(1)

Genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/86 (2) upprättades en utkastplan för vissa demersala fisken i Medelhavet som var tillämplig från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2019.

(2)

För att undvika oproportionerliga kostnader för hantering av oönskade fångster fastställdes i delegerad förordning (EU) 2017/86 ett undantag av mindre betydelse för demersala arter. Den delegerade förordningen upphörde att gälla den 31 december 2021. Ett nytt undantag av mindre betydelse fastställdes genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2064 (3). Det undantaget fastställdes för demersala arter till och med den 31 december 2023, medan undantaget för bifångster av små pelagiska arter inom demersala fisken bara fastställdes till och med den 31 december 2022.

(3)

Kroatien, Italien och Slovenien (högnivågruppen Adriatica) liksom Grekland, Italien, Cypern och Malta (högnivågruppen Sudestmed) har ett direkt fiskeriförvaltningsintresse i Adriatiska havet respektive sydöstra Medelhavet. Den 1 maj 2022 och den 6 juni 2022 begärde högnivågruppen Adriatica respektive högnivågruppen Sudestmed en förlängning av det undantag av mindre betydelse för bifångster av små pelagiska arter inom demersala fisken som fastställs i delegerad förordning (EU) 2021/2064. De båda grupperna lämnade också in vetenskapliga underlag till stöd för sin begäran.

(4)

Det vetenskapliga underlaget bedömdes av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) mellan den 16 och 20 maj 2022 (4).

(5)

Den 8 juli 2022 lämnade högnivågrupperna Adriatica och Sudestmed in en uppdaterad gemensam rekommendation om en förlängning med ett år av undantaget av mindre betydelse från landningsskyldigheten.

(6)

När det gäller Adriatiska havet och sydöstra Medelhavet konstaterar kommissionen att små pelagiska arter fångas samtidigt, i mycket varierande kvantiteter, vilket försvårar en strategi inriktad på ett enskilt bestånd. De arterna fångas dessutom med fartyg för småskaligt fiske och landas på många olika landningsplatser som är geografiskt spridda längs kusten. Detta leder till oproportionerliga kostnader för hantering av oönskade fångster.

(7)

STECF konstaterade att en allmän minskning av fiskeansträngningen med bottentrål och inrättandet av områden med fiskebegränsning i form av permanenta stängningar för demersala fisken sannolikt skulle minska bifångsterna av små pelagiska arter.

(8)

STECF noterade vidare att den kombinerade strategi för undantag av mindre betydelse som anges i det vetenskapliga underlaget omfattar en bred grupp av arter med många olika utkastnivåer, men att en strategi med sådan bred täckning fungerar med tanke på fiskets komplexitet i Adriatiska havet och sydöstra Medelhavet.

(9)

Dessutom ansåg STECF att enskilda undantag av mindre betydelse för en enda art skulle resultera i många separata undantag som skulle vara svåra att övervaka.

(10)

Högnivågruppen Adriatica har lämnat in uppdaterade vetenskapliga belägg för oproportionerliga kostnader för hantering av oönskade fångster. STECF noterade att beräkningar av kostnadsökningen tillhandahållits, men betonade svårigheterna att bedöma när kostnaderna blir oproportionerliga. STECF konstaterade också att den senaste tidens ökning av bränslekostnaderna har förvärrat den allmänna situationen. Vidare noterade STECF de nya resultaten av selektivitetsprojektet och att ytterligare undersökningar av dessa selektivitetsanordningar behövs för att man ska finna en balans mellan förbättrad selektivitet och minimering av ekonomiska förluster. Slutligen konstaterade STECF att man bör prioritera en minskning av oönskade fångster genom användning av selektiva redskap eller införande av marina skyddsområden.

(11)

Kommissionen välkomnar det åtagande som högnivågruppen Adriatica gjort att prioritera att arbeta vidare med selektivitet och geografiska begränsningar för fisket, för att åstadkomma en minskning av oönskade fångster. Kommissionen anser därför att framstegen i fråga om selektivitet liksom de oproportionerliga kostnaderna motiverar att undantaget förlängs med ett år med tillämpning av de procentnivåer som föreslås.

(12)

I det uppdaterade vetenskapliga underlaget från högnivågruppen Adriatica föreslogs en förlängning av undantaget av mindre betydelse för ansjovis (Engraulis encrasicolus), sardin (Sardina pilchardus), makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.), upp till högst 5 % under 2023 av de totala årliga bifångster av dessa arter som tas av fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX).

(13)

STECF ansåg att utkastnivån är hög inom detta fiske, men konstaterade att selektivitetsprojekt fortfarande genomförs.

(14)

Kommissionen anser att det underlag som tillhandahållits är tillräckligt för att förlänga undantaget med ett år, med tillämpning av de procentnivåer som föreslås. Högnivågruppen Adriatica bör lämna in ytterligare data på grundval av pågående projekt.

(15)

Högnivågruppen Sudestmed har lämnat in uppdaterade vetenskapliga belägg för oproportionerliga kostnader för hantering av oönskade fångster. STECF noterade att beräkningar av kostnadsökningen tillhandahållits, men betonade svårigheterna att bedöma när kostnaderna blir oproportionerliga. STECF konstaterade också att den senaste tidens ökning av bränslekostnaderna har förvärrat den allmänna situationen. STECF noterade de pågående studier som kommer att slutföras under 2023. Vidare konstaterade STECF att man bör prioritera en minskning av oönskade fångster genom användning av selektiva redskap eller införande av marina skyddsområden.

(16)

Kommissionen välkomnar det åtagande som högnivågruppen Sudestmed gjort att prioritera att arbeta vidare med selektivitet och geografiska begränsningar för fisket, för att åstadkomma en minskning av oönskade fångster. Kommissionen anser därför att framstegen i fråga om selektivitet liksom de oproportionerliga kostnaderna motiverar att undantaget förlängs med ett år med tillämpning av de procentnivåer som föreslås.

(17)

I det uppdaterade vetenskapliga underlaget från högnivågruppen Sudestmed föreslogs en förlängning av undantaget av mindre betydelse för ansjovis (Engraulis encrasicolus), sardin (Sardina pilchardus), makrillar (Scomber spp.) och taggmakrillar (Trachurus spp.), upp till högst 5 % under 2023 av de totala årliga bifångster av dessa arter som tas av fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, PTB, TBN, TBS, TB, OT, PT, TX).

(18)

STECF ansåg att utkastnivån är hög inom detta fiske, men konstaterar att fångstvolymen är begränsad och att det pågår selektivitetsprojekt som kommer att sänka utkastnivån.

(19)

Kommissionen menar att de belägg som lämnats för oproportionerliga kostnader är tillräckliga för att förlänga undantaget med ett år, med tillämpning av de procentnivåer som föreslås. Högnivågruppen Sudestmed bör lämna in ytterligare data på grundval av pågående studier.

(20)

I sina uppdaterade vetenskapliga underlag har medlemsstaterna förnyat sitt åtagande att öka fiskeredskapens selektivitet i enlighet med resultaten av pågående forskningsprogram, för att minska och begränsa oönskade fångster och i synnerhet fångster som understiger minsta referensstorlek för bevarande.

(21)

De begärda åtgärderna är i överensstämmelse med artikel 15.4 c i förordning (EU) nr 1380/2013. Delegerad förordning (EU) 2021/2064 bör därför ändras i enlighet med detta.

(22)

Eftersom de åtgärder som föreskrivs i denna förordning direkt påverkar planeringen av fiskeåret för unionsfartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten därtill, bör förordningen träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Av rättssäkerhetsskäl bör denna förordning dock tillämpas från och med ett senare datum.