(1)

Luftfartsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Amerikas förenta stater, å andra sidan (1) (luftfartsavtalet mellan EU och Förenta staterna), undertecknades den 25 och 30 april 2007 efter antagandet av beslut 2007/339/EG av rådet och företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet (2). Luftfartsavtalet har tillämpats provisoriskt sedan den 30 mars 2008 och ingicks genom rådets beslut (EU) 2020/1110 (3). Det trädde i kraft den 29 juni 2020. Det ändrades genom protokollet om ändring av luftfartsavtalet mellan Amerikas förenta stater och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater som undertecknades den 25 och 30 april 2007 (4) (protokollet) av den 24 juni 2010, vilket trädde i kraft den 5 maj 2022. I protokollet föreskrivs det att tredjeländer ska kunna ansluta sig till luftfartsavtalet mellan EU och Förenta staterna.

(2)

Island och Norge är fullvärdiga medlemmar i den europeiska luftfartsmarknaden genom avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. År 2007 begärde de formellt att få ansluta sig till luftfartsavtalet mellan EU och Förenta staterna. I enlighet med artikel 18.5 i luftfartsavtalet mellan EU och Förenta staterna föreslog gemensamma kommittén den 16 november 2010 ett luftfartsavtal mellan Amerikas förenta stater, som första part, Europeiska unionen och dess medlemsstater, som andra part, Island, som tredje part och Konungariket Norge, som fjärde part (anslutningsavtalet).

(3)

Kommissionen har förhandlat fram ett biavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, som första part, Island, som andra part, och Konungariket Norge, som tredje part, om tillämpningen av luftfartsavtalet mellan Amerikas förenta stater som första part, Europeiska unionen och dess medlemsstater som andra part, Island som tredje part och Konungariket Norge som fjärde part (biavtalet).

(4)

Den 2 maj 2011 antog kommissionen ett förslag till rådets beslut om undertecknande på unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av anslutningsavtalet och biavtalet.

(5)

Den 16 juni 2011 antog rådet och företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, beslut 2011/708/EU (5) om undertecknande på unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av anslutningsavtalet (6) och biavtalet (7). I artikel 3 i det beslutet fastställdes provisorisk tillämpning av både anslutningsavtalet och biavtalet från och med dagen för undertecknandet, som ägde rum den 21 juni 2011. De båda avtalen har tillämpats provisoriskt från och med den dagen.

(6)

I sin dom av den 28 april 2015 i mål C-28/12, kommissionen mot rådet (8) (domen), ogiltigförklarade domstolen beslut 2011/708/EU genom vilket rådet, tillsammans med företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, i en rättsakt godkänt undertecknandet och den provisoriska tillämpningen av anslutningsavtalet och biavtalet. Domstolen fastställde att verkningarna av beslut 2011/708/EU skulle bestå till dess att det, inom en skälig frist från dagen för avkunnandet av domen, har trätt i kraft ett nytt beslut som ska antas av rådet på grundval av artikel 218.5 och 218.8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(7)

För att följa domen bör rådet anta ett nytt beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av anslutningsavtalet och biavtalet, med förbehåll för att de ingås vid en senare tidpunkt.