(1)

Rose Rosette-virus (den angivna skadegöraren) och dess vektor Phyllocoptes fructiphilus förtecknas för närvarande inte som EU-karantänskadegörare i bilaga II eller som reglerade EU-icke-karantänskadegörare i bilaga IV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (2). Det finns ingen känd förekomst av den angivna skadegöraren eller dess vektor på unionens territorium.

(2)

En riskanalys av skadegöraren som Växtskyddsorganisationen för Europa och Medelhavsområdet (EPPO) (3) gjorde 2018 visade att den angivna skadegöraren och de skador den orsakar skulle kunna utgöra ett stort växtskyddsproblem på unionens territorium, särskilt vid produktion av alla typer av rosor.

(3)

På grund av den stora växtskyddsrisk som den angivna skadegöraren utgör på unionens territorium antogs kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1739 (4) där det fastställdes krav för införsel till unionen av växter, utom fröer, av Rosa spp. (de angivna växterna) med ursprung i tredjeländer där det är känt att den angivna skadegöraren förekommer (Förenta staterna, Indien och Kanada) samt för utförande av officiella kontroller vid deras införsel till unionen. Det genomförandebeslutet innehåller ett förbud mot introduktion av den angivna skadegöraren på unionens territorium, ett krav på omedelbar underrättelse om misstänkt förekomst av den angivna skadegöraren och dess angivna vektor i unionen och regler om inventeringar av dess förekomst på unionens territorium.

(4)

Sedan det genomförandebeslutet antogs har inga fall av infekterade angivna växter, under deras införsel till eller förflyttning inom unionens territorium, rapporterats. Den angivna skadegöraren har emellertid fortsatt att sprida sig i Förenta staterna, Indien och Kanada.

(5)

Slutsatserna från EPPO:s analys är fortfarande giltiga. Enligt analysen är det mycket sannolikt att den angivna skadegöraren introduceras och etablerar sig samt att den sprider sig snabbt och har en stor påverkan inom unionen och att växtskyddsrisken för unionens territorium är stor.

(6)

Dessutom har de växtskyddsrisker som angavs i EPPO:s analys ökat sedan genomförandebeslut (EU) 2019/1739 antogs, eftersom de angivna växterna importeras i allt större mängder till unionen från tredjeländer där förekomsten av den angivna skadegöraren ökar.

(7)

Kommissionen anser att den angivna skadegöraren uppfyller kriterierna i avsnitt 3 underavsnitt 2 i bilaga I till förordning (EU) 2016/2031.

(8)

På grundval av dessa fakta uppskattas det att det finns en överhängande risk för att den angivna skadegöraren kommer att introduceras på och spridas inom unionens territorium om inte de åtgärder som fastställts i genomförandebeslut (EU) 2019/1739, som gäller till och med den 31 juli 2022 och som har visat sig vara effektiva för att förhindra att den angivna skadegöraren introduceras på unionens territorium, bibehålls.

(9)

Det är därför lämpligt att föreskriva åtgärder i denna förordning som bör tillämpas från och med den 1 augusti 2022 för att säkerställa att unionens territorium även i fortsättningen skyddas från den angivna skadegöraren.

(10)

Denna förordning bör tillämpas till och med den 31 juli 2024. En sådan tillämpningsperiod är nödvändig för att en fullständig riskvärdering ska kunna göras för att fastställa den angivna skadegörarens status.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

a)

angiven skadegörare: Rose Rosette-virus.

b)

angivna växter: växter, utom fröer, av Rosa spp. med ursprung i Förenta staterna, Indien och Kanada.

c)

angiven vektor: Phyllocoptes fructiphilus.