KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2022/2337

av den 28 november 2022

om den europeiska förteckningen över arbetssjukdomar

EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens rekommendation 2003/670/EG av den 19 september 2003 om den europeiska förteckningen över arbetssjukdomar (1), rekommenderade kommissionen medlemsstaterna att vidta ett antal åtgärder för att uppdatera och förbättra olika aspekter av sin politik i fråga om arbetssjukdomar. De här åtgärderna berör erkännande av, kompensation för och förebyggande av arbetssjukdomar, fastställande av nationella mål för minskning av arbetssjukdomar, rapportering och registrering av arbetssjukdomar, datainsamling om sjukdomarnas epidemiologi, främjande av forskning om sjukdomar kopplade till en yrkesverksamhet, förbättring av diagnosen av arbetssjukdomar, spridning av statistiska och epidemiologiska uppgifter om arbetssjukdomar och främjande av en aktiv roll för de nationella folkhälsosystemen och hälso- och sjukvårdssystemen när det gäller att förebygga arbetssjukdomar.

(2)

Utbrottet av covid-19 har påverkat alla medlemsstaterna sedan början av 2020, orsakat stora störningar inom alla sektorer och tjänster och påverkat arbetstagarnas hälsa och säkerhet i hela Europeiska unionen. I dag har den epidemiologiska situationen i EU förbättrats vad gäller covid-19, främst tack vare den breda tillgången till vaccin. Situationen är dock fortfarande utmanande, särskilt med tanke på eventuella nya vågor av covid-19, uppkomsten av varianter av SARS-CoV-2-viruset och fallen av postcovid.

(3)

I detta sammanhang tillkännagav kommissionen i sitt meddelande EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2021–2027 – Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i ett föränderligt arbetsliv (2) (EU:s strategiska ram) bland annat att den skulle uppdatera sin rekommendation 2003/670/EG för att inbegripa covid-19 för att på så sätt främja medlemsstaternas erkännande av covid-19 som en arbetssjukdom och uppmuntra konvergens.

(4)

Efter antagandet av EU:s strategiska ram utsåg den rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor en särskild arbetsgrupp med mandat att utarbeta ett utkast till yttrande om uppdateringen av rekommendation 2003/670/EG för att inbegripa covid-19, vilket skulle antas av den rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor. Den 18 maj 2022 antog den rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor yttrandet i fråga, där man rekommenderar att covid-19 införs i bilaga I till rekommendation 2003/670/EG genom att en ny post med nummer 408 som avser covid-19 orsakad av arbete inom förebyggande av sjukdom, inom hälso- och sjukvård och social omsorg och inom hemtjänst, eller om det råder en pandemi, i sektorer där det skett ett utbrott i verksamheter med bevisad infektionsrisk.

(5)

I denna rekommendation tas hänsyn till yttrandet från den rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor och inför covid-19 i bilaga I till rekommendationen. Termen hälso- och sjukvård och social omsorg bör förstås som en hänvisning till de näringsgrenar som anges i avdelning Q i den statistiska näringsgrensindelningen Nace Rev. 2 (3). Vad gäller ekonomiska verksamheter, förutom dem som omfattas av avdelning Q i Nace Rev. 2, bör de villkor som fastställts, dvs. att ”det råder en pandemi” och att det ”skett ett utbrott i verksamheter med bevisad infektionsrisk”, förstås som kumulativa. I detta avseende bör ”det råder en pandemi” förstås som när behöriga internationella organ, som Världshälsoorganisationen (WHO), förklarar vissa sjukdomsutbrott som en global pandemi. Ett utbrott i den mening som avses i den nya bestämmelsen i rekommendationen bör definieras av medlemsstaterna i enlighet med nationell lag eller praxis. En ”bevisad” infektionsrisk föreligger i verksamheter för vilka det i enlighet med nationell lag eller praxis har fastställts ett orsakssamband mellan arbetet i dessa verksamheter och den ökade exponeringen för SARS-CoV-2.

(6)

I enlighet med subsidiaritetsprincipen och med tanke på EU:s och medlemsstaternas respektive befogenheter på området folkhälsa och socialpolitik enligt fördragen, bör fastställandet av de folkhälsoåtgärder som ska vidtas då det råder en pandemi, inbegripet dem som gäller arbetsplatser och företag, liksom upptäckten att det förekommer ett utbrott i verksamheter med bevisad infektionsrisk, åligga medlemsstaterna själva, i full överensstämmelse med EU-lagstiftningen, inklusive EU-lagstiftning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. I detta sammanhang ska hänsyn särskilt tas till Europaparlamentets och rådets förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut 1082/2013/EU (2020/0322(COD)) (4).

(7)

Eurostats rapport från 2021 Possibility of recognising COVID-19 as being of occupational origin at national level in EU and Efta countries (5) (Möjligheten att erkänna covid-19 som arbetsrelaterad på nationell nivå i EU och Eftaländer, ej översatt till svenska) visar att de flesta medlemsstater erkänner covid-19 som en arbetssjukdom eller som en arbetsolycka, i enlighet med de villkor som fastställts på nationell nivå.

(8)

Även om erkännandet av arbetssjukdomar är nära kopplat till utformningen av de sociala trygghetssystemen, vilket är medlemsstatens behörighet, främjar kommissionen att medlemsstaterna ska erkänna de arbetssjukdomar som finns förtecknade i den europeiska förteckningen över arbetssjukdomar. Som fastställdes i EU:s strategiska ram finns det fortfarande ett behov av att fokusera mer på arbetssjukdomar. I enlighet med de allmänna principerna om förebyggande åtgärder som utgör kärnan i 1989 års ramdirektiv om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (6) och tillhörande direktiv om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, bör denna rekommendation vara ett viktigt instrument för förebyggande av arbetssjukdomar på EU-nivå. Dessutom är det viktigt att stödja arbetstagare som smittats, särskilt av covid-19, och familjer som har förlorat familjemedlemmar på grund av exponering på arbetsplatsen.

(9)	I enlighet med EU:s strategiska ram bör medlemsstaterna uppmanas att aktivt involvera alla aktörer, inbegripet arbetsmarknadens parter, i utarbetandet av åtgärder för att effektivt förebygga arbetssjukdomar.

(10)

I EU:s strategiska ram hänvisas till behovet av en förstärkt faktabas till stöd för lagstiftning och politik, och av forskning och datainsamling både på EU-nivå och nationell nivå, som en förutsättning för förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor. Samarbete och utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis är avgörande för bättre analys och ökat förebyggande i hela EU.

(11)

Rekommendationen till medlemsstaterna att till kommissionen översända statistiska och epidemiologiska uppgifter om arbetssjukdomar som erkänts av de nationella parlamenten och göra dem tillgängliga för berörda parter är fortfarande relevant med hänsyn till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 (7) och mot bakgrund av utvecklingen i samband med pilotarbetet med Europeisk statistik över arbetssjukdomar (EODS).

(12)

Europeiska arbetsmiljöbyrån inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/126 (8) och har bland annat till uppgift att förse unionens institutioner och organ och medlemsstaterna med de objektiva tekniska, vetenskapliga och ekonomiska uppgifter som finns att tillgå och den kvalificerade expertis som behövs för att utforma och genomföra en omdömesgill och ändamålsenlig politik i syfte att skydda arbetstagarnas säkerhet och hälsa, och att samla in, analysera och sprida teknisk, vetenskaplig och ekonomisk information om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i medlemsstaterna. Därför bör byrån också spela en viktig roll i utbytet av information, erfarenheter och bästa praxis när det gäller förebyggande av arbetssjukdomar.

(13)	Nationella folkhälso- och sjukvårdssystem kan spela en viktig roll för att förbättra förebyggandet av arbetssjukdomar, exempelvis genom att öka medvetenheten bland vårdpersonalen i syfte att förbättra kunskapen om och diagnosen av dessa sjukdomar.

(14)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden och med beaktande av, å ena sidan det faktum att införandet av covid-19 i bilaga I i denna rekommendation är tidskänsligt, särskilt med tanke på nya vågor av covid-19 och nya varianter av viruset SARS-CoV-2, och, å andra sidan det faktum att rekommendation 2003/670/EG till största delen fortfarande är relevant och ändamålsenlig, bör covid-19 föras in i bilaga I till denna rekommendation och innehållet i rekommendation 2003/670/EG bör upprepas, utan att det påverkar ytterligare uppdateringar av denna rekommendation i ett senare skede.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Artikel 1

Utan att det påverkar andra mer gynnsamma nationella lagar eller författningar, rekommenderas medlemsstaterna att göra följande:

1.	Så snart som möjligt införliva den europeiska förteckningen i bilaga I i de nationella lagar och förordningar som rör sjukdomar som vetenskapligt har erkänts som ersättningsberättigade arbetssjukdomar och som är föremål för förebyggande åtgärder.

2.	Vidta åtgärder för att i sina lagar och förordningar införa rätten till ersättning för arbetssjukdomar om en arbetstagare lider av en sjukdom som inte är upptagen i bilaga I men vars arbetsrelaterade ursprung och karaktär kan bevisas, särskilt om sjukdomen är förtecknad i bilaga II.

3.	Utveckla och förbättra ändamålsenliga förebyggande åtgärder för de arbetssjukdomar som anges i den europeiska förteckningen i bilaga I, genom att aktivt inbegripa alla aktörer och vid behov utbyta information, erfarenheter och bästa praxis via den Europeiska arbetsmiljöbyrån.

4.	Sätta upp kvantifierade nationella mål i syfte att minska antalet fall av erkända arbetssjukdomar, särskilt av dem som ingår i den europeiska förteckningen i bilaga I.

Säkerställa att alla fall av arbetssjukdomar rapporteras, och successivt göra sin statistik över arbetssjukdomar förenlig med den europeiska förteckningen i bilaga I, i enlighet med det arbete som görs med att harmonisera den europeiska statistiken om arbetssjukdomar, så att information om orsakande agens eller faktor, medicinsk diagnos och patientens kön finns tillgänglig för varje fall av arbetssjukdom.

6.	Införa ett system för insamling av information eller uppgifter om epidemiologin för de sjukdomar som förtecknas i bilaga II och alla andra arbetsrelaterade sjukdomar.

7.	Främja forskning om sjukdomar kopplade till yrkesverksamhet, särskilt de sjukdomar som förtecknas i bilaga II och arbetssjukdomar av psykosocial karaktär.

8.	Säkerställa att dokument som ska bidra till diagnosen av arbetssjukdomar som ingår i den nationella förteckningen får bred spridning, särskilt med hänsyn till meddelanden för diagnos av arbetssjukdomar som kommissionen offentliggör.

9.	Vidarebefordra statistiska och epidemiologiska uppgifter om arbetssjukdomar som erkänts på nationell nivå till kommissionen och göra dem tillgängliga för berörda parter, särskilt via det informationsnätverk som inrättats av Europeiska arbetsmiljöbyrån.

10.	Främja en aktiv roll för de nationella hälso- och sjukvårdssystemen med att förebygga arbetssjukdomar, särskilt genom att öka medvetenheten bland vårdpersonalen i syfte att förbättra kunskapen om och diagnostiseringen av dessa sjukdomar.

Artikel 2

Medlemsstaterna ska själva fastställa kriterierna för erkännande av varje arbetssjukdom i enlighet med gällande nationell lagstiftning eller praxis.

Artikel 3

Denna rekommendation ersätter rekommendation 2003/670/EG.

Artikel 4

Medlemsstaterna uppmanas att senast den 31 december 2023 informera kommissionen om de åtgärder som vidtagits eller planeras som svar på den nya punkten nr 408 i denna rekommendation. Medlemsstaterna uppmanas att informera kommissionen när nya åtgärder vidtas i samband med genomförandet av denna rekommendation.

Utfärdad i Bryssel den 28 november 2022.

På kommissionens vägnar

Nicolas SCHMIT

Ledamot av kommissionen

(1) EUT L 238, 25.9.2003, s. 28.

(2) COM(2021) 323 final.

(3) https://ec.europa.eu/eurostat/documents/3859598/5902521/KS-RA-07-015-EN.PDF

(4) Ännu inte offentliggjord i EUT.

(5) https://ec.europa.eu/eurostat/documents/7870049/13464590/KS-FT-21-005-EN-N.pdf/d960b3ee-7308-4fe7-125c-f852dd02a7c7?t=1632924169533

(6) Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 av den 16 december 2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet (EUT L 354, 31.12.2008, s. 70).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/126 av den 16 januari 2019 om inrättande av Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2062/94 (EUT L 30, 31.1.2019, s. 58).

BILAGA I

Den europeiska förteckningen över arbetssjukdomar

De sjukdomar som tagits upp i denna förteckning måste vara direkt arbetsrelaterade. Kommissionen kommer att fastställa kriterier för erkännande av var och en av dessa sjukdomar.

1. Sjukdomar orsakade av följande kemiska agens

100	Akrylnitril

101	Arsenik eller dess föreningar

102	Beryllium (glucinium) eller dess föreningar

103.01

Kolmonoxid

103.02

Karbonylklorid (fosgen)

104.01

Vätecyanid (cyanvätesyra)

104.02

Cyanider och deras föreningar

104.03

Isocyanater

105	Kadmium eller dess föreningar

106	Krom eller dess föreningar

107	Kvicksilver eller dess föreningar

108	Mangan eller dess föreningar

109.01

Salpetersyra

109.02

Kväveoxider

109.03

Ammoniak

110	Nickel eller dess föreningar

111	Fosfor eller dess föreningar

112	Bly eller dess föreningar

113.01

Svaveloxider

113.02

Svavelsyra

113.03

Koldisulfid

114	Vanadium eller dess föreningar

115.01

Klor

115.02

Brom

115.04

Jod

115.05

Fluor eller dess föreningar

116	Alifatiska eller alicykliska kolväten härledda från lättbensin eller bensin

117	Halogenderivat av alifatiska eller alicykliska kolväten

118	Butanol, metanol, isopropanol

119	Etylenglykol, dietylenglykol, 1,4-butandiol samt nitroderivat av glykoler och glycerol

120	Dimetyleter, etyleter, isopropyleter, vinyleter, diklorisopropyleter, guajakol, dimetyleter och etyleter av etylenglykol

121	Aceton, kloraceton, bromaceton, hexafluoraceton, metyletylketon, metyl n-butylketon, metylisobutylketon, diacetonalkohol, mesityloxid, 2-metylcyklohexanon

122	Estrar av organiska fosforföreningar

123	Organiska syror

124	Formaldehyd

125	Alifatiska nitroderivat

126.01

Bensen eller dess homologer (bensens homologer definieras genom formeln CnH2n-6)

126.02

Naftalen eller dess homologer (naftalens homologer definieras genom formeln CnH2n-12)

126.03

Vinylbensen och divinylbensen

127	Halogenderivat av aromatiska kolväten

128.01

Fenoler eller dess homologer eller halogenderivat

128.02

Naftoler eller dess homologer eller halogenderivat

128.03

Halogenderivat av alkylaryloxider

128.04

Halogenderivat av alkylarylsulfonater

128.05

Bensokinoner

129.01

Aromatiska aminer eller aromatiskt hydraziner eller deras halogen-, fenol-, nitro- eller sulfonoderivat eller nitrifierade derivat

129.02

Alifatiska aminer och deras halogenderivat

130.01

Nitroderivat av aromatiska kolväten

130.02

Nitroderivat av fenoler eller dess homologer

131	Antimon och dess derivat

132	Estrar av salpetersyra

133	Vätesulfid

135	Encefalopati orsakad av organiska lösningsmedel som inte förtecknas på annan plats

136	Polyneuropati orsakad av organiska lösningsmedel som inte förtecknas på annan plats

2. Hudsjukdomar orsakade av ämnen och agens som inte förtecknas på annan plats

201	Hudsjukdomar och hudcancer orsakade av

201.01

Sot

201.03

Tjära

201.02

Bitumen

201.04

Beck

201.05

Antracen eller dess föreningar

201.06

Mineraloljor och andra oljor

201.07

Råparaffin

201.08

Karbazol eller dess föreningar

201.09

Biprodukter från destillation av kol

202	Arbetsrelaterade hudsjukdomar orsakade av vetenskapligt erkända allergi- eller irritationsframkallande ämnen som inte förtecknas på annan plats

3. Sjukdomar orsakade av inandningen av ämnen och agens som inte förtecknas på annan plats

301	Sjukdomar och cancer i andningssystemen

301.11

Silikos (stendammslunga)

301.12

Silikos kombinerad med lungtuberkulos

301.21

Asbestos

301.22

Mesoteliom orsakad av inandning av asbestdamm

301.31

Pneumokonios (dammlunga) orsakad av kiseldamm

302	Komplikation av asbestos i form av bronkialcancer

303	Sjukdomar i lungor och bronker orsakade av sintermetall

304.01

Exogen allergisk alveolit

304.02

Lungsjukdomar orsakade av inandning av damm och fibrer från bomull, lin, hampa, jute, sisal och bagass

304.04

Luftvägssjukdomar orsakade av inandning av damm från kobolt, tenn, barium och grafit

304.05

Sideros

305.01

Cancersjukdomar i övre luftvägar orsakade av trädamm

304.06

Allergiskt betingad astma orsakad av inandning av ämnen som erkänts som allergiframkallande och som är förknippade med arbetets art

304.07

Allergiskt rinit orsakad av inandning av ämnen som erkänts som allergiframkallande och som är förknippade med arbetets art

306	Lungsäcksfibros, med nedsatt andningsförmåga, orsakad av asbest

307	Kronisk obstruktiv bronkit eller emfysem hos gruvarbetare som arbetar i underjordiska kolgruvor

308	Lungcancer orsakad av inandning av asbestdamm

309	Sjukdomar i lungor och bronker orsakade av damm eller rök från aluminium eller dess föreningar

310	Sjukdomar i lungor och bronker orsakade av damm från basisk slagg

4. Infektions- och parasitsjukdomar

401	Infektions- eller parasitsjukdomar som överförs till människan via djur eller djurlämningar

402

Stelkramp

403

Brucellos

404	Virushepatit

405	Tuberkulos

406

Amöbiasis

407	Andra arbetsrelaterade infektionssjukdomar orsakade av arbete inom förebyggande av sjukdom, hälso- och sjukvård, social omsorg och hemtjänst och därmed likställd verksamhet med bevisad infektionsrisk

408	Covid-19 orsakad av arbete inom förebyggande av sjukdom, hälso- och sjukvård, social omsorg och hemtjänst, eller om det råder en pandemi, i sektorer där det förekommer ett utbrott i verksamheter med bevisad infektionsrisk

5. Sjukdomar orsakade av följande fysiska agens

502.01

Grå starr (katarakt) orsakad av värmestrålning

502.02

Bindehinnesjukdomar till följd av exponering för ultraviolett strålning

503	Hörselnedsättning eller dövhet orsakad av buller

504	Sjukdomar orsakade av atmosfärisk kompression eller dekompression

505.01

Osteoartros (ledförslitning) i händer och handleder orsakade av mekaniska vibrationer

505.02

Kärlsjukdomar orsakade av mekaniska vibrationer

506.10

Sjukdomar i slemsäckar (bursa) orsakade av tryck

506.11

Pre- och infrapatellär bursit

506.12

Olekranonbursit

506.13

Skulderbursit

506.21

Sjukdomar till följd av överansträngning av senskidor

506.22

Sjukdomar till följd av överansträngning av bindvävsskikt runt senor

506.23

Sjukdomar till följd av överansträngning av muskel- och senfästen

506.30

Meniskskador till följd av långvarigt arbete på knän eller i nedhukad ställning

506.40

Nervförlamning orsakad av tryck

506.45

Karpaltunnelsyndrom

507	Nystagmus hos gruvarbetare

508	Sjukdomar orsakade av joniserande strålning

BILAGA II

Kompletterande förteckning över sjukdomar som misstänks ha ett arbetsrelaterat ursprung, bör anmälas och i framtiden kan komma att införas i bilaga I till den europeiska förteckningen

2.1 Sjukdomar orsakade av följande agens

2.101

Ozon

2.102

Alifatiska kolväten utom dem som avses i punkt 1.116 i bilaga I

2.103

Difenyl

2.104

Dekalin

2.105

Aromatiska syror, aromatiska anhydrider eller deras halogenderivat

2.106

Difenyloxid

2.107

Tetrahydrofuran

2.108

Tiofen

2.109

Metakrylnitril

2.110

Acetonitril

2.111

Tioalkoholer

2.112

Merkaptaner och tioetrar

2.113

Tallium eller dess föreningar

2.114

Alkoholer eller halogenderivat av alkoholer som inte avses i punkt 1.118 i bilaga I

2.115

Glykoler eller halogenderivat av glykoler som inte avses i punkt 1.119 i bilaga I

2.116

Etrar eller halogenderivat av etrar som inte avses i punkt 1.120 i bilaga I

2.117

Ketoner eller halogenderivat av ketoner som inte avses i punkt 1.121 i bilaga I

2.118

Estrar eller halogenderivat av estrar som inte avses i punkt 1.122 i bilaga I

2.119

Furfural

2.120

Tiofenoler eller deras homologer eller halogenderivat

2.121

Silver

2.122

Selen

2.123

Koppar

2.124

Zink

2.125

Magnesium

2.126

Platina

2.127

Tantal

2.128

Titan

2.129

Terpener

2.130

Boraner

2.140

Sjukdomar orsakade av inandning av pärlemordamm

2.141

Sjukdomar orsakade av hormonämnen

2.150

Tandkaries på grund av arbete i choklad-, socker- och mjölindustri

2.160

Kiseloxid

2.170

Polycykliska aromatiska kolväten som inte förtecknas på annan plats

2.190

Dimetylformamid

2.2 Hudsjukdomar orsakade av ämnen och agens som inte förtecknas på annan plats

2.201

Allergiska och yrkesrelaterade hudåkommor som inte förtecknas i bilaga I

2.3 Sjukdomar orsakade av inandning av ämnen som inte förtecknas på annan plats

2.301

Lungfibros orsakad av metaller som inte förtecknas i den europeiska förteckningen

2.303

Sjukdomar i lungor och bronker till följd av exponering för

—

sot,

—

tjära,

—

bitumen,

—

beck,

—	antracen eller dess föreningar,

—	mineraloljor och andra oljor

2.304

Sjukdomar i lungor och bronker orsakade av konstgjorda mineralfibrer

2.305

Sjukdomar i lungor och bronker orsakade av syntetfibrer

2.307

Andningsbesvär, bland annat astma, orsakade av irriterande ämnen som inte förtecknas i bilaga I

2.308

Struphuvudscancer till följd av inandning av asbestdamm

2.4 Infektions- och parasitsjukdomar som inte förtecknas i bilaga I

2.401

Parasitsjukdomar

2.402

Tropiska sjukdomar

2.5 Sjukdomar orsakade av fysiska agens

2.501

Avslitna muskelfästen genom överansträngning av taggutskotten

2.502

Disksjukdomar i ländkotorna orsakade av upprepade vertikala vibrationer genom hela kroppen

2.503

Stämbandsknottror orsakade av arbetsrelaterad ansträngning av rösten