(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2019/159 (3) införde Europeiska kommissionen en slutgiltig skyddsåtgärd för vissa stålprodukter (skyddsåtgärden), som består av tullkvoter för vissa stålprodukter (den berörda produkten) i 26 stålproduktkategorier, fastställda till nivåer som bevarar de traditionella handelsflödena per produktkategori. En tull på 25 % tillämpas endast om de kvantitativa tröskelvärdena för dessa tullkvoter överskrids. Skyddsåtgärden infördes för en inledande period på tre år, dvs. till och med den 30 juni 2021 (förordningen om slutgiltiga åtgärder).

(2)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1029 (4) (förordningen om förlängning) förlängde kommissionen skyddsåtgärdens giltighetstid till den 30 juni 2024.

(3)

I skäl 161 i förordningen om slutgiltiga åtgärder förband sig kommissionen att ”göra en regelbunden bedömning av situationen, samt överväga en översyn åtminstone i slutet av varje år under åtgärdernas tillämpningsperiod”. I denna anda har kommissionen genomfört två översyner av hur skyddsåtgärden fungerar 2019 respektive 2020.

(4)

I skäl 85 i förordningen om förlängning angav kommissionen att ”[f]ör att se till att skyddsåtgärden under tiden fungerar på ett sätt som är anpassat till marknadens utveckling och i linje med alla berörda parters intressen kommer kommissionen dessutom att genomföra en översyn av åtgärdens funktion, precis som den gjorde 2019 och 2020”. En översyn av hur åtgärden fungerar kommer att inledas i tillräckligt god tid för att det ska vara möjligt att införa eventuella ändringar från och med den 1 juli 2022 då det första året av förlängningen löper ut.

(5)

Kommissionen har därför inlett en översyn av hur åtgärden fungerar genom ett tillkännagivande (tillkännagivandet om inledande) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 17 december 2021 (5), i vilket berörda parter uppmanades att lämna synpunkter och bevisning rörande, i synnerhet, följande grunder för översynen:

(6)

Vad gäller korrekt förfarande så omfattade detta ett skriftligt förfarande i två steg, under vilket berörda parter lämnade synpunkter och bevisning till stöd för dessa och därefter gavs möjlighet att motbevisa andra parters inledande inlagor. Totalt sett mottog kommissionen fler än hundra inlagor och genmälen.

(7)

Under tiden som översynen av hur åtgärden fungerar pågick, och innan den slutförts, genomfördes en rad ändringar av skyddsåtgärden. I mars 2022 införde EU genom förordning (EU) 2022/428 (6) ett importförbud för vissa stålprodukter från Ryssland och Belarus (7) som en del av det fjärde sanktionspaketet till följd av Rysslands invasion av Ukraina. För att undvika en eventuell utbudsbrist på unionens stålmarknad på grund av detta förbud ändrade kommissionen genom förordning (EU) 2022/434 (8) skyddsåtgärden genom att de landspecifika kvoterna för Ryssland och Belarus omfördelades proportionellt mellan andra leverantörsländer inom varje berörd produktkategori.

(8)

Dessutom utökade kommissionen genom förordning (EU) 2022/664 (9) skyddsåtgärden till att även omfatta Sydafrika och andra länder som är parter i det ekonomiska partnerskapsavtalet med Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC) från och med den 1 maj 2022, efter det att det undantag de omfattas av enligt det bilaterala ekonomiska partnerskapsavtalet löpt ut.

(9)

Slutligen upphävde kommissionen tillfälligt tillämpningen av skyddsåtgärderna när det gäller Ukraina (10). Detta upphävande innebär att import från Ukraina inte kommer att medräknas i någon kvot, vare sig landspecifika eller återstående kvoter, så länge upphävandet är i kraft (11). Dessutom kommer importvolymerna från Ukraina under referensperioden för den ursprungliga undersökningen (2015–2017) (12) inte att beaktas vid beräkningen av de återstående kvoterna.

(10)

Kommissionen har efter en fördjupad analys av alla inkomna inlagor och uppgifter som den har tillgång till kommit fram till de nedan angivna slutsatserna. Dessa slutsatser redovisas i underavsnitten nedan, vilka följer samma struktur som i tillkännagivandet om inledande.

(11)

Några berörda parter (vissa tredjeländer och användare) begärde att den kvartalsvisa förvaltningen av kvoterna skulle ersättas med en förvaltning på årsbasis, under det att andra (unionsindustrin) begärde att det skulle införas en förvaltning på månadsbasis. Några parter (unionsindustrin) begärde även att överföringen av outnyttjade kvoter skulle begränsas till 4 %, under det att andra (vissa tredjeländer och användare) begärde att andelen för vissa outnyttjade landspecifika kvoter skulle omfördelas. Dessutom begärde vissa parter (vissa tredjeländer och användare) att systemet med landspecifika kvoter skulle avskaffas och att kvoterna skulle förvaltas övergripande i stället. Slutligen begärde vissa andra berörda parter att kvoterna för vissa länder skulle avskaffas och omfördelas till andra ursprung samt att vissa länder som exporterar inom ramen för den återstående kvoten skulle tilldelas en landspecifik kvot.

(12)

Tilldelningen av kvoterna har, oavsett om det rör sig om landspecifika eller återstående kvoter, skett på grundval av exportresultatet under referensperioden i den ursprungliga undersökningen (13). Systemet med kvartalsvis förvaltning av kvoterna har visat sig vara ett effektivt redskap för att skapa stabilitet på unionens marknad, undvika plötsliga importökningar som kan destabilisera marknaden (14) och säkerställa ett välfungerande och förutsägbart importflöde under hela året. Detta system gör dessutom att det traditionella handelsflödet, sett både till volymer och ursprung, kan fungera utan någon tilläggstull.

(13)

Genom detta system skapas jämvikt mellan de olika motstridiga intressena. För det första gynnar det unionsindustrin eftersom det gör att man undviker en störtflod av import under en kort period och de negativa effekter som detta skulle få för marknaden. För det andra gynnar det även vissa tredjeländer och vissa unionsanvändare, vilka annars i orimlig utsträckning skulle trängas ut från marknaden av andra större leverantörer och inte skulle kunna försörja unionsanvändarna som i sin tur inte skulle kunna köpa det material de behöver från just dessa ursprung. Slutligen gör detta system det möjligt för större exportländer att överskrida sina traditionella handelsflöden inom de flesta produktkategorier genom att de får tillgång till den återstående kvoten under det sista kvartalet för en period då de befintliga leverantörerna inte kunnat utnyttja kvoterna till fullo.

(14)

Om man godtar de begäranden som framförts av berörda parter (och som sammanfattas i skäl (11)) skulle detta rubba jämvikten och riskera att undergräva åtgärdens positiva verkningar. Dessutom har parterna inte i sina inlagor genom bevisning kunnat visa att det nuvarande systemet inte skulle vara lämpligt eller på vilket sätt de olika justeringar de föreslår skulle ligga i unionens allmänna intresse (och inte bara i deras individuella intresse) och vara förenliga med tanken bakom åtgärden och garantera att den fungerar väl.

(15)

Av dessa skäl ansåg kommissionen att det är lämpligt och rättvist mot alla berörda parter att man bibehåller det nuvarande systemet för förvaltning av kvoterna (kvartalsvis förvaltning och en kombination av landspecifika och återstående kvoter) samt överföring av outnyttjade kvoter och tillgång till den återstående kvoten det färde kvartalet.

(16)

Även om det nuvarande systemet för tilldelning och förvaltning av kvoter är lämpligt ansåg kommissionen ändå att det behövs vissa tekniska anpassningar för att få det att fungera bättre med hänsyn till de ändrade omständigheterna. De produktkategorier som berörs är kategori 7 (kvartoplåt) och kategori 17 (profiler).

(17)

Ukraina har alltid varit en betydande exportör när det gäller dessa två produktkategorier (15) (och svarat för ca 33 % av den totala kvoten för varje kategori) och genomgående utnyttjat sina kvoter upp till ganska höga nivåer. Kommissionen noterar (16) emellertid att sedan Rysslands oprovocerade och oberättigade militära aggression mot Ukraina har det praktiskt taget inte förekommit någon import alls av dessa två kategorier från Ukraina till unionen. Detta tyder på att Ukraina för närvarande inte är i stånd att producera och/eller exportera dessa produktkategorier i några märkbara volymer till unionsmarknaden. Under dessa omständigheter, och efter att ha analyserat kvotutnyttjandet för andra exporterande länder som omfattas av åtgärden, har kommissionen kommit fram till att det finns risk för att användarna i unionen kan drabbas av utbudsbrist om den inte vidtar någon åtgärd.

(18)

Av detta skäl ansåg kommissionen att det låg i unionens intresse att tillämpa en övergripande förvaltning för de kvoter som fortsatt omfattas av åtgärden inom kategorierna 7 och 17 (17). Detta innebär med andra ord att de befintliga landspecifika kvoterna avskaffas och att det i stället inrättas en enda kvot som är tillgänglig för alla ursprung, vilket i sin tur medför en ökad flexibilitet för användarna så att de kan importera det stål de behöver från alla tillgängliga källor inom kvotvolymen för dessa kategorier.

(19)

Kommissionen drog slutsatsen att den tidigare utvecklingen vad gäller volymer (utnyttjande av kvoter) och ursprung visar att denna anpassning inte riskerar att undergräva åtgärdens positiva verkningar för unionsproducenterna och att det inte är sannolikt att det kommer att ske någon utträngning, utan de traditionella handelsflödena kommer att bibehållas. Denna anpassning kommer att omprövas mot bakgrund av handelsflödena i dessa kategorier och upphävandet av tillämpningen av skyddsåtgärden för Ukraina eller om det kan konstateras att det skett en otillbörlig utträngning.

(20)

I den slutgiltiga åtgärden införde kommissionen en mekanism som innebär att de länder som uttömt sina landspecifika kvoter även kan få tillgång till (tullfritt fram till dess att den är uttömd) den återstående kvot som ursprungligen fanns tillgänglig för det sista kvartalet (april–juni) av varje årsperiod för åtgärden.

(21)

Kommissionen motiverade denna mekanism med att den låg i unionsimportörernas och användarnas intresse eftersom den inte bara skulle säkerställa att de traditionella handelsflödena bibehålls, utan i förekommande fall även tjänar till att undvika att delar av den återstående kvoten inte utnyttjas.

(22)

I samband med den första översynen av hur åtgärden fungerar 2019 noterade kommissionen att när det gäller två produktkategorier hade länderna med en landspecifik kvot ensamma utnyttjat hela volymen i den återstående kvoten för det fjärde kvartalet under bara två dagar. Detta ledde till att traditionella – mindre – leverantörer inte kunde exportera tullfritt under periodens sista kvartal. Detta inverkade negativt på de traditionella handelsflödena med avseende på ursprung, vilket drabbade vissa tredjeländer och användare i unionen. För att utjämna denna negativa inverkan införde kommissionen ett tak på 30 % per land för tillgången till den återstående kvoten under det fjärde kvartalet för kategori 13 (armeringsjärn) och kategori 16 (valstråd).

(23)

I samband med den andra översynen av hur åtgärden fungerar 2020, och efter att ha konstaterat fler fall av utträngning i flera produktkategorier, utarbetade kommissionen ett system som innebär att tillgången under det fjärde kvartalet görs avhängig den konstaterade importutveckling och det faktiska utnyttjandet av den återstående kvoten när det gäller de mindre leverantörerna som är de naturliga användarna av denna del av tullkvoten (18).

(24)

För att undvika en bortträngning av de traditionella ursprungen inom den återstående kvoten, samtidigt som man möjliggör en ytterligare tillgång till dessa kategorier där så är nödvändigt för att säkerställa att kvoten utnyttjas maximalt skapade kommissionen ett system som innebär att varje produktkategori faller inom någon av de tre nedanstående grupperna, vilka motsvarar tre olika scenarier. Detta system uppfyller en av skyddsåtgärdens centrala principer och mål, nämligen att säkerställa de traditionella handelsflödena bibehålls när det gäller ursprung.

(25)

För närvarande finns följande tre ordningar:

(26)

Några berörda parter (vissa tredjeländer och användare) begärde att tillgången till den återstående kvoten under det fjärde kvartalet helt skulle avskaffas. Några andra begärde att det skulle företas vissa ändringar för vissa specifika produktkategorier, under det att några andra (inbegripet vissa tredjeländer och användare samt unionsindustrin) begärde att större exportländer i en viss kategori antigen helt skulle förbjudas tillgång till den återstående kvoten eller att det skulle tillämpas en mer restriktiv metod.

(27)

Efter att ha granskat de inlagor som inkommit och hur åtgärden fungerat ansåg kommissionen att det nuvarande systemet fortfarande var det lämpligaste, eftersom det säkerställer att användarna maximerar sina chanser att använda upp den återstående kvoten samt att de traditionella handelsflödena med avseende på ursprung respekteras (vilket också ligger i användarnas intresse). Systemet med tillgång till den återstående kvoten tillämpades för alla utom fyra produktkategorier.

(28)

Om de berörda parternas begäranden godtas skulle detta leda antingen till att vissa användare kommer att hindras från att öka sin tullfria import när det finns en efterfrågan på sådan import på unionens marknad eller att andra användare i unionen hindras från att köpa produkter från vissa ursprung som är nödvändiga för unionens marknad på grund av utträngningseffekter. Samtidigt garanterar systemet att de ytterligare volymer som en del länder kan exportera inom ramen för detta system hålls inom en gräns som säkerställer att åtgärdens verkan inte undergrävs för unionsproducenternas del. Det nuvarande systemet är följaktligen det lämpligaste med tanke på unionens allmänna intresse.

(29)

I den pågående översynen bedömde kommissionens huruvida det förekommit utträngningseffekter. För detta ändamål uppdaterade kommissionen, med hjälp av samma analys som företogs vid den andra översynen, de olika ordningarna på grundval av de uppgifter som gjorts tillgängliga sedan dess. Detta betyder att kommissionen analyserade importuppgifter och kvotutnyttjande per ursprung och kategori för perioden 1 april 2020–31 mars 2022.

(30)

På grundval av samma metod som användes i den andra översynen av hur åtgärden fungerar, men med uppdaterade uppgifter, har tillgångsordningarna per produktkategori uppdaterats enligt följande (för specifika volymer se bilaga II):

(31)

I överensstämmelse med de principer som tillämpades i den föregående översynen av hur åtgärden fungerar kommer följande kategorier att omfattas av en särskild ordning:

(32)

Vad gäller kategorierna 7, 8, 17 och 25A kommer dessa att förvaltas övergripande. Följaktligen är möjligheten att tillgå under det fjärde kvartalet inte tillämplig, eftersom det inte finns några länder som exporterar inom en landspecifik kvot.

(33)

Vad gäller kategorierna 1 och 4B anses den nuvarande ordningen, dvs. tillgång under det fjärde kvartalet med ett tak på 30 % per exportland, fortfarande vara lämplig, eftersom den garanterar både ett tillräckligt antal olika försörjningskällor och att man undviker utträngningseffekter på grund av en alltför stor ytterligare import utöver de traditionella handelsflödena.

(34)

Rent generellt kommer denna aspekt av åtgärden att möjliggöra tillgång till den återstående kvoten under det fjärde kvartalet för nästan alla produktkategorier (alla utom tre kategorier).

(35)

Utvecklingsländer som är WTO-medlemmar omfattas inte av den slutgiltiga åtgärden så länge det berörda landets andel av den totala importen ligger under 3 % för varje produktkategori. Kommissionen har åtagit sig att övervaka utvecklingen av importen efter antagandet av åtgärden och att regelbundet se över förteckningen över de länder som inte omfattas.

(36)

Den senaste uppdateringen ägde rum inom ramen för översynen till följd av utträdesavtalet mellan unionen och Förenade kungariket, enligt vilket utträdet trädde i kraft den 1 januari 2021, och ingen förändring har skett sedan den 1 januari 2021. För att anpassa förteckningen över länder som omfattas respektive inte omfattas av åtgärden gjorde kommissionen således en ny beräkning på grundval av de senast tillgängliga konsoliderade importuppgifterna, dvs. importstatistiken för 2021 (19).

(37)

Uppdateringen ledde till följande ändringar (den uppdaterade förteckningen anges i bilaga I):

(38)

Den nuvarande liberaliseringstakten för skyddsåtgärden har fastställts till 3 % per år. Kommissionen har i denna undersökning bedömt huruvida denna liberaliseringsnivå fortfarande är lämplig.

(39)

Några berörda parter (framför allt exporterande tillverkare och användare i unionen) begärde att kommissionen skulle höja liberaliseringsnivån till över 3 % (många av dem begärde en liberaliseringstakt på 5 %), under det att unionsindustrin begärde att liberaliseringstakten i stället skulle sänkas till 1 %.

(40)

Skyddsåtgärden är avsedd att vara tillfällig. Den 1 juli 2022 inleds åtgärdens femte tillämpningsår. Liberaliseringen (som är en rättslig förpliktelse enligt WTO:s (21) och EU:s (22) regler) har till syfte att gradvis tillåta en ökad konkurrens från importen på marknaden samtidigt som den inhemska industrin anpassar sig till de ökade importnivåerna. På detta sätt undviker man att den inhemska industrin inte har incitament till att genomföra anpassningar så länge åtgärden är i kraft, vilket annars skulle leda till konkurrenskraftsproblem när den inhemska industrin utsätts för ökad utländsk efter det att skyddsåtgärden upphört.

(41)

Mot denna bakgrund ansåg kommissionen att man i nuläget (efter fyra års tillämpning av åtgärden) bör överväga en något högre årlig liberaliseringsnivå i syfte att uppmuntra den inhemska industrin till att fortsätta anpassa sig, samtidigt som man dock bör se till att inte undergräva åtgärdens positiva verkningar.

(42)

Kommissionen ansåg att det vore lämpligt att fastställa den årliga liberaliseringsnivån till 4 % från och med den 1 juli 2022.

(43)

Denna ökning skulle även bidra till att minska det eventuella spända läget för användarna i unionen när det gäller vissa produktkategorier i en situation som kännetecknas av en stor osäkerhet på marknaden. Den begränsade ytterligare ökningen skulle dock inte utgöra något hot för unionsindustrin och inte heller undergräva åtgärdens positiva verkningar.

(44)

I mars 2018 införde Förenta staterna en tull på 25 % på import av vissa stålprodukter inom ramen för sin åtgärd enligt Section 232. Denna åtgärd är fortfarande i kraft, även om vissa ändringar gjorts. I denna översyn har kommissionen bedömt dessa ändringar för att fastställa huruvida de har någon inverkan på EU:s skyddsåtgärd, särskilt vad gäller risken för en omläggning av handeln till unionens marknad.

(45)

Svaren som inkom i detta avseende kan delas in i tre kategorier. I de första två hävdade vissa användare och tredjeländer att risken för en omläggning av handeln är liten (mindre) på grund av de olika anpassningarna av åtgärden enligt Section 232. Några parter hävdade dock att de tullkvoter som tilldelats exportörerna i unionen gör att unionsindustrin kommer att lägga om sin handel till den amerikanska marknaden på bekostnad av sin inhemska försäljning, vilket kommer att leda till en utbudsbrist på unionens marknad.

(46)

Unionens stålindustri uppgav emellertid att det fortfarande finns risk för en omläggning av handeln och att EU:s förbättrade tillgång till den amerikanska marknaden inte kommer att inverka på dess förmåga att försörja den inhemska marknaden (unionens marknad).

(47)

I oktober 2021 beslutade Förenta staterna att införa ett tullkvotsystem för import från EU som omfattas av åtgärden enligt Section 232. Enligt denna nya ordning ska EU kunna exportera tullfritt upp till en viss nivå (baserad på historiska exportvolymer) (23) och först när denna nivå uttömts kommer det att tillämpas en tull på 25 %. Denna åtgärd syftar till att förbättra EU-exportörernas ställning på den amerikanska marknaden, vilka fram till nu omfattats av en tull på 25 % per exporterat ton. Det nya systemet har tillämpats sedan den 1 januari 2022.

(48)

Några berörda parter hävdade att eftersom priserna i Förenta staterna oftast är högre än i unionen har unionsproducenterna ett incitament att exportera till Förenta staterna på bekostnad av sin inhemska försäljning, vilket därmed leder till en risk för utbudsbrist på unionens marknad inom vissa kategorier.

(49)

Av ett antal olika skäl ansåg kommissionen att dessa påståenden bör avvisas. För det första kan en begränsning av unionsindustrins export till Förenta staterna inte anses ingå i definitionen av vad som anses utgöra en omläggning av handeln till unionens marknad. Eller med andra ord – det kan aldrig vara fråga om att det finns en risk för en omläggning av handeln när det gäller unionsindustrins egna försäljning. Det skulle i så fall strida mot själva definitionen av vad en omläggning av handeln är. Följaktligen har det faktum att EU skulle kunna stärka sin närvaro på den amerikanska marknaden ingen inverkan när det gäller risken för en omläggning av exportländernas handel till unionens marknad.

(50)

För det andra finns det ingen bevisning till stöd för påståendet att unionsindustrin skulle använda upp sina tullkvoter (till stor del eller till och med helt) på bekostnad av sin inhemska försäljning. Dessa påståenden tar inte hänsyn till att unionsindustrin – rent teoretiskt – skulle kunna öka sin produktionsvolym (24), vilket innebär att den därmed inte offrar sin inhemska försäljning och kan generera ytterligare intäkter genom en ökad exportförsäljning till Förenta staterna, samt att den även kan lägga om volymer till Förenta staterna från export avsedd för andra marknader som av olika anledningar är mindre attraktiva, inbegripet på grund av sina prisnivåer (25).

(51)

Oavsett alla dessa teoretiska möjligheter har verkligheten visat att EU under det första kvartalet sedan tullkvotsystemets ikraftträdande varit mycket långt ifrån att använda upp sina kvoter. Under detta första kvartal visade EU sig faktiskt bara ha utnyttjat ca 42 % av kvoten (26).

(52)

Följaktligen har det grundläggande antagande som några av de berörda parterna gjort, och som ligger till grund för deras argumentation, dvs. att de exporterande tillverkarna i EU skulle kunna använda upp hela sin kvot i Förenat staterna, visat sig vara felaktigt till att börja med.

(53)

Kommissionen drog slutsatsen att det faktum att EU omfattas av ett tullkvotssystem inom ramen för åtgärden enligt Section 232 inte har någon inverkan på hur åtgärden fungerar med avseende på risken för en omläggning av handeln. Ingen part har heller kunnat påvisa att export inom ett tullkvotssystem inom ramen för Section 232 i någon nämnvärd utsträckning i sig med för en risk för en utbudsbrist på unionens marknad.

(54)

Vad gäller påståendena om ändringar av den amerikanska Section 232 som rör andra tredjeländer framgår det av de uppgifter som kommissionen har tillgång till att följande ändringar av Section 232 ägt rum:

(55)

Det framgår av undersökningen av dessa ändringar av den amerikanska Section 232 generellt sett haft en ringa inverkan på hur unionens skyddsåtgärd fungerar och de skäl som motiverar dess existens, vilket beror på en rad olika skäl. För att ställa dessa ändringar i ett perspektiv bör det påpekas att flertalet av dessa länder för närvarande knappt har någon stålexport alls till unionen (om ens någon) (27) och de är inte heller historiska leverantörer (28). Vad gäller det fåtal länder som har några nämnvärda exportvolymer till unionen, dvs. Förenade kungariket, Japan och Sydkorea, omfattas dessa tre fortfarande av den amerikanska åtgärden enligt Section 232, vilket betyder att de är begränsade när det gäller att exportera tullfritt till den amerikanska marknaden. Sydkorea kan till exempel endast exportera inom ramen för en kvot (en kvantitativ begränsning), utan möjlighet till att exportera utöver kvotvolymen, och Förenade kungariket och Japan omfattas av en tullkvot där export utöver tullen är belagd med en tull på 25 %. Dessutom betyder det faktum att de har en tullkvot att dessa länder nödvändigtvis kommer att kunna använda upp de volymer de tilldelats, såsom framgår av exemplet med den tullkvot som tilldelats EU. Vidare gäller att flertalet av de ursprung som svarar för merparten av importen till unionen fortfarande omfattas av en tull på 25 % på sin export till Förenta staterna.

(56)

I detta sammanhang kommer risken för en omläggning av handeln främst från de länder som är de viktigaste stålleverantörerna till unionen, vilka har (i vissa fall en ganska betydande) outnyttjad kapacitet och följaktligen har möjlighet att snabbt (29) öka sin närvaro på unionens marknad (30), vilken såsom framgått av de tidigare undersökningarna är en attraktiv marknad när det gäller priser och storlek (31).

(57)

Dessutom har parterna i sina inlagor inte visat (eller ens nämnt) att kommissionens undersökningsresultat från de tidigare undersökningarna (32) skulle ha ändrats i någon nämnvärd utsträckning. Det rör sig bland annat om den fortsatta globala överkapaciteten (33), den betydande minskningen av importen till den amerikanska marknaden jämfört med perioden före införandet av åtgärden enligt Section 232 (34) och bristen på ersättningsmarknader för de förlorade volymerna (35).

(58)

Hur som helst kommer den förbättrade tillgång till den amerikanska marknaden för vissa tredjeländer som beskrivs i skäl (54) att göra det ännu svårare för övriga länder att exportera till den amerikanska marknaden, eftersom dessa har en jämförelsevis sämre konkurrenssituation då det måste betala en tull på 25 %. Minskningstakten för importen från länder som inte omfattas av ett förmånstillträde inom ramen för åtgärden enligt Section 232 var de facto betydligt högre än genomsnittet (36). Följaktligen kan anpassningarna av den amerikanska åtgärden till och med öka sannolikheten för en omläggning av handeln från de länder som inte omfattas av någon form av förmånsbehandling inom ramen för åtgärden enligt Section 232, varav några också är bland de länder som är benägna att orsaka en kraftig ökning av importen till unionens marknad.

(59)

Av de skäl som anges i detta underavsnitt drog kommissionen slutsatsen att ändringarna av den amerikanska åtgärden enligt Section 232 inte har någon inverkan på hur EU:s stålskyddsåtgärd fungerar och inte heller ändrar på de förutsättningar som ligger till grund för dess bedömning av risken för en omläggning av handeln.

(60)

Förutom de frågor som behandlas i avsnitt 3 framförde berörda parter även andra begäranden, vilka behandlas i detta avsnitt.

(61)

Under undersökningens gång och efter det att förfarandets skriftliga skede slutförts vände sig flera berörda parter spontant till kommissionen och hävdade att skyddsåtgärden borde upphävas eller avslutas på grund av att stålpriserna i unionen ökat. Dessa parter menade att lösningen för att få ned stålpriserna till lägre nivåer är att skyddsåtgärden avslutas eller upphävs.

(62)

För det första omfattade översynen inte ett eventuellt avslutande eller upphävande av åtgärden. Detta innebär att den typ av bevisning som samlades in och den analys som gjordes under undersökningen inte var av det slag som krävs när det gäller ett eventuellt avslutande av en skyddsåtgärd. Följaktligen faller inte ett avslutande av skyddsåtgärden inom ramen för den nu aktuella översynen.

(63)

För fullständighetens skull ansåg kommissionen emellertid att det var lämpligt att sätta in dessa begäranden i ett bredare sammanhang och göra en faktabaserad analys av den senaste tidens marknadsutveckling i denna förordning. I detta sammanhang fastställde kommissionen att utvecklingen av stålpriserna i unionen uppvisade en stigande trend under de första månaderna 2022 och att de nådde en topp precis efter Rysslands oprovocerade och oberättigade militära aggression mot Ukraina, varefter de visat tecken på att kontinuerligt minska (en minskning på 21 % jämfört med toppen 2022 (37)) alltsedan slutet av april 2022 (38).

(64)

Denna prisutvecklingstrend ägde rum mot bakgrund av en generell inflationssituation, vilken även påverkade råvarorna för stålframställning och energi. I sin korttidsprognos för 2022 och 2023 (39) noterade World Steel Association (WSA) att Rysslands oprovocerade och oberättigade militära aggression mot Ukraina kommer att öka på inflationstrycket ytterligare, dels genom högre energi- och råvarupriser i stålframställningen, dels genom fortsatta störningar i leveranskedjorna. Detta har även bekräftats av den senast tillgängliga informationen om prisutvecklingen för råvaror till stålframställning (inklusive energi) från källor såsom OECD (40), Världsbanken (41) och S&P Platts (42), som visar på en kraftig prisökning och en allmänt stigande trend på en betydligt högre nivå ån under de föregående perioderna.

(65)

Även kommissionens statistiska bedömning (43)bekräftade att prisutvecklingen på de viktigaste stålmarknaderna i världen uppvisade en liknande utveckling som i unionen, vilket innebär att den prisutveckling som konstaterats på unionens marknad ligger helt i linje med utvecklingen på de viktigaste marknaderna i världen. Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att skyddsåtgärden hur som helst inte kan ha varit orsak till prisutvecklingen i unionen.

(66)

Några berörda parter hävdade att det råder brist på stål på unionens marknad och att skyddsåtgärden avseende stål har förvärrat situationen, eftersom vissa kvoter var uttömda. De hävdade således att åtgärden borde upphävas eller avslutas med tanke på de höga stålpriserna.

(67)

Kommissionen noterade att utnyttjandet av tullkvoterna under de första tre kvartalen i åtgärdens fjärde år (1 juli 2021–31 mars 2022) var 77 %, dvs. mer än 5,6 miljoner ton inom kvoterna hade inte utnyttjats, vilket framgår av tabellen nedan. Detta visar att användarna i unionen generellt sett hade möjlighet att ytterligare öka importen av tullfritt stål under varje period. Även om detta inte hindrar att det kan ha funnits ett tryck på kvotanvändningen när det gäller vissa kategorier jämfört med andra fanns det ändå tullfria kvotmängder för majoriteten av produktkategorierna under varje kvartal.

Tabell 1.

Utveckling av användningen av tullkvoterna under de första tre kvartalen det fjärde året  (44)

(68)

Kommissionen noterade att importnivån 2021 låg mycket nära den importtopp som registrerades 2018 (45). Dessutom framhölls det i World Steel Associations (WSA) korttidsprognos (46) för 2022 och 2023 att de ekonomiska utsikterna är osäkra. Prognosen för stålmarknaden för 2022 har försämrats betydligt på grund av kriget och efterfrågan på stål förväntas öka med 0,4 % in 2022 och med 2,2 % under 2023.

(69)

Mot denna bakgrund och med tanke på att kvotnivåerna kommer att ökas med ytterligare 4 % från och med den 1 juli 2022, såsom förklaras i avsnitt 3.4, ansåg kommissionen att det påstådda trycket i vissa segment av marknaden hur som helst ändå skulle lätta, samtidigt som åtgärden fortsätter att vara verkningsfull.

(70)

Några berörda parter hävdade att förbudet mot import från Ryssland och Belarus i betydande grad inverkade på deras förmåga att importera och menade att kommissionen borde avsluta åtgärden av denna anledning.

(71)

I detta hänseende noterade kommissionen att den instabilitet som orsakats av Rysslands oprovocerade och oberättigade militära aggression mot Ukraina och de därav följande sanktionerna som infördes av EU är oundvikliga faktorer på marknaden och som alla berörda parter måste anpassa sig gradvis till.

(72)

Kommissionen vidtog emellertid omedelbart en åtgärd inom ramen för skyddsåtgärden för att i så stor utsträckning som möjligt minimera importförbudets negativa bieffekter genom att omfördela de kvoter som gäller sedan april 2022. Denna anpassning av åtgärden kommer att till stor del avhjälpa de störningar som vissa användare drabbats av till följd av förbudet mot import från Ryssland och Belarus i och med att den ger dem tillgång till de tullfria volymerna från andra ursprung. Det kommer dock oundvikligen att ta en viss tid för användarna i unionen att anpassa sig till denna situation och att byta till leverantörer från andra ursprung (47). Kommissionen inser i synnerhet att i vissa fall kommer vissa användare att behöva byta ut i princip alla sina leverantörer, eftersom de varit mycket beroende av stålimport från Ryssland och/eller Belarus. Det faktum att dessa sanktioner finns på stålområdet innebär emellertid inte i sig att skyddsåtgärdens berättigande eller nödvändighet kan ifrågasättas.

(73)

Några berörda parter begärde att kommissionen skulle omfördela de landspecifika kvoter som tilldelats Ukraina, eftersom Ukraina till följd av Rysslands oprovocerade och oberättigade militära aggression mot Ukraina inte är i stånd att exportera några märkbara volymer till unionen. Några av dessa parter föreslog att kommissionen skulle använda samma metod som tillämpats vid omfördelning av kvoterna för Ryssland och Belarus.

(74)

Kommissionens analys av Ukrainas kvotutnyttjande före upphävandet av förordningen om skyddsåtgärder (se skäl 9) visar att landet hade fortsatt att utnyttja kvoterna för majoriteten av de produktkategorier där det hade en landspecifik kvot. Vad gäller de kategorier där det inte registrerat någon export införde kommissionen en övergripande förvaltning för kvoterna från alla andra ursprung som omfattas av åtgärden för var och en av dessa produktkategorier (se avsnitt 3.1.1). Kommissionen erinrar om att de kvoter som skulle tillhöra Ukraina (utan ett upphävande) inte skulle vara tillgängliga så länge upphävandet av åtgärden för detta land är i kraft.

(75)

Flera berörda parter framförde begäranden rörande vissa specifika produktkategorier (dessa produktkategorier varierade beroende på vilken part som gjort begäran). Begärandena rörde undantagandet från åtgärden för vissa produktkategorier, differentierad behandling för ett visst ursprung inom en viss produktkategori och tillämpning av olika liberaliseringsnivåer beroende på produktkategori.

(76)

Såsom kommissionen förklarat i tidigare förordningar omfattar åtgärdens tillämpningsområde endast en enda produkt, dvs. vissa stålprodukter. Kommissionen kan inte behandla de produktkategorier som ingår i den berörda produkten som om de vore en enskild berörd produkt i sig. Kommissionen har anpassat åtgärden i samband med förvaltningen av tullkvoterna, och i de fall där detta legat i unionens intresse, i syfte att säkerställa att målen för åtgärden uppfylls. Kommissionen kan emellertid inte ändra på åtgärdens grundläggande utformning, t.ex. produktdefinitionen, för att efterkomma begäranden från berörda parter som skulle kunna leda till en diskriminerande behandling i förhållande till andra produktkategorier och berörda parter, och vad viktigare är, vore oförenliga med den utformning av åtgärden och produktdefinition som fastställts i förordningen om slutgiltiga åtgärder.

(77)

Några berörda parter begärde att kommissionen skulle häva skyddsåtgärden för de produktkategorier som omfattas av antidumpnings- och/eller utjämningsåtgärder, eftersom de menar att dessa tullar är tillräckliga för att unionsindustrin ska ha ett tillräckligt skydd.

(78)

Kommissionen erinrade om att skyddsåtgärden och andra handelspolitiska instrument inte har samma skäl till att de existerar eller samma mål, eftersom de inte avser att lösa samma problem. Skyddsåtgärder finns för att hantera importökningar till följd av oförutsedda omständigheter, under det att antidumpnings- och utjämningsinstrument ska hantera illojala handelsmetoder. Det finns situationer där ett land konstateras utöva dumping i en viss produktkategori vid en viss tidpunkt och där det därefter vid en senare tidpunkt på grund av oförutsedda händelser ändå inträffar en importökning från en rad olika ursprung. Dessutom har de båda instrumenten ofta mycket olika tillämpningsområden vad gäller ursprung och detsamma gäller för typen av undersökning, inbegripet förfaranderegler. Att båda instrumenten tillämpas samtidigt på en viss produktkategori år således fullt förenligt med både WTO:s regler och EU:s regler (48).

(79)

Några berörda parter hävdade att de kvoter som tilldelats Förenade kungariket borde ökas för att ta hänsyn till den historiska handeln mellan Storbritannien och Nordirland.

(80)

I detta hänseende erinrade kommissionen om att protokollet om Irland/Nordirland (protokollet) (49) är den relevanta rättsakt som styr Nordirlands status när det gäller EU:s handels- och tullregler. Av denna anledning, och i överensstämmelse med bestämmelserna i protokollet, har stålförsäljningen till Nordirland (oavsett om den kommer från Storbritannien eller något annat tredjeland) inte räknats med som historisk import till unionen och ingår följaktligen inte in kvotberäkningen (50). Genom denna metod har det säkerställts att EU:s genomförandelagstiftning på området skyddsåtgärder förblir fullt förenlig med protokollet. Denna begäran avvisades därför.

(81)

Några parter pekade på möjliga fall av kringgående av åtgärden. Framför allt pekade några parter på ett påstått kringgående från Ryssland av kategorierna 12 och 13 samt generellt sett i kategori 28.

(82)

I detta hänseende noterar kommissionen att Ryssland för närvarande omfattas av ett importförbud. Alla försök till kringgående av den befintliga åtgärden övervakas således av EU och de nationella tullmyndigheterna.

(83)

Slutligen noterar kommissionen att denna översyn om ändring av de befintliga skyddsåtgärderna också är förenlig med de skyldigheter som följer av de bilaterala avtal som ingåtts med vissa tredjeländer.

(84)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté för skyddsåtgärder som inrättats genom artikel 3.3 i förordning (EU) 2015/478 respektive artikel 22.3 i förordning (EU) 2015/755.