KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2023/499

av den 1 mars 2023

om en uppförandekod för förvaltning av immateriella tillgångar för kunskapsutnyttjande inom det europeiska forskningsområdet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)

Effektiv förvaltning av immateriella tillgångar är avgörande för att påskynda spridningen av innovativa lösningar och utveckla ny teknik, nya produkter och nya tjänster för att ta itu med de mest akuta samhällsutmaningarna, som att säkerställa en rättvis grön och digital omställning i linje med målet för den nya europeiska innovationsagendan (1) och samtidigt bibehålla unionens öppna strategiska oberoende inom forskning och innovation i sikte.

(2)

Omkring 20 % av världens vetenskapliga och tekniska produktion sker i unionen (2). Kunskapsintensiva och innovativa företag som i hög grad förlitar sig på immateriella tillgångar för tillväxt har under de senaste tjugo åren ändrat sin inställning till kontroll av immateriella tillgångar, vilket framgår av den kraftiga ökningen på 87 % i investeringar i ”produkter som skyddas av immateriell äganderätt” i unionen (3). En mobilisering av forsknings- och innovationskapacitet genom effektiv förvaltning av immateriella tillgångar och ökat samarbete mellan industrin och den akademiska världen kommer dessutom att höja resultaten inom sektorer där investeringar i forskning och utveckling har minskat under de senaste åren, särskilt för dem som drabbats hårt av covid-19-krisen, t.ex. rymd- och försvarssektorn, bilindustrin och den kemiska sektorn.

(3)

Utöver formella immateriella rättigheter (som patent eller upphovsrätt) är det viktigt att beakta andra typer av immateriella tillgångar, såsom publikationer, data, know-how som genereras av forsknings- och innovationsaktörer för att öka möjligheterna till värdeskapande och social innovation. Immateriella tillgångar är en viktig del av kunskapsutnyttjandet för resultat från Horisont Europa (4) och andra EU-finansieringsprogram som finansieras genom instrument som t.ex. den nya sammanhållningspolitiken (5), faciliteten för återhämtning och resiliens (6) eller innovationsfonden (7).

(4)

Syftet med en strategi för förvaltning av immateriella tillgångar är att bygga upp en portfölj av värdefulla immateriella tillgångar som kan förvaltas strategiskt för att användas på flera sätt för att skapa värde, särskilt när det gäller att ansöka om forskningsfinansiering, locka till sig och upprätta forskningssamarbeten, utnyttja kommersiella möjligheter genom licensiering, försäljning eller skapande av företag. Att skapa en miljö där metoder för förvaltning av immateriella tillgångar tydligt definieras, kommuniceras och genomförs är det första steget för att underlätta utnyttjandet av dem i ekosystemet för forskning och innovation.

(5)

Gemensam forskningsverksamhet är en idealisk miljö där partner kan föra samman kunskap och idéer och gemensamt utveckla ny teknik, nya produkter och nya tjänster. Dessa samarbetsprojekt innebär dock utmaningar eftersom de involverar olika partner såsom universitet, forskningsorganisationer, lokalsamhällen, företag, inklusive små och medelstora företag, icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter, med olika kulturell och yrkesmässig bakgrund, motivation och intressen som varierar från att vara rent forskningsstyrda till att handla om kommersiellt utnyttjande (8).

(6)

Aktörer inom forskning och innovation kan ställas inför utmaningar när det gäller att förvalta sina intellektuella tillgångar effektivt eftersom det är svårt att identifiera de lämpligaste sätten att kontrollera sina tillgångar, hitta lämpliga marknader och involvera affärspartner. Dessutom kan det vara betungande att få ut resultat på marknaden på grund av olika uppfattningar om deras värde samt asymmetrisk information och asymmetriska förhandlingspositioner.

(7)

Internationellt samarbete är en viktig aspekt för forskning och innovation. Vetenskap och teknik står dock också i centrum för geopolitiska spänningar i en föränderlig global miljö (9). Annan utveckling, såsom övergången till öppen vetenskap för bättre forskning, som det erinras om i rådets slutsatser om bedömning av forskning och genomförande av öppen vetenskap (10) och övergången till öppna innovationsstrategier, utgör både möjligheter och utmaningar i det föränderliga forsknings- och innovationsekosystemet. Denna utveckling bör säkerställa spetskompetens och effekterna av unionens investeringar i forskning och innovation (FoI), samtidigt som unionens intressen skyddas. Mot denna bakgrund uttryckte nyckelaktörer i europeiska forsknings- och innovationsprojekt sitt behov av en bättre förståelse för strategisk förvaltning, kontroll (inklusive skydd), spridning, överföring/licensiering och utnyttjande av forskningsresultat (11).

(8)

I linje med den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet (12), som omfattar en åtgärd för att uppgradera EU:s riktlinjer för bättre kunskapsutnyttjande, föreslår kommissionen denna rekommendation om en uppförandekod för förvaltning av intellektuella tillgångar i syfte att genomföra rådets rekommendation (EU) 2022/2415 (13). Uppmaningen till denna rekommendation identifierades i kommissionens meddelande om ett nytt europeiskt forskningsområde för forskning och innovation (14) och i rådets slutsatser av den 26 november 2021 om styrningen av det europeiska forskningsområdet och om pakten för forskning och innovation i Europa (15). I EU:s handlingsplan för immateriella rättigheter (16) erkänns dessutom att det behövs en sund förvaltning av intellektuell egendom för att stödja valorisation och spridning av FoI-resultat i Europa och behovet av att förbättra användningen av, tillgången till och utbytet av forskningsresultat genom att förbättra förvaltningen av immateriella tillgångar.

(9)

Denna rekommendation återspeglar de nya inriktningar som infördes genom rekommendation (EU) 2022/2415, eftersom dess tillämpningsområde omfattar det bredare begreppet immateriella tillgångar i samband med FoI. Syftet är att komma till rätta med fragmenteringen av unionens innovationsekosystem och främja innovationssammanhållning i enlighet med den nya europeiska innovationsagendan.

(10)

Aktörer inom forskning och innovation bör uppmuntras att på ett strategiskt sätt ta sig an de olika stegen i förvaltningen av immateriella tillgångar och att ta itu med de utmaningar som hänger samman med lämplig kontroll och tillräcklig hävstångseffekt för immateriella tillgångar. Dessutom bör det strategiska kunskapsutbytet uppmuntras som en god grund för samarbete. De affärsmöjligheter som följer av öppen innovation och vikten av att forskningen är öppen, vilket återspeglas i det slutliga avtalet om reform av forskningsbedömningen (17) bör också beaktas.

(11)

Alla kategorier av aktörer som är involverade i FoI, såsom mellanhänder, enskilda forskare, innovatörer och deras team, och organisationer, inbegripet universitet, offentliga och privata FoI-organisationer, företag av alla storlekar, forsknings- och teknikinfrastruktur, offentliga förvaltningar och företrädare för det civila samhället, bör uppmuntras att följa denna rekommendation. Denna rekommendation bör tillämpas i enlighet med alla relevanta bestämmelser på nationell eller regional nivå och på unionsnivå. Även om delar av denna rekommendation är formulerade på organisationsnivå är deras tillämpningsområde också avgörande för att vägleda enskilda forskare, innovatörer och deras team i den strategiska förvaltningen av de immateriella tillgångar som härrör från deras projekt.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1. DEFINITIONER

I denna rekommendation gäller följande definitioner:

1.	intellektuell egendom: resultat av intellektuell verksamhet som är berättigat till rättsligt skydd och omfattar uppfinningar, litterära och konstnärliga verk, symboler, namn, bilder och formgivningar.

2.	immateriella rättigheter: omfattar patent, varumärken, mönster, upphovsrätt och närstående rättigheter, geografiska beteckningar och växtförädlarrätt samt regler för skydd av företagshemligheter.

3.	immateriell tillgång: alla resultat eller produkter som genereras av forsknings- och innovationsverksamhet (t.ex. immateriella rättigheter, data, know-how, prototyper, processer, metoder, teknik, programvara).

4.	öppen vetenskap: ett synsätt på den vetenskapliga processen som bygger på öppet samarbete, verktyg och spridning av kunskap, i enlighet med artikel 14.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (18).

5.	öppen innovation: ett synsätt där innovationsprocessen öppnas upp för enheter utanför en organisation.

6.	öppen åtkomst: tillhandahållande utan kostnad för slutanvändaren av forskningsdata, inbegripet vetenskapliga publikationer, i enlighet med artikel 14.1 a och artikel 39.3 i förordning (EU) 2021/695.

förvaltning av immateriella tillgångar: en uppsättning strategiska processer för att hantera immateriella tillgångar i alla faser av deras livscykel, från skapande till marknad, inbegripet identifiering av potentiella tillgångar som skapas eller förvärvas, utvärdering av den potentiella tillgångens tekniska, rättsliga och marknadsrelaterade fördelar, beslut om tillgängliga former av skydd, fastställande av strategi för marknadsföring och tekniköverföring, identifiering av bästa partnerför tillgångarnas förvaltning – i enlighet med organisationens affärsmål och socialt ansvarsfulla policy.

2. INRÄTTANDE AV EN STRATEGI FÖR EFFEKTIV FÖRVALTNING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

2.1 Det rekommenderas att strategiska metoder för förvaltning av immateriella tillgångar definieras och antas på följande sätt:

Se till att det finns en strategi på organisationsnivå som omfattar skapande, förvaltning och användning av alla typer av immateriella tillgångar (inklusive data, know-how, standarder) i linje med organisationens uppdrag, och att öppen vetenskap och öppen innovation beaktas i forsknings- och innovationsverksamhet.

Anpassa strategins olika delar till relevanta verksamheter och partner och offentliggöra den.

10.

Se till att strategin särskilt tar upp

hela livscykeln för forskning och utnyttjande så snart budgeten för forsknings- och innovationsverksamheten planeras, vilken typ av kunskapstillgångar som kommer att uppstå genom den processen, vilka alternativ för användning som planeras och hur de förbättrar eller kompletterar den befintliga portfölj som förvaltas av organisationen,

b)	frågor som rör hållbarhet, etik och inkludering samt främjande av kunskapsspridning och (åter)användning av resultat till nytta för ekonomin och samhället, samtidigt som etiska normer och mänskliga rättigheter respekteras och målen för hållbar utveckling (19) och målen för den gröna given stöds,

c)	värdering av intellektuell egendom,

d)	avknoppning och nyetablering,

e)	situationer med gemensamt ägande,

f)	potentiella intressekonflikter,

g)	omvärldsbevakning för att bedöma organisationens konkurrensställning i det immaterialrättsliga landskapet inom det berörda FoI-området,

h)	effektiva strategier för intellektuell egendom för företagsutveckling.

11.

Inrätta en grundlig due diligence-process för alla immateriella tillgångar som genereras inom organisationen.

12.

Fastställa tydliga och öppna beslutsförfaranden och processer för förvaltning av immateriella tillgångar (t.ex. fastställande av resurser och ansvarsområden för avdelningen för kunskaps-/tekniköverföring).

13.

Säkerställa en rimlig nivå av yrkesmässig sakkunskap om förvaltning av immateriella tillgångar genom att investera i kapacitetsuppbyggnad, medvetandehöjande åtgärder, utbildning, anställning och rörlighet och begära stöd från experter från tredje part.

14.

Identifiera incitament för forskare, uppfinnare, kunskaps- och tekniköverföringspersonal och forskningsledare (t.ex. karriärutveckling) att tillämpa organisationens strategi för förvaltning av immateriella tillgångar.

15.

Säkerställa en rättvis fördelning av det värde som genereras i FoI-verksamheter från det inledande skedet (till exempel genom yrkesmässig uppskattning) till slutskedet (t.ex. genom fördelning av royaltyer) med beaktande av de effekter som denna verksamhet ger upphov till.

16.

Fastställa den förväntade effekten av FoI-verksamhet med hjälp av de olika dimensionerna miljö, teknik, ekonomi, samhälle, politik och hälsa.

17.

Tillhandahålla nödvändigt stöd för genomförandet av policyn för förvaltning av immateriella tillgångar med hjälp av lämpliga verktyg och instrument, inbegripet resultatövervakning på grundval av överenskomna mått (till exempel genom användning av KT Metrics rapporter som offentliggörs av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (20)). Använda mått som är ”smarta” (specifika, mätbara, uppnåbara och härledda, relevanta, aktuella), kvalitativa och kvantitativa.

18.

Öka medvetenheten om och utnyttja tillgängliga finansieringssystem för förvaltning av immateriella tillgångar, även på nationell nivå eller unionsnivå.

19.

Säkerställa och utforska de resurser och den finansiering som krävs för att utveckla de intellektuella tillgångar som tagits fram inom forsknings- och innovationsverksamhet genom att delta i program såsom Europeiska forskningsrådets (EFR) koncepttest (21) och EIC Transition (22).

20.

Regelbundet se över strategin för förvaltning av immateriella tillgångar genom att

a)	delta i europeisk rapportering om kunskapsöverföring och förvaltning av immateriella tillgångar genom undersökningar och plattformar för utbyte av bästa praxis (23),

b)	definiera en dynamisk affärsmodell som beaktar konsekvenserna för immateriella tillgångar i ny teknik.

2.2 Det uppmuntras att immateriella tillgångar förvaltas på ett sätt som möjliggör öppen vetenskap och öppen innovation. I detta sammanhang rekommenderas följande:

21.

Beakta fördelarna med att bedriva öppen vetenskap och öppen innovation under forskningens olika faser efter att ha bedömt huruvida resultaten först bör skyddas genom immateriella rättigheter och se till att alla potentiella hinder för delning av forskningsresultat bedöms grundligt, särskilt med beaktande av avtal om samarbete, överlåtelse och licensiering med tredje part.

22.

Kontrollera eventuella tillämpliga finansieringskrav, institutionella och rättsliga krav som möjliggör öppen åtkomst till forskningsresultat (24) och, när så är möjligt, ge öppen tillgång till forskningsresultat, samtidigt som hänsyn tas till följande:

a)	Publikationer: Ge omedelbar och öppen åtkomst till vetenskapliga publikationer med öppna licenser, särskilt när sådana publikationer härrör från offentligt finansierad forskning.

Uppgifter:

—	Tillämpa Fairprinciperna (25) för att säkerställa att data från den vetenskapliga processen är ”sökbara”, ”tillgängliga”, ”kompatibla” och ”återanvändbara”, vilket ökar återanvändningen och reproducerbarheten av forskningsresultat.

—	Analysera villkoren för varje dataset som används. Om dessa inte är tydliga eller om inget samtycke har lämnats ska de behandlas som information med ”alla rättigheter förbehållna”.

—	Överväga att ge öppen åtkomst till uppgifter om inga legitima intressen eller begränsningar föreligger.

—	Uppmuntra forskare att använda tillförlitliga databaser (26) såsom certifierade, ämnesbaserade eller domänbaserade databaser som används allmänt, är internationellt erkända och godkända av forsknings- och innovationssamfundet.

—	Ta hänsyn till att uppgifter i vissa situationer kan betraktas som know-how (som skulle kunna skyddas av företagshemligheter).

Databas:

—	Kontrollera om de uppgifter eller den databas som används är skyddade av upphovsrätt och/eller av en sui generis-databasrätt eller av företagshemligheter.

—	Ge öppen åtkomst till uppgifter eller databaser som är ett resultat av den vetenskapliga processen när inga legitima intressen eller rättsliga begränsningar föreligger (till exempel tredje parts immateriella rättigheter).

Programvara: Göra programvaruanvändarna medvetna om meddelandet om upphovsrätt och ange licensvillkoren vid distributionen av programvaran. Om det är förenligt med den övergripande strategin för utnyttjande, överväga att göra källkoden tillgänglig som öppen källkod, med beaktande av olika licenser för öppen källkod.

23.

Upprätta en strategi för offentliggörande och utnyttjande i ett tidigt skede av processen för att möjliggöra offentliggörande samtidigt som konfidentiell information och eventuella patentansökningar från privata partner om gemensam forskningsverksamhet skyddas.

24.

Delta i ett öppet gemensamt skapande av projektidéer mellan industrin och den akademiska världen för att ytterligare öka överensstämmelsen mellan vetenskapliga och industriella behov och utmaningar.

25.

Delta i öppna innovationsplattformar som erbjuder möjligheter till öppna offentlig-privata partnerskap före konkurrens för sektorsövergripande samarbete och kunskapsutbyte.

26.

Inrätta rättvisa och flexibla modeller för delning och kompensation för partner i öppna innovationssamarbeten innan samarbetet inleds.

2.3 Det rekommenderas att man investerar i utbildning och medvetandehöjande åtgärder på följande sätt:

27.

Kartlägga och främja befintliga lärandeverktyg och lärandematerial och utveckla flera typer av lärandeverktyg som är anpassade till målgruppen för att fylla luckorna (till exempel onlineresurser, handböcker, broschyrer, seminarier, självutvärderingstester, visuella verktyg, processflödesscheman, mallbibliotek) och göra allt material tillgängligt på en gemensam plattform inom organisationen.

28.

Öka medvetenheten om alla typer av immateriella tillgångar och deras potentiella användning i portföljer för att stödja organisationens konkurrenskraft och öka dess affärsmöjligheter.

29.

Främja förståelsen av hur öppen vetenskap och öppen innovation kompletterar immaterialrättsligt skydd när immateriella tillgångar förvaltas på lämpligt sätt.

30.

Anordna regelbundna informationsmöten och utbildningar, med särskild inriktning på

a)	fördelarna med att inrätta en strategi för förvaltning av immateriella tillgångar som ska stödja forskning och öppen innovation och riskerna med att inte ha en sådan strategi,

b)	identifiering av immateriella tillgångar inom organisationen,

c)	framgångshistorier om effektiv förvaltning av immateriella tillgångar och fallstudier som är anpassade till målgruppen,

d)	entreprenörskap, utveckling av affärsvägar för innovationer för att nå marknaden, användning av intellektuell egendom för att locka till sig investeringar och tillgång till finansiering och bygga team för att skapa uppstartsföretag och spin-off-företag,

e)	uppbyggnad av färdigheter för att förhandla om och ingå samarbetsavtal, licensavtalens struktur och övervakning och förvaltning av de långsiktiga förbindelserna mellan licensgivare och licenstagare (inbegripet övervakning av resultat och verkställighetsalternativ),

f)	användning av databaser över intellektuell egendom,

g)	oskyddade immateriella tillgångar och sätt på vilka instrument såsom sekretessavtal och skydd av intellektuell egendom kan användas,

h)	förekomsten av olika immaterialrättsliga system (t.ex. när det gäller skyddets omfattning och fördelningen av äganderätten) i tredjeländer,

i)	förekomsten av andra nationella eller regionala regler (t.ex. konkurrenslagstiftning och, i tillämpliga fall, regler om statligt stöd) som kan påverka FoI-avtal,

j)	säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter och undvikande av intrång i tredje parts immateriella rättigheter.

31.

När det gäller universitet och andra offentliga forskningsorganisationer, särskilt överväga utbildning om

förvaltning av immateriella tillgångar i program eller läroplaner för professorer, forskare och studenter, med beaktande av deras olika forskningsområden (t.ex. företagsstudier, naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik, juridik, konst), i enlighet med de immateriella tillgångsrelaterade nyckelkompetenserna för livslångt lärande,

b)	immateriella tillgångar för kunskapsutnyttjande, med fokus på en bredare tolkning av immateriella tillgångar,

c)	förståelse av upphovsrättens roll i undervisningen för professorer, forskare och studenter,

d)	identifiering och förståelse av intressekonflikter.

32.

Uppmuntra deltagande i relevanta yrkesnätverk som kan bidra till att öka medvetenheten om intellektuell egendom t.ex. ambassadörer för den europeiska helpdesken för immateriella rättigheter (27), Enterprise Europe Network (28), patentinformationscentrum (29) och överväga att begära stöd från befintliga rådgivningstjänster för förvaltning av immateriella tillgångar som erbjuds på nationell nivå och på unionsnivå (t.ex. av den europeiska helpdesken för immateriella rättigheter (30) och av nationella immaterialrättsmyndigheter).

3. FÖRVALTNING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR I GEMENSAM FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSVERKSAMHET

3.1 Det rekommenderas att äganderätten till immateriella tillgångar klargörs så tidigt som möjligt genom följande:

33.

Fastställa tydliga bestämmelser om ägande så tidigt som möjligt på organisationsnivå för effektiv identifiering, överföring och användning av immateriella tillgångar, inbegripet ett konfliktlösningsförfarande.

34.

Säkerställa en god förståelse av programspecifikt ägande och tillträdesregler bland deltagarna, inom ramen för offentligt finansierad forsknings- och innovationsverksamhet.

35.

I ett tidigt skede komma överens med partner om äganderättsfrågor, inbegripet tillgång och nyttjanderätt (t.ex. för forskning, utbildning eller kommersiellt utnyttjande), bakgrund, resultat och relevanta immateriella tillgångar från tredje part (t.ex. för att underlätta investeringar och andra finansiella arrangemang).

36.

Innan projektet inleds, utarbeta en förteckning över alla bakgrundsresultat, inklusive intellektuell egendom, och relevant sidoinformation som tillhör var och en av partnerna och som förväntas användas under projektet och vid behov uppdatera förteckningen. Under projektets löptid hålla reda på de resultat som genererats och deras planerade ägare. I slutet av projektet utarbeta en ”förteckning över resultatägare” där alla resultat som genererats identifieras och där det fastställs hur dessa ska utnyttjas.

37.

Överväga att, när samarbetet med partner förbereds, använda befintliga verktygslådor, inbegripet modellavtal för konsortier, för att ta hänsyn till projektets särdrag och till vissa aktörers begränsade resurser, såsom små och medelstora företag eller uppstartsföretag, i förhandlingarna.

38.

Säkerställa att ett avtal om gemensamt ägande och förvaltning eller ett gemensamt ägar- och intäktsavtal upprättas där intellektuell egendom ägs gemensamt.

39.

Införa riktlinjer för partnerna för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av resultaten om partnerna har olika kapacitet att nå marknaden.

40.

Överväga att, om resultaten av den gemensamma forskningsverksamheten ägs gemensamt av en offentlig forskningsorganisation och en deltagare från industrin, ge den offentliga forskningsorganisationen möjlighet att bevilja licenser till tredje parter (till exempel uppstartsföretag) om industrideltagaren inte utnyttjar resultaten inom en tidsperiod som de gemensamma ägarna tidigare kommit överens om.

41.

Om projekten huvudsakligen finansieras med offentliga medel:

Bevilja den deltagande offentliga forskningsorganisationen äganderätt till resultaten och bevilja deltagare från industrin åtkomsträtt till resultaten. Åtkomsträttigheternas omfattning bör stå i proportion till industrins bidrag. Om ett resultat är en förbättring jämfört med bakgrundsrättigheter som introducerats av industrideltagaren, bör man överväga att ge industrideltagaren obegränsad åtkomst till resultatet mot en skälig och rimlig avgift som står i proportion till deras bidrag,

b)	Säkerställa att immateriella tillgångar som utvecklas i offentligt finansierad FoI-verksamhet förvaltas på ett sådant sätt att de socioekonomiska fördelarna i samband med utnyttjandet av dem gynnar unionen.

Tillåta beviljande av icke-exklusiva licenser på rättvisa och rimliga villkor till juridiska personer som behöver resultaten för att hantera ett allmänt nödläge och förbinda sig att snabbt och brett utnyttja de resulterande produkterna och tjänsterna på rättvisa och rimliga villkor, i händelse av ett allmänt nödläge (till exempel på området allmän säkerhet, folkhälsa eller allmän ordning) och när projektet särskilt finansieras för att hantera ett allmänt nödläge.

3.2 Det rekommenderas att tydliga samarbetsvillkor fastställs på följande sätt:

42.

Från början identifiera potentialen för att FoI-projektens resultat ska nå marknaden och diskutera möjligheten att bevilja deltagare möjligheter att förhandla om licenser för framtida projektresultat.

43.

Säkerställa att det finns en tydlig ram för samarbete och avtal inom organisationen, inbegripet tillämpliga regler för immateriella tillgångar.

44.

När det gäller gemensam forskningsverksamhet, upprätta ett tydligt samarbetsavtal som särskilt fastställer samarbetets omfattning, strategin för tillvaratagande, spridning och utnyttjande av resultat (t.ex. licensiering eller överföring av resultat, skapande av avknoppningar) och strategin för förvaltning av immateriella tillgångar under och efter projektets livscykel. Avtalet bör innehålla ett förfarande som föreskriver att alla partner ska underrättas om uppnådda resultat och möjligheten att skydda dem (till exempel genom patent).

45.

Se till att alla partner redovisar inteckningar som är kopplade till deras bakgrund (inbegripet intellektuell egendom, som tredje parts rättigheter eller öppen källkod med begränsade licenser).

46.

Se till att skillnaderna i rättsliga bestämmelser beaktas fullt ut i de fall där samarbetet involverar partner i olika länder, och särskilt

a)	bedöma hur dessa kan påverka förväntningarna när det gäller tillvaratagande, spridning och utnyttjande, och inkludera de nödvändiga klausulerna i avtalet,

b)	överväga att tillhandahålla en ram för rådgivning om tvistlösning för att hjälpa partner att lösa tvister i godo.

47.

Föreskriva en roll för kontaktpersoner (till exempel experter i olika sociokulturella miljöer) för att ge partner med olika bakgrund stöd i deras internationella samarbete.

48.

Överväga konkreta åtgärder för att undvika att delad information missbrukas eller offentliggörs utan samtycke genom att diskutera och upprätta ett sekretessavtal innan information, vid behov, delas med projektpartner samt de nödvändiga kraven på skydd av företagshemligheter, om sådant skydd söks.

49.

När det gäller samverkan mellan industrin och den akademiska världen skapa förutsättningar för ett effektivt samarbete mellan partnerna från början, till exempel genom att underlätta nätverksarbete och organisera utbyten och besöksmöjligheter.

4. FRÅN SKAPANDE AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR TILL MARKNADEN

4.1 Det rekommenderas att lämpliga kontrollmetoder tas fram på följande sätt:

50.

Utarbeta en grundlig riskanalys av immateriella tillgångar, inbegripet en analys av rätten att bedriva verksamhet (31) för att identifiera de kritiska komponenterna i de fall där en teknisk lösning ska utvecklas, valideras och släppas ut på marknaden.

51.

Investera i de färdigheter och den kompetens som krävs internt för att identifiera lämpliga metoder för kontroll av immateriella tillgångar (till exempel specialister på immaterialrätt för stöd till ansökningar om immateriella rättigheter) och begära stöd från experter från tredje part.

52.

Fastställa om skydd genom immateriella rättigheter eller annan typ av skydd är nödvändigt och överväga möjligheten att göra resultaten tillgängliga genom öppen åtkomst, samtidigt som man bedömer de olika kontrollmedlen.

53.

Bli medveten om de lokala reglerna, inbegripet nationella lagar och relevanta rättsliga avgöranden, och omfattningen av det skydd som ges innan man går in på en ny marknad.

54.

Genomföra lämpliga processer för värdering av intellektuell egendom och tillbörlig aktsamhet innan tillgången överlåts eller licensieras.

4.2 Följande rekommenderas när det gäller värdering av intellektuell egendom:

55.

Fastställa värderingsmål på grundval av de olika typerna av värde (organisatoriskt, kulturellt, ekonomiskt, miljömässigt och socialt värde).

56.

Att före värderingen av den intellektuella egendomen definiera syftet med värderingen, eftersom detta kommer att göra det lättare att välja lämplig metod i enlighet med internationella standarder som varierar i fråga om syfte, omfattning eller tillvägagångssätt:

a)	en kvalitetsbaserad metod kommer att ge en beskrivande analys och/eller en poängsättning för ledningsändamål, för att underlätta beslutsfattandet eller för att informera om betydelsen av den intellektuella egendomen,

b)	en kvantitetsbaserad metod kan bygga på kostnader, marknad och intäkter och kommer att ge en beräkning av det monetära värdet av den intellektuella egendomen i ett visst sammanhang och vid en viss tidpunkt.

57.

Se till att medlemmar i den organisation som ansvarar för genomförandet av innovationsstrategier har god förståelse av de olika strategierna för värdering av innovationer i ett tidigt skede.

58.

Samarbeta med relevanta partner för att fastställa en gemensam strategi för värderingen av den intellektuella egendom som genereras som ett resultat av en gemensam forskningsverksamhet.

59.

Investera i färdigheter och kompetens för värdering av intellektuell egendom internt (t.ex. immaterialrätt och värderingsexperter) och begära stöd från experter från tredje part.

60.

Anta ett öppet, transparent och icke-diskriminerande tillvägagångssätt under hela processen för värdering av intellektuell egendom.

4.3 Det rekommenderas att följande metoder för övervakning, överföring och licensiering införs:

61.

Identifiera de berörda parter som ska delta i spridningen och utnyttjandet av resultaten, inbegripet eventuella användare när så är lämpligt, och i enlighet med detta involvera dem i förhandlingarna.

62.

Överväga att delta i samarbetsmekanismer för licenser såsom patentpooler och clearingorganisationer.

63.

Identifiera nyligen utfärdade patent och nyligen offentliggjorda patentansökningar som ägs av tredje part via en patentbevakning under hela projektet, för att begränsa eventuella intrång och säkerställa värdet av eventuella framtida patent som projektet ger upphov till.

64.

Identifiera potentiella kompletterande patent och förhandla om korsvisa licensavtal för att öka den utvecklade teknikens värde för potentiella investerare och licenstagare från tredje part.

65.

Åta sig att använda hållbara och socialt ansvarsfulla licensieringsmetoder.

66.

I förekommande fall överväga möjligheten att bevilja partner en avtalsenlig rätt att med prioritet ingå en affärstransaktion med en juridisk person (en förhandsrätt) eller en tidsbegränsad icke-exklusiv licens för att utnyttja den intellektuella egendom som genererats under projektet, och beakta eventuella tillämpliga finansieringsregler, inom ramen för gemensam verksamhet mellan industrin och den akademiska världen.

67.

Identifiera riskerna med produktutvecklings- och marknadsföringsansvar och ta hänsyn till dessa i förhandlingarna om licensavtal.

Utfärdad i Bryssel den 1 mars 2023.

På kommissionens vägnar

Mariya GABRIEL

Ledamot av kommissionen

(1) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En ny europeisk agenda för innovation (COM(2022) 332 final).

(2) Science, Research and Innovation Performance of the EU (SRIP), rapport 2022.

(3) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Att utnyttja EU:s innovationspotential – En handlingsplan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens (COM(2020) 760 final).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1).

(5) Den nya sammanhållningspolitiken (europa.eu).

(6) Faciliteten för återhämtning och resiliens (europa.eu).

(7) Innovationsfonden (europa.eu).

(8) Leveraging Innovation Through Collaboration: IP Challenges And Opportunities For SMEs In The Context Of EU-Funded Collaborative Research Projects (lesi.org).

(9) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om den globala strategin för forskning och innovation Europas strategi för internationellt samarbete i en föränderlig värld (COM(2021) 252 final).

(10) Rådets slutsatser om ”Bedömning av forskning och genomförande av öppen vetenskap”.

(11) Leveraging Innovation Through Collaboration: IP Challenges And Opportunities For SMEs In The Context Of EU-Funded Collaborative Research Projects (lesi.org).

(12) Den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet (europa.eu).

(13) Rådets rekommendation (EU) 2022/2415 av den 2 december 2022 om de vägledande principerna för kunskapsutnyttjande (EUT L 317, 9.12.2022, s. 141).

(14) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En ny era för det europeiska forskningsområdet (COM(2020) 628 final).

(15) Framtida styrningen av det europeiska forskningsområdet – Rådets slutsatser.

(16) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Att utnyttja EU:s innovationspotential – En handlingsplan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens (COM (2020) 760 final).

(17) Agreement on reforming research assessment (inte översatt till svenska) av den 20 juli 2022.

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1).

(19) De 17 globala målen | för hållbar utveckling (un.org).

(20) Knowledge Transfer Metrics – Towards a European-wide set of harmonised indicators.

(21) Koncepttest | EFR: Europeiska forskningsrådet (europa.eu).

(22) EIC Transition (europa.eu)

(23) Till exempel EU Knowledge Valorisation Platform.

(24) Stödmottagare inom Horisont Europa är till exempel skyldiga att ge omedelbar öppen åtkomst till vetenskapliga publikationer via arkiv och med öppna licenser. De särskilda reglerna för öppen åtkomst anges i bilaga 5 till programmets mall för bidragsavtal. Förordning (EU) 2021/695 om inrättande av Horisont Europa.

(25) FAIR Principles – Go fair (go-fair.org).

(26) Till exempel Horizon Result Platform för projekt som finansieras inom Horisont 2020 och Horisont Europa.

(27) Europe – Ambassadors team (europa.eu).

(28) Enterprise Europe Network (europa.eu).

(29) Europeiska patentverket – Patentinformationscentrum (PATLIB).

(30) European IP Helpdesk (europa.eu).

(31) En analys av rätten att bedriva verksamhet syftar till att säkerställa att kommersiell produktion, marknadsföring och användning av en ny produkt, process eller tjänst inte inkräktar på andras immateriella rättigheter.