31.1.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 20/52


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/126

av den 7 december 2021

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 enligt den förordningen samt om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (1), särskilt artiklarna 4.8, 13.3, 37.5, 38.5, 39.3, 45 a–i, 56 a, b och c samt 84 a och b, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2021/2115 fastställs en ny rättslig ram för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) för att förbättra dess resultat när det gäller unionens mål som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förordningen innehåller en ytterligare specificering av dessa mål, som ska uppnås genom den gemensamma jordbrukspolitiken, och definierar de interventionstyper och de gemensamma unionskrav som är tillämpliga på medlemsstaterna, samtidigt som medlemsstaterna ges flexibilitet i utformningen av de interventioner som ska anges i deras strategiska GJP-planer.

(2)

För att säkerställa den gemensamma jordbrukspolitikens och den inre marknadens gemensamma karaktär ger förordning (EU) 2021/2115 kommissionen befogenhet att anta ytterligare krav för utformningen av de interventioner som ska anges i de strategiska GJP-planerna när det gäller direktstöd, vissa jordbrukssektorer enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (2) och landsbygdsutveckling samt gemensamma regler för dessa områden vad gäller andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC). Samtliga dessa ytterligare krav måste beaktas av medlemsstaterna när de utformar sina strategiska GJP-planer, som omfattar alla berörda områden och därför bör fastställas i denna förordning.

(3)

Vad gäller de interventioner som medlemsstaterna ska ange i sina strategiska GJP-planer på området direktstöd, bör ytterligare krav för interventionerna avseende hampa och bomull fastställas. Stöd bör beviljas på villkor att certifierat utsäde av vissa hampsorter används.

(4)

Dessutom bör förfarandet för fastställande av hampsorter samt verifiering av deras tetrahydrokannabinolhalt (THC-halt) enligt artikel 4.4 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115 fastställas. Verifieringen av THC-halten är nödvändig för att skydda unionens ekonomiska intressen, men är också strategisk för att skydda folkhälsan och för att säkerställa samstämmighet med andra rättsliga ramar, nämligen straffrätten på området olaglig narkotikahandel och åtagandena enligt internationella skyldigheter, såsom den allmänna narkotikakonventionen (3). Det är därför lämpligt att fastställa regler som harmoniserar medlemsstaternas metoder och förfaranden för verifiering av hampsorter och kvantitativ bestämning av THC-halten i hampa, så att jämförbara resultat kan säkerställas.

(5)

Det är nödvändigt att föreskriva en tidsperiod under vilken hampa som odlas för fiberproduktion inte får skördas efter blomningen, för att möjliggöra en effektiv och tillförlitlig bestämning av THC-halten i hampa.

(6)

Om en sort överskrider den THC-halt som anges i artikel 4.4 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115 under två år i följd bör medlemsstaterna för tydlighetens och rättssäkerhetens skull vidta nödvändiga åtgärder för att i god tid informera aktörerna om att odling av den sorten inte skulle ge rätt till direktstöd.

(7)

I reglerna för verifiering av hampsorter och kvantitativ bestämning av THC-halten bör hänsyn tas till att hampa kan odlas antingen som huvudgröda eller som fånggröda. I det sammanhanget är det också lämpligt att definiera hampa som odlas som fånggröda.

(8)

I avdelning III kapitel II avsnitt 3 underavsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115 föreskrivs ett grödspecifikt stöd för bomull. Det är lämpligt att fastställa regler och villkor för godkännande av jordbruksmark och sorter i samband med detta stöd. Vidare bör ytterligare villkor fastställas för att säkerställa att en minimiverksamhet bedrivs i linje med stödets mål.

(9)

De medlemsstater som anges i artikel 36 i förordning (EU) 2021/2115 bör godkänna bomullsproducerande branschorganisationer på grundval av objektiva kriterier som hänför sig till deras storlek och interna organisation. En branschorganisations storlek bör fastställas med hänsyn till hur viktigt det är för de rensningsföretag som tillhör organisationen att få tillgång till tillräckliga kvantiteter orensad bomull.

(10)

Särskilda skyldigheter för jordbrukarna i egenskap av medlemmar i branschorganisationer bör fastställas. Dessa syftar till att underlätta administrationen och kontrollen av jordbrukarnas medlemskap samt till att öka organisationernas potentiella effektivitetsvinster till följd av medlemmarnas antal och engagemang.

(11)

Ytterligare krav när det gäller investeringar, interventioner avseende miljö- och klimatvänligt jordbruk, rådgivning, främjande åtgärder, kommunikation och marknadsföring, gemensamma fonder, återplantering av fruktträdgårdar, olivlundar eller vinodlingar efter obligatorisk röjning, grön skörd och obärgad skörd, skörde- och produktionsförsäkring, tillbakadraganden från marknaden för andra ändamål än gratisutdelning och gemensam lagring bör fastställas för de interventioner som medlemsstaterna ska ange i sina strategiska GJP-planer inom sektorn för frukt och grönsaker, biodlingssektorn, vinsektorn, humlesektorn, sektorn för olivolja och bordsoliver samt inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115. Det bör dessutom fastställas bestämmelser om stödformer och typer av utgifter, inbegripet användandet av schablonsatser och standardiserade skalor för enhetskostnader eller klumpsummor samt administrativa kostnader och personalkostnader. Av skäl som rör sund ekonomisk förvaltning och rättssäkerhet bör en förteckning över de utgifter som inte får omfattas av de strategiska GJP-planerna och en icke uttömmande förteckning över utgifter som får omfattas inom sektorerna för frukt och grönsaker, biodling, vin, humle, olivolja och bordsoliver samt övriga sektorer upprättas.

(12)

Dessutom bör det fastställas särskilda regler avseende vissa sektorsspecifika interventionstyper, nämligen inom sektorerna för frukt och grönsaker, biodling, vin, humle och djuruppfödning, för att ta hänsyn till vissa särdrag hos dessa sektorer.

(13)

När det gäller sektorsspecifika interventionstyper som förvaltas av producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer, gränsöverskridande producentorganisationer, gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer eller producentgrupper genom operativa program inom sektorerna för frukt och grönsaker, olivolja och bordsoliver samt övriga sektorer, bör särskilda regler fastställas för produkttäckningen och tillbakadraganden från marknaden för gratisutdelning, nämligen kostnader för transport och iordningställande, med beaktande av interventionens potentiella betydelse. Det bör särskilt fastställas maximinivåer för stödet för tillbakadraganden från marknaden, för att säkerställa att sådana tillbakadraganden inte används som ett permanent avsättningsalternativ till utsläppande på marknaden. I samtliga fall är det av liknande skäl lämpligt att ange kvantitativa begränsningar för tillbakadragandena per produkt och producentorganisation. Dessutom bör särskilda regler fastställas avseende ändamålen för tillbakadragna produkter, villkoren för mottagarna av tillbakadragna produkter och de relevanta normer som de tillbakadragna produkterna ska uppfylla.

(14)

För att underlätta användningen av sektorsspecifika interventioner genom operativa program bör metoden för beräkning av värdet av producentorganisationernas saluförda produktion fastställas, inbegripet användningen av en schablonsats för beräkning av värdet av frukt och grönsaker avsedda för bearbetning. Metoden för beräkning av värdet av saluförd produktion bör dämpa årliga fluktuationer eller otillräckliga data för nyligen erkända organisationer eller grupper. För att förhindra att systemet missbrukas bör producentorganisationerna i regel inte tillåtas att ändra metoderna för beräkning av referensperioden under pågående program.

(15)

För att säkerställa att interventionstyperna inom sektorn för frukt och grönsaker fungerar väl är det lämpligt att fastställa specifika mål för interventioner avseende miljö- och klimatvänligt jordbruk.

(16)

Regler bör fastställas beträffande det nationella ekonomiska stöd som medlemsstaterna får bevilja i regioner där organisationsgraden för producenter av frukt och grönsaker är särskilt låg, däribland regler om hur organisationsgraden beräknas och hur en låg organisationsgrad fastställs.

(17)

För att säkerställa att interventionstyperna inom biodlingssektorn fungerar väl bör det fastställas regler för bikupor.

(18)

För att säkerställa att interventionstyperna för vin fungerar väl är det lämpligt att upprätta en icke uttömmande förteckning över aktörer som kan vara mottagare av stödet för de olika interventionstyperna för vin. Det är också nödvändigt att föreskriva vissa särskilda stödberättigandekrav för stödmottagare för interventionstyperna omstrukturering och omställning av vinodlingar, grön skörd och skördeförsäkring samt för offentligrättsliga organ och privata företag. Det är också lämpligt att producenter med olagliga planteringar eller otillåtna planterade arealer undantas från unionsstöd.

(19)

För att säkerställa att unionens medel används på rätt sätt är det lämpligt att fastställa regler för utgifter för återplantering av vinodlingar av hälso- eller växtskyddsskäl inom vinsektorn. Det är i synnerhet lämpligt att föreskriva att sådana utgifter inte får överstiga ett visst belopp av de totala årliga utgifter för omstrukturering och omställning av vinodlingar som betalats av den berörda medlemsstaten under ett givet budgetår. Det bör också klargöras att kostnaderna för röjning och för ersättning för inkomstbortfall inte bör utgöra stödberättigande utgifter inom denna intervention, som endast syftar till att täcka kostnaderna för återplantering efter obligatoriska växtskyddsåtgärder.

(20)

För interventionerna avseende omstrukturering och omställning av vinodlingar och grön skörd är det lämpligt att fastställa regler för mätning av areal, särskilt för att definiera vad som motsvarar den areal som planterats med vinstockar, vilket är särskilt viktigt när stödet betalas ut på grundval av arealbaserade standardiserade skalor för enhetskostnader.

(21)

För att säkerställa att interventionstyperna inom humlesektorn fungerar väl är det lämpligt att fastställa regler för beräkningen av unionens ekonomiska stöd.

(22)

För att säkerställa att interventionstyperna inom djuruppfödningssektorn fungerar väl är det lämpligt att fastställa regler för återställande av djurbesättningar efter nödslakt eller efter förluster till följd av naturkatastrofer.

(23)

De villkor som är tillämpliga på åtaganden om bevarande på jordbruksföretaget av utrotningshotade raser och växtsorter som hotas av genetisk utarmning och på verksamhet för bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser inom jord- och skogsbruket bör bidra till de specifika miljö- och klimatrelaterade mål för den gemensamma jordbrukspolitiken som anges i artikel 6.1 d, e och f i förordning (EU) 2021/2115. De bör särskilt beakta behovet av att säkerställa att den genetiska mångfalden skyddas, bevaras och främjas.

(24)

Nivåerna för djurskyddet bör höjas genom stöd till jordbrukare som åtar sig att anta högre standarder för djurhållningen som går utöver tillämpliga obligatoriska krav. Det bör definieras inom vilka områden åtagandena om djurskydd bör innebära strängare standarder för produktionsmetoder. I det sammanhanget bör man undvika att åtagandena om djurskydd överlappar med gängse jordbruksmetoder, särskilt vad gäller sjukdomsförebyggande vaccination.

(25)

Nationellt erkända kvalitetssystem kan ge konsumenterna garantier för produkternas och produktionsmetodernas kvalitet och egenskaper. Kriterier för slutproduktens särdrag, tillgången till systemet, kontrollen av bindande produktspecifikationer, systemets öppenhet och produkternas spårbarhet bör fastställas i syfte att optimera deras stöd inom ramen för interventioner avseende landsbygdsutveckling. Mot bakgrund av de särdrag som bomull har i egenskap av jordbruksprodukt bör även nationella kvalitetssystem för bomull omfattas.

(26)

För att stödja frivilliga certifieringssystem som erkänns av medlemsstaterna inom ramen för interventioner avseende landsbygdsutveckling och som är anpassade till sektorsspecifika interventioner bör vissa objektiva kriterier fastställas.

(27)

För att säkerställa lika villkor när det gäller andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC) som avses i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115 bör det tillhandahållas regler för metoden för fastställande av både referensandelen och den årliga andelen permanent gräsmark samt den nivå på vilken dessa kan fastställas.

(28)

För att säkerställa att andelen permanent gräsmark skyddas är det också lämpligt att fastställa att medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att säkerställa omställning av arealer i fall där andelen permanent gräsmark har minskat till under gränsen på 5 %. Undantag bör dock medges för de fall där den absoluta arealen permanent gräsmark förblir relativt stabil eller där minskningen av andelen till under gränsen beror på omställningar av arealer för miljö- och klimatvänliga mål, särskilt beskogning och restaurering av våtmark.

(29)

Eftersom medlemsstaterna måste ta hänsyn till de krav som fastställs i denna förordning när de utarbetar sina strategiska GJP-planer, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

INNEHÅLL

Artikel 1

Innehåll

Denna förordning kompletterar förordning (EU) 2021/2115 med

a)

ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 1 januari 2023–31 december 2027

i)

i form av direktstöd för odling av hampa och bomull,

ii)

inom de jordbrukssektorer som avses i artikel 42 i förordning (EU) 2021/2115,

iii)

för genetiska resurser och djurskydd inom ramen för miljö- och klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden och för kvalitetssystem på området landsbygdsutveckling,

b)

regler om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC).

AVDELNING II

YTTERLIGARE KRAV FÖR VISSA INTERVENTIONSTYPER I FORM AV DIREKTSTÖD

KAPITEL I

Hampa

Artikel 2

Ytterligare krav för stödberättigande

När medlemsstaterna anger definitionerna enligt artikel 4.1 i förordning (EU) 2021/2115 i sina strategiska GJP-planer ska medlemsstaterna ställa som villkor för beviljandet av stöd för produktion av hampa att det används utsäde av hampsorter som uppfyller följande krav:

a)

De ingår i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter den 15 mars det år för vilket stödet beviljas och offentliggörs i enlighet med artikel 17 i rådets direktiv 2002/53/EG (4).

b)

Deras Δ9-tetrahydrokannabinolhalt (THC-halt) har under två år i följd inte överskridit den gräns som anges i artikel 4.4 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115.

c)

De är certifierade enligt rådets direktiv 2002/57/EG (5) eller i enlighet med artikel 10 i kommissionens direktiv 2008/62/EG (6) när det gäller bevarandesorter.

Artikel 3

Verifiering av hampsorter och kvantitativ bestämning av THC-halten

1.   Medlemsstaterna ska inrätta ett verifieringssystem för bestämning av THC-halten i hampsorter som ger dem möjlighet att använda den verifieringsmetod för hampsorter och kvantitativ bestämning av THC-halten i hampsorter som anges i bilaga I.

2.   Den behöriga myndigheten i medlemsstaten ska bevara dokumentation över resultaten av kontrollerna av THC-halten. Dokumentationen ska, som ett minimikrav, för varje sort innehålla uppgifter om resultatet av analysen av THC-halten, uttryckt i procentandelar med två decimaler, samt uppgifter om den metod som har använts, om hur många analyser som har gjorts, om vid vilken tidpunkt provet togs och om de åtgärder som har vidtagits på nationell nivå.

3.   Om ett genomsnitt av alla prov avseende en viss sort överskrider den THC-halt som anges i artikel 4.4 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115 ska medlemsstaten tillämpa förfarande B som beskrivs i bilaga I till den här förordningen avseende den berörda sorten under nästa ansökningsår. Det förfarandet ska också tillämpas under de efterföljande ansökningsåren utom om samtliga analysresultat för den aktuella sorten visar en THC-halt som är lägre än den som anges i artikel 4.4 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115.

4.   Om ett genomsnitt av alla prov avseende en viss sort under det andra året överskrider den THC-halt som anges i artikel 4.4 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115 ska medlemsstaten underrätta kommissionen om namnet på den berörda sorten senast den 15 januari efterföljande ansökningsår. Från och med det ansökningsåret ska odlingen av den berörda sorten inte berättiga till direktstöd i den berörda medlemsstaten.

5.   Medlemsstaterna ska säkerställa att hampproducenterna i god tid informeras om namnen på hampsorter som inte berättigar till direktstöd i enlighet med artikel 4.4 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115 efter en underrättelse enligt punkt 4 i den här artikeln genom att de offentliggör denna information senast den dag då den samlade ansökan lämnas in.

Artikel 4

Fånggröda

I detta kapitel avses med hampa som odlas som fånggröda hampa som såtts efter den 30 juni ett visst år.

Artikel 5

Odlingskrav

För att möjliggöra de kontroller som krävs för tillämpningen av denna artikel ska hampan fortsätta att odlas under normala odlingsförhållanden enligt lokal praxis i minst tio dagar efter det att blomningen har upphört.

Hampa som odlas som fånggröda ska fortsätta att odlas under normala odlingsförhållanden enligt lokal praxis minst fram till slutet av vegetationsperioden.

Medlemsstaterna får tillåta att hampa skördas före utgången av perioden på tio dagar efter det att blomningen har upphört, på villkor att skörden äger rum efter det att blomningen har börjat och att inspektörerna för varje berört skifte markerar representativa delar som ska fortsätta att odlas i minst tio dagar efter det att blomningen upphör för att kunna kontrolleras i enlighet med den metod som fastställs i bilaga I.

KAPITEL II

Bomull

Artikel 6

Godkännande av jordbruksmark för bomullsproduktion

De medlemsstater som anges i artikel 36 i förordning (EU) 2021/2115 ska i sina strategiska GJP-planer fastställa objektiva kriterier för godkännande av jordbruksmark i enlighet med artikel 37.3 i den förordningen.

Kriterierna ska vara grundade på en eller flera av följande faktorer:

a)

De ekonomiska förhållandena inom jordbruket i de regioner som har en betydande bomullsproduktion.

b)

Jordmånen och klimatförhållandena i de berörda områdena.

c)

Förvaltningen av bevattningsresurser.

d)

Växtföljder och odlingstekniker som sannolikt är miljövänliga.

Artikel 7

Godkännande av sorter för sådd

De medlemsstater som anges i artikel 36 i förordning (EU) 2021/2115 ska i sina strategiska GJP-planer ange vilka sorter som är godkända för sådd av de sorter som finns registrerade i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter antagen genom direktiv 2002/53/EG och som är anpassade till deras marknadsbehov.

Artikel 8

Ytterligare villkor för att få grödspecifikt stöd för bomull

För det grödspecifika stöd för bomull som avses i artikel 37.1 i förordning (EU) 2021/2115 ska de medlemsstater som anges i artikel 36 i den förordningen i sina strategiska GJP-planer ange en lägsta planteringstäthet på den besådda arealen, som ska fastställas på grundval av jordmåns- och klimatförhållandena och, i tillämpliga fall, regionala särdrag.

Artikel 9

Godkännande av branschorganisationer

1.   Godkännandet av en branschorganisation i den mening som avses i artikel 39.1 i förordning (EU) 2021/2115 ska beviljas av den medlemsstat i vilken rensningsföretagen finns och för en period på ett år, med början i god tid före sådden det året, förutsatt att organisationen uppfyller följande kriterier:

a)

Den omfattar en sammanlagd areal på minst 4 000 ha som uppfyller de kriterier för godkännande som fastställs i artikel 6 i den här förordningen.

b)

Den har antagit en intern arbetsordning, särskilt angående villkor för medlemskap och avgifter, i enlighet med unionens regler och nationella regler.

2.   Om det konstateras att en godkänd branschorganisation inte längre uppfyller kriterierna för godkännande enligt punkt 1 ska medlemsstaten som beviljade godkännandet återkalla det, såvida inte den bristande efterlevnaden avhjälps inom en tidsfrist som fastställs av den berörda medlemsstaten i beslutet om återkallandet. Den ansvariga medlemsstatens behöriga myndighet ska meddela branschorganisationen i förväg om sin avsikt att återkalla ett godkännande, och ange skälen till återkallandet. Den ska ge branschorganisationen möjlighet att inkomma med synpunkter inom en tidsfrist som anges i meddelandet om det planerade återkallandet.

Jordbrukare som är medlemmar i en godkänd branschorganisation som får sitt godkännande återkallat i enlighet med första stycket i denna punkt ska inte vara berättigade till ökningen av det grödspecifika stödet för bomull enligt artikel 40.2 i förordning (EU) 2021/2115.

Artikel 10

Skyldigheter för jordbrukare som producerar bomull

1.   En jordbrukare får inte vara medlem i mer än en godkänd branschorganisation som avses i artikel 39.1 i förordning (EU) 2021/2115.

2.   En jordbrukare som är medlem i en godkänd branschorganisation får endast leverera sin bomull till ett rensningsföretag som tillhör samma organisation.

3.   Jordbrukarnas medlemskap i en godkänd branschorganisation ska vara frivilligt.

AVDELNING III

YTTERLIGARE KRAV FÖR VISSA INTERVENTIONSTYPER INOM DE SEKTORER SOM AVSES I ARTIKEL 42 I FÖRORDNING (EU) 2021/2115

KAPITEL I

Gemensamma regler för interventioner inom sektorn för frukt och grönsaker, biodlingssektorn, vinsektorn, humlesektorn, sektorn för olivolja och bordsoliver samt de övriga sektorer som avses i avdelning III kapitel III i förordning (EU) 2021/2115

Avsnitt 1

Gemensamma regler för investeringar, interventionstyper avseende miljö- och klimatvänligt jordbruk, handledning, främjande åtgärder och kommunikation, gemensamma fonder, återplantering, grön skörd och obärgad skörd, skördeförsäkring, tillbakadraganden från marknaden samt gemensam lagring

Artikel 11

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar

1.   Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar investeringar i materiella och immateriella tillgångar inom sektorn för frukt och grönsaker, biodlingssektorn, vinsektorn, humlesektorn, sektorn för olivolja och bordsoliver eller inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115 ska de föreskriva följande:

a)

De materiella och immateriella tillgångar som förvärvats ska användas av stödmottagaren i enlighet med deras karaktär, mål och avsedda användning, enligt beskrivningen i de berörda interventionerna i den strategiska GJP-planen och, i förekommande fall, i det godkända operativa programmet.

b)

Utan att det påverkar punkt 10 ska de materiella och immateriella tillgångar som förvärvats kvarstå både i stödmottagarens ägo och besittning antingen fram till utgången av avskrivningsperioden eller under av en period på minst fem år som ska fastställas av medlemsstaterna med beaktande av tillgångarnas karaktär. Var och en av dessa perioder ska beräknas från och med den dag då tillgången förvärvades eller från och med den dag då tillgången ställdes till stödmottagarens förfogande.

Medlemsstaterna får dock tillåta en kortare period under vilken tillgången ska kvarstå i stödmottagarens ägo och besittning, men denna period får inte vara kortare än tre år, i syfte att bevara investeringar eller arbetstillfällen som skapats av mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (7).

De investeringar i materiella tillgångar som avses i första stycket ska göras i stödmottagarens lokaler eller, i förekommande fall, i dess producentmedlemmars eller dotterbolags lokaler som uppfyller det krav på 90 % som anges i artikel 31.7 i denna förordning. Inom biodlingssektorn får emellertid medlemsstaterna också i sina strategiska GJP-planer föreskriva investeringar i materiella tillgångar som gjorts utanför stödmottagarens lokaler.

Om investeringen görs på mark som arrenderas enligt särskilda nationella egendomsbestämmelser behöver kravet på att investeringarna ska vara i stödmottagarens ägo inte tillämpas under förutsättning att tillgången varit i stödmottagarens besittning under minst den period som krävs enligt första stycket b.

2.   Medlemsstaterna får i sina strategiska GJP-planer föreskriva att stöd till investeringar i materiella och immateriella tillgångar, inbegripet sådana som omfattas av leasingkontrakt, får finansieras med ett enda belopp eller med delbetalningar som i förekommande fall godkänts i det operativa programmet eller enligt vad som anges av medlemsstaterna i de relevanta interventionerna.

Om den period som avses i punkt 1 första stycket b överskrider det operativa programmets löptid för en viss investering ska medlemsstaterna säkerställa att den kan överföras till ett påföljande operativt program.

Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer föreskriver stöd för investeringar i materiella och immateriella tillgångar, i syfte att uppnå de mål för miljö- och klimatvänligt jordbruk som avses i artiklarna 46 e och f samt 57 b i förordning (EU) 2021/2115, ska sådana investeringar syfta till ett eller flera av de mål som anges i artikel 12.1 i den här förordningen.

3.   Medlemsstaterna får i sina strategiska GJP-planer föreskriva stöd till investeringar i materiella tillgångar bestående av system som genererar energi, förutsatt att den mängd energi som genereras inte överstiger den mängd energi som kan användas på årsbasis för stödmottagarens normala verksamhet.

4.   Medlemsstaterna får föreskriva stöd till investeringar i bevattning i sina strategiska GJP-planer förutsatt

a)

att procentsatser avseende minimimål för stödmottagarens vattenbesparing fastställs, både i fråga om potentiell och faktisk minskning av vattenanvändningen, och den strategiska GJP-planen visar att sådana vattenbesparingsmål har fastställts med beaktande av de behov som anges i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (8),

b)

att ett vattenmätningssystem som gör det möjligt att mäta vattenanvändningen vid jordbruksföretaget eller den relevanta produktionsenheten finns eller installeras som en del av investeringen,

c)

när det gäller särskilda investeringar i bevattning enligt punkterna 5–8, att villkoren i de punkterna är uppfyllda.

5.   Stöd till investeringar för att förbättra en befintlig bevattningsanläggning eller en del av bevattningsinfrastruktur får föreskrivas på villkor

a)

att investeringarna enligt stödmottagarens förhandsbedömning potentiellt kan ge en vattenbesparing som återspeglar de tekniska parametrarna för befintliga anläggningar eller infrastrukturer,

b)

att investeringarna påverkar grund- eller ytvattenförekomster som i den relevanta förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet enligt direktiv 2000/60/EG bedömts inte nå god status på grund av vattenmängden, och en faktisk minskning av vattenanvändningen kommer att uppnås som bidrar till att dessa vattenförekomster uppnår god status, i enlighet med artikel 4.1 i det direktivet.

Villkoren i första stycket a och b ska inte vara tillämpliga på sådana investeringar till stöd för förbättringar av en befintlig bevattningsanläggning eller del av bevattningsinfrastruktur i samband med uppförandet av en reservoar eller användningen av återvunnet vatten som inte påverkar en grund- eller ytvattenförekomst.

6.   Stöd till sådana investeringar i bevattning som medför en nettoutvidgning av den bevattnade arealen och som påverkar en viss grund- eller ytvattenförekomst får endast föreskrivas på villkor

a)

att vattenförekomsten i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet inte har bedömts nå sämre än god status på grund av vattenmängden,

b)

att en miljökonsekvensanalys visar att investeringen inte kommer att ha någon avsevärd negativ miljöpåverkan; denna miljökonsekvensanalys ska antingen genomföras av eller godkännas av den behöriga myndigheten.

7.   Stöd till investeringar som avser användningen av återvunnet vatten som en alternativ vattenkälla får föreskrivas på villkor att användningen av sådant vatten är förenlig med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 (9).

8.   Stöd till investeringar i uppförandet eller utbyggnaden av en reservoar för bevattning får föreskrivas på villkor att detta inte ger upphov till någon avsevärd negativ miljöpåverkan.

9.   Medlemsstaterna ska säkerställa att unionens ekonomiska stöd återkrävs från stödmottagaren om någon av följande situationer uppstår inom den period som avses i punkt 1 första stycket b:

a)

Stödmottagarens verksamhet upphör eller överlåts till en annan enhet.

b)

Stödmottagarens eller, i förekommande fall, dess medlemmars produktionsverksamhet flyttas utanför det geografiska odlingsområdet.

c)

Ägandeförhållandena förändras, särskilt när det innebär att ett företag eller ett offentligt organ får en otillbörlig fördel.

d)

Någon annan väsentlig förändring inträffar som påverkar den berörda interventionens karaktär, mål eller villkoren för dess genomförande och som skulle resultera i att dess ursprungliga mål undermineras.

Om stödmottagaren inte uppfyller de villkor som medlemsstaterna föreskriver i sina strategiska GJP-planer enligt punkterna 1–8 och första stycket i denna punkt, ska medlemsstaterna säkerställa att unionens ekonomiska stöd återkrävs i förhållande till hur länge den bristande efterlevnaden varar.

Medlemsstaterna får välja att inte återkräva unionens ekonomiska stöd om stödmottagarens produktionsverksamhet upphör på grund av en konkurs där det inte rör sig om bedrägeri.

Om en producentmedlem lämnar sin organisation eller producentgrupp ska medlemsstaterna säkerställa att stödmottagaren återkräver investeringen eller dess restvärde och att restvärdet läggs till driftsfonden.

I vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna föreskriva att stödmottagaren inte ska behöva återkräva investeringen eller dess restvärde.

10.   Om de tillgångar för vilka investeringarna fick stöd ersätts ska restvärdet av den ersatta investeringen

a)

läggas till producentorganisationens driftsfond, eller

b)

dras av från kostnaden för ersättningen.

Trots vad som sägs i första stycket får medlemsstaterna inte föreskriva en ren ersättning av investeringar med identiska tillgångar i sina strategiska GJP-planer.

11.   Medlemsstaterna får inte föreskriva stöd till investeringar som de anger som interventioner i sina strategiska GJP-planer, om de investeringarna får stöd i enlighet med artikel 58.1 första stycket h–k i den förordningen.

Artikel 12

Interventioner som rör målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk

1.   Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner som syftar till att uppnå målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk inom sektorn för frukt och grönsaker, biodlingssektorn, vinsektorn, humlesektorn, sektorn för olivolja och bordsoliver eller inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115 ska de i sina strategiska GJP-planer föreskriva att de interventioner som omfattas syftar till något av följande mål:

a)

Att de leder till en minskning av nuvarande användning av insatsvaror för produktion, utsläpp av föroreningar eller avfall från produktionsprocessen.

b)

Att de leder till att användningen av fossila energikällor ersätts med förnybara energikällor.

c)

Att de leder till en minskning av miljöriskerna i samband med användningen av vissa insatsvaror för produktion eller produktion av vissa restprodukter, inklusive växtskyddsmedel, gödselmedel, stallgödsel eller annan djurspillning.

d)

Att de leder till en minskning av vattenanvändningen.

e)

Att de är kopplade till icke-produktiva investeringar som krävs för att uppnå målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk, särskilt när dessa mål avser skyddet av livsmiljöer och biologisk mångfald.

f)

Att de leder till en effektiv och mätbar minskning av växthusgasutsläppen eller varaktig koldioxidbindning.

g)

Att de leder till en ökning av produktionens motståndskraft mot risker kopplade till klimatförändringar, såsom jorderosion.

h)

Att de leder till bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser.

i)

Att de leder till en förbättring av miljön.

Medlemsstaterna ska säkerställa att stödmottagarna lämnar underlag för det förväntade positiva bidraget till ett eller flera miljömål vid tidpunkten då det föreslagna operativa programmet, interventionen eller ändringen av ett sådant program eller en sådan intervention lämnas in för godkännande.

2.   De interventioner som avses i punkt 1 ska göras i stödmottagarens lokaler eller, i förekommande fall, i dess producentmedlemmars eller dotterbolags lokaler som uppfyller det krav på 90 % som avses i artikel 31.7 i denna förordning. Inom biodlingssektorn får medlemsstaterna dock även föreskriva sådana interventioner som gjorts utanför stödmottagarens lokaler i sina strategiska GJP-planer. Den förväntade nyttan och de ytterligare effekterna av interventionen som rör målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk ska påvisas på förhand genom projektspecifikationer eller andra tekniska dokument som stödmottagaren ska lägga fram vid tidpunkten då insatsen, det operativa programmet eller ändringen av ett sådant program eller en sådan insats lämnas in för godkännande och som visar vilka resultat som kan uppnås om interventionen genomförs.

3.   Medlemsstaterna ska vid fastställandet av de utgifter som ska omfattas beakta de merkostnader och det inkomstbortfall som de genomförda interventionerna rörande målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk gett upphov till samt de mål som satts upp.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att stödmottagare som genomför interventioner som rör målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk har tillgång till den relevanta kunskap och information som krävs för att genomföra sådana interventioner och att lämplig fortbildning görs tillgänglig för dem som behöver det samt att tillgång till expertis ges för att hjälpa jordbrukare som åtar sig att förändra sina produktionssystem.

5.   Medlemsstaterna ska säkerställa att en översynsklausul införs i de operativa programmen för insatser som genomförs inom interventioner som rör målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk inom sektorn för frukt och grönsaker, humlesektorn, sektorn för olivolja och bordsoliver samt inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115 för att säkerställa att de anpassas vid ändringar av tillämpliga bindande normer, krav eller skyldigheter.

Artikel 13

Handledning

1.   Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner avseende handledning inom sektorn för frukt och grönsaker, humlesektorn, sektorn för olivolja och bordsoliver eller inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115 ska de i sina strategiska GJP-planer föreskriva att de interventioner som omfattas syftar till något av följande mål:

a)

Att utbyta bästa praxis om interventioner inom krisförebyggande och krishantering som hjälper stödmottagare att dra nytta av erfarenhet från genomförande av interventioner inom krisförebyggande och krishantering.

b)

Att främja inrättandet av nya producentorganisationer, sammanslagningen av befintliga producentorganisationer eller göra det möjligt för enskilda producenter att ansluta sig till en befintlig producentorganisation eller ge råd till producentgrupper som är på väg att bli erkända som producentorganisationer enligt förordning (EU) nr 1308/2013.

c)

Att skapa nätverksmöjligheter för tillhandahållare och mottagare av handledning, framför allt marknadsföringskanaler som ett instrument för krisförebyggande och krishantering.

2.   Tillhandahållaren av handledning ska vara en producentorganisation, en sammanslutning av producentorganisationer, en gränsöverskridande producentorganisation, en gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer eller en producentgrupp. Tillhandahållaren av handledning ska få stöd för handledningsinterventionen.

3.   Mottagaren av handledning ska vara en producentorganisation, en sammanslutning av producentorganisationer, en gränsöverskridande producentorganisation, en gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer eller en producentgrupp, enskilda producentmedlemmar eller icke-medlemmar i en producentorganisation, deras sammanslutningar eller en producentgrupp.

4.   Alla stödberättigande kostnader i samband med handledningen ska betalas till den som tillhandahåller handledningen och som innefattar denna intervention i sitt operativa program.

5.   Handledningsinterventioner får inte läggas ut på underleverantörer.

Artikel 14

Främjande, kommunikation och marknadsföring

Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner avseende främjande, kommunikation och marknadsföring inom sektorn för frukt och grönsaker, vinsektorn, humlesektorn, sektorn för olivolja och bordsoliver eller inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115 ska de i sina strategiska GJP-planer föreskriva att de interventioner som omfattas syftar till något av följande mål:

a)

Att öka medvetenheten om fördelarna med unionens jordbruksprodukter och om de höga standarder som är tillämpliga på produktionsmetoderna i unionen.

b)

Att öka konkurrenskraften för och konsumtionen av unionens jordbruksprodukter och vissa bearbetade produkter som produceras i unionen och stärka deras profil både inom och utanför unionen för andra sektorer än vinsektorn.

c)

Att öka medvetenheten om unionens kvalitetssystem både inom och utanför unionen.

d)

Att öka marknadsandelen för unionens jordbruksprodukter och vissa bearbetade produkter som produceras i unionen, med särskild inriktning på de marknader i tredjeländer som har störst tillväxtpotential.

e)

Att, i förekommande fall, bidra till att återställa normala marknadsvillkor på unionens marknad vid allvarliga marknadsstörningar, förlorat konsumentförtroende eller andra specifika problem.

f)

Att öka medvetenheten om hållbar produktion.

g)

Att öka konsumenternas medvetenhet om märken eller varumärken som tillhör producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer, gränsöverskridande producentorganisationer, eller gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker.

h)

Att diversifiera, öppna och konsolidera marknaderna för unionens viner i tredjeländer och öka medvetenheten om de inneboende egenskaperna hos unionens viner på dessa marknader. Hänvisningar till viners ursprung och märken får endast användas om de kompletterar främjandet av, kommunikationen om och marknadsföringen av unionens viner i tredjeländer.

i)

Att informera konsumenterna om ansvarsfull vinkonsumtion. Medlemsstaterna ska säkerställa att marknadsföringsmaterial för generisk marknadsföring och marknadsföring av kvalitetsmärken bär unionens emblem och innehåller följande text: ”Finansierat av Europeiska unionen”. Unionens emblem och texten om finansieringen ska återges i enlighet med de tekniska krav som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 821/2014 (10).

Artikel 15

Gemensamma fonder

1.   Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner avseende gemensamma fonder inom sektorn för frukt och grönsaker, humlesektorn, sektorn för olivolja och bordsoliver eller inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115 ska de föreskriva genomförandevillkoren för de administrativa kostnaderna för inrättande av, tillförsel till och, i tillämpliga fall, förnyad tillförsel till gemensamma fonder.

2.   De stödberättigande utgifterna avseende administrativa kostnader för inrättande av gemensamma fonder inom sektorn för frukt och grönsaker, humlesektorn, sektorn för olivolja och bordsoliver och inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115 ska omfatta både unionens ekonomiska stöd och bidraget från stödmottagaren. Beloppet för de stödberättigande utgifterna får inte överskrida 20 %, 16 % eller 8 % av stödmottagarens bidrag till den gemensamma fondens kapital under dess första, andra respektive tredje verksamhetsår.

3.   En stödmottagare får endast ta emot stöd för administrativa kostnader för inrättandet av gemensamma fonder inom sektorn för frukt och grönsaker, humlesektorn, sektorn för olivolja och bordsoliver samt inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115 en gång och endast under den gemensamma fondens tre första verksamhetsår.

Om en stödmottagare endast ansöker om det stödet under de gemensamma fondernas andra och tredje år ska stödet vara 16 % eller 8 % av stödmottagarens bidrag till den gemensamma fondens kapital under dess andra respektive tredje verksamhetsår.

4.   Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner avseende gemensamma fonder inom vinsektorn enligt artikel 58.1 första stycket led l i förordning (EU) 2021/2115 ska de begränsa unionens stöd till administrativa kostnader för inrättandet av gemensamma fonder inom vinsektorn till

a)

20 % av producenternas bidrag till den gemensamma fonden under det första året,

b)

16 % av producenternas bidrag till den gemensamma fonden under det andra året,

c)

8 % av producenternas bidrag till den gemensamma fonden under det tredje året.

Stödperioden får inte överstiga tre år.

Artikel 16

Återplantering av fruktträdgårdar, olivlundar eller vinodlingar efter obligatorisk röjning

1.   Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner inom sektorn för frukt och grönsaker, sektorn för olivolja och bordsoliver, vinsektorn eller inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115 i form av återplantering av fruktträdgårdar, olivlundar eller vinodlingar efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl eller, när det gäller fruktodlingar och olivodlingar, för anpassning till klimatförändringar, ska de säkerställa att stödmottagarna följer Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (11) när dessa interventioner genomförs.

2.   Utgifterna för återplantering av fruktträdgårdar eller olivlundar får inte överstiga 20 % av de totala utgifterna inom varje operativt program eller berörd intervention.

Artikel 17

Grön skörd och obärgad skörd

1.   Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner inom sektorn för frukt och grönsaker, vinsektorn, humlesektorn, sektorn för olivolja och bordsoliver eller inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115 i form av grön skörd för dessa sektorer och obärgad skörd för dessa sektorer med undantag för vin, ska medlemsstaterna säkerställa att dessa interventioner är ett komplement till och skiljer sig från ordinarie odlingssätt och att de omfattar 100 % av den förväntade produktionen av den berörda produkten på ett visst skifte.

Grön skörd ska innebära fullständig skörd i ett visst område av omogna och oavsättbara produkter som inte har skadats före den gröna skörden. Obärgad skörd ska innebära avbrytande av pågående produktionscykel i det berörda området, om produkten är välutvecklad och av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att interventioner avseende grön skörd genomförs under växtperioderna i förväg innan produkten når ett säljbart stadium och att de inte genomförs för de produkter för vilka den normala skörden redan har påbörjats.

3.   Medlemsstaterna ska i sina strategiska GJP-planer fastställa maximala tidsfrister under produktionssäsongen för tillämpningen av interventionerna avseende grön skörd för varje produkt som omfattas av sådana interventioner samt andra villkor för stödberättigande för grön skörd och obärgad skörd, inbegripet sorter och produktkategorier i förekommande fall.

4.   Medlemsstaterna ska undanta ekonomisk ersättning för interventioner avseende obärgad skörd som vidtas där kommersiell produktion redan tagits ut från arealen i fråga under den ordinarie produktionscykeln.

5.   Stöd för grön skörd ska endast omfatta produkter som fysiskt finns på fälten och som faktiskt skördas som grön skörd. För andra sektorer än vinsektorn ska ersättningsbelopp, som omfattar såväl unionens ekonomiska stöd som bidraget från producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen, för grön skörd och obärgad skörd fastställas av medlemsstaten som stöd per hektar på en nivå som motsvarar högst 90 % av den maximala stödnivå för tillbakadraganden från marknaden för andra ändamål än gratisutdelning som är tillämplig på produkten i fråga.

6.   Medlemsstaterna ska föreskriva att stödmottagaren måste meddela medlemsstatens behöriga myndigheter skriftligen eller på elektronisk väg i förväg om de har för avsikt att tillämpa grön skörd eller obärgad skörd.

7.   Medlemsstaterna ska fastställa följande i sina strategiska GJP-planer:

a)

Närmare bestämmelser om genomförandet av interventionerna och deras innehåll och tidsfrister, om de ersättningsbelopp som ska betalas ut och om tillämpningen av interventionerna, samt en förteckning över vilka produkter som är stödberättigande inom ramen för interventionerna.

b)

Bestämmelser för att säkerställa att genomförandet av interventionerna inte får någon negativ miljöpåverkan eller några negativa fytosanitära konsekvenser.

c)

Ett förbud mot beviljande av stöd inom sektorn för frukt och grönsaker när det gäller grön skörd, om en betydande del av den normala skörden har klarats av och, när det gäller obärgad skörd, en betydande del av den kommersiella produktionen redan tagits ut.

8.   Medlemsstaterna ska säkerställa följande:

a)

Att den berörda arealen är väl underhållen, att ingen skörd redan har ägt rum, att produkten är välutvecklad, inte skadad och att den i allmänhet skulle vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

b)

Att de skördade produkterna inte denaturerats.

c)

Att det inte har uppstått någon negativ miljöpåverkan eller några negativa fytosanitära konsekvenser som kan tillskrivas interventionen för vilken producentorganisationen är ansvarig.

d)

Att arealen för ett skifte med vinstockar som har genomgått grön skörd inte beaktas vid beräkningen av de avkastningsgränser som anges i de tekniska specifikationerna för viner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning.

e)

Att, genom undantag från punkterna 2 och 4 inom sektorn för frukt och grönsaker och om grönsaksplantor och fruktbärande växter har en skördeperiod på mer än en månad, grön skörd kan vidtas efter det att den normala skörden redan har inletts och obärgad skörd kan vidtas även om kommersiell produktion redan tagits ut från arealen i fråga under den ordinarie produktionscykeln. I sådana fall ska den ekonomiska ersättningen endast kompensera för den produktion som skulle skördats under de sex veckorna efter insatsen för grön skörd och obärgad skörd, och som inte saluförs till följd av sådana insatser. Sådana grönsaksplantor och fruktbärande växter får inte användas för ytterligare produktionssyften under samma växtsäsong.

f)

Att interventioner avseende grön skörd och obärgad skörd, inom sektorn för frukt och grönsaker och utom i det fall som avses i led e, inte kan gälla samtidigt för samma produkt och för samma areal under ett visst år.

Artikel 18

Skörde- och produktionsförsäkring

Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar skörde- och produktionsförsäkring som en intervention inom sektorn för frukt och grönsaker, humlesektorn, sektorn för olivolja och bordsoliver eller inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115 får de bidra med ytterligare nationell finansiering av skörde- och produktionsförsäkringsåtgärder som finansieras genom driftsfonden. Det totala offentliga stödet får inte överstiga 80 % av de kostnader för försäkringspremier som producenterna betalar för att försäkra sig mot förluster.

Skörde- och försäkringsinterventioner får inte omfatta försäkringsbetalningar som kompenserar producenterna för mer än 100 % av deras inkomstbortfall, medräknat eventuell ersättning som producenterna får från andra stöd- eller försäkringssystem i samband med den försäkrade risken.

Artikel 19

Tillbakadraganden från marknaden för andra ändamål än gratisutdelning

Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner i form av tillbakadraganden från marknaden för andra ändamål än gratisutdelning ska de säkerställa att en viss produkt slutgiltigt dras tillbaka från marknaden på ett sådant sätt att den inte kan återgå till marknaden för livsmedelsändamål.

Medlemsstaterna får i sina strategiska GJP-planer endast föreskriva interventioner i form av tillbakadraganden från marknaden för andra ändamål än gratisutdelning inom sektorn för frukt och grönsaker samt inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115, och endast i fråga om lättfördärvliga varor som inte kan lagras varaktigt i sitt normala handelsled utan kylning.

Medlemsstaterna får i sina strategiska GJP-planer inte föreskriva interventioner i form av tillbakadraganden från marknaden för andra ändamål än gratisutdelning i fråga om animaliska produkter och produkter från sockersektorn enligt artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Artikel 20

Gemensam lagring

1.   Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner avseende gemensam lagring enligt artikel 47.2 c i förordning (EU) 2021/2115 ska de tillåta ett tillfälligt tillbakadragande av en produkt från marknaden under perioder av visst marknadstryck och anta regler för att säkerställa att produkten lagras under stödmottagarens ansvar under sådana förhållanden att produktens normala handelsvärde bibehålls och med beaktande av tillämpliga sanitära bestämmelser. För produkter med kort hållbarhetstid i färskt tillstånd ska medlemsstaterna föreskriva lagring av produkten i fryst eller i bearbetad form. Produkter för vilka en viss mognadsperiod krävs i den normala produktionsprocessen, eller för vilka en sådan mognadsprocess ökar produktens värde, kan endast komma i fråga för gemensam lagring när en sådan mognadsperiod är helt avslutad.

2.   Medlemsstaterna ska för varje produkt för vilken denna intervention föreskrivs i deras strategiska GJP-planer fastställa minsta lagringstid och högsta ersättningsbelopp per produktenhet och lagringsdag samt relevanta lagringsvillkor. Det högsta belopp som kan finansieras med driftsfonden får inte vara högre än summan av kostnaderna för den fysiska lagringen, i förekommande fall i fryst eller bearbetad form, och kostnaden för att bibehålla produktens värde vid aktuella marknadspriser. Detta högsta belopp ska inte omfatta eventuella frys- eller bearbetningskostnader eller eventuell värdeminskning av produkten. Medlemsstaterna ska också fastställa kontrollförfaranden, däribland kontroller på plats, för att säkerställa att produkterna inte byts ut samt att lagringsvillkoren och lagringsperioden iakttas.

Avsnitt 2

Stödformer och typer av utgifter

Artikel 21

Stödformer

1.   Inom de sektorer som avses i artikel 42 i förordning (EU) 2021/2115 ska medlemsstaterna föreskriva utbetalning av stöd på grundval av de faktiska kostnader som uppstått för stödmottagaren, styrkta med handlingar, t.ex. fakturor, som stödmottagarna lämnar in för genomförandet av en intervention som anges i deras strategiska GJP-planer.

Medlemsstaterna får dock välja att föreskriva utbetalning av stöd på grundval av schablonsatser, skalor för enhetskostnader eller klumpsummor. När medlemsstaterna fastställer dessa schablonsatser, skalor och klumpsummor ska de ta hänsyn till regionala eller lokala särdrag och basera beräkningen på underlag som visar att beräkningen återspeglar marknadspriset för de insatser eller åtgärder som omfattas av den berörda interventionen.

2.   När det gäller sektorn för frukt och grönsaker ska medlemsstaterna rätta sig efter de högsta belopp för utgifter och kostnader för iordningställande som får betalas i samband med de relevanta interventioner som anges i deras strategiska GJP-planer enligt bilagorna V och VII.

3.   Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer föreskriver utbetalning av stöd i form av schablonsatser, skalor för enhetskostnader eller klumpsummor ska dessa regelbundet ses över för att ta hänsyn till indexering eller ekonomiska förändringar.

4.   Om medlemsstaterna använder den rättvisa och kontrollerbara beräkningsmetod som fastställts enligt artikel 44.2 a i förordning (EU) 2021/2115 ska de bevara alla underlag som rör fastställandet av de schablonsatser, skalor för enhetskostnader eller klumpsummor och den översyn av dessa som avses i punkt 3 i den här artikeln.

5.   Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner inom vinsektorn i samband med omstrukturering och omställning av vinodlingar samt investeringar i materiella och immateriella tillgångar ska följande regler gälla:

a)

Om medlemsstaterna beslutar att beräkna stödbeloppet på grundval av standardiserade skalor för enhetskostnader baserade på en areaenhet, ska beloppet motsvara den faktiska area som mätts i enlighet med artikel 42 i den här förordningen.

b)

Om medlemsstaterna beslutar att beräkna stödbeloppet på grundval av standardiserade skalor för enhetskostnader baserade på andra måttenheter eller på grundval av de faktiska kostnader som följer av de verifikationer som stödmottagarna ska lämna in, ska de fastställa regler om lämpliga kontrollmetoder för att fastställa i vilken utsträckning insatsen faktiskt genomförts.

6.   Denna artikel ska inte tillämpas på unionens ekonomiska stöd för destillation av biprodukter från vinframställning som har utförts i enlighet med begränsningarna i del II avsnitt D i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013.

Artikel 22

Typer av utgifter

1.   De typer av utgifter som omfattas av de interventionstyper som avses i avdelning III kapitel III i förordning (EU) 2021/2115 ska inte kompensera mervärdesskatten för stödmottagarens stödberättigande utgifter, utom när den inte kan återkrävas enligt nationell momslagstiftning.

2.   De typer av utgifter som avses i punkt 1 ska inte omfatta de typer av utgifter som förtecknas i bilaga II.

3.   De typer av utgifter som förtecknas i bilaga III ska betraktas som stödberättigande av medlemsstaterna när de definierar de berörda interventionerna och får omfattas av de operativa programmen eller på det sätt som anges av medlemsstaterna i de berörda interventionerna. Medlemsstaterna får betrakta andra typer av utgifter som stödberättigande i sina strategiska GJP-planer, förutsatt att de inte förtecknas i bilaga II.

4.   Medlemsstaterna ska i sina strategiska GJP-planer fastställa på vilka villkor utgifter i samband med de interventioner som avses i artiklarna 11 och 12 får räknas som bidragande till målen på 15 % och 2 % av utgifterna inom de operativa programmen enligt artikel 50.7 a respektive c i förordning (EU) 2021/2115 och 5 % av utgifterna inom inventionerna enligt artikel 60.4 i den förordningen. Villkoren ska säkerställa att dessa interventioner på ett ändamålsenligt sätt syftar till de relaterade mål som anges i artiklarna 46 och 57 i den förordningen, för sektorn för frukt och grönsaker respektive vinsektorn.

Artikel 23

Administrativa kostnader och personalkostnader

1.   Personalkostnader som uppstår för stödmottagaren, för dotterbolag i den mening som avses i artikel 31.7 eller, under förutsättning av medlemsstaternas godkännande, för ett kooperativ som är medlem i en producentorganisation ska betraktas som stödberättigande om de uppstår i samband med förberedelse, genomförande eller uppföljning av en viss intervention som får stöd.

Sådana personalkostnader ska bland annat omfatta kostnader för personal som anlitats av stödmottagaren och kostnader som motsvarar den andel av arbetstiden som dess fast anställda personal har lagt på genomförandet av en intervention.

Medlemsstaterna ska säkerställa att stödmottagaren lämnar in verifikationer med närmare uppgifter om det arbete som faktiskt utförts i samband med den aktuella interventionen och att värdet av de därmed sammanhängande personalkostnaderna kan bedömas och verifieras på ett oberoende sätt. Värdet av de personalkostnader som hänförs till en viss intervention får inte överstiga de kostnader som allmänt accepteras på marknaden i fråga för samma typ av tjänst.

För att fastställa personalkostnaderna för stödmottagarens fast anställda personal i samband med genomförandet av en intervention får den tillämpliga timkostnaden beräknas genom att de senaste dokumenterade årliga bruttopersonalkostnaderna för de anställda som arbetat med genomförandet av insatsen divideras med 1 720 timmar, eller beräknas proportionellt när det gäller deltidsanställda.

När det gäller interventionerna främjande, kommunikation och marknadsföring samt kommunikationsåtgärder enligt artikel 47.1 f och 47.2 l i förordning (EU) 2021/2115 och de åtgärder som vidtas av branschorganisationer samt främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder som utförs i tredjeländer enligt artikel 58.1 första stycket i, j och k i den förordningen, får utgifterna som betalats för de administrativa kostnader och personalkostnader som direkt uppstått för stödmottagarna inte överstiga 50 % av den totala kostnaden för interventionen.

2.   Administrativa kostnader som uppstår för stödmottagaren, för dotterbolag i den mening som avses i artikel 31.7 eller, under förutsättning av medlemsstatens godkännande, för ett kooperativ som är medlem i en producentorganisation ska betraktas som stödberättigande om de uppstår i samband med förberedelse, genomförande eller uppföljning av en viss intervention som får stöd.

De administrativa kostnaderna ska betraktas som stödberättigande om de inte överstiger 4 % av de totala stödberättigande kostnaderna för den genomförda interventionen.

Kostnaderna för externa revisioner ska betraktas som stödberättigande om sådana revisioner utförs av ett oberoende och kvalificerat externt organ.

3.   Medlemsstaterna får i sina strategiska GJP-planer för sektorn för frukt och grönsaker, humlesektorn, sektorn för olivolja och bordsoliver eller för de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115 föreskriva en schablonsats för personalkostnader och administrativa kostnader kopplade till förvaltning av driftsfonden eller till förberedelse, genomförande och uppföljning av det operativa programmet upp till högst 2 % av den godkända driftsfonden, som omfattar såväl unionens ekonomiska stöd som bidraget från producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen.

KAPITEL II

Särskilda regler som är tillämpliga på sektorn för frukt och grönsaker, sektorn för olivolja och bordsoliver samt de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115

Avsnitt 1

Omfattade produkter och transportkostnader

Artikel 24

Omfattade produkter

Endast produkter för vilka producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer, eller producentgruppen är erkänd får omfattas av interventionstypen, förutsatt att värdet av de produkter som omfattas av det operativa programmet utgör mer än 50 % av värdet av alla produkter som saluförs av den organisationen inom den sektor som omfattas av det operativa programmet. Dessutom ska de berörda produkterna komma från producentorganisationens medlemmar eller från producentmedlemmar i en annan producentorganisation eller sammanslutning av producentorganisationer.

Artikel 25

Krav avseende transportkostnader och iordningställande för gratisutdelning

1.   Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner i form av tillbakadragande från marknaden för gratisutdelning eller annat ändamål enligt artikel 47.2 f i förordning (EU) 2021/2115 ska de fastställa transportkostnaderna för gratisutdelning för alla produkter som dragits tillbaka från marknaden inom ramen för operativa program på grundval av skalor för enhetskostnader som fastställs utifrån avståndet mellan platsen för tillbakadragandet och leveransplatsen för gratisutdelning. Endast transportkostnader på upp till 750 km kan ersättas.

2.   Ersättningen för transportkostnaderna ska betalas till den part som faktiskt har burit kostnaderna för transporten i fråga. Ersättningen ska endast betalas ut mot uppvisande av verifikationer innehållande

a)

namnet på producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen,

b)

uppgift om kvantiteter av de berörda produkterna,

c)

bevis för att mottagarna enligt artikel 52.6 a i förordning (EU) 2021/2115 har övertagit produkterna och uppgift om vilka transportmedel som använts,

d)

uppgift om avståndet mellan platsen för tillbakadragandet och leveransplatsen.

3.   För iordningställande av produkter som dras tillbaka från marknaden för gratisutdelning enligt operativa program ska följande gälla:

a)

Förpackningar med produkter för gratisutdelning ska vara försedda med det unionsemblem som avses i artikel 15.2, tillsammans med en eller flera av angivelserna i bilaga IV; ersättningen ska endast betalas ut mot uppvisande av verifikationer innehållande

i)

namnet på producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer,

ii)

uppgift om kvantiteter av de berörda produkterna.

b)

Bevis ska uppvisas för att mottagarna enligt artikel 52.6 a i förordning (EU) 2021/2115 har övertagit produkterna med uppgift om produkternas presentationsform.

Avsnitt 2

Maximinivå för unionens ekonomiska stöd för tillbakadraganden från marknaden

Artikel 26

Stöd

1.   För interventionstypen tillbakadragande från marknaden för gratisutdelning eller annat ändamål enligt artikel 47.2 f i förordning (EU) 2021/2115 i samband med de produkter som förtecknas i bilaga V får summan av kostnader för transport och de kostnader för iordningställande av produkter som dragits tillbaka för gratisutdelning som avses i artikel 33 i den här förordningen, utöver stödbeloppet för tillbakadraganden från marknaden, inte överstiga det genomsnittliga marknadspriset ”fritt producentorganisation” för den berörda produkten under de föregående tre åren, inbegripet efter bearbetning i förekommande fall.

2.   För interventionstypen tillbakadragande från marknaden för gratisutdelning eller annat ändamål enligt artikel 47.2 f i förordning (EU) 2021/2115 som är tillämplig på andra produkter än de som förtecknas i bilaga V till denna förordning ska medlemsstaterna fastställa maximala stödbelopp, som omfattar unionens ekonomiska stöd, det nationella bidraget i förekommande fall samt bidraget från producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen, på en nivå som inte överstiger 40 % av det genomsnittliga marknadspriset ”fritt producentorganisation” under de föregående fem åren i fråga om gratisutdelning och på en nivå som inte överstiger 30 % av det genomsnittliga marknadspriset ”fritt producentorganisation” under de föregående fem åren för andra ändamål än gratisutdelning.

3.   Om producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen har fått ersättning från tredje part för tillbakadragna produkter ska det stöd som avses i första stycket minskas med ett belopp motsvarande den ersättning som erhållits. För att komma i fråga för stöd får de berörda produkterna inte släppas ut på den kommersiella marknaden igen.

4.   För andelen tillbakadraganden från marknaden för andra ändamål än gratisutdelning av en viss produkt från en viss producentorganisation, sammanslutning av producentorganisationer, gränsöverskridande producentorganisation, gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer eller producentgrupp under ett visst år ska följande gälla:

a)

Den får inte överstiga 10 % av den genomsnittliga volymen saluförd produktion från den producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, gränsöverskridande producentorganisationen, gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen under de tre föregående åren.

b)

För frukt och grönsaker får den totala summan av procentandelarna under tre år i följd inte överstiga 15 % när den andel som beräknats i enlighet med led a för det innevarande året och de andelar tillbakadraganden från marknaden för de två föregående åren som beräknats på grundval av volymen av producentorganisationens saluförda produktion under dessa två år läggs till.

Om uppgifter om volymen av saluförd produktion under något av eller samtliga föregående år inte finns tillgängliga, ska den volym saluförd produktion för vilken producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen erkändes användas.

Kvantiteter av tillbakadraganden för gratisutdelning som avyttras på något av de sätt som avses i artikel 52.6 i förordning (EU) 2021/2115, eller för något annat motsvarande ändamål som godkänts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 27.2 i den här förordningen, får emellertid inte medräknas i andelen tillbakadraganden från marknaden.

5.   Vad gäller de produkter som förtecknas i bilaga V får stödet till tillbakadraganden från marknaden, bestående av både unionens ekonomiska stöd och producentorganisationens bidrag, uppgå till högst de belopp som anges i den bilagan.

Unionens ekonomiska stöd för tillbakadraganden från marknaden av frukt och grönsaker som avyttras genom gratisutdelning till de välgörenhetsorganisationer, välgörenhetsstiftelser och institutioner som avses i artikel 52.6 i förordning (EU) 2021/2115 ska endast täcka betalningen för de produkter som avyttras i enlighet med punkt 1 eller 2 i den här artikeln, och kostnaderna för iordningställande ska vara de som avses i artikel 33 i den här förordningen.

Artikel 27

Ändamål för tillbakadragna produkter

1.   Om medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner i form av tillbakadragande från marknaden för gratisutdelning eller annat ändamål inom sektorn för frukt och grönsaker, sektorn för olivolja och bordsoliver och inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115 ska de fastställa tillåtna ändamål för produkter som dras tillbaka från marknaden och säkerställa att tillbakadragandet eller ändamålet inte får någon negativ miljöpåverkan eller några negativa fytosanitära konsekvenser.

2.   På begäran av de välgörenhetsorganisationer, välgörenhetsstiftelser eller institutioner som avses i artikel 52.6 a i förordning (EU) 2021/2115 får medlemsstaterna tillåta att välgörenhetsorganisationerna, välgörenhetsstiftelserna eller institutionerna begär ett bidrag från slutmottagarna av de produkter som dras tillbaka från marknaden.

När de berörda välgörenhetsorganisationer, välgörenhetsstiftelser eller institutioner som avses i artikel 52.6 a i förordning (EU) 2021/2115 har fått ett sådant tillstånd ska de föra affärsbokföring över de berörda transaktionerna.

Medlemsstaterna får tillåta betalning in natura från mottagarna av gratisutdelning till de som bearbetar produkterna, om betalningen endast kompenserar för bearbetningskostnaderna och om den medlemsstat i vilken betalningen erläggs har antagit regler som säkerställer att de bearbetade produkterna är avsedda att konsumeras av de slutmottagare som avses i andra stycket.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att underlätta kontakt och samarbete mellan producentorganisationer och de välgörenhetsorganisationer, välgörenhetsstiftelser eller institutioner som avses i artikel 52.6 a i förordning (EU) 2021/2115.

3.   Det ska vara möjligt att avyttra produkter som dragits tillbaka till industrin för bearbetning till andra produkter än livsmedel. Medlemsstaterna ska anta närmare bestämmelser för att säkerställa att det inte förekommer någon snedvridning av konkurrensen när det gäller den industri inom unionen som berörs eller när det gäller importerade produkter och för att säkerställa att tillbakadragna produkter inte släpps ut på den kommersiella livsmedelsmarknaden igen. Den alkohol som framställs genom destillering av tillbakadragna produkter får endast användas för industriella eller energirelaterade ändamål.

Artikel 28

Villkor för mottagarna av tillbakadragna produkter

1.   Mottagarna av tillbakadragna produkter för gratisutdelning inom de sektorer som avses i artikel 42 a, e och f i förordning (EU) 2021/2115 ska åta sig att

a)

följa de regler om handelsnormer som fastställs i förordning (EU) nr 1308/2013,

b)

föra separat lagerbokföring för tillbakadragandena i fråga,

c)

underkasta sig de kontroller som föreskrivs i unionslagstiftningen och nationell lagstiftning,

d)

tillhandahålla verifikationer om det slutliga användningsområdet för var och en av de berörda produkterna, i form av ett övertagandeintyg eller motsvarande dokument som bekräftar att de tillbakadragna produkterna övertagits av en tredje part för gratisutdelning.

Medlemsstaterna får besluta att mottagarna inte behöver föra sådan redovisning som avses första stycket b om de endast tar emot kvantiteter under ett maximum som de ska fastställa på grundval av en dokumenterad riskanalys.

2.   Mottagarna av tillbakadragna produkter för andra ändamål än gratisutdelning ska åta sig att

a)

följa de regler om handelsnormer som fastställs i förordning (EU) nr 1308/2013,

b)

föra separat lagerbokföring och affärsbokföring för transaktionerna i fråga, om medlemsstaten anser att det är nödvändigt trots att produkten har denaturerats före leverans,

c)

underkasta sig de kontroller som föreskrivs i unionslagstiftningen och nationell lagstiftning,

d)

inte begära ytterligare stöd för den alkohol som framställs av produkterna i fråga när det gäller produkter som dragits tillbaka från marknaden för att destilleras.

Artikel 29

Handelsnormer för tillbakadragna produkter

1.   En produkt som dras tillbaka från marknaden för andra ändamål än gratisutdelning inom de sektorer som avses i artikel 42 a, e och f i förordning (EU) 2021/2115 ska uppfylla de relevanta normer och regler för saluföring av den produkten som anges i förordning (EU) nr 1308/2013, med undantag för reglerna om presentation och märkning av produkterna.

Om frukt och grönsaker dras tillbaka i bulk ska minimikraven för klass II enligt definitionen i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 (12) vara uppfyllda.

Miniprodukter från sektorn för frukt och grönsaker, enligt definitionen i den relevanta handelsnormen, ska dock överensstämma med den tillämpliga handelsnormen, inbegripet bestämmelserna om presentation och märkning av produkten.

2.   Om en särskild handelsnorm inte har fastställts för en viss frukt eller grönsak ska minimikraven enligt bilaga VI vara uppfyllda. Medlemsstaterna får fastställa ytterligare regler som kompletterar dessa minimikrav.

Avsnitt 3

Beräkningsgrund för unionens ekonomiska stöd

Artikel 30

Värdet av saluförd produktion för nyligen erkända organisationer eller grupper

Om historiska uppgifter om saluförd produktion för en producentorganisation, sammanslutning av producentorganisationer, gränsöverskridande producentorganisation, gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer eller producentgrupp inom de sektorer som avses i artikel 42 a, e och f i förordning (EU) 2021/2115 under de tre år som följer på dess erkännande inte finns tillgängliga för de tre föregående åren, ska medlemsstaterna godta det värde av den saluförda eller avsättningsbara produktionen under en period på tolv månader i följd som meddelats av producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen för vilken den berörda organisationen eller producentgruppen på ett för medlemsstaten tillfredsställande sätt kan bevisa att den har faktisk kapacitet att saluföra på dess producentmedlemmars vägnar.

Om producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen har meddelat värdet av den saluförda produktionen med avseende på erkännandet, ska dock endast detta värde godtas av medlemsstaten.

Artikel 31

Beräkningsgrund för värdet av den saluförda produktionen

1.   Värdet av den saluförda produktionen för en producentorganisation, gränsöverskridande producentorganisation eller producentgrupp inom de sektorer som avses i artikel 42 a, e och f i förordning (EU) 2021/2115 ska beräknas på grundval den produktion som producentorganisationen, den gränsöverskridande producentorganisationen eller producentgruppen själv, och dess producentmedlemmar, har släppt ut på marknaden, och ska endast omfatta produktionen av de produkter för vilka producentorganisationen, den gränsöverskridande producentorganisationen eller producentgruppen är erkänd. I den saluförda produktionens värde får produkter som inte behöver uppfylla handelsnormerna ingå, i de fall sådana normer inte är tillämpliga.

Värdet av den saluförda produktionen för en sammanslutning av producentorganisationer eller gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer ska beräknas på grundval av den produktion som sammanslutningen av producentorganisationer eller den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer själv, och dess medlemsproducentorganisationer, har salufört, och ska endast omfatta produktionen av de produkter för vilka sammanslutningen av producentorganisationer eller den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer är erkänd. Om operativa program godkänns för en sammanslutning av producentorganisationer eller en gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer och separat för dess medlemsproducentorganisationer, ska emellertid värdet av saluförd produktion som ingår i medlemmarnas operativa program inte beaktas vid beräkningen av värdet av sammanslutningens saluförda produktion.

För de sektorer som förtecknas i artikel 42 e och f i förordning (EU) 2021/2115 får dessutom värdet av den saluförda produktionen innefatta värdet av den produktion som omfattas av avtal som förhandlats fram av producentorganisationen, den gränsöverskridande producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen på dess medlemmars vägnar.

2.   Värdet av saluförd produktion ska beräknas när produkten är färsk eller vid det första bearbetningsskede i vilket produkten normalt saluförs, i bulk om produkterna får saluföras i bulk, och får inte omfatta kostnaden för ytterligare bearbetning eller iordningställande, eller värdet av färdigbearbetade produkter. Medlemsstaterna ska ange hur värdet av den saluförda produktionen beräknas för varje sektor i sina strategiska GJP-planer.

Värdet av den saluförda produktionen av frukt och grönsaker avsedda för bearbetning, som har förädlats till någon av de bearbetade frukt- och grönsaksprodukter som anges i del X i bilaga I till förordning (EU) nr 1308/2013 eller någon annan bearbetad produkt enligt denna punkt, av antingen en producentorganisation, en sammanslutning av producentorganisationer eller dessas producentmedlemmar, eller dotterbolag som uppfyller kraven i punkt 7 i denna artikel, antingen av dem själva eller på entreprenad, ska beräknas med hjälp av en schablonprocentsats som tillämpas på det fakturerade värdet för dessa bearbetade produkter. Denna schablonsats ska vara följande:

a)

53 % för frukt- och bärsaft.

b)

73 % för koncentrerad saft.

c)

77 % för tomatkoncentrat.

d)

62 % för frysta frukter, bär och grönsaker.

e)

48 % för frukter, bär och grönsaker på burk.

f)

70 % för svamp på burk av arten Agaricus bisporus och andra odlade svampar konserverade i saltvatten.

g)

81 % för frukter och bär tillfälligt konserverade i saltvatten.

h)

81 % för torkade frukter och bär.

i)

27 % för bearbetade produkter av frukt och grönsaker, förutom de som avses i leden a–h.

j)

12 % för bearbetade kryddörter.

k)

41 % för paprikapulver.

3.   Medlemsstaterna får tillåta att stödmottagaren räknar med värdet av biprodukter i värdet av den saluförda produktionen.

4.   Värdet av saluförd produktion ska innefatta värdet av tillbakadraganden från marknaden för gratisutdelning. Värdet av tillbakadraganden för gratisutdelning ska beräknas på grundval av genomsnittspriset för dessa produkter som saluförs av producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen under den berörda perioden.

5.   Endast den produktion från producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer, producentgruppen eller dess producentmedlemmar som saluförs av den producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, gränsöverskridande producentorganisationen, gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen ska räknas in i värdet av den saluförda produktionen.

Den produktion från producentmedlemmarna i producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen som saluförs av en annan producentorganisation, sammanslutning av producentorganisationer, gränsöverskridande producentorganisation, gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer eller producentgrupp ska räknas in i värdet av den saluförda produktionen från den organisation, sammanslutning eller grupp som saluförde produktionen. Dubbelräkning ska vara förbjuden.

6.   Utom i de fall där punkt 7 är tillämplig ska den saluförda produktionen från producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen faktureras ”fritt producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen” då den är klar för saluföring, exklusive

a)

moms,

b)

kostnader för transport inom producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen.

7.   Värdet av den saluförda produktionen får dock även beräknas ”fritt dotterbolag” på de villkor som anges i punkt 6, förutsatt att minst 90 % av andelarna eller kapitalet i dotterbolaget innehas

a)

av en producentorganisation, sammanslutning av producentorganisationer, gränsöverskridande producentorganisation, gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer eller producentgrupp, eller

b)

under förutsättning av medlemsstatens godkännande, av producentmedlemmar i producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen, om detta bidrar till de mål som anges i artikel 152.1 c i förordning (EU) nr 1308/2013.

8.   Vid utläggning på entreprenad ska värdet av den saluförda produktionen beräknas ”fritt producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen” och i värdet ska ingå det ekonomiska mervärdet för den verksamhet som producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen lagt ut på entreprenad hos sina medlemmar, tredje part eller ett annat dotterbolag än det som avses i punkt 7.

9.   Om produktionen minskar på grund av naturkatastrofer, väderförhållanden, växt- eller djursjukdomar eller skadedjursangrepp får även ersättning som, till följd av dessa händelser, erhållits från en skörde- eller produktionsförsäkringsinsats enligt artikel 18 eller genom någon likvärdig insats som förvaltas av producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen, eller dess producentmedlemmar, räknas med i värdet av den saluförda produktionen under den referensperiod på tolv månader då den faktiskt betalas ut.

Artikel 32

Referensperiod och tak för ekonomiskt stöd från unionen

1.   Medlemsstaterna ska för varje producentorganisation, sammanslutning av producentorganisationer, gränsöverskridande producentorganisation, gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer eller producentgrupp fastställa en referensperiod på tolv månader, som börjar tidigast den 1 januari det år som infaller tre år före det år för vilket stöd begärs och senast löper ut den 31 december det år som föregår det år för vilket stöd begärs.

Referensperioden på tolv månader ska vara räkenskapsperioden för den berörda producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, gränsöverskridande producentorganisationen, gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen.

Den metod som används för att fastställa referensperiod får inte ändras under ett program, utom i välmotiverade fall.

2.   Medlemsstaterna ska besluta huruvida taket för unionens ekonomiska stöd till driftsfonden ska beräknas varje år, antingen

a)

utifrån värdet av den saluförda produktionen under referensperioden för de producenter som den 1 januari det år för vilket stödet begärs är medlemmar i producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen, eller

b)

utifrån det faktiska värdet av den saluförda produktionen under referensperioden i fråga för den berörda producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, gränsöverskridande producentorganisationen, gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen; i detta fall ska regeln tillämpas på alla stödmottagare i den medlemsstaten som inte är gränsöverskridande.

3.   Om det för en produkt har skett en minskning med minst 35 % av värdet av den saluförda produktionen under ett visst år i förhållande till genomsnittet för tre föregående referensperioder på tolv månader, ska följande gälla:

a)

Om minskningen skedde av orsaker som faller utanför ansvaret och kontrollen hos producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen, ska värdet av den saluförda produktionen av produkten i fråga anses motsvara minst 65 % av dess genomsnittliga värde under de tre föregående referensperioderna på tolv månader.

b)

Om minskningen orsakades av naturkatastrofer, väderförhållanden, växt- eller djursjukdomar eller skadedjursangrepp som faller utanför ansvaret och kontrollen hos producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen, ska värdet av den saluförda produktionen av produkten i fråga anses motsvara minst 85 % av dess genomsnittliga värde under de tre föregående referensperioderna på tolv månader.

I båda fallen ska producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen bevisa för den berörda medlemsstatens behöriga myndighet att dessa orsaker faller utanför dess ansvar och kontroll.

Om producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen bevisar för den berörda medlemsstatens behöriga myndighet att dessa orsaker faller utanför dess ansvar och kontroll och att den har vidtagit nödvändiga förebyggande åtgärder, ska värdet av den saluförda produktionen av produkten i fråga anses motsvara 100 % av dess genomsnittliga värde under de tre föregående referensperioderna på tolv månader.

KAPITEL III

Sektorn för frukt och grönsaker

Artikel 33

Kostnader för iordningställande för gratisutdelning

Betalningar av utgifter till producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, den gränsöverskridande producentorganisationen, den gränsöverskridande sammanslutningen av producentorganisationer eller producentgruppen kopplade till kostnader för iordningställande av frukt och grönsaker som dragits tillbaka från marknaden för gratisutdelning inom operativa program fastställs i bilaga VII.

Artikel 34

Beräkning av andelen organiserade producenter vid tillämpningen av det nationella ekonomiska stödet

1.   Vid fastställandet av nivån på det nationella ekonomiska stödet inom sektorn för frukt och grönsaker i enlighet med artikel 53 i förordning (EU) 2021/2115 ska organisationsgraden i en region i en medlemsstat beräknas på grundval av värdet av frukt och grönsaker som produceras i den berörda regionen och saluförs av organisationerna, och ska endast omfatta produkter för vilka dessa organisationer är erkända. Artikel 31 i den här förordningen ska gälla i tillämpliga delar.

2.   Endast frukt och grönsaker som produceras i den region som avses i punkt 3 ska beaktas vid tillämpningen av denna artikel.

3.   Medlemsstaterna ska definiera regionerna som distinkta delar av sitt nationella territorium i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier, exempelvis deras agronomiska och ekonomiska egenskaper samt deras regionala potential på områdena jordbruk eller frukt och grönsaker, eller deras institutionella eller administrativa struktur och som det finns uppgifter om för att beräkna den organisationsgrad som avses i punkt 1.

Den förteckning över regioner som fastställts av en medlemsstat får inte ändras förrän tidigast efter fem år om inte ändringen objektivt kan motiveras med framför allt skäl som saknar koppling till beräkningen av organisationsgraden hos producenterna i den eller de berörda regionerna.

4.   Medlemsstaterna ska senast den 31 januari varje år underrätta kommissionen om förteckningen över de regioner som uppfyller kriterierna i artikel 53.1 och 53.2 i förordning (EU) 2021/2115 och om storleken på det nationella ekonomiska stöd som ska beviljas producentorganisationerna i de regionerna.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om samtliga ändringar av förteckningen över regioner.

5.   En producentorganisation som vill ansöka om nationellt ekonomiskt stöd ska vid behov ändra sitt operativa program.

Artikel 35

Treårigt genomsnitt för tillbakadraganden från marknaden av produkter för gratisutdelning

1.   Den gräns på 5 % av volymen saluförd produktion som avses i artikel 52.6 a i förordning (EU) 2021/2115 ska beräknas på grundval av genomsnittet av den sammanlagda volymen produkter som producentorganisationen erkänts för och salufört under de tre föregående åren.

2.   För nyligen erkända producentorganisationer ska uppgifterna för regleringsåren före erkännandet,

a)

om organisationen var en producentgrupp, utgöras av motsvarande uppgifter för den producentgruppen, eller

b)

utgöras av den volym som anges i ansökan om erkännande.

KAPITEL IV

Biodlingssektorn

Artikel 36

Definition av bikupa

I detta kapitel avses med bikupa den enhet innehållande en koloni honungsbin som används för produktion av honung, andra biodlingsprodukter eller för avelsmaterial för honungsbin samt alla element som krävs för dess överlevnad.

Artikel 37

Metod för beräkning av antalet bikupor

Antalet bikupor som är färdiga för övervintring på medlemsstaternas territorium mellan den 1 september och den 31 december ska beräknas varje år enligt en etablerad och tillförlitlig metod som fastställs i de strategiska GJP-planerna.

Artikel 38

Anmälan av antalet bikupor

Den årliga anmälan av antalet bikupor som avses i artikel 55.7 i förordning (EU) 2021/2115, beräknat i enlighet med artikel 37 i den här förordningen, ska göras senast den 15 juni varje år med början 2023.

Artikel 39

Lägsta unionsbidrag

Det lägsta unionsbidraget till utgifter i samband med genomförandet av de interventionstyper inom biodlingssektorn som avses i artikel 55 i förordning (EU) 2021/2115 och som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer ska vara 30 %.

KAPITEL V

Vinsektorn

Artikel 40

Stödmottagare

1.   Medlemsstaterna ska fastställa vilka aktörer som får omfattas av de interventioner inom vinsektorn som anges i deras strategiska GJP-planer. Dessa aktörer ska inbegripa stödmottagare enligt punkterna 2, 3 och 4 samt yrkesorganisationer, vinproducentorganisationer, sammanslutningar av vinproducentorganisationer, tillfälliga eller permanenta sammanslutningar av två eller flera vinproducenter och branschorganisationer.

2.   Medlemsstaterna ska föreskriva att vinodlare ska vara de enda stödmottagarna av interventionstyperna omstrukturering och omställning av vinodlingar, grön skörd och skördeförsäkring enligt artikel 58.1 första stycket a, c respektive d i förordning (EU) 2021/2115.

3.   Ett offentligrättsligt organ får inte ta emot stöd inom ramen för interventionstyperna inom vinsektorn. Medlemsstaterna får dock tillåta att ett offentligrättsligt organ tar emot stöd

a)

för de åtgärder som genomförs av branschorganisationer som avses i artikel 58.1 första stycket i och j i förordning (EU) 2021/2115,

b)

för de informationsåtgärder samt de främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder som utförs i tredjeländer som avses i artikel 58.1 första stycket h och k i förordning (EU) 2021/2115, förutsatt att organet inte är den enda mottagaren av det stöd som beviljats för dessa interventioner.

4.   Privata företag får vara stödmottagare för de främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder som utförs i tredjeländer som avses i artikel 58.1 första stycket k i förordning (EU) 2021/2115.

5.   Inget stöd får beviljas producenter med olagliga planteringar och arealer som planterats med vinstockar utan tillstånd enligt artikel 71 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Artikel 41

Återplantering av vinodlingar av hälso- eller växtskyddsskäl

De årliga utgifter som medlemsstaterna betalar för stöd till interventioner som anges i deras strategiska GJP-planer i samband med återplantering av vinodlingar efter obligatorisk röjning får inte överstiga 15 % av de totala årliga utgifter för omstrukturering och omställning av vinodlingar enligt artikel 58.1 första stycket a i förordning (EU) 2021/2115 som betalats av den berörda medlemsstaten under ett visst budgetår.

Kostnader för röjning och ersättning för inkomstbortfall får inte utgöra stödberättigande utgifter inom denna interventionstyp.

Artikel 42

Planterad areal

1.   Vid tillämpningen av artikel 58.1 första stycket a och c i förordning (EU) 2021/2115 ska en areal planterad med vinstockar avgränsas av vinstockarnas yttre omkrets med tillägg av en buffertzon vars bredd motsvarar halva avståndet mellan vinraderna.

2.   Om en medlemsstat beslutar att kontrollera de stödberättigande kostnaderna för insatser för omstrukturering och omställning av vinodlingar och grön skörd enbart på grundval av standardiserade skalor för enhetskostnader baserade på ett annat mått än areaenhet eller på grundval av verifikationer som ska lämnas in av stödmottagarna, får de behöriga myndigheterna besluta att inte mäta den planterade arealen enligt punkt 1.

KAPITEL VI

Humlesektorn

Artikel 43

Ekonomiskt stöd från unionen

Det högsta ekonomiska stöd från unionen som fördelas till varje producentorganisation eller producentsammanslutning enligt artikel 62.1 i förordning (EU) 2021/2115 ska beräknas proportionellt på grundval av producentmedlemmarnas stödberättigande humlearealer. För att berättiga till stöd ska humlearealerna vara planterade med en enhetlig täthet på minst 1 500 plantor per hektar vid dubbel uppbindning eller 2 000 plantor per hektar vid enkel uppbindning.

Arealerna ska endast omfatta områden som avgränsas av en linje kring pålarnas yttersidor. Om det står humleplantor på den linjen får ett ytterligare utrymme läggas till på varje sida om området som motsvarar den genomsnittliga bredden på en stig inom det aktuella skiftet. Tilläggsutrymmet får inte utgöra en del av en offentlig väg. De två åkerrenar i slutet av humleraderna som är nödvändiga för att manövrera jordbruksmaskiner får räknas in i arealen under förutsättning att ingen av åkerrenarna är längre än åtta meter, att de endast räknas en gång och att de inte är del av en offentlig väg.

Arealerna får inte omfatta områden som planterats med unga humleplantor som huvudsakligen odlas som plantskoleprodukter.

KAPITEL VII

Djuruppfödningssektorn

Artikel 44

Återställande av djurbesättningar efter nödslakt som föranletts av hälsoskäl eller efter förluster till följd av naturkatastrofer

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att interventionstypen återställande av djurbesättningar efter nödslakt som föranletts av hälsoskäl eller efter förluster till följd av naturkatastrofer enligt artikel 47.2 e i förordning (EU) 2021/2115 endast genomförs när åtgärder för sjukdomsbekämpning har vidtagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (13).

2.   Utgifter för återställande av djurbesättningar får inte överstiga 20 % av de totala utgifterna inom operativa program.

AVDELNING IV

YTTERLIGARE KRAV FÖR VISSA INTERVENTIONSTYPER FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING

Artikel 45

Bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser inom jordbruket och skogsbruket

1.   Medlemsstater som i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner som rör bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser inom jordbruket och skogsbruket enligt artikel 70 i förordning (EU) 2021/2115 får endast tillhandahålla stöd i form av

a)

åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk för bevarande på jordbruksföretaget av utrotningshotade raser och växtsorter som hotas av genetisk utarmning, eller

b)

stöd till verksamhet som rör bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser inom jordbruket och skogsbruket.

Verksamhet som omfattas av den typ av åtaganden för miljö- och klimatvänligt jordbruk som avses i första stycket led a ska inte vara berättigade till stöd enligt led b i det stycket.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk för bevarande på jordbruksföretaget av utrotningshotade raser och växtsorter som hotas av genetisk utarmning enligt punkt 1 första stycket a kräver

a)

uppfödning av husdjur av lokala raser som av en medlemsstat erkänts som utrotningshotade, som är genetiskt anpassade till ett eller flera traditionella produktionssystem eller till en eller fler miljöer i den medlemsstaten, och som av ett organ med rätt kompetens och rätta kunskaper på området för utrotningshotade raser på vetenskapliga grunder har fastställts vara utrotningshotade, enligt definitionen i artikel 2.24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 (14), eller

b)

bevarande av växtgenetiska resurser som är naturligt anpassade till lokala och regionala förhållanden och som hotas av genetisk utarmning.

3.   Följande arter av de husdjur av lokala raser som avses i punkt 2 a får vara stödberättigande:

a)

Nötboskap.

b)

Får.

c)

Getter.

d)

Hästdjur (Equus caballus och Equus asinus).

e)

Svin.

f)

Fåglar.

g)

Kaniner.

h)

Bin.

4.   Medlemsstaterna ska endast betrakta sådana lokala raser som avses i punkt 2 a som stödberättigande om följande krav är uppfyllda:

a)

Antalet avelsdjur av honkön på nationell nivå anges.

b)

En vederbörligen erkänd och relevant avelsorganisation för in uppgifter i stamboken för rasen och håller denna aktuell.

5.   Medlemsstaterna ska betrakta sådana växtgenetiska resurser som avses i punkt 2 b som hotade av genetisk utarmning på villkor att det tillhandahålls tillräckliga bevis för detta, som bygger på vetenskapliga rön eller på indikatorer om att lantsorter eller ursprungliga lokala sorter eller deras populationsdiversitet minskar, samt, i förekommande fall, om förändringar i de lokalt dominerande jordbruksmetoderna.

6.   Medlemsstaterna ska säkerställa att insatser för bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser inom jordbruket och skogsbruket enligt punkt 1 första stycket b omfattar följande:

a)

Riktade åtgärder som främjar bevarande in situ och ex situ, karakterisering, insamling och nyttjande av genetiska resurser inom jordbruket och skogsbruket, inbegripet webbaserade förteckningar över genetiska resurser som för närvarande bevaras in situ, inbegripet bevarande på jordbruks- eller skogsbruksföretaget, samt ex situ-samlingar och databaser.

b)

Samordnande åtgärder som främjar utbyte av information för bevarande, karakterisering, insamling och nyttjande av genetiska resurser inom unionens jordbruk och skogsbruk bland behöriga organ i medlemsstaterna.

c)

Kompletterande åtgärd: information, informationsspridning, rådgivning, utbildning och utarbetande av tekniska rapporter som omfattar icke-statliga organisationer och andra berörda intressenter.

7.   Vid tillämpningen av punkt 1 första stycket b gäller följande definitioner:

a)

in situ-bevarande inom jordbruket: bevarande av genetiskt material i ekosystem och naturliga livsmiljöer och underhåll och återställande av livskraftiga populationer av arter eller förvildade arter i deras naturliga miljö, och, i fråga om raser av tamdjur eller sorter av odlade växter, i den jordbruksmiljö där de har utvecklat sina särskiljande egenskaper.

b)

in situ-bevarande inom skogsbruket: bevarande av genetiskt material i ekosystem och naturliga livsmiljöer och underhåll och återställande av livskraftiga populationer av arter i deras naturliga miljö.

c)

bevarande på jordbruks- eller skogsbruksföretag: bevarande och utveckling in situ på jordbruks- eller skogsbruksföretaget.

d)

ex situ-bevarande: bevarande av genetiskt material för jordbruket eller skogsbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön.

e)

ex situ-samling: samling av genetiskt material för jordbruket eller skogsbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön.

Artikel 46

Djurskydd

Medlemsstater som i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner som rör åtaganden om djurskydd enligt artikel 70 i förordning (EU) 2021/2115 ska säkerställa att åtagandena om djurskydd innebär strängare normer för produktionsmetoder inom minst ett av följande områden:

a)

Vatten, foder och omvårdnad i enlighet med djurens naturliga behov.

b)

Inhysningsförhållanden som förbättrar djurens komfort och deras rörelsefrihet, såsom ökat utrymme, golvytor, naturligt ljus, mikroklimatkontroll samt inhysningsförhållanden såsom fri grisning eller grupphållning, beroende på djurens naturliga behov.

c)

Förhållanden som gör det möjligt att uttrycka naturligt beteende, såsom berikning av livsmiljön eller sen avvänjning.

d)

Tillträde till utomhusytor och bete.

e)

Praxis som ökar djurens robusthet och livslängd, däribland raser som växer långsammare.

f)

Praxis som förhindrar stympning eller kastrering av djur. I särskilda fall när stympning eller kastrering av djur anses nödvändigt ska bedövning, smärtlindring och antiinflammatoriska läkemedel eller immunokastrering användas.

g)

Sanitära åtgärder för att förebygga icke överförbara sjukdomar som inte kräver användning av medicinska substanser, såsom vacciner, insekticider eller antiparasitära medel.

Artikel 47

Kvalitetssystem

Medlemsstater som i sina strategiska GJP-planer innefattar interventioner som rör kvalitetssystem enligt artikel 77.1 c i förordning (EU) 2021/2115 ska säkerställa att nationella erkända kvalitetssystem omfattar följande:

a)

Kvalitetssystem, inbegripet system för certifiering av jordbruksföretag, för jordbruksprodukter, bomull eller livsmedel, som enligt erkännande från medlemsstaterna är förenliga med följande kriterier:

i)

Slutproduktens särdrag inom sådana system ska härröra från otvetydiga skyldigheter att garantera något av följande:

Särskilda produktegenskaper.

Särskilda jordbruks- eller tillverkningsmetoder.

En kvalitet på slutprodukten som är väsentligt högre än vad som krävs enligt handelsnormerna när det gäller folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd, djurskydd eller miljöskydd.

ii)

Systemet ska vara öppet för alla producenter.

iii)

Systemet ska inbegripa bindande produktspecifikationer, och överensstämmelsen med specifikationerna ska kontrolleras av offentliga myndigheter eller ett oberoende inspektionsorgan.

iv)

Systemet ska vara öppet och säkerställa att produkterna kan spåras.

b)

De frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter som enligt erkännande från medlemsstaterna uppfyller unionens riktlinjer för bästa metoder för hantering av frivilliga certifieringssystem enligt kommissionens meddelande av den 16 december 2010 med titeln EU:s riktlinjer för bästa metoder när det gäller frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel (15) i fråga om jordbruksprodukter och livsmedel.

AVDELNING V

REGLER OM ANDELEN FÖR GAEC-NORM 1

Artikel 48

Regler om andelen för GAEC-norm 1

1.   När det gäller underhåll av permanent gräsmark i samband med GAEC-norm 1 enligt förteckningen i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115 ska medlemsstaterna säkerställa att andelen permanent gräsmark i förhållande till jordbruksarealen inte minskar med mer än 5 % jämfört med en referensandel som ska fastställas av varje medlemsstat i dess strategiska GJP-plan genom att dividera arealer som utgörs av permanent gräsmark med den totala jordbruksarealen.

För fastställandet av den referensandel som avses i första stycket gäller följande:

a)

Med arealer som utgörs av permanent gräsmark avses permanent gräsmark som deklarerats 2018 i enlighet med artikel 72.1 första stycket a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (16) av jordbrukare som får direktstöd och fastställts i enlighet med artikel 2.1 andra stycket led 23 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 (17), vid behov justerad av medlemsstaterna för att ta hänsyn till effekterna av en eventuell ändring, särskilt i den definition av permanent gräsmark som ska fastställas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.3 c i förordning (EU) 2021/2115.

b)

Med total jordbruksareal avses den jordbruksareal som deklarerats 2018 i enlighet med artikel 72.1 första stycket a i förordning (EU) nr 1306/2013 av jordbrukare som får direktstöd och fastställts i enlighet med artikel 2.1 andra stycket led 23 i delegerad förordning (EU) nr 640/2014, vid behov justerad av medlemsstaterna, särskilt för att ta hänsyn till effekterna av en eventuell ändring av den definition av jordbruksareal som ska fastställas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2021/2115.

2.   Andelen permanent gräsmark ska fastställas varje år på grundval av de arealer som deklarerats för det året av stödmottagare som får direktstöd enligt avdelning III kapitel II i förordning (EU) 2021/2115 eller de årliga utbetalningarna enligt artiklarna 70, 71 och 72 i den förordningen i enlighet med artikel 67.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 (18).

Medlemsstaterna får fastställa andelen permanent gräsmark och referensandelen på nationell, regional eller subregional nivå, jordbruksföretagsgruppnivå eller jordbruksföretagsnivå.

3.   Om det fastställs att den andel som avses i punkt 2 har minskat med mer än 5 % på den nivå där GAEC-norm 1 genomförs, ska den berörda medlemsstaten införa skyldigheter på jordbruksföretagsnivå om att ställa om mark till permanent gräsmark eller anlägga en areal permanent gräsmark för vissa eller alla jordbrukare som har mark som ställts om från permanent gräsmark till mark för annan användning under en tidigare period.

Om arealen permanent gräsmark under ett visst år i absoluta tal underhålls inom 0,5 % av de arealer permanent gräsmark som fastställts i enlighet med punkt 1 andra stycket a, ska emellertid den skyldighet som anges i punkt 1 första stycket anses vara fullgjord.

4.   Punkt 3 första stycket ska inte tillämpas om minskningen under tröskelvärdet på 5 % är en följd av gjorda åtaganden eller skyldigheter enligt artikel 4.4 b och c i förordning (EU) 2021/2115, på grund av vilka jordbruksverksamhet inte längre bedrivs på de berörda arealerna och vilka inte omfattar planteringar av julgranar eller odling av grödor eller träd för energiproduktion.

5.   För beräkningen av den andel som avses i punkt 2 ska arealer som ställts om till permanent gräsmark eller inrättats som permanent gräsmark i enlighet med punkt 3, eller anlagts som permanent gräsmark som en del av medlemsstaternas genomförande av GAEC-norm 1 betraktas som permanent gräsmark från och med den första dagen för omställningen eller anläggningen. Dessa arealer ska användas för att odla gräs eller annat örtartat foder i enlighet med definitionen i artikel 4.3 c i förordning (EU) 2021/2115 i minst fem år i följd efter omställningen eller anläggningen, eller, när det gäller arealer som redan används för att odla gräs eller annat örtartat foder, i det antal år som återstår för att uppnå fem år i följd.

AVDELNING VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 49

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 december 2021.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)   EUT L 435, 6.12.2021, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(3)  https://www.unodc.org/unodc/en/treaties/single-convention.html.

(4)  Rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 1).

(5)  Rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 74).

(6)  Kommissionens direktiv 2008/62/EG av den 20 juni 2008 om vissa undantag för godkännande av lantsorter och andra sorter av lantbruksväxter som är naturligt anpassade till lokala och regionala betingelser och som hotas av genetisk utarmning, samt saluföring av utsäde och utsädespotatis av dessa lantsorter och andra sorter (EUT L 162, 21.6.2008, s. 13).

(7)  Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten (EUT L 177, 5.6.2020, s. 32).

(10)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 821/2014 av den 28 juli 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller närmare bestämmelser för överföring och förvaltning av programbidrag, rapportering om finansieringsinstrument, tekniska krav på informations- och kommunikationsåtgärder gällande verksamheter och systemet för registrering och lagring av uppgifter (EUT L 223, 29.7.2014, s. 7).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4).

(12)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (EUT L 157, 15.6.2011, s. 1).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 av den 8 juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om djuravel) (EUT L 171, 29.6.2016, s. 66).

(15)   EUT C 341, 16.12.2010, s. 5.

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(17)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor (EUT L 181, 20.6.2014, s. 48).

(18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 187).


BILAGA I

Unionsmetod för verifiering av hampsorter och bestämning av Δ9-tetrahydrokannabinolhalten i hampsorter enligt artikel 3

1.   Tillämpningsområde

Den metod som fastställs i denna bilaga används för att bestämma halten av Δ9-tetrahydrokannabinol (THC-halt) i olika hampsorter (Cannabis sativa L.) Beroende på omständigheterna används antingen förfarande A eller B, vilka beskrivs i denna bilaga.

Metoden baseras på kvantitativ bestämning av THC-halten med gaskromatografi efter extraktion med lämpligt lösningsmedel.

1.1   Förfarande A

Förfarande A ska användas för kontroller av produktionen av hampa om kontrollurvalet för de kontroller på plats som genomförs varje år omfattar minst 30 % av de arealer som deklarerats för produktion av hampa i enlighet med artikel 4.4 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115.

1.2   Förfarande B

Förfarande B ska användas om en medlemsstat inför ett system med förhandsgodkännande för odling av hampa, och kontrollurvalet för de kontroller på plats som genomförs varje år omfattar minst 20 % av de arealer som deklarerats för produktion av hampa i enlighet med artikel 4.4 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115.

2.   Provtagning

2.1   Villkor för provtagning

Proverna ska tas dagtid enligt ett systematiskt tillvägagångssätt, vilket gör att man får ett urval som är representativt för skiftet; prov får inte tas utefter fältkanterna.

2.1.1   Förfarande A

I ett skördemoget bestånd av en viss hampsort tas för varje vald planta en del på 30 cm innehållande minst en honblomställning. Provet ska tas under en period som inleds 20 dagar efter blomningens början och avslutas 10 dagar efter blomningens slut.

Medlemsstaterna får tillåta att provet tas under en period som inleds vid blomningens början och avslutas 20 dagar efter blomningens början, under förutsättning att det för varje odlad sort kontrolleras att andra representativa prov tas i enlighet med första stycket under den period som inleds 20 dagar efter blomningens början och avslutas 10 dagar efter dess slut.

För hampa som odlas som fånggröda ska, vid avsaknad av honblomställningar, de översta 30 centimetrarna av stammen tas. I detta fall ska provtagningen ske alldeles före vegetationsperiodens slut, när bladen visar de första tecknen på att gulna, dock senast före början av en prognostiserad frostperiod.

2.1.2   Förfarande B

I ett skördemoget bestånd av en viss hampsort tas övre tredjedelen av varje vald planta. Provet ska tas under de 10 dagar som följer på blomningens slut eller, för hampa som odlas som fånggröda, i avsaknad av honblomställningar, alldeles före vegetationsperiodens slut, när bladen visar de första tecknen på att gulna, dock senast före början av en prognostiserad frostperiod. Om det rör sig om dioika sorter tas endast honväxterna.

2.2   Provets storlek

Förfarande A: Provet tas på 50 plantor per skifte.

Förfarande B: Provet tas på 200 plantor per skifte.

Varje prov placeras, utan att pressas samman, i en säck av tyg eller papper och sänds till analyslaboratoriet.

Medlemsstaterna får föreskriva att ett andra prov ska samlas in för eventuell kontrollanalys och bevaras antingen av producenten eller av det organ som ansvarar för analysen.

2.3   Torkning och lagring av proverna

Torkningen av proverna påbörjas så snart som möjligt, och senast inom 48 timmar, med en metod där temperaturen är lägre än 70 °C.

Proverna torkas tills vikten är konstant och fukthalten mellan 8 % och 13 %.

De torra proven lagras i mörker, utan att pressas samman, vid en temperatur lägre än 25 °C.

3.   Bestämning av THC-halten

3.1   Provberedning

De torkade proverna befrias från stjälkar och frön större än 2 mm.

De torkade proverna mals till ett halvfint pulver (som kan passera genom en sikt med maskstorlek på 1 mm).

Pulvret lagras under högst 10 veckor i ett torrt, mörkt utrymme med en temperatur under 25 °C.

3.2   Reagens och extraktionslösning

Reagens

Δ9-tetrahydrokannabinol med renhetsgrad för kromatografiskt ändamål.

Skvalan med renhetsgrad för kromatografiskt ändamål som intern standard.

Extraktionslösning

35 mg skvalan per 100 ml hexan.

3.3   Extraktion av THC

Ett prov på 100 mg av pulvret vägs in för analys och placeras i ett centrifugeringsrör, och 5 ml av extraktionslösningen med den interna standarden tillsätts.

Provet placeras i ett ultraljudsbad i 20 minuter. Det centrifugeras i 5 minuter med 3 000 varv per minut och sedan avlägsnas THC-supernatanten. Lösningen injiceras i gaskromatografen och en kvantitativ analys genomförs.

3.4   Gaskromatografi

a)

Utrustning

Gaskromatografiutrustning försedd med flamjonisationsdetektor och en split/splitless-injektor.

Kolonn som möjliggör god separering av cannabinoider, exempelvis en kapillärkolonn av glas med en längd på 25 meter och en diameter på 0,22 mm, impregnerad med en opolär fas av 5 % fenyl-metyl-silikon.

b)

Kalibrering

Kalibreringskurvan ska innehålla minst tre punkter för förfarande A och minst fem punkter för förfarande B varav två punkter ska motsvara 0,04 respektive 0,50 mg/ml THC i extraktionslösningen.

c)

Försöksbetingelser

Följande betingelser anges som exempel för den kolonn som avses i led a:

Ugnstemperatur: 260 °C.

Injektortemperatur: 300 °C.

Detektortemperatur: 300 °C.

d)

Injicerad volym: 1 μl.

4.   Resultat

Resultatet anges med två decimaler i gram THC per 100 g analysprov torkat till konstant vikt. Toleransen är 0,03 g per 100 g.

Förfarande A: En bestämning per analysprov.

Om det på detta sätt erhållna resultatet överstiger den gräns som anges i artikel 4.4 i förordning (EU) 2021/2115 ska ytterligare en bestämning utföras per analysprov och resultatet utgöras av medelvärdet av dessa båda bestämningar.

Förfarande B: Resultatet ska motsvara medelvärdet av två bestämningar per analysprov.


BILAGA II

Förteckning över icke stödberättigande typer av utgifter enligt artikel 22.2

DEL I

Inom sektorn för frukt och grönsaker, sektorn för humle, sektorn för olivolja och bordsoliver samt inom de övriga sektorer som avses i artikel 42 f i förordning (EU) 2021/2115

1.

Allmänna produktionskostnader, i synnerhet kostnader för mycel, utsäde och icke-perenna växter (även certifierade produkter). Växtskyddsprodukter (inklusive integrerade bekämpningsmedel och material). Gödningsmedel och andra insatsvaror. Kostnader för insamling och transport (intern eller extern). Lagringskostnader. Kostnader för packning (inbegripet användning och hantering av förpackningar), även inom ramen för nya processer. Driftskostnader (särskilt elektricitet, bränsle och underhåll).

2.

Återbetalning av lån som tagits för en intervention.

3.

Förvärv av obebyggd mark som utgör mer än 10 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för ifrågavarande insats.

4.

Investeringar i transportmedel som stödmottagaren använder inom biodlingssektorn eller som producentorganisationen använder för saluföring eller distribution.

5.

Driftskostnader för förhyrda produkter.

6.

Utgifter knutna till leasingkontrakt (skatter, ränta, försäkringskostnader m.m.) och driftskostnader.

7.

Underleverantörs- eller entreprenadkontrakt rörande insatser eller utgifter som anges som icke stödberättigande i den här förteckningen.

8.

Alla nationella eller regionala skatter eller avgifter.

9.

Låneräntor, dock inte om bidraget lämnas i någon annan form än direktstöd som inte ska återbetalas.

10.

Investeringar i kapital eller andelar i företag om investeringen utgör en finansiell investering.

11.

Kostnader som uppstår för andra parter än stödmottagaren, producentorganisationen eller dess medlemmar, sammanslutningarna av producentorganisationer eller deras producentmedlemmar, eller ett dotterbolag eller en enhet i en kedja av dotterbolag i den mening som avses i artikel 31.7 eller, under förutsättning av medlemsstatens godkännande, för ett kooperativ som är medlem i en producentorganisation.

12.

Interventioner som inte äger rum på företag och/eller lokaler som tillhör producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer eller deras producentmedlemmar, eller ett dotterbolag eller en enhet i en kedja av dotterbolag i den mening som avses i artikel 31.7 eller, under förutsättning av medlemsstatens godkännande, ett kooperativ som är medlem i en producentorganisation.

13.

Interventioner som läggs ut på entreprenad eller genomförs av stödmottagaren, producentorganisationen utanför unionen, med undantag för interventionstypen för främjande, kommunikation och marknadsföring enligt artikel 47.1 f i förordning (EU) 2021/2115.

DEL II

Inom vinsektorn

1.

Det löpande arbetet på en vinodling.

2.

Skydd mot skador som orsakas av vilt, fåglar eller hagel.

3.

Uppförande av vindskydd och vindskyddsväggar.

4.

Vägar och elevatorer.

5.

Inköp av traktorer eller transportfordon.

6.

Röjning av smittade vinodlingar och inkomstbortfall till följd av obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl.

BILAGA III

Förteckning över stödberättigande typer av utgifter enligt artikel 22.3

1.

Särskilda kostnader för

kvalitetshöjande åtgärder,

biologiskt material för växtskydd (exempelvis feromoner och predatorer), vare sig det används för ekologisk, integrerad eller konventionell produktion,

interventioner avseende miljö- och klimatvänligt jordbruk enligt artikel 12,

ekologisk, integrerad eller experimentell produktion, inklusive specifika kostnader för ekologiskt utsäde och småplantor,

övervakning av överensstämmelsen med de normer som avses i avdelning II i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 samt med växtsundhetsbestämmelser och gränsvärden för högsta tillåtna restmängder.

Specifika kostnader är ytterligare kostnader, beräknade som skillnaden mellan konventionella produktionskostnader och faktiska kostnader, och inkomstbortfall till följd av en åtgärd, med undantag av ytterligare inkomster och besparingar.

2.

Veterinärmedicinska läkemedel för behandling av angrepp på bikupor och sjukdomar som drabbar bin.

3.

Kostnader i samband med förstärkning av bisamhällen och biförädling.

4.

Inköp av maskiner och utrustning för förbättring av honungsproduktion och honungsinsamling.

5.

Administrativa kostnader och personalkostnader i samband med genomförandet av operativa program eller med berörda interventioner, däribland rapporter, undersökningar, kostnader för bokföring och redovisning, obligatoriska löneavgifter om de direkt belastar stödmottagaren, dotterbolag eller en enhet i en kedja av dotterbolag i den mening som avses i artikel 31.7 eller, under förutsättning av medlemsstatens godkännande, ett kooperativ som är medlem i en producentorganisation.

6.

Inköp av obebyggd mark där köpet är nödvändigt för att göra en investering som omfattas av det operativa programmet, förutsatt att det kostar mindre än 10 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för den berörda insatsen. I undantagsfall och när det är vederbörligen motiverat kan en högre procentsats fastställas för miljöbevarande insatser.

7.

Köp eller leasing av materiella tillgångar, inbegripet begagnade materiella tillgångar, förutsatt att de inte har köpts med unionsstöd eller nationellt stöd under en period på fem år före köpet eller leasingen inom gränsen för den materiella tillgångens nettomarknadsvärde.

8.

Förhyrning av fysiska tillgångar i stället för köp såvida det är ekonomiskt försvarbart, under förutsättning att det godkänns av medlemsstaten.

9.

När det gäller de sektorer som avses i artikel 42 a, d, e och f i förordning (EU) 2021/2115, investeringar i transportfordon, om producentorganisationen vederbörligen motiverar för den berörda medlemsstaten att transportfordonet används för intern transport till producentorganisationens lokaler, och investeringar i extra anordningar på fordonet för kyltransport och transport i kontrollerad atmosfär.

10.

Investeringar i andelar eller kapital från företag som direkt bidrar till att det operativa programmets syften uppnås.


BILAGA IV

Angivelse för förpackningar med produkter enligt artikel 25.3 a

Продукт, предназначен за безвъзмездно разпределяне (Делегиран регламент (ЕС) 2022/126)

Producto destinado a su distribución gratuita [Reglamento Delegado (UE) 2022/126]

Produkt určený k bezplatné distribuci (nařízení v přenesené pravomoci (EU) 2022/126)

Produkt til gratis uddeling (delegeret forordning (EU) 2022/126)

Zur kostenlosen Verteilung bestimmtes Erzeugnis (delegierte Verordnung (EU) 2022/126)

Tasuta jagamiseks mõeldud tooted [delegeeritud määrus (EL) 2022/126]

Προϊόν προοριζόμενο για δωρεάν διανομή [κατ’εξουσιοδότηση κανονισμός (ΕΕ) 2022/126]

Product for free distribution (Delegated Regulation (EU) 2022/126)

Produit destiné à la distribution gratuite [règlement délégué (UE) 2022/126]

Proizvod za besplatnu distribuciju (Delegirana uredba (EU) 2022/126)

Prodotto destinato alla distribuzione gratuita [regolamento delegato (UE) 2022/126]

Produkts paredzēts bezmaksas izplatīšanai [Deleģētā regula (ES) 2022/126]

Nemokamai platinamas produktas (Deleguotasis reglamentas (ES) 2022/126)

Ingyenes szétosztásra szánt termék ((EU) 2022/126 felhatalmazáson alapuló rendelet)

Prodott għad-distribuzzjoni bla ħlas (Ir-Regolament Delegat (UE) 2022/126)

Voor gratis uitreiking bestemd product (Gedelegeerde Verordening (EU) 2022/126)

Produkt przeznaczony do bezpłatnej dystrybucji [Rozporządzenie delegowane (UE) 2022/126]

Produto destinado a distribuição gratuita [Regulamento Delegado (UE) 2022/126]

Produs destinat distribuirii gratuite [Regulamentul delegat (UE) 2022/126]

Výrobok určený na bezplatnú distribúciu [delegované nariadenie (EÚ) 2022/126]

Proizvod, namenjen za prosto razdelitev (Delegirana uredba (EU) 2022/126)

Ilmaisjakeluun tarkoitettu tuote (delegoitu asetus (EU) 2022/126)

Produkt för gratisutdelning (delegerad förordning (EU) 2022/126)

Táirge lena dháileadh saor in aisce (Rialachán Tarmligthe (AE) 2022/126)


BILAGA V

Maximala belopp för stöd för tillbakadraganden från marknaden enligt artikel 26.1 och 26.4 första stycket

Produkter

Maximistöd (EUR/100 kg)

Gratisutdelning

Andra ändamål

Blomkål

21,05

15,79

Tomater (som dragits tillbaka 1 juni–31 oktober)

7,25

7,25

Tomater (som dragits tillbaka 1 november–31 maj)

33,96

25,48

Äpplen

24,16

18,11

Druvor

53,52

40,14

Aprikoser

64,18

48,14

Nektariner

37,82

28,37

Persikor

37,32

27,99

Päron

33,96

25,47

Auberginer

31,2

23,41

Meloner

48,1

36,07

Vattenmeloner

9,76

7,31

Apelsiner

21,00

21,00

Mandariner

25,82

19,50

Klementiner

32,38

24,28

Satsumor

25,56

19,50

Citroner

29,98

22,48


BILAGA VI

Minimikrav för tillbakadraganden av produkter enligt artikel 29.2

1.   

Produkterna ska vara

hela, när det gäller färska obearbetade produkter,

friska; de får inte vara angripna av röta eller ha annan kvalitetsförsämring som gör dem olämpliga för konsumtion,

rena, praktiskt taget fria från synliga främmande beståndsdelar,

praktiskt taget fria från skadedjur och skador orsakade av skadedjur,

fria från onormal yttre fuktighet,

fria från främmande lukt eller smak.

2.   

Produkterna ska vara lämpliga för saluföring och konsumtion, i tillämpliga fall tillräckligt utvecklade och mogna, med hänsyn till deras normala egenskaper.

3.   

Produkterna ska ha de egenskaper som är typiska för sorten och handelstypen eller kvaliteten i tillämpliga fall.


BILAGA VII

Kostnader för behandling enligt artikel 33

Produkt

Kostnader för sortering och förpackning (EUR/ton)

Äpplen

187,70

Päron

159,60

Apelsiner

240,80

Klementiner

296,60

Persikor

175,10

Nektariner

205,80

Vattenmeloner

167,00

Blomkål

169,10

Andra produkter

201,10