren så önskar skall alla säten vara obelastade under minst 30 min före installationen av 3D H-maskinen.

4.2

Fordonet skall ha det mätläge som definieras i punkt 2.11 ovan.

4.3

Om sätet är ställbart skall det först inställas i det bakersta normala kör- eller åkläget, enligt fordonstillverkarens uppgifter, där endast sätets inställning i längsgående led beaktas men där inte sätesförskjutning för andra ändamål än normala kör- och åklägen beaktas. Om andra inställningsmöjligheter för sätet finns (i höjdled, i vinkelled, i förhållande till ryggstödet osv.) skall det inställas i det läge som anges av fordonstillverkaren. För stötdämpande säten skall läget i höjdled vara helt fast i ett läge som motsvarar normalt körläge enligt tillverkarens specifikationer.

4.4

Det sittområde som kommer i kontakt med 3D H-maskinen skall täckas av ett tunt bomullstyg av tillräcklig storlek och lämplig textur, som beskrivs som en vanlig bomullstextil med 18,9 trådar per cm2 och som väger 0,228 kg/m2 eller ett stickat textilmaterial eller ett fibertyg med motsvarande egenskaper. Om provningen utförs på ett säte utanför fordonet skall det golv på vilket sätet är placerat ha samma egenskaper (2) som golvet i det fordon i vilket sätet är avsett att användas.

4.5

Placera 3D H-maskinens sätes- och rygganordning så att passagerarens mittplan (C/LO) sammanfaller med 3D H-maskinens mittplan. Om tillverkaren så önskar kan 3D H-maskinen flyttas inåt i förhållande till C/LO om 3-D-H maskinen är placerad så långt ut att säteskanten inte medger att 3D H-maskinen står rakt.

4.6

Sätt fast fot- och underbensdelar i sätesenheten, antingen var för sig eller genom att använda T-stången och den monterade underbensdelen. En linje genom H-punktens syftningsknappar skall vara parallell med marken och vinkelrät mot sätets längsgående mittplan.

4.7

Justera fot- och benlägen för 3D H-maskinen enligt följande:

4.7.1   Avsedd sittplats: förare och yttre passagerare fram

4.7.1.1

Både fot- och benenheterna skall flyttas framåt så att fötterna får ett normalt läge på golvet, mellan pedalerna om så krävs. Om så är möjligt skall vänster fot placeras ungefär lika långt till vänster om 3D H-maskinens mittplan som höger fot till höger. Det vattenpass som kontrollerar 3D H-maskinens riktning i sidled skall bringas till horisontellt läge genom en ny inställning av sätesdelen om det behövs eller genom att ben- och fotenheterna flyttas bakåt. Den linje som går genom H-punktens syftningsknappar skall hållas vinkelrät mot sätets längsgående mittplan.

4.7.1.2

Om vänster ben inte kan hållas parallellt med höger ben och vänster fot inte kan stödjas av chassit, flyttas vänster fot tills den får stöd. Syftningsknapparnas inriktning skall bibehållas.

4.7.2   Avsedd sittplats: yttre bak

För baksäten och extrasäten skall benen placeras enligt tillverkarens anvisningar. Om fötterna då vilar mot de delar av golvet som ligger på olika nivåer skall den fot som först kommer i beröring med framsätet fungera som referenspunkt medan den andra foten skall placeras så att det vattenpass, som medger kontroll av sätesdelens lutning i tvärled, är inställt horisontellt.

4.7.3

Andra avsedda sittplatser Det allmänna förfarande som anges i punkt 4.7.1 ovan skall följas, bortsett från att fötterna skall placeras enligt fordonstillverkarens anvisningar.

4.8

Anbringa underbenens och lårens vikter och inrikta 3D H-maskinen.

4.9

Luta ryggdelen framåt mot det främre stoppet och avlägsna 3D H-maskinen från ryggstödet med hjälp av T-stången. Återställ 3D H-maskinen på sätet med en av följande metoder:

4.9.1

Om 3D H-maskinen tenderar att glida bakåt används följande förfarande. Låt 3D H-maskinen glida bakåt tills en framåtriktad horisontell återhållande kraft på T-stången inte längre krävs, dvs. tills sätesdelen berör ryggstödet. Flytta underbenet på nytt om så krävs.

4.9.2

Om 3D H-maskinen inte tenderar att glida bakåt används följande förfarande. Låt 3D H-maskinen glida bakåt genom att tillföra en bakåtriktad horisontell kraft på T-stången tills sätesdelen berör ryggstödet (se figur 2 i tillägg 1 till denna bilaga).

4.10

Tillför en kraft av 100 ± 10 N på 3D H-maskinens rygg- och sittplattor i skärningspunkten mellan höftvinkelkvadranten och T-stångsfästet. Den tillförda kraftens riktning skall hållas längs en linje som går genom ovannämnda skärningspunkt till en punkt alldeles ovanför lårbensfästet (se figur 2 i tillägg 1 till denna bilaga). Låt därefter ryggdelen åter försiktigt beröra ryggstödet. Försiktighet måste iakttas under återstoden av förfarandet för att förhindra att 3D H-maskinen glider framåt.

4.11

Sätt vikterna för höger och vänster bakdel på plats och därefter växelvis de åtta bröstkorgsvikterna. Behåll 3D H-maskinens nivå.

4.12

Luta ryggdelen framåt för att avlägsna trycket mot ryggstödet. Gunga 3D H-maskinen sidledes i en båge på 10o (5o åt vartdera hållet från det vertikala mittplanet) under tre fullständiga cykler för att avlägsna all ansamlad friktion mellan 3D H-maskinen och sätet. Under gungningsförfarandet kan 3D H-maskinens T-stång tendera att avvika från den angivna horisontella och vertikala riktningen. T-stången måste därför fasthållas genom att en lämplig sidokraft tillförs under gungningsrörelserna. Försiktighet skall iakttas vid hållandet av T-stången och vid gungningen av 3D H-maskinen för att säkerställa att inga oavsiktliga yttre krafter tillförs i vertikal riktning eller framåt och bakåt. 3D H-maskinens fötter skall inte hindras eller fasthållas under denna fas. Om fötterna ändrar läge skall de under denna fas tillåtas behålla detta läge. Återför försiktigt ryggdelen mot ryggstödet och kontrollera att de två vattenpassen står i nolläge. Om fötterna rört sig vid gungningen av 3D H-maskinen skall de återföras till sina ursprungliga lägen enligt följande:   Lyft fötterna växelvis från golvet så mycket som krävs tills ingen ytterligare fotrörelse inträffar. Vid denna lyftning skall fötterna kunna rotera och inga krafter framåt eller åt sidorna skall tillföras. När respektive fot återförs i nedläge skall hälen beröra den konstruktion som är avsedd för detta.   Kontrollera att vattenpasset på sidan är i nolläge och tillför om så krävs en sidokraft överst på ryggdelen som är tillräckligt stor för få 3D H-maskinens sätesdel i nivå med sätet.

4.13

Håll i T-stången för att förhindra att 3D H-maskinen glider framåt på sätesdynan och fortsätt enligt följande: a) Återför ryggdelen mot ryggstödet. b) Tillför och frigör växelvis en horisontell bakåtriktad kraft, som inte överstiger 25 N, på ryggens vinkelstång vid en höjd som ungefär motsvarar centrum för bröstkorgsvikterna tills höftvinkelkvadranten anger att ett stabilt läge uppnåtts sedan kraften frigjorts. Försiktighet skall iakttas för att säkerställa att inga yttre krafter nedåt eller åt sidan tillförs 3D H-maskinen. Om ytterligare nivåinställning av 3D H-maskinen krävs, låt ryggdelen rotera framåt, återställ nivån och upprepa förfarandet i punkt 4.12.

4.14

Gör alla mätningar:

4.14.1

H-punktens koordinater mäts i förhållande till det tredimensionella referenssystemet.

4.14.2

Den faktiska bröstkorgsvinkeln avläses vid 3D H-maskinens ryggvinkelkvadrant med givaren placerad i sitt bakersta läge.

4.15

Om en omkörning av 3D H-maskinens installation önskas skall alla säten vara obelastade under minst 30 minuter före omkörningen. 3D H-maskinen skall inte lämnas belastad på sätet under längre tid än vad som krävs för att utföra provningen.

4.16

Om sätena i samma rad kan anses vara likadana (bänksäte, identiska säten, osv.) skall endast en H-punkt och en faktisk bröstkorgsvinkel bestämmas för varje sätesrad om den 3D H-maskin som beskrivs i tillägg 1 till denna bilaga är placerad på en plats som anses som representativ för raden. Denna plats skall vara:

4.16.1

förarplatsen när det gäller den främre raden,

4.16.2

en ytterplats när det gäller den eller de bakre raderna.

---

(1)  För alla sittplatser utom framsäten där H-punkten inte kan fastställas med den tredimensionella H-punktmaskinen eller andra förfaranden, får den R-punkt som angivits av tillverkaren användas som referens enligt den behöriga myndighetens gottfinnande.

(2)  Lutningsvinkel, höjdskillnad genom höjning av sätet, ytstruktur osv.

BILAGA 4

KOLLISIONSPROVNINGSFÖRFARANDE

1.   UPPSTÄLLNING

1.1   Provningsplats

Provningsytan skall vara stor nog för att ge plats åt den mobila deformerbara barriärens framdrivningssystem, medge fordonets förskjutning efter islaget samt installation av provningsutrustningen. Det område där fordonet träffas och förskjutningen äger rum skall vara horisontell, plan och ren samt representativ för en normal, torr och ren vägyta.

2.   PROVNINGSVILLKOR

2.1

Det fordon som skall provas skall vara stillastående.

2.2

Den mobila deformerbara barriären skall ha de egenskaper som anges i bilaga 5 till dessa föreskrifter. Undersökningsvillkoren ges i tillägget till bilaga 5. Den mobila deformerbara barriären skall vara utrustad med en lämplig anordning som förhindrar ett andra islag på det träffade fordonet.

2.3

Banan för den mobila deformerbara barriärens längsgående vertikala mittplan skall vara vinkelrät mot det träffade fordonets längsgående vertikala mittplan.

2.4

Den mobila deformerbara barriärens längsgående vertikala mittplan skall inom ± 25 mm sammanfalla med ett tvärgående vertikalplan som går genom R-punkten för det framsäte som finns vid provfordonets islagna sida. Det horisontella mittplan som begränsas av framsidans yttre vertikala sidoplan skall vid kollisionstillfället ligga inom två plan som bestämts före provningen samt vara beläget 25 mm över och under det tidigare definierade planet.

2.5

Instrumentutrustningen skall överensstämma med standarden ISO 6487:1987 om inget annat anges i dessa föreskrifter.

2.6

Provdockans stabiliserade temperatur skall vid tiden för sidokollisionsprovningen vara 22 ± 4 oC.

3.   PROVNINGSHASTIGHET

Den mobila deformerbara barriären skall vid kollisionstillfället hålla en hastighet av 50 ± 1 km/tim. Denna hastighet skall ha stabiliserats minst 0,5 m före kollisionen. Mätnoggrannhet: 1 %. Om provningen däremot genomförs med en högre kollisionshastighet och fordonet uppfyller kraven skall provningen anses som tillfredsställande.

4.   FORDONETS TILLSTÅND

4.1   Allmänna specifikationer

Provningsfordonet skall vara representativt för serietillverkningen, vara utrustat med all normal standardutrustning och befinna sig i normalt körtillstånd. Vissa komponenter kan utelämnas eller ersättas med motsvarande vikter om denna brist eller ersättning helt uppenbart inte får effekt på provningsresultaten.

4.2   Specifikation av fordonets utustning

Provfordonet skall ha alla de valfria anordningar eller inredningar som kan tänkas påverka provningsresultaten.

4.3   Fordonsvikt

4.3.1

Det fordon som skall provas skall ha den referensvikt som definieras i punkt 2.10 i dessa föreskrifter. Fordonets vikt skall justeras till ± 1 % av referensvikten.

4.3.2

Bränsletanken skall vara fylld med vatten upp till den vikt som enligt tillverkaren motsvarar 90 % av vikten hos en full bränsletank.

4.3.3

Alla andra system (bromsar, kylsystem osv.) kan vara tomma, men i så fall skall vätskornas vikt kompenseras.

4.3.4

Om mätutrustningens vikt ombord på fordonet överstiger tillåtna 25 kg, får den kompenseras med minskningar som inte har någon märkbar effekt på provningsresultaten.

4.3.5

Mätutrustningens vikt får inte ändra referensbelastningen på någon axel med mer än 5 % och ingen ändring får överstiga 20 kg.

5.   FÖRBEREDELSE AV FORDONET

5.1

Sidofönstren skall åtminstone på den träffade sidan hållas stängda.

5.2

Dörrarna skall vara stängda men inte låsta.

5.3

Växeln skall ligga i friläge och handbromsen skall inte vara åtdragen.

5.4

Om inställningar för säteskomfort finns skall de justeras i ett läge som angivits av fordonstillverkaren.

5.5

Om det säte som innehåller provdockan och dess komponenter är justerbart skall det justeras enligt följande:

5.5.1

Anordningen för längsgående justering skall placeras med låsanordningen i ett läge som ligger närmast halva sträckan mellan de främsta och bakersta lägena, och om detta läge ligger mellan två inställningssteg skall det bakersta steget användas.

5.5.2

Huvudstödet skall justeras så att dess övre yta är i nivå med provdockehuvudets tyngdpunkt och om detta inte är möjligt skall huvudstödet vara i det högsta läget.

5.5.3

Om inte annat angivits av tillverkaren skall ryggstödet inställas så att den tredimensionella H-punktmaskinens bröstkorgsreferenslinje fastställs i en bakåtriktad vinkel av 25 ± 1o.

5.5.4

Alla övriga sätesinställningar skall vara mitt i det tillgängliga läget, höjdinställningen skall emellertid vara i ett läge som motsvarar det fasta sätet om fordonstypen har justerbara och fasta säten. Om låslägen inte finns mitt i respektive rörelser skall lägen omedelbart bakom, under eller utanför mittpunkten användas. Vid roterande justeringar (tippning) kommer en bakåtriktad justering att föra provdockans huvud bakåt. Om provdockan överskrider det normala passagerarutrymmet, om t.ex. huvudet når takbeklädnaden, kommer en frigångshöjd av 1 cm att krävas genom att justeringar i efterhand av ryggstödsvinkeln eller föregående eller efterkommande justeringar vidtas i denna ordning.

5.6

Om inget annat angivits av tillverkaren skall övriga framsäten om möjligt inställas i samma läge som det säte som innehåller provdockan.

5.7

Om ratten är justerbar skall alla inställningar vara placerade i sina mellanlägen.

5.8

Däcken skall vara pumpade till det lufttryck som angivits av fordonstillverkaren.

5.9

Provfordonet skall placeras horisontellt runt sin mittaxel och hållas i detta läge med hjälp av stöd tills provdockan för sidokollision är på plats och alla förberedelser avslutade.

5.10

Fordonet skall vara i sitt normala läge motsvarande de villkor som anges i punkt 4.3 ovan. Fordon med en upphängningsanordning som medger att deras markfrigångshöjd kan justeras skall provas under normala användningsvillkor i 50 km/tim enligt fordonstillverkarens definition. Detta skall, om nödvändigt, säkerställas med hjälp av ytterligare stöd men sådana stöd får inte ha någon inverkan på provfordonets beteende under kollisionen.

6.   SIDOKOLLISIONSPROVDOCKAN OCH DESS INSTALLERING

6.1

Sidokollisionsprovdockan skall uppfylla de krav som anges i bilaga 6 och installeras i kollisionssidans framsäte enligt det förfarande som anges i bilaga 7 till dessa föreskrifter.

6.2

De säkerhetsbälten eller andra fasthållningsanordningar som angivits för fordonet skall användas. Bältena skall vara typgodkända enligt föreskrifter nr 16 eller andra likvärdiga krav och vara monterade på fästpunkter enligt föreskrifter nr 14 eller andra likvärdiga krav.

6.3

Säkerhetsbältet eller fasthållningsanordningen skall vara inställda för att passa provdockan i enlighet med tillverkarens instruktioner, och om det inte finns några instruktioner från tillverkaren skall höjdinställningen ställas i det mellersta läget och om detta läge inte är tillgängligt skall det närmast undre läget användas.

7.   MÄTNINGAR SOM SKALL GÖRAS PÅ SIDOKOLLISIONSPROVDOCKAN

7.1

Avläsningarna från följande mätanordningar skall registreras.

7.1.1   Mätningar på provdockans huvud

Den acceleration som gäller huvudets tyngdpunkt beräknas ur accelerationens treaxliga komponenter. Huvudkanalens instrument skall motsvara standarden ISO 6487:1987 med en kanalfrekvensklass av 1 000 Hz och en kanalomfångsklass av 150 g.

7.1.2   Mätningar på provdockans bröstkorg

De tre böjningskanalerna för bröstkorgens revben skall motsvara standarden ISO 6487:1987 med en kanalfrekvensklass av 1 000 Hz och en kanalomfångsklass av 60 mm.

7.1.3   Mätningar på provdockans bäcken

Bäckenets belastningskanal skall motsvara standarden ISO 6487:1987

kanalfrekvensklass: 1 000 Hz

kanalomfångsklass: 15 kN

7.1.4   Mätningar på provdockans buk

Bukens belastningskanaler skall motsvara standarden ISO 6487:1987

kanalfrekvensklass: 1 000 Hz

kanalomfångsklass: 5 kN

BILAGA 5

DEN MOBILA DEFORMERBARA BARRIÄRENS EGENSKAPER

1.   DEN MOBILA DEFORMERBARA BARRIÄRENS EGENSKAPER

1.1

I den mobila deformerbara barriären ingår både en provkropp och en provvagn.

1.2

Den totala vikten skall vara 950 ± 20 kg.

1.3

Tyngdpunkten skall ligga i det längsgående vertikala mittplanet inom 10 mm, 1 000 ± 30 mm bakom framaxeln och 500 ± 30 mm över marken.

1.4

Avståndet mellan provkroppens framsida och barriärens tyngdpunktscentrum skall vara 2 000 ± 30 mm.

1.5

Provkroppens markfrigångshöjd skall vara 300 ± 5 mm under statiska förhållanden före islaget, uppmätt från den nedre framsidans nedre kant.

1.6

Provvagnens främre och bakre spårvidd skall vara 1 500 ± 10 mm.

1.7

Provvagnens hjulbas skall vara 3 000 ± 10 mm.

2.   PROVKROPPENS EGENSKAPER

Provkroppen består av sex enkla block av aluminiumbikakor, som bearbetats för att ge en successivt ökad belastningsnivå med ökad böjning (se punkt 2.1). Fram- och ryggplåtar av aluminium har anbringats på aluminiumbikakeblocken.

2.1   Bikakeblock

2.1.1   Geometriska egenskaper

2.1.1.1

Provkroppen består av 6 sammanhängande zoner vars former och placering framgår av figurerna 1 och 2. Zonerna definieras som 500 ± 5 mm × 250 ± 3 mm i figurerna 1 och 2. Aluminiumbikakans bredd (W) skall vara 500 mm och dess längd (L) 250 mm (se figur 3).

2.1.1.2

Provkroppen indelas i 2 rader. Den nedre raden skall vara 250 ± 3 mm hög, och 500 ± 2 mm djup efter förhandskrossningen (se punkt 2.1.2) och djupare än den övre raden med 60 ± 2 mm.

2.1.1.3

Blocken måste vara centrerade kring de sex zoner som definieras i figur 1 och varje block (inkl. ofullständiga celler) skall fullständigt täcka det område som definieras för varje zon).

2.1.2   Förhandskrossning

2.1.2.1

Förhandskrossningen skall utföras på ytan av den bikaka på vilken framplattorna anbringats.

2.1.2.2

Block 1, 2 och 3 skall före provningen krossas med 10 ± 2 mm på den övre ytan för att få ett djup av 500 ± 2 mm (figur 2).

2.1.2.3

Block 4, 5 och 6 skall före provningen krossas med 10 ± 2 mm på den övre ytan för att få ett djup av 440 ± 2 mm.

2.1.3   Materialegenskaper

2.1.3.1

Cellmåtten skall vara 19 mm ± 10 % för varje block (se figur 4).

2.1.3.2

Cellerna måste vara tillverkade av 3003 aluminium för den övre raden.

2.1.3.3

Cellerna måste vara tillverkade av 5052 aluminium för den nedre raden.

2.1.3.4

Aluminiumbikakeblocken skall bearbetas så att böjningskraftkurvan när de krossats statiskt (enligt det förfarande som definieras i punkt 2.1.4) ligger inom de intervall som definieras för vart och ett av de sex blocken i tillägg 1 till denna bilaga. Det bearbetade bikakematerial som används i de bikakeblock som skall användas för konstruktionen av barriären skall dessutom rengöras för att avlägsna alla rester som kan ha bildats under bearbetningen av råmaterialet för bikakan.

2.1.3.5

Blockens vikt i varje tillverkningssats skall inte skilja sig mer än 5 % från blockmedelvikten för satsen i fråga.

2.1.4   Statiska provningar

2.1.4.1

Ett stickprov som tagits från varje tillverkningssats av bearbetad bikakekärna skall provas enligt det förfarande för statisk provning som beskrivs i punkt 5.

2.1.4.2

Kompressionskraften för varje provat block skall ligga inom de intervall för böjningskraften som definieras i tillägg 1. Intervallen för styrkan i den statiska böjningen definieras för varje block i barriären.

2.1.5   Dynamisk provning

2.1.5.1

Egenskaperna hos den dynamiska deformeringen när den ägt rum enligt protokollet beskrivs i punkt 6.

2.1.5.2

Avvikelse från de intervallgränser för böjningskraften som kännetecknar provkroppens styvhet – som den definieras i tillägg 2 – kan tillåtas, förutsatt att:

2.1.5.2.1

avvikelsen inträffar efter islagets inledning och innan provkroppens deformering är lika med 150 mm,

2.1.5.2.2

avvikelsen inte överstiger 50 % av den närmaste momentana föreskrivna intervallgränsen,

2.1.5.2.3

varje böjning motsvarande en avvikelse inte överstiger en böjning av 35 mm och att summan av dessa böjningar inte överstiger 70 mm (se tillägg 2 till denna bilaga),

2.1.5.2.4

den energisumma som härrör från avvikelser utanför intervallet inte överstiger 5 % av detta blocks bruttoenergi.

2.1.5.3

Block 1 och 3 är identiska. Deras styvhet är sådan att deras böjningskraftkurvor faller inom intervallen i figur 2a.

2.1.5.4

Block 5 och 6 är identiska. Deras styvhet är sådan att deras böjningskraftkurvor faller inom intervallen i figur 2d.

2.1.5.5

Styvheten i block 2 är sådan att dess böjningskraftkurvor faller inom intervallen i figur 2b.

2.1.5.6

Styvheten i block 4 är sådan att dess avböjningskraftkurvor faller inom intervallen i figur 2c.

2.1.5.7

Provkroppens böjningskraft i dess helhet skall falla inom intervallen i figur 2e.

2.1.5.8

Böjningskraftkurvorna skall kontrolleras genom en provning som beskrivs i detalj i bilaga 5, punkt 6, och består av ett islag av en barriär mot en dynamometervägg med en hastighet av 35 ±0,5 km/tim.

2.1.5.9

Den energi (1) som upptas av block 1 och 3 under provningen skall vara lika med 9,5 ± 2 kJ för dessa block.

2.1.5.10

Den energi som upptas av block 5 och 6 under provningen skall vara lika med 3,5 ± 1 kJ för dessa block.

2.1.5.11

Den energi som upptas av block 4 skall vara lika med 4 ± 1 kJ.

2.1.5.12

Den energi som upptas av block 2 skall vara lika med 15 ± 2 kJ.

2.1.5.13

Den totala energi som upptas under islaget skall vara lika med 45 ± 3 kJ.

2.1.5.14

Den maximala deformeringen av provkroppen från den första kontaktpunkten, beräknad med integrering av accelerometrarna enligt punkt 6.6.3, skall vara lika med 330 ± 20 mm.

2.1.5.15

Den slutliga, kvarvarande, statiska deformeringen av provkroppen uppmätt efter den dynamiska provningen på nivå B (figur 2) skall vara lika med 310 ± 20 mm.

2.2   Framplåtar

2.2.1   Geometriska egenskaper

2.2.1.1

Framplåtarna är 1 500 ± 1 mm breda och 250 ± 1 mm höga. Tjockleken är 0,5±0,06 mm.

2.2.1.2

När den monterats skall provkroppens (definierad i figur 2) totala mått vara: 1 500±2,5 mm bred och 500 ±2,5 mm hög.

2.2.1.3

Den nedre framplåtens övre kant och den övre framplåtens nedre kant skall ligga i linje med varandra inom 4 mm.

2.2.2   Materialegenskaper

2.2.2.1

Framplåtarna tillverkas av aluminium i serien AlMg2-AlMg3 med en utvidgning av ≥12 % och en draghållfasthet av ≥175 N/mm2.

2.3   Ryggplåt

2.3.1   Geometriska egenskaper

2.3.1.1

De geometriska egenskaperna skall överensstämma med figurerna 5 och 6.

2.3.2   Materialegenskaper

2.3.2.1

Ryggplåten skall bestå av en aluminiumplatta av 3 mm. Ryggplåten skall tillverkas av aluminium i serien AlMg2-AlMg3 med en hårdhet mellan 50 och 65 HBS. I denna plåt skall hål borras för ventilation: placering, diameter och lutning visas i figurerna 5 och 7.

2.4   Placering av bikakeblocken

2.4.1

Bikakeblocken skall centreras på ryggplåtens perforerade zon (figur 5).

2.5   Bindning

2.5.1

För både fram- och ryggplåtarna skall maximalt 0,5 kg/m2 bindemedel jämnt anbringas direkt på framplåtens yta, vilket ger en maximal skikttjocklek av 0,5 mm. Det bindemedel som genomgående skall användas skall vara en tvåkomponentig polyuretan {som Ciba Geigy XB5090/1 harts med härdaren XB5304} eller motsvarande.

2.5.2

För ryggplåten skall den minsta bindstyrkan vara 0,6 MPa, (87 psi), som provats enligt punkt 2.4.3.

2.5.3

Bindstyrkeprovningar

2.5.3.1

Draghållfasthetsprov med flatsidan nedåt utförs för att mäta bindemedlens vidhäftningshållfasthet enligt ASTM C297-61.

2.5.3.2

Provstycket skall vara 100 mm × 100 mm, och 15 mm tjockt och vidhäftat ett stickprov av utluftat ryggplåtsmaterial. Den använda bikakan skall vara representativ för provkroppen, dvs. vara kemiskt etsad till en grad som motsvarar etsningen nära barriärens ryggplåt men inte ha blivit förhandskrossad.

2.6   Spårbarhet

2.6.1

Provkropparna skall vara åsatta tillverkningsserienummer i följd, som är stämplade, etsade eller på annat sätt varaktigt anbringade, och från vilka de enskilda blockens tillverkningssatser och tillverkningsdatum kan fastställas.

2.7   Provkroppens anbringande

2.7.1

Monteringen på provvagnen måste utföras enligt figur 8. Vid monteringen skall sex M8-bultar användas, och ingenting får överstiga barriärens mått framför provvagnens hjul. Lämpliga mellanläggsbrickor måste användas mellan den nedre ryggplåtsflänsen och provvagnens framsida för att undvika att ryggplåten böjs när monteringsbultarna dras åt.

3.   FLÄKTSYSTEM

3.1

Gränsytan mellan provvagnen och fläktsystemet skall vara massiv, styv och platt. Fläktanordningen är en del av provvagnen och inte av den provkropp som tillhandahålls av tillverkaren. Fläktanordningens geometriska egenskaper skall vara enligt figur 9.

3.2

Förfarande för montering av fläktanordningen.

3.2.1

Montera fläktanordningen på provvagnens framplåt.

3.2.2

Säkerställ att ett 0,5 mm tjockt stickmått inte på något ställe kan införas mellan fläktanordningen och provvagnens framsida. Om det uppstår ett avstånd som är större än 0,5 mm skall fläktramen ersättas eller justeras för att passa utan ett avstånd av >0,5 mm.

3.2.3

Demontera fläktanordningen från provvagnens framsida.

3.2.4

Anbringa ett 1,0 mm tjockt lager av kork på provvagnens framsidesyta.

3.2.5

Montera åter fläktanordningen på provvagnens framsida och drag åt för att förhindra luftfickor.

4.   TILLVERKNINGENS ÖVERENSSTÄMMELSE

Förfarandet för tillverkningens överensstämmelse skall vara förenligt med det som fastställs i avtalet, tillägg 2 (E/ECE/324-E/ECE/TRANS/505/Rev.2), med följande krav:

4.1

Tillverkaren skall vara ansvarig för förfarandet för tillverkningens överensstämmelse och måste i detta syfte i synnerhet:

4.1.1

Säkerställa förekomsten av effektiva förfaranden så att produkternas kvalitet kan kontrolleras.

4.1.2

Ha tillgång till den provningsutrustning som krävs för att kontrollera överensstämmelsen för varje produkt.

4.1.3

Säkerställa att provningsresultaten registreras och att handlingarna hålls tillgängliga under 10 år efter provningarna.

4.1.4

Visa att de provade stickproven är ett tillförlitligt mått på tillverkningssatsens prestation (exempel på urvalsmetoder enligt tillverkningssatsproduktionen ges nedan).

4.1.5

Analysera provningsresultaten för att kontrollera och säkerställa stabiliteten i barriärens egenskaper genom att beakta variationer i den industriella produktionen som temperatur, råmaterialets kvalitet, tiden för nedsänkning i kemikalier, kemisk koncentration, neutralisering osv, samt kontroll av det bearbetade materialet för att avlägsna alla rester från bearbetningen,

4.1.6

Säkerställa att alla uppsättningar av stickprov eller provstycken som ger belägg för bristande överensstämmelse medför ytterligare urval och provningar. Alla nödvändiga åtgärder måste vidtas för att återställa överensstämmelsen hos motsvarande tillverkning.

4.2

Tillverkarens certifieringsnivå måste minst motsvara standarden ISO 9002.

4.3

Lägsta villkor för kontroll av tillverkningen: avtalsinnehavaren skall säkerställa kontrollen av överensstämmelsen genom att använda de metoder som beskrivs nedan.

4.4   Exempel på stickprovsurval efter tillverkningssats

4.4.1

Om flera exemplar av en blocktyp tillverkas av ett ursprungligt block av aluminiumbikaka och alla behandlas i samma behandlingsbad (parallell tillverkning) kan ett av dessa exemplar väljas som stickprov förutsatt att omsorg iakttas för att säkerställa att behandlingen företas i samma utsträckning på alla block. Om så inte är fallet kan det bli nödvändigt att välja mer än ett stickprov.

4.4.2

Om ett begränsat antal likadana block (t.ex. 3–20) behandlas i samma bad (serieproduktion) skall det första och sista block, som bearbetats i en tillverkningssats och där alla tillverkats av samma ursprungliga block av aluminiumbikaka, tas som representativa stickprov. Om det första stickprovet överensstämmer med kraven men inte det sista kan det bli nödvändigt att ta ytterligare stickprov tidigare i tillverkningen tills ett överensstämmande stickprov erhålls. Endast block som tagits mellan dessa stickprov skall anses som typgodkända.

4.4.3

När erfarenhet en gång vunnits av tillverkningskontrollens enhetlighet kan det bli möjligt att kombinera båda tillvägagångssätten för stickprovstagning så att mer än en grupp av parallell tillverkning kan anses som en tillverkningssats, förutsatt att stickproven från de första och sista tillverkningsgrupperna överensstämmer.

5.   STATISKA PROVNINGAR

5.1

Ett eller flera stickprov (enligt tillverkningssatsmetoden) som tagits från varje tillverkningssats av bearbetad bikakekärna skall provas enligt följande provningsförfarande:

5.2

Stickprovsstorleken för den aluminiumbikaka som skall provas statiskt skall vara av ett normalt provkroppsblocks storlek, dvs. 250 mm × 500 mm × 440 mm för den övre raden och 250 mm × 500 mm × 500 mm för den nedre raden.

5.3

Stickproven skall sammanpressas mellan två parallella belastningsplattor som är minst 20 mm större än blockets tvärprofil.

5.4

Kompressionshastigheten skall vara 100 mm per minut med en tolerans av 5 %.

5.5

Uppgiftsinsamlingen för den statiska kompressionen skall utföras på minst 5 Hz.

5.6

Den statiska provningen skall fortgå tills blockkompressionen är minst 300 mm för block 4–6 och 350 mm för block 1–3.

6.   DYNAMISKA PROVNINGAR

För var hundrade barriärframsida som tillverkas skall tillverkaren utföra en dynamisk provning mot en dynamometervägg som stöds av en fast, styv barriär enligt den metod som beskrivs nedan.

6.1   Installering

6.1.1   Provningsyta

6.1.1.1

Provningsytan skall vara tillräckligt stor för att ge plats åt den mobila deformerbara barriärens framkörningsbana, den styva barriären och den tekniska utrustning som krävs för provningen. Den sista delen av framkörningsbanan skall minst 5 meter före den styva barriären vara horisontell, plan och jämn.

6.1.2   Den fasta, styva barriären och dynamometerväggen

6.1.2.1

Den styva väggen skall bestå av ett armerat betongblock som är minst 3 meter brett och minst 1,5 meter högt. Den styva väggens tjocklek skall vara sådan att den väger minst 70 ton.

6.1.2.2

Framsidan skall vara vertikal, vinkelrät mot framkörningsbanans axel och försedd med sex plattor för belastningsmätare som var och en är i stånd att mäta den totala belastningen på lämpligt block på den mobila deformerbara barriärens provkropp vid kollisionstillfället. Mittpunkterna på belastningsmätarplattornas islagsområden skall ligga i linje med mittpunkterna på de sex islagszonerna på den mobila deformerbara barriärens framsida. Deras kanter skall med en tolerans av 20 mm gå fria från angränsande områden så att islagszonerna inom toleransen för den mobila deformerbara barriärens islagsinställning inte kommer i kontakt med angränsande islagsplattors områden. Mätarnas montering och plattornas ytor skall överensstämma med de krav som fastställs i bilagan till standarden ISO 6487:1987.

6.1.2.3

Ett ytskydd som innehåller en plywoodskiva (tjocklek: 12 ± 1 mm) anbringas på varje belastningsmätarplatta så att den inte inverkar menligt på svaren från givaren.

6.1.2.4

Den styva väggen skall antingen förankras i marken eller placeras på marken med om så krävs ytterligare spärranordningar för att begränsa dess böjning. En styv vägg (på vilken belastningsmätarna är anbringade) som har avvikande egenskaper men som ger minst lika avgörande resultat får användas.

6.2   Den mobila deformerbara barriärens framdrivning

Vid kollisionstillfället skall den mobila deformerbara barriären inte längre påverkas av någon ytterligare styr- eller framdrivningsanordning. Den skall nå hindret med en kurs som är vinkelrät mot dynamometerväggens framsida. Islagsinställningen skall vara inom en noggrannhet av 10 mm.

6.3   Mätinstrument

6.3.1   Hastighet

Kollisionshastigheten skall vara 35 ±0,5 km/tim och det instrument som används för att registrera hastigheten vid islaget skall mäta med en noggrannhet av 0,1 %.

6.3.2   Belastningar

Mätinstrumenten skall uppfylla kraven i ISO 6487:1987

Kanalfrekvensklass för alla block:	60 Hz
Kanalomfångsklass för block 1 och 3:	200 kN
Kanalomfångsklass för block 4,5 och 6:	100 kN
Kanalomfångsklass för block 2:	200 kN

6.3.3   Acceleration

6.3.3.1

Accelerationen i den längsgående riktningen skall mätas på tre olika ställen på provvagnen, ett i mitten och ett på varje sida, på ställen som inte är utsatta för böjning.

6.3.3.2

Accelerometern i mitten skall placeras inom 500 mm från läget för den mobila deformerbara barriärens tyngdpunkt och skall ligga i ett vertikalt längsgående plan som befinner sig inom ±10 mm från den mobila deformerbara barriärens tyngdpunkt.

6.3.3.3

Sidoaccelerometrarna skall ligga på samma nivå ± 10 mm och på samma avstånd från den mobila deformerbara barriärens framsida ± 20 mm.

6.3.3.4

Instrumenten skall överensstämma med ISO 6487:1987 med följande bestämningar: Kanalfrekvensklass 1 000 Hz (före integrering) Kanalomfångsklass 50 g

6.4   Allmänna bestämmelser för barriären

6.4.1

De enskilda egenskaperna hos varje barriär skall överensstämma med punkt 1 i denna bilaga och skall registreras.

6.5   Allmänna bestämmelser för provkroppen

6.5.1

En provkropps lämplighet när det gäller kraven för dynamisk provning skall bekräftas när resultaten från de sex belastningsmätarplattorna var och en avger signaler som överensstämmer med de krav som anges i denna bilaga.

6.5.2

Provkropparna skall vara åsatta tillverkningsserienummer i följd, som är stämplade, etsade eller på annat sätt varaktigt anbringade, och från vilka de enskilda blockens tillverkningssatser och tillverkningsdatum kan fastställas.

6.6   Förfarande för databehandling

6.6.1

Rådata: Vid tidpunkten T = T0 skall alla kompensationer vara avlägsnade från data. Den metod med vilken kompensationer avlägsnas skall registreras i provningsrapporten.

6.6.2   Filtrering

6.6.2.1

Rådata skall filtreras före behandling/beräkningar.

6.6.2.2

Accelerometerdata för integrering skall filtreras med kanalfrekvensklass 180, ISO 6487:1987.

6.6.2.3

Accelerometerdata för impulsberäkningar skall filtreras med kanalfrekvensklass 60, ISO 6487:1987.

6.6.2.4

Belastningsmätardata skall filtreras med kanalfrekvensklass 60, ISO 6487:1987.

6.6.3   Beräkning av den mobila deformerbara barriärens ytböjning.

6.6.3.1

Accelerometerdata från alla tre accelerometrarna enskilt (efter filtrering med kanalfrekvensklass 180) skall två gånger integreras för att erhålla böjningen hos barriärens deformerbara beståndsdel.

6.6.3.2

De inledande villkoren för böjning är:

6.6.3.2.1

Hastighet = islagshastighet (från hastighetsmätaranordningen).

6.6.3.2.2

Böjning = 0.

6.6.3.3

Böjningen vid den mobila deformerbara barriärens vänstra sida, i dess mittlinje och vid dess högra sida skall markeras med beaktande av tiden.

6.6.3.4

Den största böjning som beräknats från var och en av de tre accelerometrarna skall ligga inom 10 mm. Om så inte är fallet skall den avvikande avlägsnas och skillnaden mellan den böjning som beräknats från de båda återstående accelerometrarna kontrolleras för att säkerställa att den ligger inom 10 mm.

6.6.3.5

Om böjningarna som de uppmätts av accelerometrarna på vänster sida, höger sida och på mittlinjen ligger inom 10 mm, skall medelaccelerationen från de tre accelerometrarna användas för att beräkna böjningen på barriärens framsida.

6.6.3.6

Om böjningen från endast två accelerometrar uppfyller kravet på 10 mm, skall medelaccelerationen från dessa två accelerometrar användas för att beräkna böjningen på barriärens framsida.

6.6.3.7

Om de böjningar som beräknats från alla tre accelerometrarna (vänster sida, höger sida och på mittlinjen) INTE faller inom kravet på 10 mm, skall rådata ses över för att avgöra orsakerna till en så stor variation. I detta fall skall det enskilda provningslaboratoriet avgöra vilka accelerometerdata som skall användas för att avgöra den mobila deformerbara barriärens böjning men om ingen av accelerometeravläsningarna kan användas, måste i detta fall certifieringsprovningen upprepas. En fullständig förklaring skall ingå i provningsrapporten.

6.6.3.8

Data för medelvärdet av tiden för böjningen skall kombineras med data för tiden för belastningen på belastningsmätarväggen för att erhålla resultatet av kraften i böjningen för varje block.

6.6.4   Energiberäkning

Den energi som upptas av varje block och av hela framsidan på den mobila deformerbara barriären skall beräknas till och med tidpunkten för barriärens största böjning.

där:

t0	är tidpunkten för den första kontakten
t1	är tidpunkten när provvagnen kommer i viloläge, dvs. där u = 0
s	är den böjning i provvagnens deformerbara beståndsdel som beräknas enligt punkt 6.6.3.

6.6.5   Kontroll av data för den dynamiska kraften

6.6.5.1

Jämför den totala impulsen I beräknad genom integrering av den totala kraften under kontaktperioden med ändringen av rörelsemängd under denna period (M*V).

6.6.5.2

Jämför den totala energiförändringen med förändringen i den mobila deformerbara barriärens kinetiska energi enligt: där Vi är islagshastigheten och M den mobila deformerbara barriärens hela massa. Om ändringen av rörelsemängden (M*V) inte är lika med den totala impulsen (I) ± 5 %, eller om den totala förbrukade energin (E En) inte är lika med den kinetiska energin EK ± 5 % måste provningsresultaten undersökas för att avgöra orsaken till detta fel.

PROVKROPPENS UTFORMNING (2)

Figur 1

Zon 5

Zon 1

Zon 4

Zon 2

Zon 6

Zon 3

Figur 2

(inklusive framplåten men inte ryggplåten)

Nivå B

PROVKROPPENS ÖVERSIDA

Figur 3

Aluminiumbikakans riktning

Aluminiumbikakans expansionsriktningar

Riktning L

Riktning W

Figur 4

Mått för aluminiumbikakans celler

RYGGPLÅTENS UTFORMNING

Figur 5

Figur 6

Ryggplåtens anbringande på fläktanordningen och på provvagnens framplåt

Fläktanordning

Korktätning

Distanselement

Sedd från sidan

Provvagnens framplåt

Figur 7

Diagonal lutning på lufthålen i ryggplåten

Figur 8

Ryggplåtens nedre och övre flänsar

Anm.:

Skruvhålen i den nedre flänsen kan vidgas till skåror enligt nedan för att underlätta iskruvningen, förutsatt att en tillräcklig gripförmåga kan behållas för att undvika lossning under hela kollisionsprovningen.

Botten

Provvagnens sida

Barriärsida

FLÄKTRAM

Fläktanordningen är en konstruktion, tillverkad av en platta som är 5 mm tjock och 20 mm bred. Endast de vertikala plattorna är perforerade med nio hål om 8 mm för att låta luften cirkulera horisontellt.

Figur 9

50 mm mellan två plattor

Tjocklek: 20 mm

Sedd framifrån

Plattor (50 × 50 × 4 mm) för att fästa anordningen på vagnen med M8-bultar.

De vertikala stöden sedda från sidan

Sektion

Sedd från sidan

---

(1)  De energimängder som anges är de som upptas i systemet när den utsträckning i vilken provkroppen krossas är som störst.

(2)  Alla mått är i mm. Toleranserna för blockens mått kompenserar för svårigheter vid mätningen av en beskuren aluminiumbikaka. Toleransen för provkroppens genomgående mått är lägre än toleransen för de enskilda blocken, då bikakeblocken kan justeras med överlappning om så är nödvändigt för att behålla ett närmare definerat mått på islagsytan.

BILAGA 6

TEKNISK BESKRIVNING AV SIDOKOLLISIONSPROVDOCKAN

1.   ALLMÄNT

1.1

Den sidokollisionsprovdocka som föreskrivs i dessa föreskrifter, inklusive instrumentering och kalibrering, beskrivs i tekniska ritningar och i en användarhandledning (1).

1.2

Sidokollisionsprovdockans mått och vikt motsvarar en vuxen man i den 50:e precentilen utan underarmar.

1.3

Sidokollisionsprovdockan består av ett metall- och plastskelett, täckt av mjukdelsefterliknande gummi, plast och skum.

2.   UPPBYGGNAD

2.1

För en översikt över sidokollisionsprovdockan se figur 1 för uppbyggnaden och förteckningen över beståndsdelar i tabell 1 i denna bilaga.

2.2   Huvud

2.2.1

Huvudet visas som del 1 i figur 1 i denna bilaga.

2.2.2

Huvudet består av ett aluminiumskal, täckt av ett böjligt vinylmembran. I skalet finns ett hålrum som rymmer treaxliga accelerometrar och ballast.

2.2.3

Vid kopplingen mellan huvud och nacke är en ballastcell inbyggd. Denna del kan ersättas med en belastningscell för övre nacke.

2.3   Nacke

2.3.1

Nacken visas som del 2 i figur 1 i denna bilaga.

2.3.2

Nacken består av en huvud/nackkoppling, en nack/bröstkorgskoppling och en mittsektion som förenar de båda kopplingarna med varandra.

2.3.3

Huvud/nackkopplingen (del 2a) och nack/bröstkorgskopplingen (del 2c) består båda av två aluminiumskivor som är förenade med hjälp av en halvsfärisk skruv och åtta gummibuffertar.

2.3.4

Den cylinderformade mittsektionen (del 2b) är tillverkad av gummi. På bägge sidor är en aluminiumskiva tillhörande kopplingarna infälld i gummidelen.

2.3.5

Nacken är monterad på det nackfäste som visas som del 2d i figur 1 i denna bilaga. Detta fäste kan om så önskas ersättas med en belastningscell för lägre nacke.

2.3.6

Vinkeln mellan nackfästets båda sidor är 25 grader. Då axelblocket lutar 5 grader bakåt blir vinkeln mellan nacken och bålen 20 grader.

2.4   Axel

2.4.1

Axeln visas som del 3 i figur 1 i denna bilaga.

2.4.2

Axeln består av en axellåda, två nyckelben och en axelkåpa i skum.

2.4.3

Axellådan (del 3a) består av ett distansstycke av aluminium, en aluminiumplatta över och en aluminiumplatta under distansstycket. Bägge plattorna är belagda med polytetrafluoreten (PTFE).

2.4.4

Nyckelbenen (del 3b), i gjuten polyuretan (PU), är konstruerade för att röra sig över distansstycket. Nyckelbenen hålls i neutralt läge med två elastiska remmar (del 3c) som är fastspända i axellådans baksida. Den yttre kanten på båda nyckelbenen innehåller en anordning som möjliggör standardlägen för armarna.

2.4.5

Axelkåpan (del 3d) är tillverkad av polyuretanskum med låg densitet och är anbringad på axellådan.

2.5   Bröstkorg

2.5.1

Bröstkorgen visas som del 4 i figur l i denna bilaga.

2.5.2

Bröstkorgen består av en styv bröstryggsinsats och tre identiska revbensenheter.

2.5.3

Bröstryggslådan (del 4a) är tillverkad av stål. På baksidan är ett distansstycke av stål och en krökt ryggplåt av polyuretan (PU) monterad (del 4b).

2.5.4

Bröstryggslådans översida lutar 5 grader bakåt.

2.5.5

På bröstrygglådans lägre sida är en T12-belastningscell eller ballastcell (del 4j) monterad.

2.5.6

En revbensenhet (del 4c) består av en revbensbåge av stål, täckt av mjukdelsefterliknande öppencelligt polyuretanskum (del 4d), ett linjärt ledsystem (del 4e) som förenar revbenet och bröstryggslådan, en hydraulisk dämpare (del 4f) och en styv dämpningsfjäder (del 4g).

2.5.7

Det linjära ledsystemet (del 4e) låter den känsliga sidan av revbensbågen (del 4d) böjas av från bröstrygglådan (del 4a) och den icke-känsliga sidan. Ledsystemet är försett med linjära nållager.

2.5.8

I ledsystemet finns en inställningsfjäder (del 4h).

2.5.9

En förskjutningsgivare (del 4i) kan monteras på den del av ledsystemet som sitter på bröstrygglådan (del 4e) och anslutas till den yttre änden av ledsystemet på revbenets känsliga sida.

2.6   Armar

2.6.1

Armarna visas som del 5 i figur 1 i denna bilaga.

2.6.2

Armarna har ett plastskelett, täckt av en mjukdel av polyuretan (PU) och en hud av polyvinylklorid (PVC). Mjukdelen består av en överdel i högdensitetspolyuretan och en nederdel i polyuretanskum.

2.6.3

Axel/armleden medger fasta armlägen med 0, 40 och 90 grader i förhållande till bröstkorgslinjen.

2.6.4

Axel/armleden medger endast böjnings/sträckningsrotation.

2.7   Ländrygg

2.7.1

Ländryggen visas som del 6 i figur 1 i denna bilaga.

2.7.2

Ländryggen består av en solid gummicylinder med två kopplingsplattor av stål i varje ända och en stålkabel inne i cylindern.

2.8   Buk

2.8.1

Buken visas som del 7 i figur 1 i denna bilaga.

2.8.2

Buken består av en stel central del och en skumbeläggning.

2.8.3

Bukens mittdel är ett gjutstycke i metall (del 7a). En täckplatta är monterad ovanpå gjutstycket.

2.8.4

Beläggningen (del 7b) är tillverkad av polyuretanskum. En böjd gummiplatta fylld med blykulor ingår i skumbeläggningen på båda sidor.

2.8.5

Mellan skumbeläggningen och det styva gjutgodset på bukens båda sidor kan antingen tre kraftgivare (del 7c) eller tre icke-mätande ballastenheter monteras.

2.9   Bäcken

2.9.1

Bäckenet visas som del 8 i figur 1 i denna bilaga.

2.9.2

Bäckenet består av ett korsbensblock, två höftbensutskott, två höftledssystem och en skumbeläggning som simulerar mjukdel.

2.9.3

Korsbenet (del 8a) består av ett viktinställt metallblock och en metallplatta monterad ovanpå blocket. I blockets baksida finns ett urtag för att underlätta anbringande av instrument.

2.9.4

Höftbensutskotten (del 8b) är tillverkade av polyuretan.

2.9.5

Höftledssystemen (del 8c) är sammansatta av ståldelar. De består av ett övre lårbensblock och en kulled kopplad till en axel genom dockans H-punkt. Det övre lårbensblockets förmåga till sträckning och ihopdragning begränsas av gummibuffertar vid spelrummets ändar.

2.9.6

Mjukdelssystemet (del 8d) är tillverkat av en hud av polyvinylklorid fylld med polyuretanskum. Vid H-punktens placering är huden ersatt av ett block av öppencelligt polyuretanskum (del 8e) uppstagat med en stålplatta som är fästad vid höftbensutskottet medelst ett axelstöd som går genom kulleden.

2.9.7

Höftbensutskotten är fästade vid korsbensblockets baksida och förenade vid blygdbenssymfysen genom en kraftgivare (del 8f) eller en ballastgivare.

2.10   Ben

2.10.1

Benen visas som del 9 i figur 1 i denna bilaga.

2.10.2

Benen består av ett metallskelett, täckt av ett mjukdelsefterliknande polyuretanskum och en hud av polyvinylklorid.

2.10.3

Ett gjutstycke av högdensitetspolyuretan med hud av polyvinylklorid representerar lårens mjukdelar.

2.10.4

Knä- och ankellederna medger endast böjnings/sträckningsrörelse.

2.11   Överdrag

2.11.1

Överdraget visas inte i figur 1 i denna bilaga.

2.11.2

Överdraget är tillverkat av gummi och täcker axlar, bröstkorg, armarnas övre delar, buk och ländrygg samt övre delen av bäckenet.

Figur 1

Sidokollisionsdockans uppbyggnad

Från sidan

Framifrån

Framifrån

Från sidan

Top View

Framifrån

Framifrån

Uppifrån

Tabell 1

Sidokollisionsdockans delar (Se figur 1)

Del	nr	Beskrivning	Antal per docka
1		Huvud	1
2		Nacke	1
	2a	Huvud-nackkoppling	1
	2b	Central del	1
	2c	Nacke-bröstkorgskoppling	1
	2d	Nackfäste	1
3		Axel	1
	3a	Axellåda	1
	3b	Nyckelben	2
	3c	Elastiskt band	2
	3d	Axelkåpa av skum	1
4		Bröstkorg	1
	4a	Bröstrygg	1
	4b	Ryggplåt (krökt)	1
	4c	Revbensenhet	3
	4d	Mjukdelstäckt revbensbåge	3
	4e	Pistong med cylinder	3
	4f	Dämpare	3
	4g	Styv dämparfjäder	3
	4h	Inställningsfjäder	3
	4i	Böjningsgivare	3
	4j	T12-belastningscell eller ballastcell	1
5		Arm	2
6		Ländrygg	1
7		Buk	1
	7a	Centralt gjutstycke	1
	7b	Skumbeläggning	1
	7c	Kraftgivare eller ballastcell	3
8		Bäcken	1
	8a	Korsbensblock	1
	8b	Höftbensutskott	2
	8c	Höftledssystem	2
	8d	Mjukdelsöverdrag	1
	8e	H-punktsskumblock	1
	8f	Kraftgivare eller ballastcell	1
9		Ben	2
10		Överdrag	1

3.   PROVDOCKANS MONTERING

3.1   Huvud-nacke

3.1.1

Det vridmoment som krävs för de halvsfäriska skruvarna för montering av nacken är 10 Nm.

3.1.2

Huvudet och den övre nackbelastningsgivaren monteras på nackens huvud/nackkopplingsplatta med fyra skruvar.

3.1.3

Nackens nack/bröstkorgskopplingsplatta monteras på nackfästet med fyra skruvar.

3.2   Nacke-axel-bröstkorg

3.2.1

Nackfästet monteras på axelblocket med fyra skruvar.

3.2.2

Axelblocket monteras på bröstrygglådans översida med tre skruvar.

3.3   Axel-arm

3.3.1

Armarna monteras på axelns nyckelben med en skruv och ett axellager. Skruven skall dras åt så att armen hålls fast med en kraft på 1–2 g kring leden.

3.4   Bröstkorg-ländrygg-buk

3.4.1

Monteringsriktningen för bröstkorgens revbensenheter skall anpassas till den kollisionssida som krävs.

3.4.2

En ländryggsadapter monteras på T12-belastningscellen eller ballastcellen på ländryggens nedre del med två skruvar.

3.4.3

Ländryggsadaptern monteras på ländryggens topplatta med fyra skruvar.

3.4.4

Den övre flänsen på bukens mittgjutstycke spänns fast mellan ländryggsadaptern och ländryggens topplatta.

3.4.5

Bukkraftgivarnas placering anpassas till den islagssida som krävs.

3.5   Ländrygg-bäcken-ben

3.5.1

Ländryggen monteras på korsbensblockets täckplatta med tre skruvar. Om den lägre ländryggsbelastningsgivaren används, skall fyra skruvar användas.

3.5.2

Ländryggens bottenplatta monteras på bäckenets korsbensblock med tre skruvar.

3.5.3

Benen fästs vid det höftledsystemets övre lårbensfäste med en skruv.

3.5.4

Knä- och ankellänkarna i benen kan ställas in så att en fasthållningskraft på 1–2 g erhålls.

4.   HUVUDSAKLIGA EGENSKAPER

4.1   Vikter

4.1.1

Vikterna för provdockans viktigaste beståndsdelar framläggs i tabell 2 i denna bilaga. Tabell 2 Vikter för dockans beståndsdelar Del (kroppsdel) Vikt (kg) Tolerans ± (kg) Huvudsakliga beståndsdelar Huvud 4,0 0,2 Fullständigt huvud inkl. treaxlig accelerometer och belastningscell för övre nacke eller ballastcell Nacke 1,0 0,05 Nacke, exkl. nackfäste Bröstkorg 22,4 1,0 Nackfäste, axelkåpa, axel, armfästbultar, rygglåda, bröstkorgsryggplåt, revbensenheter, böjningsgivare för revben, belastningscell eller ballastcell för bröstkorg, T12–belastningscell eller ballastcell, bukens mittgjutstycke, bukkraftgivare, 2/3 av överdrag Arm (varje) 1,3 0,1 Överarm, inkl. armlägesplatta (varje) Buk och ländrygg 5,0 0,25 Bukmjukdelsöverdrag och ländrygg Bäcken 12,0 0,6 Korsbensblock, monteringsplatta för ländrygg, höftkulleder, övre lårbensfästen, höftbensutskott, blygdbenskraftgivare, mjukdelsöverdrag för bäcken, 1/3 av överdrag Ben (varje) 12,7 0,6 Fot, underben och lår samt mjukdelsöverdrag upp till övre lårbenet (varje) Dockan totalt 72,0 1,2

4.2   Viktigaste mått

4.2.1

De viktigaste måtten för sidokollisionsprovdockan (inkl. överdraget), grundade på figur 2 i denna bilaga, ges i tabell 3 i denna bilaga. Måtten mäts utan överdraget. Figur 2 Dockans viktigaste mått (se tabell 3) Anm: Mått skall mätas utan överdraget H-punkt Tabell 3 Dockans viktigaste mått Nr Parameter Mått (mm) 1 Sitthöjd 909 ± 9 2 Säte till axelled 565 ± 7 3 Säte till bröstrygglådans nedre yta 351 ± 5 4 Säte till höftled (bultens mittlinje) 100 ± 3 5 Fotsula till säte, sittande 442 ± 9 6 Huvudets bredd 155 ± 3 7 Axel/armbredd 470 ± 9 8 Bröstkorgens bredd 327 ± 5 9 Bukens bredd 280 ± 7 10 Bäckenets bredd 366 ± 7 11 Huvudets djup 201 ± 5 12 Bröstkorgens djup 267 ± 5 13 Bukens djup 199 ± 5 14 Bäckenets djup 240 ± 5 15 Stussens baksida till hötled (bultens mittlinje) 155 ± 5 16 Stussens baksida till knänas framsida 606 ± 9

5.   CERTIFIERING AV PROVDOCKA

5.1   Islagssida

5.1.1

Beroende på vilken sida av fordonet som skall träffas av islaget, skall provdockans delar certifieras på den vänstra sidan eller på den högra.

5.1.2

Provdockans konfiguration med avseende på revbensenheternas monteringsriktning och bukkraftgivarnas placering skall anpassas efter den sida som islaget träffar.

5.2   Instrument

5.2.1

Alla instrument skall kalibreras i enlighet med den dokumentation som anges i punkt 1.1.

5.2.2

Alla instrumentkanaler skall uppfylla standarderna ISO 6487:2000 eller SAE J211 (mars 1995) för datakanalregistering.

5.2.3

För att följa dessa föreskrifter krävs minst tio kanaler: Huvudaccelerationer (3), Förskjutning av revben (3), Bukbelastningar (3) samt Belastning på blygdsymfysen (1).

5.2.4

Dessutom finns ett antal valfria instrumentkanaler (38) tillgängliga: Belastning på övre nacke (6), Belastning på lägre nacke (6), Belastning på nyckelben (3), Belastning på bröstryggplåt (4), T1-accelerationer (3), T12-accelerationer (3), Revbensaccelerationer (6, två på varje revben), T12-ryggradsbelastning (4), Belastning på lägre ländrygg (3), Bäckenaccelerationer (3) samt Lårbensbelastningar (6). Ytterligare fyra lägesangivelsekanaler finns tillgängliga valfritt: Bröstkorgsrotationer (2) samt Bäckenrotationer (2)

5.3   Okulärbesiktning

5.3.1

Alla delar av provdockan skall okulärbesiktigas för att upptäcka skador och de skall om så krävs ersättas före certifieringsprovningen.

5.4   Allmän provningsuppställning

5.4.1

I figur 3 i denna bilaga visas provningsuppställning för alla certifieringsprovningar på sidoislagsprovdockan.

5.4.2

Uppställning och förfarande för certifieringsprovning skall överensstämma med kraven i den dokumentation som anges i punkt 1.1.

5.4.3

Provningarna på huvud, nacke, bröstkorg och ländrygg utförs på delsystem av provdockan.

5.4.4

Provningarna på axel, buk och bäcken utförs på den kompletta provdockan (utan överdrag, skor och underkläder). Vid dessa provningar är provdockan placerad på en plan yta med två folier av polytetrafluoreten (PTFE) med en tjocklek av högst 2 mm, som placerats mellan provdockan och ytan.

5.4.5

Alla delar som skall certifieras skall före en provning förvaras i provningsrummet under minst fyra timmar vid en temperatur av mellan 18 oC och 22 oC och en relativ fuktighet på mellan 10 och 70 % före provningen.

5.4.6

Tiden mellan två certifieringsprovningar av samma del bör vara minst 30 minuter.

5.5   Huvud

5.5.1

Huvuddelsystemet, inkl. ballastcellen för övre nacke, certifieras genom fallprovning från 200 ± 1 mm på en flat, stel islagsyta.

5.5.2

Vinkeln mellan islagsytan och huvudets mittsagittal är 35o ± 1o för att medge ett islag på huvudets ovansida (detta kan göras med hjälp av en sele eller ett huvudfallsstöd med en vikt på 0,075±0,005 kg).

5.5.3

Huvudets högsta accelerationsresultat, filtrerad med kanalfrekvensklass 1000 enligt ISO 6487:2000 skall vara mellan 100 g och 150 g.

5.5.4

Huvudets prestanda kan för att uppfylla kravet justeras genom att friktionsegenskaperna för mjukdels/kraniekopplingen ändras (t.ex. genom smörjning med talkpuder eller polytetrafluoretensprej).

5.6   Nacke

5.6.1

Nackens huvud/nackkoppling är monterad på en särskild certifieringshuvudform med en vikt av 3,9±0,05 kg (se figur 6), med hjälp av en 12 mm tjock kopplingsplåt med en vikt på 0,205±0,05 kg.

5.6.2

Huvudformen och nacken monteras upp och ned på botten av en nackpendel (2) så att systemet kan svänga i sidled.

5.6.3

Nackpendeln är utrustad med en enaxlig accelerometer i enlighet med specifikationerna för nackpendeln (se figur 5).

5.6.4

Nackpendeln tillåts falla fritt från en höjd som valts för att erhålla en islagshastighet av 3,4±0,1 m/s uppmätt vid pendelaccelerometerns placering.

5.6.5

Nackpendeln bromsas från islagshastigheten till noll med en lämplig anordning (3), i enlighet med specifikationerna för nackpendeln (se figur 5), som resulterar i en hastighetsändring över tid som befinner sig inom det område som anges i figur 7 och tabell 4 i denna bilaga. Alla kanaler skall registreras i enlighet med specifikationen i ISO 6487:2000 eller SAE J211 (mars 1995) och filtreras digitalt med kanalfrekvensklass 180 enligt ISO 6487:2000. Tabell 4 Pendelns hastighetsförändring över tid för nackcertifieringsprovning Övre gräns   Lägre gräns   Tid (s) Hastighet (m/s) Tid (s) Hastighet (m/s) 0,001 0,0 0 -0,05 0,003 -0,25 0,0025 -0,375 0,014 -3,2 0,0135 -3,7     0,017 -3,7

5.6.6

Huvudformens största böjningsvinkel i förhållande till pendeln (vinkeln dθA + dθC i figur 6) bör vara mellan 49,0 och 59,0 grader och bör inträffa mellan 54,0 och 66,0 ms.

5.6.7

Största förskjutning för huvudformens tyngdpunkt uppmätt i vinklarna dθA och dθB (se figur 6) bör vara: Pendelns främre basvinkel dθA mellan 32,0 och 37,0 grader som inträffar mellan 53,0 och 63,0 ms, pendelns bakre basvnikel dθB mellan 0,81*(vinkeln dθA) +1,75 och 0,81*(vinkeln dθA) +4,25 grader, som inträffar mellan 54,0 och 64,0 ms.

5.6.8

Nackens egenskaper kan justeras genom att de cirkelformade sektionsbuffertarna ersätts av buffertar av en annan Shore-hårdhet.

5.7   Axel

5.7.1

Den elastiska remmens längd skall justeras så att det krävs att en belastning av mellan 27,5 N och 32,5 N tillförs i riktning framåt 4 ± 1 mm från nyckelbenets yttre kant i samma plan som nyckelbensrörelsen för att röra nyckelbenet framåt.

5.7.2

Provdockan placeras på en plan, horisontell, stel yta utan ryggstöd. Bröstkorgen placeras vertikalt och armarna skall fästas i en vinkel av 40o ± 2o framåt mot vertikalen. Benen placeras horisontellt.

5.7.3

Provkroppen är en pendel på 23,4±0,2 kg och med en diameter av 152,4±0,25 mm med en kantradie på 12,7 mm (4). Provkroppen upphängs från ett styvt stativ med fyra linor med provkroppens mittlinje minst 3,5 m under det styva stativet (se figur 4).

5.7.4

Provkroppen är utrustad med en accelerometer som är känslig i riktning mot islaget och är placerad på provkroppens axel.

5.7.5

Provkroppen skall fritt svänga mot provdockans axel med en hastighet vid islaget av 4,3±0,1 m/s.

5.7.6

Islagsriktningen är vinkelrät mot provdockans fram/bakaxel och provkroppens axel sammanfaller med överarmsupphängningens axel.

5.7.7

Provdockans högsta acceleration, filtrerad med kanalfrekvensklass 180 enligt ISO 6487:2000, skall vara mellan 7,5 och 10,5 g.

5.8   Armar

5.8.1

Inget förfarande för dynamisk certifiering föreskrivs för armarna.

5.9   Bröstkorg

5.9.1

Varje revbensenhet certifieras separat.

5.9.2

Revbensenheten placeras vertikalt i en fallprovsbänk och revbenscylindern fästs stadigt vid bänken.

5.9.3

Provkroppen har en fri fallvikt av 7,78±0,01 kg med en plan framsida och en diameter av 150 ± 2 mm.

5.9.4

Provkroppens mittlinje skall ligga i linje med mittlinjen för revbenets ledsystem.

5.9.5

Islagsenergin definieras genom fallhöjderna 815, 204 och 459 mm.Dessa fallhöjder resultaterar i hastigheter på omkring 4, 2 respektive 3 m/s. Fallhöjderna bör tillämpas med en noggrannhet på 1 %.

5.9.6

Revbensförskjutningen skall mätas, t.ex. med revbenets egen förskjutningsgivare.

5.9.7

Kraven för revbenscertifiering visas i tabell 5 i denna bilaga.

5.9.8

Revbensenhetens prestanda kan justeras genom att inställningsfjädern i cylindern ersätts med en fjäder av annan styvhet.

Tabell 5

Krav på certifiering av fullständig revbensenhet

Provförlopp	Fallhöjd (noggrannhet 1 %)	Minsta förskjutning	Största förskjutning
	(mm)	(mm)	(mm)
1	815	46,0	51,0
2	204	23,5	27,5
3	459	36,0	40,0

5.10   Ländrygg

5.10.1

Ländryggen monteras på den särskilda certifieringshuvudformen med en vikt på 3,9 ±0,05 kg (se figur 6), med hjälp av en 12 mm tjock kopplingsplatta med en vikt på 0,205 ±0,05 kg.

5.10.2

Huvudformen och ländryggen monteras upp och ned på botten av en nackpendel (5), något som ger systemet rörlighet i sidled.

5.10.3

Nackpendeln är utrustad med en enaxlig accelerometer i enlighet med dess specifikation (se figur 5).

5.10.4

Nackpendeln skall tillåtas falla fritt från en höjd som valts för att uppnå en islagshastighet av 6,05±0,1 m/s, uppmätt vid pendelaccelerometerns placering.

5.10.5

Nackpendeln inbromsas från islagshastigheten till noll genom en lämplig anordning (6), enligt nackpendelns specifikation (se figur 5), vilket ger en hastighetsändring över tid som befinner sig inom det område som anges i figur 8 och tabell 6 i denna bilaga. Alla kanaler skall registreras enligt datakanalkraven i ISO 6487:2000 eller SAE J211 (mars 1995) och filtreras digitalt med kanalfrekvensklass 180 enligt ISO 6487:2000. Tabell 6 Pendelns hastighetsförändring över tid för ländryggscertifieringsprovning Övre gräns   Lägre gräns   Tid [s] Hastighet [m/s] Tid [s] Hastighet [m/s] 0,001 0,0 0 -0,05 0,0037 -0,2397 0,0027 -0,425 0,027 -5,8 0,0245 -6,5     0,03 -6,5

5.10.6

Huvudformens största böjningsvinkel i förhållande till pendeln (vinkeln dθA + dθC i figur 6) bör befinna sig mellan 45,0 och 55,0 grader och bör inträffa mellan 39,0 och 53,0 ms.

5.10.7

Huvudformens största tyngdpunktsförskjutning, uppmätt vid vinklarna dθA och dθB (se figur 6), bör vara: Pendelns främre basvinkel dθA mellan 31,0 och 35,0 grader som inträffar mellan 44,0 och 52,0 ms, pendelns bakre basvinkel dθB mellan 0,8*(vinkeln dθA) +2,00 och 0,8*(vinkeln dθA) +4,50 grader som inträffar mellan 44,0 och 52,0 ms.

5.10.8

Ländryggens egenskaper kan justeras genom att ryggradens längd ändras.

5.11   Buk

5.11.1

Provdockan placeras på en plan, horisontell, stel yta utan ryggstöd. Bröstkorgen placeras vertikalt medan armar och ben placeras horisontellt.

5.11.2

Provkroppen är en pendel med en vikt på 23,4±0,2 kg och en diameter av 152,4 ±0,25 mm med en kantradie på 12,7 mm (7). Provkroppen upphängs från ett stelt stativ med åtta trådar så att provkroppens mittlinje befinner sig minst 3,5 m under det stela stativet (se figur 4).

5.11.3

Provkroppen är utrustad med en accelerometer som är känslig i riktning mot islaget och är placerad på provkroppens axel.

5.11.4

Pendeln är utrustad med ett horisontellt ”armstöd” på provkroppens sida på 1,0±0,01 kg. Provkroppens totala vikt med armstödssidan är 24,4 ±0,21 kg. Det styva armstödet är 70 ± 1 mm högt, 150 ± 1 mm brett och skall tillåtas intränga minst 60 mm i buken. Pendelns mittlinje sammanfaller med mitten av armstödet.

5.11.5

Provkroppen skall fritt svänga mot provdockans buk med en hastighet vid islaget av 4,0±0,1 m/s.

5.11.6

Islagsriktningen är vinkelrät mot provdockans fram/bakaxel och provkroppens axel ligger i linje med centrum för bukbelastningsgivaren i mitten.

5.11.7

Provkroppens största kraft, som erhållits från provkroppsaccelerationen filtrerad med kanalfrekvensklass 180 enligt ISO 6487:2000 och multiplicerad med provkroppens/armstödets massa, bör ligga mellan 4,0 och 4,8 kN och inträffa mellan 10,6 och 13,0 ms.

5.11.8

Den belastningstid som uppmätts med de tre bukbelastningsgivarna skall summeras och filtreras med kanalfrekvensklass 600 enligt ISO 6487:2000. Denna summas högsta belastning skall vara mellan 2,2 och 2,7 kN och inträffa mellan 10,0 och 12,3 ms.

5.12   Bäcken

5.12.1

Provdockan placeras på en plan, horisontell, styv yta utan ryggstöd. Bröstkorgen placeras vertikalt medan armar och ben placeras horisontellt.

5.12.2

Provkroppen är en pendel med en vikt på 23,4±0,2 kg och en diameter på 152,4 ±0,25 mm med en kantradie på 12,7 mm (8). Provkroppen upphängs från ett stelt stativ med åtta trådar så att provkroppens mittlinje befinner sig minst 3,5 m under det stela stativet (se figur 4).

5.12.3

Provkroppen är utrustad med en accelerometer som är känslig i riktning mot islaget och är placerad på provkroppens axel.

5.12.4

Provkroppen skall fritt svänga mot provdockans buk med en hastighet vid islaget av 4,3±0,1 m/s.

5.12.5

Islagsriktningen är vinkelrät mot provdockans fram/bakaxel och provkroppens axel ligger i linje med centrum för H-punktsryggplåten.

5.12.6

Provkroppens största kraft, som erhållits från provkroppsaccelerationen filtrerad med kanalfrekvensklass 180 enligt ISO 6487:2000 och multiplicerad med provkroppens massa, bör ligga mellan 4,4 och 5,4 kN och inträffa mellan 10,3 och 15,5 ms.

5.12.7

Kraften på blygdbenssymfysen, filtrerad med kanalfrekvensklass 600 enligt ISO 6487:2000, bör befinna sig mellan 1,04 och 1,64 kN och inträffa mellan 9,9 och 15,9 ms.

5.13   Ben

5.13.1

Inget förfarande för dynamisk certifiering föreskrivs för benen.

Figur 3

Provuppställning för provdockecertifiering

Figur 4

Pendelprovkropp på 23,4 kg, upphängning

T.v.: upphängning med fyra trådar (utan tvärgående trådar)

T.h.: upphängning med åtta trådar

Figur 5

Specifikation av nackpendeln enligt American Code of Federal Regulations (49 CFR Chapter V Part 572.33)

Pendelns, monteringsplattans och monteringsdonens tröghet utan prov.

Vikt 29,57 kg (65,31 lb)

Tröghetsmoment 33,2 kg-m2 (294 in.-lb-sec2) m.a.p. pivåaxeln

Strukturstålrör 4,8 mm (0,1 875 tum)

Pendelns tyngdpunkt utan prov

Accelerometer

Monteringsplatta

Pendelns islagsplatta (vassa kanter) 76,2 × 152,4 × 9,5 mm (3 × 6 × 3/8 tum)

Före provning, preparera bikakan med pendeln så att 90–100 % av bikakeytan har kontakt med pendelns islagsplatta.

Aluminiumbikaka HEXCEL 28,8 kg/m3 (1,8 lb/ft3) REF

Accelerometer

Pendelns mittlinje

Pivå 50,8 mm DIAMETER

RADIE

Figur 6

Uppställning för nack- och ländryggscertifiering (vinklarna dθA, dθB och dθC uppmätta med huvudformen)

Huvudform

47 mm inkl. monteringsplatta

Nack- eller ländryggslängd

Pendelns basplatta

Figur 7

Pendelns område för hastighetsförändring över tid vid nackcertifiering

Pendelns område för hastighetsförändring vid ländryggscertifiering

Tid [ms]

Hastighet [m/s]

Figur 8

Pendelns område för hastighetsförändring över tid vid ländryggscertifiering

Pendelns område för hastighetsändring vid nackcertifiering

Tid [ms]

Hastighet [m/s]

---

(1)  Dockan motsvarar specifikationerna för ES-2-dockan. Numret i innehållsförteckningen i den tekniska ritningen är: No. E-AA-DRAWING-LIST-7-25-032 av den 25 juli 2003. En fullständig uppsättning tekniska ritningar och användarhandledning för ES-2 har deponerats hos Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE), Palais des Nations, Genève, Schweiz, och kan konsulteras på begäran vid sekretariatet.

(2)  Nackpendeln motsvarar American Code of Federal Regulation 49 CFR Chapter V Part 572.33 (10-1-00 Edition) (se figur 5).

(3)  Tretums bikakestruktur rekommenderas (se figur 5).

(4)  Pendeln motsvarar American Code of Federal Regulation 49 CFR Chapter V Part 572.36(a) (10-1-00 Edition) (se figur 4).

(5)  Nackpendeln motsvarar American Code of Federal Regulation 49 CFR Chapter V Part 572.33 (10-1-00 Edition) (se figur 5).

(6)  Sextums bikakestruktur rekommenderas (se figur 5).

(7)  Pendeln motsvarar American Code of Federal Regulation 49 CFR Chapter V Part 572.36(a) (10-1-00 Edition) (se figur 4).

(8)  Pendeln motsvarar American Code of Federal Regulation 49 CFR Chapter V Part 572.36(a) (10-1-00 Edition) (se figur 4).

BILAGA 7

INSTALLERING AV SIDOKOLLISIONSPROVDOCKA

1.   ALLMÄNT

1.1

Den sidokollisionsprovdocka som beskrivs i bilaga 6 till dessa föreskrifter skall användas enligt följande installeringsförfarande.

2.   INSTALLERING

2.1

Justera knä- och ankellederna så att de nätt och jämnt stöder underbenet och foten när benet sträcks horisontellt (justering med 1–2 g).

2.2

Kontrollera att provdockan är anpassad till den aktuella islagsriktningen.

2.3

Dockan skall kläs i åtsittande bomullstrikåbyxor ned till halva vaden och kan kläs i en åtsittande kortärmad bomullstrikåtröja.

2.4

Varje fot skall förses med en sko.

2.5

Placera provdockan i framsätets yttre sittplats vid islagssidan som beskrivs i anvisningarna för förfarandet vid sidokollisionsprovning.

2.6

Provdockans symmetriplan skall sammanfalla med det angivna sätets vertikala mittplan.

2.7

Provdockans bäcken skall placeras så att en sidolinje som går genom provdockans H-punkter är vinkelrät mot sätets längsgående mittplan. Linjen genom provdockans H-punkter skall vara horisontell med en största avböjning av ±2 grader (1). Det korrekta läget för dockans bäcken kan kontrolleras i förhållande till H-punkten på H-punktsdockan med hjälp av M3-hålen i H-punktsryggplåten på ömse sidor om ES-2:s bäcken. M3-hålen markeras med Hm. Läget för Hm bör befinna sig inom en cirkel med radien 10 mm omkring H-punktsdockans H-punkt.

2.8

Den övre bröstkorgen skall böjas framåt och därefter stadigt föras bakåt mot ryggstödet (se fotnot 1). Provdockans axlar skall placeras helt och hållet bakåt.

2.9

Oavsett provdockans sittläge skall vinkeln mellan överarmen och bålarmens referenslinje på varje sida vara 40o ± 5o. Bål-armens referenslinje definieras som skärningspunkten mellan det plan som tangerar revbenens framsida och det längsgående vertikala planet på den provdocka som är utrustad med armen.

2.10

Placera, när det gäller förarsittplatsen, utan att förorsaka rörelse i bäcken eller bröstkorg provdockans högra fot på den oaktiverade gaspedalen med hälen vilande så långt fram som möjligt på fotuyrymmet. Placera den vänstra foten vinkelrätt mot underbenet med hälen vilande på fotutrymmet på samma sidolinje som den högra hälen. Placera provdockans knän så att deras ytterytor är 150 ± 10 mm från provdockans mittplan. Placera om möjligt provdockans lår inom dessa gränser och i kontakt med sätesdynan.

2.11

Placera, när det gäller andra sittplatser, utan att förorsaka rörelse i bäcken eller bröstkorg provdockans hälar så långt fram som möjligt på fotutrymmet utan att sammanpressa sätesdynan mer än den sammanpressning som beror på benets vikt. Placera provdockans knän så att deras ytterytor är 150 ± 10 mm från provdockans mittplan.

---

(1)  Provdockan kan förses med lutningsgivare i bröstkorg och bäcken. Dessa instrument kan underlätta inställningen i önskat läge.

BILAGA 8

PARTIELL PROVNING

1.   SYFTE

Syftet med dessa provningar är att kontrollera om det ändrade fordonet uppvisar minst samma (eller bättre) energiupptagningsegenskaper än den fordonstyp som typgodkänts enligt dessa föreskrifter.

2.   FÖRFARANDEN OCH INSTALLERINGAR

2.1   Referensprovningar

2.1.1

Med användande av de ursprungliga stoppningsmaterial som provats under typgodkännandet av fordonet och som monterats i en ny sidokonstruktion på det fordon som skall typgodkännas skall två dynamiska provningar med två olika provkroppar utföras (figur 1).

2.1.1.1

Provkroppen för huvudformen, som definieras i punkt 3.1.1, skall under typgodkännandet av fordonet med en hastighet av 24,1 km/tim träffa det område som islagits för EUROSID:s huvud. Provningsresultatet skall registreras och huvudprestandakriterier beräknas. Denna provning skall emellertid inte utföras om det under de provningar som beskrivs i bilaga 4 till dessa föreskrifter:   inte förekommit någon huvudkontakt, eller   om huvudet endast varit i kontakt med glasisättningen, förutsatt att glasisättningen inte är av laminerat glas.

2.1.1.2

Provkroppen, som definieras i punkt 3.2.1, skall under typgodkännandet av fordonet träffa med en hastighet av 24,1 km/tim i det sidoområde som islås av EUROSID:s axel, arm och bröstkorg. Provningsresultatet skall registreras och huvudprestandakriterier beräknas.

2.2   Typgodkännandeprovning

2.2.1

Med användande av de nya stoppningsmaterial, säten osv. som framlagts inför utvidgningen av typgodkännandet och monterats i en ny sidokonstruktion på fordonet, skall de provningar som anges i punkterna 2.1.1.1 och 2.1.1.2 upprepas, de nya resultaten registreras och deras huvudprestandakriterier beräknas.

2.2.1.1

Om de huvudprestationskriterier som beräknats ur resultaten av båda typgodkännandeprovningarna är lägre än de huvudprestandakriterier som erhållits under referensprovningarna (utförda med användande av ursprungligen typgodkända stoppningsmaterial eller säten) skall utvidgningen beviljas.

2.2.1.2

Om de nya huvudprestandakriterierna är större än de huvudprestandakriterier som erhållits under referensprovningarna, skall en ny provning i full skala (med användande av föreslagna stoppningar/säten/osv.) utföras.

3.   PROVNINGSUTRUSTNING

3.1   Provkropp för huvudformen (figur 2)

3.1.1

Denna apparat består av en fullständigt styrd, styv, lineär provkropp med en vikt av 6,8 kg. Dess islagsyta är halvsfärisk med en diameter av 165 mm.

3.1.2

Huvudformen skall vara utrustad med två accelerometrar och en hastighetsmätningsanordning som alla kan uppmäta värden i islagsriktningen.

3.2   Provkropp för provdockans kropp (figur 3)

3.2.1

Denna apparat består av en fullständigt styrd, styv, lineär provkropp med en vikt av 30 kg. Dess mått och tvärgående sektion framställs i figur 3.

3.2.2

Provdockan skall vara utrustad med två accelerometrar och en hastighetsmätningsanordning som alla kan uppmäta värden i islagsriktningen.

Figur 1

provbänk

fordonsstruktur

stoppningsmaterial

provkroppar

Figur 2

Provkropp för huvudformen

sfärisk

Figur 3

Provkropp för provdockans kropp

section A - A