BILAGA

1. SLUTSATSER OM BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT-SLUTSATSER) FÖR TEXTILINDUSTRIN

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa BAT-slutsatser avser följande verksamheter som specificeras i bilaga I till direktiv 2010/75/EU:

6.2.	Förbehandling (tvättning, blekning och mercerisering) eller färgning av textilfibrer eller textilier där behandlingskapaciteten överstiger 10 ton per dygn.

6.11.

Oberoende utförd rening av avloppsvatten som inte omfattas av direktiv 91/271/EEG, förutsatt att den huvudsakliga föroreningsbelastningen härrör från de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser.

Dessa BAT-slutsatser omfattar även följande:

—

Följande verksamheter, när de är direkt förknippade med de verksamheter som anges i punkt 6.2 i bilaga I till direktiv 2010/75/EU:

—	Beläggning.

—

Kemtvätt.

—	Tygproduktion.

—	Efterbehandling.

—	Laminering.

—	Tryckning.

—

Svedning.

—	Karbonisering av ull.

—	Valkning av ull.

—	Spinning av fibrer (andra fibrer än konstfibrer).

—	Tvättning eller sköljning i samband med färgning, tryckning eller efterbehandling.

—	Gemensam rening av avloppsvatten från olika källor, förutsatt att den huvudsakliga föroreningsbelastningen härrör från de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser och att avloppsvattenreningen inte omfattas av direktiv 91/271/EEG.

—

Förbränningsanläggningar på platsen som är direkt förknippade med de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser, förutsatt att de gasformiga förbränningsprodukterna kommer i direkt kontakt med textilfibrerna eller textilierna (t.ex. direkt uppvärmning, torkning eller värmefixering) eller om strålningsvärmen och/eller ledningsvärmen överförs genom en fast vägg (indirekt uppvärmning) utan att använda en intermediär värmebärare i vätskeform.

Dessa BAT-slutsatser omfattar inte följande:

—	Beläggning och laminering med en förbrukningskapacitet av organiskt lösningsmedel som överstiger 150 kg per timme eller mer än 200 ton per år. Detta omfattas av BAT-slutsatserna för ytbehandling med organiska lösningsmedel, inklusive behandling av trä och träprodukter med kemikalier (STS).

—	Produktion av konstfibrer och garn. Detta omfattas eventuellt av de BAT-slutsatser som omfattar sektorn för produktion av polymerer.

—	Avhårning av hudar och skinn. Detta omfattas eventuellt av BAT-slutsatserna gällande garvning av hudar och skinn (TAN).

Andra BAT-slutsatser och referensdokument som kan vara av betydelse för de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser är exempelvis följande:

—	Ytbehandling med organiska lösningsmedel, inklusive behandling av trä och träprodukter med kemikalier (STS).

—	Avfallsförbränning (WI).

—	Avfallsbehandling (WT).

—	Utsläpp från lagring (EFS).

—	Energieffektivitet (ENE).

—	Industriella kylsystem (ICS).

—	Övervakning av utsläpp till luft och vatten från IED-anläggningar (ROM).

—	Ekonomi och tvärmediaeffekter (ECM).

Dessa BAT-slutsatser gäller utan att det påverkar tillämpningen av annan relevant lagstiftning, t.ex. om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP), om biocidprodukter (BPR) eller om energieffektivitet (principen om energieffektivitet först).

DEFINITIONER

I dessa BAT-slutsatser gäller följande definitioner:

Allmänna termer
Använd term	Definition
Förhållandet luftflöde till textil	Förhållandet mellan det totala volymflödet avgaser (uttryckt i Nm3/h) från utsläppspunkten i en enhet för textilbehandling (t.ex. spannram) och motsvarande produktion av den textil som ska behandlas (torra textilier, uttryckt i kg/h).
Cellulosamaterial	Cellulosamaterial inbegriper bomull och viskos.
Kanaliserade utsläpp	Utsläpp av föroreningar till luft genom någon form av rör, kanal, skorsten etc.
Kontinuerlig mätning	Mätning som görs med ett automatiskt mätsystem som är permanent installerat på platsen.
Avklistring	Förbehandling av textila material för att avlägsna klistermedel från vävt tyg.
Diffusa utsläpp	Ej kanaliserade utsläpp till luft.
Direkt utsläpp	Utsläpp till en vattenrecipient utan ytterligare avloppsvattenrening nedströms.
Kemtvätt	Tvätt av textila material med ett organiskt lösningsmedel.
Befintlig textilanläggning	En textilanläggning som inte är en ny textilanläggning.
Tygproduktion	Produktion av tyg, t.ex. genom vävning eller stickning.
Efterbehandling	Mekanisk och/eller kemisk behandling som syftar till att ge de färdiga textila materialen egenskaper såsom utseende, känsel eller grepp, vattenavvisning eller flamsäkerhet.
Flamlaminering	Ytan på termoplastiskt skum smälts med hjälp av gasollåga. Skummet valsas därefter samman med tygmaterialet.
Farligt ämne	Farligt ämne enligt definitionen i artikel 3.18 i direktiv 2010/75/EU.
Farligt avfall	Farligt avfall enligt definitionen i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (1).
Indirekt utsläpp	Utsläpp som inte är ett direkt utsläpp.
Badförhållande	För batchprocesser: viktförhållande mellan de torra textila materialen och det processbad som används.
Fördelningskoefficient för n-oktanol/vatten	Förhållandet mellan jämviktskoncentrationerna för ett ämne som lösts i ett tvåfassystem bestående av de i stort sett icke-blandbara lösningsmedlen n-oktanol och vatten.
Omfattande uppgradering av textilanläggning	En större förändring av en textilanläggnings utformning eller teknik, som innebär omfattande modifieringar eller utbyte av process- och/eller reningstekniker och tillhörande utrustning.
Massflöde	Massan av ett visst ämne eller en viss parameter som släpps ut under en fastställd tidsperiod.
Ny textilanläggning	En textilanläggning på platsen för anläggningen som erhållit drifttillstånd efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser eller en textilanläggning som helt ersätter en tidigare textilanläggning efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser.
Organiskt lösningsmedel	Organiskt lösningsmedel enligt definitionen i artikel 3.46 i direktiv 2010/75/EU.
Periodisk mätning	Mätning under bestämda tidsintervall genom manuella eller automatiserade metoder.
Upptagning	För kontinuerliga processer, viktförhållandet mellan den vätska som de textila materialen har tagit upp och de torra textila materialen.
Processkemikalier	Ämnen och/eller blandningar enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (2) som används i processen/processerna, inbegripet klistermedel, blekningskemikalier, färger, tryckpastor och efterbehandlingskemikalier. Processkemikalier kan innehålla farliga ämnen och/eller SVHC-ämnen.
Processbad	Lösning och/eller suspension som innehåller processkemikalier.
Restupptagning	Våta textila materials återstående kapacitet att ta upp ytterligare vätska (efter den första upptagningen).
Urkokning	Förbehandling av textila material som består i att tvätta det inkommande textila materialet.
Svedning	Avlägsnande av fibrer på tygets yta genom att låta tyget passera en låga eller mot heta plattor.
Klistring	Impregnering av garn med processkemikalier i syfte att skydda garnet och ge smörjning vid vävning.
SVHC-ämnen	Ämnen som uppfyller kriterierna i artikel 57 och har tagits upp på kandidatförteckningen över särskilt farliga ämnen (ämnen som inger mycket stora betänkligheter, SVHC) i enlighet med Reach-förordningen ((EG) nr 1907/2006).
Syntetmaterial	Syntetmaterial inbegriper polyester, polyamid och akryl.
Textila material	Textilfibrer och/eller textilier.
Värmebehandling	Värmebehandling av textila material inbegriper termofixering, värmefixering eller processteg (t.ex. torkning, härdning) inom de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser (t.ex. beläggning, färgning, förbehandling, efterbehandling, tryckning och laminering).

Föroreningar och parametrar
Använd term	Definition
Antimon	Antimon, uttryckt som Sb, innefattar alla oorganiska och organiska antimonföreningar, lösta eller bundna till partiklar.
AOX	Adsorberbara organiskt bundna halogener, uttryckt som Cl, vilket innefattar adsorberbart organiskt bundet klor, brom och jod.
BOD n	Biokemisk syreförbrukning. Den mängd syre som krävs för biokemisk oxidation av det organiska materialet till koldioxid inom n dygn (där n vanligtvis är 5 eller 7). BODn är en indikator för masskoncentrationen av biologiskt nedbrytbara organiska föreningar.
Krom	Krom, uttryckt som Cr, vilket innefattar alla oorganiska och organiska kromföreningar, lösta eller bundna till partiklar.
CO	Kolmonoxid.
COD	Kemisk syreförbrukning. Den mängd syre som krävs för fullständig kemisk oxidation av det organiska materialet till koldioxid med användning av dikromat. COD är en indikator för masskoncentrationen av organiska föreningar.
Koppar	Koppar, uttryckt som Cu, innefattar alla oorganiska och organiska kopparföreningar, lösta eller bundna till partiklar.
CMR-ämnen	Ämnen som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska. Detta inbegriper CMR-ämnen i kategorierna 1A, 1B och 2, i enlighet med definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (3) i dess ändrade lydelse, dvs. med följande koder för faroangivelse: H340, H341, H350, H351, H360 och H361.
Stoft	Den totala mängden partiklar (i luft).
HOI	Oljeindex. Summan av de föreningar som är extraherbara med ett kolvätelösningsmedel (inklusive långkedjiga eller förgrenade alifatiska, alicykliska, aromatiska eller alkylsubstituerade aromatiska kolväten).
NH3	Ammoniak.
Nickel	Nickel, uttryckt som Ni, vilket innefattar alla oorganiska och organiska nickelföreningar, lösta eller bundna till partiklar.
NOX	Summan av kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2), uttryckt som NO2.
SOx	Summan av svaveldioxid (SO2), svaveltrioxid (SO3) och aerosoler av svavelsyra, uttryckt som SO2.
Sulfid, som lätt frigörs	Summan av lösta sulfider och sådana olösta sulfider som lätt frigörs vid surgörning, uttryckt som S2-.
TOC	Totalt organiskt kol, uttryckt som C (i vatten), innefattar alla organiska föreningar.
TN	Totalkväve, uttryckt som N, innefattar fri ammoniak och ammoniumkväve (NH4-N), nitritkväve (NO2-N), nitratkväve (NO3-N) och organiskt bundet kväve.
TP	Totalfosfor, uttryckt som P, innefattar alla oorganiska och organiska fosforföreningar, lösta eller bundna till partiklar.
TSS	Totalt suspenderat material. Masskoncentrationen av allt suspenderat fast material (i vatten), uppmätt genom filtrering via glasfiberfilter och gravimetri.
TVOC	Totalt flyktigt organiskt kol, uttryckt som C (i luft).
VOC	Flyktig organisk förening enligt definitionen i artikel 3.45 I direktiv 2010/75/EU.
Zink	Zink, uttryckt som Zn, innefattar alla oorganiska och organiska zinkföreningar, lösta eller bundna till partiklar.

FÖRKORTNINGAR

I dessa BAT-slutsatser används följande förkortningar:

Förkortning	Definition
CMS	Kemikaliehanteringssystem
DTPA	Dietylentriaminpentaättiksyra
EDTA	Etylendiamintetraättiksyra
EMS	Miljöledningssystem
ESP	Elektrofilter (elfilter)
IED	Industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU)
OTNOC	Andra förhållanden än normala driftförhållanden
PFAS	Per- och polyfluorerade alkylsubstanser

ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

Bästa tillgängliga teknik

Det finns inget krav på att använda de tekniker som anges och beskrivs i dessa BAT-slutsatser och de ska inte heller betraktas som fullständiga och heltäckande. Andra tekniker kan användas om de ger ett miljöskydd som är åtminstone likvärdigt.

Om inget annat anges är BAT-slutsatserna allmänt tillämpliga.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft

De utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft som anges i dessa BAT-slutsatser avser koncentrationsvärden (massa utsläppt ämne per volym avgas) under följande standardförhållanden: torr gas vid en temperatur på 273,15 K och ett tryck på 101,3 kPa, utan korrigering för syrehalt och uttryckt i enheten mg/Nm3.

Följande definition gäller för medelvärdesperioder i fråga om BAT-AEL-värden för utsläpp till luft.

Typ av mätning	Medelvärdesperiod	Definition
Periodisk	Medelvärde under provtagningsperioden	Medelvärde för tre på varandra följande provtagningar/mätningar om minst 30 minuter vardera (4).

Vid beräkning av massflöden med avseende på BAT 9, BAT 26, BAT 27 och tabell 1.5 och tabell 1.6, där avgaser från en typ av källa (t.ex. spannram) släpps ut genom två eller flera separata utsläppspunkter, men enligt den behöriga myndighetens bedömning skulle kunna släppas ut genom en gemensam utsläppspunkt, ska dessa utsläppspunkter betraktas som en enda utsläppspunkt (se även BAT 23). Massflöden på anläggningsnivå kan användas som alternativ.

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till vatten

BAT-AEL för utsläpp till vatten som anges i dessa BAT-slutsatser avser koncentrationer (massa utsläppt ämne per volym vatten), uttryckta i mg/l.

Medelvärdesperioderna för utsläppsnivåerna som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) avser ettdera av följande två alternativ:

—	Vid kontinuerliga utsläpp, dygnsmedelvärden, det vill säga 24-timmars flödesproportionella samlingsprov.

—	Vid satsvisa utsläpp, medelvärden under utsläppstiden uppmätta i form av flödesproportionella samlingsprov eller, förutsatt att avloppsvattnet är tillräckligt blandat och homogent, ett stickprov som tas före utsläppet.

Tidsproportionella samlingsprov kan användas om det kan visas att flödesstabiliteten är tillräckligt hög. Alternativt kan stickprov tas, förutsatt att avloppsvattnet är tillräckligt blandat och homogent.

I fråga om totalt organiskt kol (TOC) och kemisk syreförbrukning (COD) är beräkningen av den genomsnittliga reningsgraden som avses i dessa BAT-slutsatser (se tabell 1.3) baserad på föroreningsbelastningen hos det vatten som kommer in i respektive lämnar avloppsreningsverket.

Utsläppsnivåerna som motsvarar bästa tillgängliga teknik gäller vid den punkt där utsläppen lämnar anläggningen.

Övriga miljöprestandanivåer

Indikativa nivåer gällande specifik energianvändning

De indikativa miljöprestandanivåerna gällande specifik energianvändning avser årsmedelvärden som beräknas med hjälp av följande formel:

där

energianvändning	:	total årlig mängd värme och el som förbrukas vid värmebehandling, minus den värme som återvinns vid värmebehandling, uttryckt i MWh/år,
aktivitetsgrad	:	total årlig mängd textila material som värmebehandlas, uttryckt i ton/år.

Indikativa nivåer gällande specifik vattenförbrukning

De indikativa miljöprestandanivåerna gällande specifik vattenförbrukning avser årsmedelvärden som beräknas med hjälp av följande formel:

där

vattenförbrukning	:	total årlig mängd vatten som förbrukas av en viss process (t.ex. blekning) inbegripet vatten som används för tvättning och sköljning av de textila materialen och för rengöring av utrustning, minus det vatten som återanvänds och/eller återvinns i processen, uttryckt i m3/år,
aktivitetsgrad	:	total årlig mängd textila material som behandlas i en viss process (t.ex. blekning), uttryckt i ton/år.

Specifik återvinningsnivå för ullfett som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Miljöprestandanivån gällande specifik återvinning av ullfett avser ett årsmedelvärde som beräknas med hjälp av följande formel:

där

andel ullfett som återvinns	:	total årlig mängd ullfett som återvinns från förbehandling av råull genom urkokning, uttryckt i kg/år,
aktivitetsgrad	:	total årlig mängd råull som förbehandlas genom urkokning, uttryckt i ton/år.

Lutåtervinningsnivå som motsvarar bästa tillgängliga teknik

Miljöprestandanivån gällande lutåtervinning avser ett årsmedelvärde som beräknas med hjälp av följande formel:

där

andel lut som återvinns	:	total årlig mängd lut som återvinns från använt sköljvatten efter mercerisering, uttryckt i kg/år,
andel lut före återvinning	:	total årlig mängd lut i det använda sköljvattnet efter mercerisering, uttryckt i kg/år.

1.1 Allmänna BAT-slutsatser

1.1.1 Övergripande miljöprestanda

BAT 1.

För att förbättra den övergripande miljöprestandan är bästa tillgängliga teknik att utarbeta och genomföra ett miljöledningssystem som omfattar samtliga av följande delar:

i)	Engagemang, ledarskap och ansvarighet från ledningens sida, inklusive den högsta ledningen, för genomförandet av ett effektivt miljöledningssystem.

ii)

En analys som inbegriper fastställande av organisationens sammanhang, identifiering av berörda parters behov och förväntningar, identifiering av egenskaper hos anläggningen som är kopplade till möjliga risker för miljön (eller människors hälsa), samt identifiering av tillämpliga rättsliga krav i fråga om miljön.

iii)	Framtagning av en miljöpolicy som innefattar fortlöpande förbättring av anläggningens miljöprestanda.

iv)	Fastställande av mål och resultatindikatorer gällande betydelsefulla miljöaspekter, vilket innefattar ett säkerställande av att tillämpliga rättsliga krav efterlevs.

v)	Planering och genomförande av nödvändiga förfaranden och åtgärder (inklusive korrigerande och förebyggande åtgärder när detta behövs) för att uppnå miljömålen och undvika miljörisker.

vi)	Fastställande av strukturer, roller och ansvarsområden i fråga om miljöaspekter och miljömål och tillhandahållande av de ekonomiska och mänskliga resurser som krävs.

vii)	Säkerställande av att personal vars arbete kan påverka anläggningens miljöprestanda har nödvändig kompetens och medvetenhet (t.ex. genom tillhandahållande av information och utbildning).

viii)

Intern och extern kommunikation.

ix)	Främjande av medarbetarnas delaktighet i goda miljöledningsrutiner.

x)	Framtagning och upprätthållande av en miljöledningshandledning och skriftliga rutiner för att styra och kontrollera verksamheter med en betydande miljöpåverkan, liksom av relevant dokumentation.

xi)	Effektiv operativ planering och processtyrning.

xii)	Genomförande av lämpliga underhållsprogram.

xiii)

Beredskap och rutiner för nödsituationer, vilket innefattar förebyggande och/eller begränsning av de negativa (miljömässiga) följderna av nödsituationer.

xiv)	När en (ny) anläggning eller en del därav konstrueras (eller konstrueras om), beaktande av dess miljöpåverkan under hela livslängden, vilket innefattar byggande, underhåll, drift och avveckling.

xv)	Införande av ett program för övervakning och mätning; information kan vid behov hittas i referensrapporten om övervakning av utsläpp till luft och vatten från IED-anläggningar.

xvi)	Regelbunden jämförelse med andra verksamheter inom samma bransch.

xvii)

Periodiskt återkommande oberoende (i den mån det är möjligt) intern revision och periodiskt återkommande oberoende extern revision för att bedöma miljöprestandan och fastställa huruvida miljöledningssystemet fungerar som planerat och har genomförts och upprätthållits på ett korrekt sätt.

xviii)

Utvärdering av orsaker till avvikelser, genomförande av korrigerande åtgärder vid avvikelser, granskning av korrigerande åtgärders effektivitet och fastställande av om liknande avvikelser finns eller skulle kunna uppkomma.

xix)	Periodiskt återkommande översyn, från den högsta ledningens sida, av miljöledningssystemet och dess fortsatta lämplighet, tillräcklighet och effektivitet.

xx)	Bevakning och beaktande av utvecklingen av renare tekniker.

Specifikt för textilindustrin är bästa tillgängliga teknik även att innefatta följande delar i miljöledningssystemet:

xxi)	En förteckning över input och output (se BAT 2).

xxii)

En hanteringsplan för andra förhållanden än normala driftsförhållanden (se BAT 3).

xxiii)

En vattenhanteringsplan och vattenrevisioner (se BAT 10).

xxiv)

En energieffektiviseringsplan och energibesiktningar (se BAT 11).

xxv)	Ett kemikaliehanteringssystem (se BAT 14).

xxvi)

En avfallshanteringsplan (se BAT 29).

Anmärkning

Genom förordning (EG) nr 1221/2009 inrättas Europeiska unionens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), som är ett exempel på ett miljöledningssystem som är i överensstämmelse med denna bästa tillgängliga teknik.

Tillämplighet

Miljöledningssystemets detaljnivå och grad av formalisering hänger i allmänhet samman med anläggningens typ, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkan anläggningen kan ha.

BAT 2.

För att förbättra den övergripande miljöprestandan är bästa tillgängliga teknik att, som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1), införa, upprätthålla och regelbundet se över (bland annat när en betydande förändring sker) en förteckning över input och output som omfattar samtliga av följande delar:

Information om produktionsprocess(erna), inklusive

a)	förenklade flödesscheman för processerna som visar utsläppens ursprung,

b)	beskrivningar av processintegrerade tekniker och reningstekniker för avloppsvatten/avgaser för att förhindra eller minska utsläpp, inklusive vilka resultat de ger (t.ex. reningsgrad).

II.	Information om mängden av och egenskaper hos de material som används, inbegripet textila material (se BAT 5 a) och processkemikalier (se BAT 15).

III.	Information om vattenförbrukning och vattenanvändning (t.ex. flödesdiagram och massbalanser för vatten).

IV.	Information om energiförbrukning och energianvändning.

Information om avloppsvattenflödenas kvantitet och egenskaper, t.ex.

a)	medelvärden och variabilitet i fråga om flöde, pH-värde, temperatur och konduktivitet,

b)	medelvärden för koncentration och massflöde för relevanta ämnen/parametrar (t.ex. COD/TOC, kväveföreningar, fosfor, metaller, prioriterade ämnen, mikroplast) och deras variabilitet,

c)	uppgifter om toxicitet, bioelimination och bionedbrytbarhet (t.ex. BOD n , BOD n /COD-kvot, resultat av Zahn–Wellens-test, potential för biologisk hämning [t.ex. hämning av aktivt slam]).

VI.

Information om avgasflödenas egenskaper, t.ex.

a)	medelvärden och variation i fråga om flöde och temperatur,

b)	medelvärde för koncentration och massflöde för relevanta ämnen/parametrar (t.ex. stoft, organiska föreningar) och deras variabilitet, utsläppsfaktorer kan användas för att bedöma variabiliteten för utsläpp till luft (se avsnitt 1.9.1),

c)	antändlighet, nedre och övre explosionsgränser, reaktivitet och farliga egenskaper,

d)	förekomsten av andra ämnen som kan påverka luftreningsanläggningarna eller anläggningens säkerhet (t.ex. vattenånga, stoft).

VII.	Information om mängden av och egenskaperna hos det avfall som genereras.

Tillämplighet

Förteckningens omfattning (t.ex. detaljnivå) och beskaffenhet hänger i allmänhet samman med anläggningens beskaffenhet, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkan anläggningen kan ha.

BAT 3.

För att minska förekomsten av andra förhållanden än normala driftsförhållanden och minska utsläppen under sådana förhållanden är bästa tillgängliga teknik att, som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1), upprätta och genomföra en riskbaserad hanteringsplan som omfattar samtliga av följande delar:

Identifiering av potentiella andra förhållanden än normala driftsförhållanden (t.ex. att utrustning som är kritisk för skyddet av miljön [kritisk utrustning] går sönder) och av grundorsakerna till och möjliga konsekvenser av sådana förhållanden samt regelbunden genomgång och uppdatering av en förteckning över identifierade andra förhållanden än normala driftsförhållanden efter den periodiska bedömning som nämns nedan.

ii)	Lämplig utformning av kritisk utrustning (t.ex. avloppsrening, tekniker för avgasrening).

iii)	Utarbetande och genomförande av en inspektionsplan och förebyggande underhållsplan för kritisk utrustning (se BAT 1 xii).

iv)	Övervakning (dvs. uppskattning eller om möjligt mätning) och registrering av utsläpp under andra förhållanden än normala driftsförhållanden och därmed sammanhängande omständigheter.

v)	Periodisk bedömning av de utsläpp som sker under andra förhållanden än normala driftsförhållanden (t.ex. händelsers frekvens och varaktighet samt mängden föroreningar som släpps ut) och genomförande av korrigerande åtgärder vid behov.

vi)	Regelbunden översyn och uppdatering av förteckningen över identifierade andra förhållanden än normala driftsförhållanden i punkt i) enligt den periodiska bedömningen i punkt v.

vii)	Regelbunden testning av backupsystem.

Tillämplighet

Detaljnivå och grad av formalisering för hanteringsplanen för andra förhållanden än normala driftsförhållanden hänger i allmänhet samman med anläggningens typ, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkan anläggningen kan ha.

BAT 4.

För att förbättra den övergripande miljöprestandan är bästa tillgängliga teknik att använda avancerade system för processövervakning och processtyrning.

Beskrivning

Övervakningen och styrningen av processer genomförs med automatiserade onlinesystem som är utrustade med sensorer och kontroller och som använder anslutningar för återkoppling för att snabbt analysera och anpassa centrala processparametrar i syfte att uppnå optimala processförhållanden (t.ex. optimal upptagning av processkemikalier).

Centrala processparametrar inbegriper

—	processbadets volym, pH-värde och temperatur,

—	mängd textila material som behandlas,

—	dosering av processkemikalier,

—	torkningsparametrar (se även BAT 13 d).

BAT 5.

För att förbättra den övergripande miljöprestandan är bästa tillgängliga teknik att använda båda de tekniker som anges nedan:

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Användning av textila material med ett minimerat innehåll av föroreningar

Kriterier för val av inkommande textila material (inbegripet återvunna textila material) fastställ för att minimera innehållet av föroreningar, inbegripet farliga ämnen, biologiskt svårnedbrytbara ämnen och SVHC-ämnen. Dessa kriterier kan grundas på certifieringssystem eller standarder.

Regelbundna kontroller genomförs för att verifiera att inkommande textila material uppfyller de fördefinierade kriterierna. Dessa kontroller kan bestå av mätningar och/eller verifiering av information som lämnas av leverantörer och/eller producenter av textila material.

Kontrollerna kan omfatta innehållet av

—	ektoparasitmedel (veterinärmedicinska läkemedel) och biocider i inkommande fibrer av råull eller delvis beredd ull,

—	biocider i de inkommande bomullsfibrerna,

—	restprodukter från tillverkningen i inkommande syntetfibrer (t.ex. monomer, biprodukter från syntes av polymerer, katalysatorer, lösningsmedel),

—	mineraloljor (som t.ex. används för lindning, spolning, spinning och stickning) i inkommande textila material.

—	klistermedel i inkommande textila material.

Allmänt tillämpligt.

Användning av textila material med minskade behandlingsbehov

Användning av textila material med inneboende egenskaper som minskar behovet av behandling. Dessa material inbegriper

—	spinnfärgade konstfibrer,

—	fibrer med inneboende flamskyddande egenskaper,

—	elastanfibrer eller blandningar av elastanfibrer och andra polymerfiber som innehåller mindre mängder silikonoljor och lösningsmedelsrester,

—	blandningar av syntetfibrer och termoplastiska elastomerer,

—	polyesterfibrer som kan färgas utan carriers.

Tillämpligheten kan begränsas av produktspecifikationer.

1.1.2 Övervakning

BAT 6.

Bästa tillgängliga teknik är att minst en gång per år övervaka följande:

—	Den årliga förbrukningen av vatten, energi och använt material, inbegripet textila material och processkemikalier.

—	Den årliga mängd avloppsvatten som genereras.

—	Den årliga mängd material som återvinns eller återanvänds.

—	Den årliga mängden av varje typ av avfall som genereras och skickas för bortskaffande.

Beskrivning

Övervakningen omfattar företrädesvis direkta mätningar. Beräkningar eller registrering, t.ex. med hjälp av lämpliga mätare eller fakturor, kan även användas. Övervakningen ska i så stor utsträckning som möjligt ske på processnivå och ta hänsyn till alla betydande förändringar i processerna.

BAT 7.

I fråga om avloppsvattenflöden, enligt identifieringen i förteckningen över input och output (se BAT 2), är bästa tillgängliga teknik att övervaka viktiga parametrar (t.ex. genom kontinuerlig övervakning av avloppsvattnets flöde, pH-värde och temperatur) på viktiga platser (t.ex. vid avloppsvattenförbehandlingens inlopp och/eller utlopp, vid den slutliga avloppsvattenreningens inlopp och vid den punkt där utsläppen lämnar anläggningen).

Beskrivning

När bioeliminering/bionedbrytbarhet och hämmande effekter är viktiga parametrar (se t.ex. BAT 19) genomförs övervakningen innan den biologiska reningen i fråga om

—	bioeliminering/bionedbrytbarhet enligt standarderna EN ISO 9888 eller EN ISO 7827, och

—	hämmande effekter på den biologiska reningen enligt standarderna EN ISO 9509 eller EN ISO 8192 med en lägsta övervakningsfrekvens som ska fastställas efter karakterisering av avloppsvatten.

Karakteriseringen av avloppsvatten genomförs innan textilanläggningen tas i drift eller innan ett tillstånd för textilanläggningen uppdateras för första gången efter det att dessa BAT-slutsatser har offentliggjorts samt efter varje förändring (t.ex. ändring av ”recept”) av textilanläggningen som kan öka föroreningsbelastningen.

BAT 8.

Bästa tillgängliga teknik är att övervaka utsläppen till vatten med åtminstone den frekvens som anges nedan och i enlighet med EN-standarder. Om EN-standarder saknas är bästa tillgängliga teknik att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet.

Ämne(n)/parameter		Standard/standarder	Verksamheter/processer	Lägsta övervakningsfrekvens	Övervakning med koppling till
Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX) (5)		EN ISO 9562	Alla verksamheter/processer	En gång i månaden (6)	BAT 20
Biokemisk syreförbrukning (BOD n ) (7)		Flera olika EN-standarder finns (t.ex. EN 1899-1, EN ISO 5815-1)	Alla verksamheter/processer	En gång i månaden
Bromerade flamskyddsmedel (5)		EN-standard finns för vissa polybromerade difenyletrar (dvs. EN 16694)	Efterbehandling med flamskyddsmedel	En gång var tredje månad
Kemisk syreförbrukning (COD) (8)		EN-standard saknas	Alla verksamheter/processer	En gång om dagen (9) (10)
Färg		EN ISO 7887	Färgning	En gång i månaden (6)
Oljeindex (HOI) (5)		EN ISO 9377-2	Alla verksamheter/processer	Var tredje månad (11)
Metaller/halvmetaller	Antimon (Sb)	Flera EN-standarder finns (t.ex. EN ISO 11885, EN ISO 17294-2 och EN ISO 15586)	Förbehandling och/eller färgning av textila material av polyester	En gång i månaden (6)
	Antimon (Sb)		Efterbehandling med flamskyddsmedel innehållande antimontrioxid
	Krom (Cr)		Färgning med krombetningsmedel eller färger som innehåller krom (t.ex. metallkomplexfärgämnen)
	Koppar (Cu)		Färgning Tryckning med färger
	Nickel (Ni)		Färgning Tryckning med färger
	Zink (Zn) (5)		Alla verksamheter/processer
	Sexvärt krom (Cr[VI])	Flera olika EN-standarder finns (t.ex. EN ISO 10304-3 och EN ISO 23913)	Färgning med krombetningsmedel	En gång i månaden
Bekämpningsmedel (5)		EN-standarder finns för vissa bekämpningsmedel (t.ex. EN 12918, EN 16693 och EN ISO 27108)	Förbehandling av råull genom urkokning	Ska fastställas efter karakterisering av avloppsvatten (12)
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) (5)		EN-standard saknas	Alla verksamheter/processer	En gång var tredje månad
Sulfid, som lätt frigörs (S2-)		EN-standard saknas	Färgning med svavelfärger	En gång per vecka eller en gång per månad (6)
Tensider	Alkylfenoler och alkylfenoletoxylater (5)	EN-standarder finns för vissa nonjoniska tensider, t.ex. alkylfenoler och alkylfenoletoxylater (dvs. EN ISO 18857-1 och EN ISO 18857-2)	Alla verksamheter/processer	En gång var tredje månad
	Övriga tensider	EN 903 för anjoniska tensider		Var tredje månad (11)
	Övriga tensider	EN-standard saknas för katjoniska tensider		Var tredje månad (11)
Totalkväve (TN)		Flera EN-standarder finns (t.ex. EN 12260 och EN ISO 11905-1)		En gång om dagen (9) (10)
Totalt organiskt kol (TOC) (8)		EN 1484		En gång om dagen (9) (10)
Totalfosfor (TP)		Flera EN-standarder finns (t.ex. EN ISO 6878, EN ISO 15681-1, EN ISO 15681-2 och EN ISO 11885)		En gång om dagen (9) (10)
Totalt suspenderat material (TSS)		EN 872		En gång om dagen (9) (10)
Toxicitet (13)	Fiskrom (Danio rerio)	EN ISO 15088		Ska fastställas utifrån en riskbedömning efter karakterisering av avloppsvatten (12)
	Dafnia (Daphnia magna Straus)	EN ISO 6341
	Luminiscerande bakterier (Vibrio fischeri)	Flera EN-standarder finns (t.ex. EN ISO 11348-1, EN ISO 11348-2 och EN ISO 11348-3)
	Andmat (Lemna minor)	Flera olika EN-standarder finns (t.ex. EN ISO 20079 och EN ISO 20227)
	Alger	Flera olika EN-standarder finns (t.ex. EN ISO 8692, EN ISO 10253 och EN ISO 10710)

BAT 9.

Bästa tillgängliga teknik är att övervaka kanaliserade utsläpp till luft med åtminstone den frekvens som anges nedan och i enlighet med EN-standarder. Om EN-standarder saknas är bästa tillgängliga teknik att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet.

Ämne/parameter	Standard/standarder	Verksamheter/processer	Lägsta övervakningsfrekvens (14)	Övervakning med koppling till
CO	EN 15058	Svedning	En gång vart tredje år	—
		Förbränning
		Flamlaminering
Stoft	EN 13284–1	Svedning	En gång per år (15)	BAT 27
		Förbränning
		Värmebehandling i anslutning till förbehandling, färgning, tryckning och efterbehandling
CMR-ämne (annat än formaldehyd) (16)	EN-standarder saknas	Beläggning (17)	En gång om året	—
		Flamlaminering (17)
		Efterbehandling (17)
		Värmebehandlingar i anslutning till beläggning, laminering och efterbehandling (17)
Formaldehyd (16)	EN-standard under utarbetande	Beläggning (17)	En gång om året	BAT 26
		Flamlaminering
		Tryckning (17)
		Svedning
		Efterbehandling (17)
		Värmebehandling (17)
NH3 (16)	EN ISO 21877	Beläggning (17)	En gång om året	BAT 28
		Tryckning (18)
		Efterbehandling (17)
		Värmebehandlingar i anslutning till beläggning, tryckning och efterbehandling (17)
NOX	EN 14792	Svedning	En gång vart tredje år	—
		Förbränning
SO2 (18)	EN 14791	Förbränning	En gång vart tredje år	—
TVOC (16)	EN 12619	Beläggning	En gång per år (19)	BAT 26
		Färgning
		Efterbehandling
		Laminering
		Tryckning
		Svedning
		Termofixering eller värmefixering
		Värmebehandlingar i anslutning till beläggning, färgning, laminering, tryckning och efterbehandling

1.1.3 Vattenförbrukning och generering av avloppsvatten

BAT 10.

För att minska vattenförbrukning och generering av avloppsvatten är bästa tillgängliga teknik att använda teknikerna a, b och c och en lämplig kombination av teknikerna d till j som anges nedan:

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Hanteringstekniker

Vattenhanteringsplan och vattenrevisioner

En vattenhanteringsplan och vattenrevisioner ingår i miljöledningssystemet (se BAT 1) och innefattar

—	flödesdiagram och massbalanser för vatten vid textilanläggningen och processer som en del av förteckningen över input och output som nämns i BAT 2,

—	fastställande av vatteneffektivitetsmål,

—	införande av vattenoptimeringstekniker (t.ex. reglering av vattenanvändningen, vattenåteranvändning/vattenåtervinning, samt detektering och reparation av läckor).

Vattenrevisioner utförs minst en gång om året för att säkerställa att målen i vattenhanteringsplanen uppfylls och att rekommendationerna i vattenrevisionerna följs upp och genomförs.

Vattenhanteringsplanen och vattenrevisionerna får integreras i den övergripande vattenhanteringsplanen för ett större industriområde.

Vattenhanteringsplanens och vattenrevisionernas detaljnivå hänger i allmänhet samman med textilanläggningens typ, storlek och komplexitet.

Optimering av produktionen

I detta ingår

—	en optimerad kombination av processer (t.ex. kombineras förbehandlingsprocesser, blekning av textila material undviks innan färgning i mörka nyanser),

—	optimerad planering av batchprocesser (t.ex. genomförs färgning av textila material i mörka nyanser efter färgning i ljusa nyanser med samma färgningsutrustning).

Allmänt tillämpligt.

Tekniker för utformning och drift

Separering av förorenade och icke-förorenade vattenflöden

Vattenflöden samlas in separat, på grundval av innehållet av föroreningar och de reningstekniker som krävs. Förorenade vattenflöden (t.ex. använda processbad) och icke-förorenade vattenflöden (t.ex. kylvatten) som kan återanvändas utan rening separeras från avloppsvattenflöden som kräver rening.

Tillämpligheten för befintliga textilanläggningar kan begränsas på grund av utformningen av vattenuppsamlingssystemet och bristen på utrymme för tillfälliga lagringstankar.

Processer som kräver lite eller inget vatten

Processer som omfattar plasma- eller laserbehandling, och processer som använder lite vatten såsom ozonbehandling.

Tillämpningen kan begränsas på grund av de textila materialens egenskaper och/eller produktspecifikationer.

Optimering av den mängd processbad som används

Batchprocesser genomförs med system med lägre badförhållande (se avsnitt 1.9.4).

Kontinuerliga processer genomförs med låg-volyms appliceringssystem såsom sprayning (se avsnitt 1.9.4).

Allmänt tillämpligt.

Optimerad rengöring av utrustningen

I detta ingår

—	vattenfri rengöring (t.ex. genom avtorkning eller borstning av tankarnas inre ytor, mekanisk förrengöring av skrapor, schabloner för rotationstryckning och tryckvalsar [se BAT 44]),

—	flera olika rengöringssteg med små mängder vatten; vattnet i det sista rengöringssteget kan återanvändas för att rengöra en annan del av utrustningen.

Tillämpligheten för vattenfri rengöring i befintliga textilanläggningar kan begränsas av utrustningens tillgänglighet (t.ex. slutna och halvslutna system).

Optimerade batchprocesser, tvättning och sköljning av textila material

I detta ingår

—

användning av extratankar för tillfällig lagring av

—	använt tvätt- eller sköljvatten,

—	färska eller använda processbad.

—	tömning och fyllning i flera olika steg för att skölja och tvätta med små mängder vatten.

Användningen av extratankar i befintliga textilanläggningar kan begränsas av brist på utrymme.

Optimerade kontinuerliga processer, tvättning och sköljning av textila material

I detta ingår

—	direkt beredning av processbad baserad på grundval av onlinemätningar av upptaget,

—	automatisk stängning av tillflödet av tvättvatten när tvättmaskinen stannar,

—	motströms sköljning och tvättning,

—	mellanliggande mekanisk avvattning av textila material (se BAT 13 a) för att minska överföringen av processkemikalier.

Allmänt tillämpligt.

Tekniker för återanvändning och återvinning

Återanvändning och/eller återvinning av vatten

Vattenflöden kan separeras (se BAT 10 c) och/eller förbehandlas (t.ex. membranfiltrering, indunstning) före återanvändning och/eller återvinning, t.ex. för rengöring, sköljning, kylning eller vid beredning av textila material. Graden av återanvändning/återvinning av vatten begränsas av innehållet av föroreningar i vattenflödena. Återanvändning och/eller återvinning av vatten från flera textilanläggningar som är i drift på samma plats kan integreras i den övergripande vattenhanteringen på ett större industriområde (t.ex. genom att använda gemensam avloppsvattenrening).

Allmänt tillämpligt.

Återanvändning av processbad

Processbad, inbegripet processbad som avskils ur textila material genom mekanisk avvattning (se BAT 13 a), återanvänds efter analys och tillsatser om så krävs.

Graden av återanvändning av processbadet begränsas av förändringar i dess kemiska sammansättning, eller av dess innehåll av föroreningar samt hållbarhet.

Allmänt tillämpligt.

Tabell 1.1

Indikativa miljöprestandanivåer gällande specifik vattenförbrukning

Särskild process/särskilda processer		Indikativa nivåer (årsmedelvärde) (m3/ton)
Blekning	Batch	10 –32 (20)
	Kontinuerlig	3 –8
Urkokning av cellulosamaterial	Batch	5 –15 (20)
	Kontinuerlig	5 –12 (20)
Avklistring av cellulosamaterial		5 –12 (20)
Kombinerad blekning, urkokning och avklistring av cellulosamaterial		9 –20 (20)
Mercerisering		2 –13 (20)
Tvättning av syntetmaterial		5 –20 (20)
Batchfärgning	Tyg	10 –150 (20)
	Garn	3 –140 (20) (21)
	Lösfiber	13 –60
Kontinuerlig färgning		2 –16 (20) (22)

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 6.

1.1.4 Energieffektivitet

BAT 11.

För en effektiv energianvändning är bästa tillgängliga teknik att använda teknikerna a, b, c och d och en lämplig kombination av teknikerna e till k som anges nedan:

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Hanteringstekniker

Energieffektiviseringsplan och energibesiktningar

En energieffektiviseringsplan och energibesiktningar ingår i miljöledningssystemet (se BAT 1) och innefattar

—	energiflödesdiagram för textilanläggningarna och processerna som en del av förteckningen över input och output (se BAT 2),

—	fastställande av energieffektivitetsmål (t.ex. MWh/ton textila material som beretts),

—	genomförande av åtgärder för att nå målen i fråga.

Besiktningar utförs minst en gång om året för att säkerställa att målen i energieffektiviseringsplanen uppfylls och att rekommendationerna i energibesiktningarna följs upp och genomförs.

Energieffektiviseringsplanens och energibesiktningarnas detaljnivå hänger i allmänhet samman med textilanläggningens typ, storlek och komplexitet.

Optimering av produktionen

Optimerad planering av tygbatcher som ska genomgå värmebehandling i syfte att minimera utrustningens tomgångstid.

Allmänt tillämpligt.

Val och optimering av processer och utrustning

Användning av allmänna energisparande tekniker

I detta ingår

—	underhåll och kontroll av brännare,

—	energieffektiva motorer,

—	energieffektiv belysning,

—	optimering av system för ångdistribution, t.ex. genom att använda en mindre ångpanna nära processen,

—	regelbundna inspektioner och regelbundet underhåll av systemen för ångdistribution för att förebygga eller minska ångläckage,

—	processtyrningssystem,

—	varvtalsreglering,

—	optimering av luftkonditionering och uppvärmning av byggnader.

Allmänt tillämpligt.

Optimering av uppvärmningsbehov

I detta ingår

—	minskning av värmeförluster genom att isolera utrustningens komponenter och genom att täcka tankar och tråg som innehåller varma processbad,

—	optimering av sköljvattnets temperatur,

—	undvikande av att överhetta processbaden.

Allmänt tillämpligt.

Färgning vått-i-vått eller efterbehandling av tyg

Färg- och efterbehandlingsbad appliceras direkt på det våta tyget, och därmed undviks ett mellanliggande torksteg. Lämplig planering av produktionssteg och dosering av kemikalier måste övervägas.

Eventuellt inte tillämpligt om kemikalierna inte kan tas upp av tyget på grund av otillräcklig restupptagning.

Kraftvärme

Kraftvärmeproduktion (produktion av både värme och el) där värmen (som huvudsakligen kommer från ångan som lämnar turbinen) används för att producera varmvatten/ånga som ska användas i industriprocesser/industriell verksamhet eller i ett nät för fjärrvärme/fjärrkyla.

Tillämpligheten på befintliga textilanläggningar kan begränsas av textilanläggningens utformning och/eller brist på utrymme.

Värmeåtervinningstekniker

Återvinning av varmt kylvatten

Se BAT 10 i. Därigenom undanröjs behovet av att värma kallt vatten.

Allmänt tillämpligt.

Återanvändning av varma processbad

Se BAT 10 j. Därigenom undanröjs behovet av att värma kalla processbad.

Återvinning av värme från avloppsvatten

Värme från avloppsvatten återvinns genom värmeväxlare, t.ex. för att värma upp processbad.

Återvinning av värme från avgaser

Värme från avgaser (t.ex. från värmebehandling av textila material, ångpannor) återvinns genom värmeväxlare och används (t.ex. för att värma upp processvatten eller förvärma förbränningsluft).

Återvinning av värme från ånganvändning

Värme från t.ex. varmt kondensat och utblåsning återvinns.

BAT 12.

För att öka energieffektiviteten vid användning av tryckluft är bästa tillgängliga teknik att använda en kombination av de tekniker som anges nedan:

Teknik		Beskrivning	Tillämplighet
a.	Optimal utformning av tryckluftssystemet	Flera kompressorer ger luft med olika trycknivåer. Därigenom undviks onödig produktion av högtrycksluft.	Endast tillämpligt för nya textilanläggningar eller vid omfattande uppgraderingar av textilanläggningar.
b.	Optimal användning av tryckluftssystemet	Produktionen av tryckluft stoppas under lång avstängning eller tomgångstid för utrustningen, och enskilda områden kan isoleras (t.ex. med ventiler) från resten av systemet, i synnerhet om de används sällan.	Allmänt tillämpligt.
c.	Kontroll av läckor i tryckluftssystemet	De vanligaste källorna till luftläckage inspekteras och underhålls regelbundet (t.ex. kopplingar, slangar, rör, rördelar, tryckregulatorer).
d.	Återanvändning och/eller återvinning av varmt kylvatten eller varm kylluft från luftkompressorer	Varm kylluft (t.ex. från luftkylda luftkompressorer) återanvänds och/eller återvinns (t.ex. för torkning av spolar och härvor vid behov). Se BAT 11 g för återanvändning och/eller återvinning av varmt kylvatten.

BAT 13.

För att öka energieffektiviteten vid värmebehandling är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan:

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Tekniker för att minska användningen av värme

Mekanisk avvattning av textila material

Textila materials vatteninnehåll minskas med mekaniska tekniker (t.ex. centrifugering, pressning och/eller vakuumextraktion).

Allmänt tillämpligt.

Undvik övertorkning av textila material

De textila materialen torkas inte till en halt som understiger deras naturliga fukthalt.

Tekniker för utformning och drift

Optimering av luftcirkulationen i spannramar

I detta ingår

—	anpassning av antalet luftdysor till tygets bredd.

—	säkerställande av att avståndet mellan dysorna och tyget är så kort som möjligt,

—	säkerställande av att det tryckfall som orsakas av spannramens interna komponenter är så litet som möjligt.

Endast tillämpligt för nya textilanläggningar eller vid omfattande uppgraderingar av textilanläggningar.

Avancerad processtyrning och kontroll av torkning

Torkningsparametrarna övervakas och kontrolleras (se BAT 4). Dessa parametrar inbegriper

—	tilluftens fukthalt och temperatur,

—	temperatur på textila material och luften i torken,

—	frånluftens fukthalt och temperatur, torkeffekten optimeras av en lämplig fukthalt (t.ex. över 0,1 kg vatten/kg torr luft),

—	tygets kvarvarande fukthalt.

Frånluftflödet anpassas för att optimera torkeffekten och minskas under torkutrustningens tomgångsperioder.

Allmänt tillämpligt.

Mikrovågstorkar eller högfrekvenstorkar

Torkning av textila material med högeffektiva mikrovågstorkar eller högfrekvenstorkar.

Inte tillämpligt på textila material som innehåller metalliska delar eller fibrer.

Endast tillämpligt för nya textilanläggningar eller vid omfattande uppgraderingar av textilanläggningar.

Värmeåtervinningstekniker

Återvinning av värme från avgaser

Se BAT 11 j.

Endast tillämpligt om avgasflödet är tillräckligt.

Tabell 1.2

Indikativa miljöprestandanivåer gällande specifik energianvändning

Process

Indikativ nivå (årsmedelvärde)

(MWh/ton)

Värmebehandling

0,5 –4,4

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 6.

1.1.5 Hantering, förbrukning och utbyte av kemikalier

BAT 14.

För att förbättra den övergripande miljöprestandan är bästa tillgängliga teknik att utarbeta och implementera ett kemikaliehanteringssystem som är en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och som omfattar samtliga av följande delar:

En strategi för att minska förbrukningen av och riskerna förknippade med processkemikalier, inbegripet en inköpsrutin för att välja ut mindre skadliga processkemikalier och deras leverantörer i syfte att minimera användningen av och riskerna förknippade med farliga ämnen och SVHC-ämnen samt undvika inköp av en alltför stor mängd processkemikalier. Valet av processkemikalier grundas på följande:

a)	En jämförande analys av deras bioeliminering/bionedbrytbarhet, ekotoxicitet och potential att släppas ut i miljön (vilket när det gäller utsläpp till luft kan bedömas genom att t.ex. använda utsläppsfaktorer [se avsnitt 1.9.1]),

b)	Karakterisering av de risker som är förenade med processkemikalierna, på grundval av kemikaliernas faroklassificering, vägar genom textilanläggningen, potentiella utsläpp och exponeringsnivå,

c)	Potentialen för återvinning och återanvändning (se BAT 16 f och g samt BAT 39),

Den regelbundna (t.ex. årliga) analysen av substitutionsmöjligheter för att identifiera potentiella nya tillgängliga och säkrare alternativ till användningen av (grupper av) farliga ämnen och SVHC-ämnen, t.ex. PFAS, ftalater, bromerade flamskyddsmedel och ämnen som innehåller krom (VI). Detta kan uppnås genom att ändra process(er) eller använda andra processkemikalier med ingen eller mindre miljöpåverkan,

e)	Den förutseende analysen av förändringar i regelverket med koppling till farliga ämnen och SVHC-ämnen samt säkerställande av överensstämmelse med tillämpliga rättsliga krav.

Förteckningen över processkemikalier (se BAT 15) kan användas för att tillhandahålla och bevara den information som krävs vid valet av processkemikalier.

Kriterierna för att välja processkemikalier och deras leverantörer kan grundas på certifieringssystem eller standarder. I sådana fall kontrolleras processkemikaliernas och deras leverantörers efterlevnad av dessa system eller standarder regelbundet.

II.	Mål och handlingsplaner för att undvika eller minska användningen av och riskerna förknippade med farliga ämnen och SVHC-ämnen.

III.	Utveckling och genomförande av förfaranden för inköp, hantering, lagring och användning av processkemikalier (se BAT 21), bortskaffande av avfall som innehåller processkemikalier och returer av oanvända processkemikalier (se BAT 29 d), för att förhindra eller minska utsläppen till miljön.

Tillämplighet

Kemikaliehanteringssystemets detaljnivå hänger i allmänhet samman med textilanläggningens typ, storlek och komplexitet.

BAT 15.

För att förbättra den övergripande miljöprestandan är bästa tillgängliga teknik att utarbeta och införa en kemikalieförteckning som en del av miljöledningssystemet (se BAT 14).

Beskrivning

Kemikalieförteckningen är datorbaserad och innehåller information om

—	namnet på processkemikalierna,

—	mängd, plats och hållbarhet för de processkemikalier som köps in, återvinns (se BAT 16 g), lagras, används och återlämnas till leverantörer,

—	sammansättning och fysikalisk-kemiska egenskaper hos processkemikalier (t.ex. löslighet, ångtryck, fördelningskoefficient för n-oktanol/vatten), inbegripet egenskaper med skadliga effekter på miljön och/eller människors hälsa (t.ex. ekotoxicitet, bioeliminering/bionedbrytbarhet).

Sådan information kan hämtas från säkerhetsdatablad, tekniska datablad och andra källor.

BAT 16.

För att minska förbrukningen av kemikalier är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Minskat behov av processkemikalier

I detta ingår

—	regelbunden översyn och optimering av processkemikaliers och processbads sammansättning,

—	optimering av produktionen (se BAT 10 b).

Allmänt tillämpligt.

Minskad användning av komplexbildare

Användning av mjukt/avhärdat vatten minskar den mängd komplexbildare som används i processbaden, t.ex. för färgning eller blekning (se BAT 38 b).

Ej tillämpligt på tvättning och sköljning.

Behandling av textila material med enzymer

Enzymer väljs (se BAT 14.I d) och används för att katalysera reaktioner med textila material i syfte att minska förbrukningen av processkemikalier (t.ex. vid avklistring, blekning och/eller tvättning).

Tillämpligheten kan begränsas av tillgången till lämpliga enzymer.

Automatiska system för beredning och dosering av processkemikalier och processbad

Automatiska system för vägning, dosering, upplösning, mätning och fördelning som säkerställer exakt försörjning av processkemikalier och processbad till produktionsmaskinerna.

Se BAT 4.

Tillämpligheten på befintliga textilanläggningar kan begränsas av brist på utrymme, avståndet mellan beredning och produktionsmaskiner samt av frekventa ändringar av processkemikalier och processbad.

Optimering av mängden processkemikalier som används

Se BAT 10 e.

Allmänt tillämpligt.

Återanvändning av processbad

Se BAT 10 j.

Allmänt tillämpligt.

Återvinning och användning av överblivna processkemikalier

Överblivna processkemikalier återvinns (t.ex. genom noggrann rensning av rörledningar och fullständig tömning av förpackningar) och används i processen. Graden av användning kan begränsas av innehållet av föroreningar i processkemikalierna och deras hållbarhet.

Allmänt tillämpligt.

BAT 17.

För att förhindra eller minska utsläppen till vatten av biologiskt svårnedbrytbara ämnen är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan:

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Utbyte av alkylfenoler och alkylfenoletoxylater

Alkylfenoler och alkylfenoletoxylater byts ut till bionedbrytbara tensider, t.ex. alkoholetoxylater.

Allmänt tillämpligt.

Utbyte av biologiskt svårnedbrytbara komplexbildare som innehåller fosfor eller kväve

Komplexbildare som innehåller fosfor (t.ex. trifosfat) eller kväve (t.ex. aminopolykarboxylsyror såsom EDTA eller DTPA) byts ut till bionedbrytbara/bioeliminerbara ämnen, t.ex.

—	polykarboxylater (t.ex. polyakrylater),

—	salter av hydroxikarboxylsyror (t.ex. glukonater, citrater),

—	sockerbaserade sampolymer av akrylsyra,

—	metylglycindiättiksyra (MGDA), L-glutaminsyra-N,N-diättiksyra (GLDA) och iminodisuccinsyra (IDS),

—	fosfonater (t.ex. aminotrimetylenfosfonsyra [ATMP], dietylentriaminpentametylenfosfonsyra [DTPMP] och 1-hydroxietyliden-1,1-difosfonsyra [HEDP]).

Allmänt tillämpligt.

Utbyte av mineraloljebaserade skumdämpare

Mineraloljebaserade skumdämpare byts ut till bionedbrytbara ämnen, t.ex. skumdämpare som baseras på syntetisk esterolja.

Allmänt tillämpligt.

1.1.6 Utsläpp till vatten

BAT 18.

För att minska avloppsvattenvolymen samt förhindra eller minska de föroreningsbelastningar som släpps ut till reningsverket och utsläppen till vatten är bästa tillgängliga teknik att använda en integrerad strategi för hantering och rening av avloppsvatten som omfattar en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan i följande prioritetsordning:

—	Processintegrerade tekniker (se BAT 10 och BAT-slutsatserna i avsnitten 1.2–1.7).

—

Tekniker för att återvinna och återanvända processbad (se BAT 10 j och BAT 39), separat uppsamling av avloppsvattenflöden och pastor (t.ex. tryckpastor och beläggningspastor) som innehåller höga koncentrationer av föroreningar som inte kan behandlas tillräckligt genom biologisk rening. Dessa avloppsvattenflöden och pastor antingen förbehandlas (se BAT 19) eller hanteras som avfall (se BAT 30).

—	Tekniker för (slutlig) avloppsvattenrening (se BAT 20).

Beskrivning

Den integrerade strategin för hantering och rening av avloppsvatten grundas på informationen i förteckningen över input och output (se BAT 2).

BAT 19.

För att minska utsläppen till vatten är bästa tillgängliga teknik att förbehandla (separat uppsamlade) avloppsvattenflöden och pastor (t.ex. tryckpastor och beläggningspastor) som innehåller höga koncentrationer av föroreningar som inte kan behandlas tillräckligt genom biologisk rening.

Beskrivning

Sådana avloppsvattenflöden och pastor inbegriper

—	använda färg-, beläggnings- eller efterbehandlingsfoulardbad från kontinuerliga och/eller halvkontinuerliga behandlingar,

—	avklistringsbad,

—	använda tryck- och beläggningspastor.

Förbehandlingen genomförs som en del av en integrerad strategi för hantering och rening av avloppsvatten (se BAT 18) och är vanligtvis nödvändig för att

—	skydda den biologiska avloppsvattenreningen (nedströms) mot hämmande eller giftiga föreningar,

—	avlägsna föreningar som inte kan renas i tillräckligt hög grad under den biologiska avloppsvattenreningen (t.ex. giftiga föreningar, biologiskt svårnedbrytbara organiska föreningar, organiska föreningar som förekommer i höga koncentrationer och metaller),

—	avlägsna föreningar som i annat fall skulle kunna avgå till luften från avloppssystemet eller under den biologiska avloppsvattenreningen (t.ex. sulfid),

—	avlägsna föreningar som har andra negativa effekter (t.ex. korrosion i utrustningen, oönskad reaktion med andra ämnen, kontaminering av avloppsslam).

Ovannämnda föreningar som ska avlägsnas inbegriper fosfororganiska och bromerade flamskyddsmedel, PFAS, ftalater och föreningar som innehåller krom (VI).

Förbehandling av dessa avloppsvattenflöden genomförs vanligtvis så nära källan som möjligt för att undvika utspädning. De förbehandlingstekniker som används beror på de föroreningar som behandlingen är inriktad på och kan omfatta adsorption, filtrering, fällning, kemisk oxidation och kemisk reduktion (se BAT 20).

Avloppsvattenflödenas och pastornas biologiska eliminerbarhet/bionedbrytbarhet innan de avleds till biologisk rening nedströms är åtminstone:

—	80 % efter sju dagar (för adapterat slam) när detta bestäms enligt standard EN ISO 9888, eller

—	70 % efter 28 dagar när detta bestäms enligt standard EN ISO 7827.

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 7.

BAT 20.

För att minska utsläppen till vatten är bästa tillgängliga teknik att använda en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan:

Teknik (23)		Typiska föroreningar som tekniken är inriktad på	Tillämplighet
Förbehandling av enskilda avloppsvattenflöden, t.ex.
a.	Adsorption	Adsorberbara lösta biologiskt icke-nedbrytbara föroreningar eller hämmande föroreningar (t.ex. AOX i färgämnen, fosfororganiska flamskyddsmedel)	Allmänt tillämpligt.
b.	Fällning	Fällningsbara lösta biologiskt icke-nedbrytbara eller hämmande föroreningar (t.ex. metaller i färgämnen)
c.	Koagulering och flockning	Suspenderat material och partikelbundna biologiskt icke-nedbrytbara eller hämmande föroreningar (t.ex. metaller i färgämnen)
d.	Kemisk oxidation (t.ex. oxidation med ozon, väteperoxid eller UV-ljus)	Oxiderbara lösta biologiskt icke-nedbrytbara föroreningar eller hämmande föroreningar (t.ex. optiska vitmedel och azofärgämnen, sulfid)
e.	Kemisk reduktion	Reducerbara lösta biologiskt icke-nedbrytbara eller hämmande föroreningar (t.ex. sexvärt krom (Cr[VI]))
f.	Anaerob förbehandling	Biologiskt nedbrytbara organiska föreningar (t.ex. azofärgämnen, tryckpastor)
g.	Filtrering (t.ex. nanofiltrering)	Suspenderat material och partikelbundna biologiskt icke-nedbrytbara eller hämmande föroreningar
Förbehandling av kombinerade avloppsvattenflöden, t.ex.
h.	Fysisk avskiljning (t.ex. skivfilter, silar, sandavskiljare, fettavskiljare, oljeavskiljare eller primära sedimenteringstankar)	Grövre föroreningar, suspenderat material, olja/fett	Allmänt tillämpligt.
i.	Utjämning	Alla föroreningar
j.	Neutralisering	Syror, alkalier
Primär rening, t.ex.
k.	Sedimentering	Suspenderat material och partikelbundna metaller eller biologiskt icke-nedbrytbara eller hämmande föroreningar	Allmänt tillämpligt.
l.	Fällning	Fällningsbara lösta biologiskt icke-nedbrytbara eller hämmande föroreningar (t.ex. metaller i färgämnen)	Allmänt tillämpligt.
m.	Koagulering och flockning	Suspenderat material och partikelbundna biologiskt icke-nedbrytbara eller hämmande föroreningar (t.ex. metaller i färgämnen)	Allmänt tillämpligt.
Sekundär rening (biologisk behandling), t.ex.
n.	Aktivslamprocess	Biologiskt nedbrytbara organiska föreningar	Allmänt tillämpligt.
o.	Membranbioreaktor	Biologiskt nedbrytbara organiska föreningar	Allmänt tillämpligt.
p.	Nitrifikation/denitrifikation (när behandlingen innefattar en biologisk behandling)	Totalkväve, ammonium/ammoniak	Nitrifikation är eventuellt inte tillämpligt vid höga kloridkoncentrationer (t.ex. över 10 g/l). Nitrifikation är eventuellt inte tillämpligt när avloppsvattnets temperatur är låg (t.ex. under 12 °C).
Tertiär rening, t.ex.
q.	Koagulering och flockning	Suspenderat material och partikelbundna biologiskt icke-nedbrytbara eller hämmande föroreningar (t.ex. metaller i färgämnen)	Allmänt tillämpligt.
r.	Fällning	Fällningsbara lösta biologiskt icke-nedbrytbara föroreningar eller hämmande föroreningar (t.ex. metaller i färgämnen)
s.	Adsorption	Adsorberbara lösta biologiskt icke-nedbrytbara föroreningar eller hämmande föroreningar (t.ex. AOX i färgämnen).
t.	Kemisk oxidation (t.ex. oxidation med ozon, väteperoxid eller UV-ljus)	Oxiderbara lösta biologiskt icke-nedbrytbara föroreningar eller hämmande föroreningar (t.ex. optiska vitmedel och azofärgämnen, sulfid)
u.	Flotation	Suspenderat material och partikelbundna biologiskt icke-nedbrytbara eller hämmande föroreningar
v.	Filtrering (t.ex. sandfiltrering)
Avancerad rening för återvinning av avloppsvatten, t.ex. (24)
w.	Filtrering (t.ex. sandfiltrering eller membranfiltrering)	Suspenderat material och partikelbundna biologiskt icke-nedbrytbara eller hämmande föroreningar	Allmänt tillämpligt.
x.	Indunstning	Lösliga föroreningar (t.ex. salter)	Allmänt tillämpligt.

Tabell 1.3

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för direkta utsläpp

Ämne/parameter		Verksamheter/processer	BAT-AEL (25) (mg/liter)
Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX) (26)		Alla verksamheter/processer	0,1 –0,4 (27)
Kemisk syreförbrukning (COD) (28)			40 –100 (29) (30)
Oljeindex (HOI) (26)			1 –7
Metaller/halvmetaller	Antimon (Sb)	Förbehandling och/eller färgning av textila material av polyester	0,1 –0,2 (31)
		Efterbehandling med flamskyddsmedel innehållande antimontrioxid
	Krom (Cr)	Färgning med krombetningsmedel eller färger som innehåller krom (t.ex. metallkomplexfärgämnen)	0,01 –0,1 (32)
	Koppar (Cu)	Färgning Tryckning med färger	0,03 –0,4
	Nickel (Ni)		0,01 –0,1 (33)
	Zink (Zn) (26)	Alla verksamheter/processer	0,04 –0,5 (34)
Sulfid, som lätt frigörs (S2-)		Färgning med svavelfärger	< 1
Totalkväve (TN)		Alla verksamheter/processer	5 –15 (35)
Totalt organiskt kol (TOC) (28)			13 –30 (30) (36)
Totalfosfor (TP)			0,4 –2
Totalt suspenderat material (TSS)			5 –30

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 8.

Tabell 1.4

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för indirekta utsläpp

Ämne/parameter		Verksamheter/processer	BAT-AEL (37) (38) (mg/liter)
Adsorberbara organiskt bundna halogener (AOX) (39)		Alla processer	0,1 –0,4 (40)
Oljeindex (HOI) (39)		Alla processer	1 –7
Metaller/halvmetaller	Antimon (Sb)	Förbehandling och/eller färgning av textila material av polyester	0,1 –0,2 (41)
	Antimon (Sb)	Efterbehandling med flamskyddsmedel innehållande antimontrioxid	0,1 –0,2 (41)
	Krom (Cr)	Färgning med krombetningsmedel eller färger som innehåller krom (t.ex. metallkomplexfärgämnen)	0,01 –0,1 (42)
	Koppar (Cu)	Färgning Tryckning med färger	0,03 –0,4
	Nickel (Ni)	Färgning Tryckning med färger	0,01 –0,1 (43)
	Zink (Zn) (39)	Alla processer	0,04 –0,5 (44)
Sulfid, som lätt frigörs (S2-)		Färgning med svavelfärger	< 1

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 8.

1.1.7 Utsläpp till mark och grundvatten

BAT 21.

För att förhindra eller minska utsläpp till mark och grundvatten och förbättra den övergripande prestandan när det gäller hantering och lagring av processkemikalier är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan:

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Tekniker för att minska sannolikheten för och miljöpåverkan av att process- och lagringstankar svämmar över eller brister i sin funktion.

I detta ingår

—	långsam nedsänkning och avlägsnande av textila material från processbad för att undvika spill,

—	automatisk nivåjustering i processbad (se BAT 4),

—	undvikande av direktinsprutning av vatten för att värma eller kyla processbadet,

—	överfyllnadsskydd,

—	avledning av bräddningar till en annan tank,

—	placering av tankar för vätskor (processkemikalier och flytande avfall) i en lämplig sekundär inneslutning; denna ska åtminstone rymma den största tankens volym inom den sekundära inneslutningen,

—	isolering av tankar och sekundär inneslutning (t.ex. stängning av ventiler),

—	säkerställande av att ytorna i process- och lagringsområdena är ogenomsläppliga för de aktuella vätskorna.

Allmänt tillämpligt.

Regelbundna inspektioner och regelbundet underhåll av textilanläggningen och utrustningen

Textilanläggningen och utrustningen inspekteras och underhålls regelbundet så att en korrekt funktion kan säkerställas; detta arbete innefattar i synnerhet kontroll av att ventiler, pumpar, rör, tankar och avgränsningar/invallningar är hela och/eller läckagefria och att varningssystemen (t.ex. översvämningsdetektorer) fungerar korrekt.

Optimerad plats för lagring av processkemikalier

Platserna för lagring är belägna på ett sätt som eliminerar eller minimerar onödig transport av processkemikalier inom textilanläggningen (t.ex. minimeras transportavstånden på platsen).

Tillämpligheten på befintliga textilanläggningar kan begränsas av brist på utrymme.

Särskilt område för avlastning av processkemikalier som innehåller farliga ämnen

Processkemikalier som innehåller farliga ämnen lastas av på en avgränsad yta. Eventuellt spill samlas in och skickas vidare för behandling.

Allmänt tillämpligt.

Separat lagring av processkemikalier

Inkompatibla processkemikalier förvaras separerade. Åtskiljandet baseras på fysisk separering och på kemikalieförteckningen (se BAT 15).

Hantering och lagring av förpackningar som innehåller processkemikalier

Förpackningar som innehåller processkemikalier i vätskeform töms helt och hållet med hjälp av tyngdkraften eller mekaniska metoder (t.ex. borstning, avtorkning) utan att använda vatten. Förpackningar som innehåller processkemikalier i pulverform töms med hjälp av tyngdkraften när det gäller små förpackningar och med hjälp av sug när det gäller stora förpackningar. Tomma förpackningar förvaras på en särskild plats.

1.1.8 Utsläpp till luft

BAT 22.

För att minska diffusa utsläpp till luft (t.ex. VOC från användning av organiska lösningsmedel) är bästa tillgängliga teknik att samla diffusa utsläpp och leda avgaserna till behandling.

Tillämplighet

När det gäller befintliga textilanläggningar kan tillämpningen begränsas på grund av driftsmässiga hinder eller av den stora luftvolym som ska avledas.

BAT 23.

För att underlätta energiåtervinning och minskning av kanaliserade utsläpp till luft är bästa tillgängliga teknik att begränsa antalet utsläppspunkter.

Beskrivning

Kombinerad behandling av avgaser med liknande egenskaper säkerställer en mer ändamålsenlig och effektiv behandling jämfört med separat behandling av individuella avgasflöden. Den utsträckning i vilken antalet utsläppspunkter kan begränsas beror på tekniska (t.ex. förenlighet när det gäller enskilda avgasflöden) och ekonomiska faktorer (t.ex. avstånd mellan olika utsläppspunkter). Försiktighet iakttas så att begränsningen av antalet utsläppspunkter inte leder till att utsläppen späds ut.

BAT 24.

För att förhindra utsläpp av organiska föreningar till luft från kemtvätt och från urkokning med organiska lösningsmedel är bästa tillgängliga teknik att avleda luften från dessa processer för att behandla den genom adsorption med aktivt kol (se avsnitt 1.9.2) och helt recirkulera den.

BAT 25.

För att minska utsläppen av organiska föreningar till luft från förbehandling av stickade syntetiska textila material är bästa tillgängliga teknik att tvätta dem före termofixering eller värmefixering.

Tillämplighet

Tillämpligheten kan begränsas av tygets konstruktion.

BAT 26.

För att förhindra eller minska kanaliserade utsläpp av organiska föreningar till luft från svedning, värmebehandling, beläggning och laminering är bästa tillgängliga teknik att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan.

Teknik		Typiska föroreningar som tekniken är inriktad på	Beskrivning
Förebyggande tekniker
a.	Val och användning av blandningar av kemikalier (”recept”) som leder till låga utsläpp av organiska föreningar	Organiska föreningar	Blandningar med låga utsläpp av organiska föreningar väljs och används med hänsyn till produktspecifikationer (se BAT 14, BAT 17, BAT 50 och BAT 51). Exempelvis kan utsläppsfaktorer användas för valet (se avsnitt 1.9.1).
Reningstekniker
b.	Kondensation	Organiska föreningar med undantag för formaldehyd	Se avsnitt 1.9.2.
c.	Termisk oxidation	Organiska föreningar
d.	Våtskrubbning	Organiska föreningar
e.	Adsorption	Organiska föreningar med undantag för formaldehyd

Tabell 1.5

Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp av organiska föreningar och formaldehyd till luft

Ämne/parameter	Verksamheter/processer (inbegripet tillhörande värmebehandlingar)	BAT-AEL (medelvärde under provtagningsperioden) (mg/Nm3)
Formaldehyd	Beläggning (45)	1 –5 (46) (47)
	Flamlaminering
	Tryckning (45)
	Svedning
	Efterbehandling (45)
TVOC	Beläggning	3 –40 (46) (48) (49)
	Färgning
	Efterbehandling
	Laminering
	Tryckning
	Svedning
	Termofixering eller värmefixering

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 9.

BAT 27.

För att minska kanaliserade stoftutsläpp till luft från svedning och värmebehandling, med undantag för termofixering och värmefixering, är bästa tillgängliga teknik att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan:

Teknik		Beskrivning
a.	Cyklon	Se avsnitt 1.9.2. Cyklon används främst som förbehandling innan ytterligare stoftrening (t.ex. för grovt stoft).
b.	Elfilter (ESP)	Se avsnitt 1.9.2.
c.	Våtskrubbning	Se avsnitt 1.9.2.

Tabell 1.6

Utsläppsnivå som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade stoftutsläpp till luft från svedning och värmebehandling, med undantag för termofixering och värmefixering

Ämne/parameter	BAT-AEL (medelvärde under provtagningsperioden) (mg/Nm3)
Stoft	< 2 –10 (50)

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 9.

BAT 28.

För att förhindra eller minska kanaliserade ammoniakutsläpp till luft från beläggning, tryckning och efterbehandling, inbegripet värmebehandling i samband med dessa processer, är bästa tillgängliga teknik att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan:

Teknik		Beskrivning
Förebyggande tekniker
a.	Val och användning av blandningar av kemikalier (”recept”) som leder till låga ammoniakutsläpp	Blandningar med låga ammoniakutsläpp väljs och används med hänsyn till produktspecifikationer (se BAT 14, BAT 17, BAT 46, BAT 47, BAT 50 och BAT 51). Exempelvis kan utsläppsfaktorer användas för valet (se avsnitt 1.9.1).
Reningstekniker
b.	Våtskrubbning	Se avsnitt 1.9.2.

Tabell 1.7

Utsläppsnivå som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade ammoniakutsläpp till luft från beläggning, tryckning och efterbehandling, inbegripet värmebehandling i samband med dessa processer

Ämne/parameter

BAT-AEL (51) (medelvärde under provtagningsperioden)

(mg/Nm3)

NH3

3 –10 (52)

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 9.

1.1.9 Avfall

BAT 29.

För att förhindra eller minska generering av avfall och minska den mängd avfall som skickas för bortskaffande är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan:

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Avfallsplan

En avfallsplan är en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och utgörs av flera åtgärder som syftar till att

—	minimera generering av avfall,

—	optimera återanvändning, regenerering, materialutnyttjande och/eller återvinning av avfall och

—	säkerställa ett korrekt bortskaffande av avfall.

Avfallsplanens detaljnivå hänger i allmänhet samman med textilanläggningens typ, storlek och komplexitet.

Läglig användning av processkemikalier

Kriterierna fastställs tydligt med anknytning till exempelvis längsta lagringstid för processkemikalier och relevanta parametrar övervakas för att undvika att processkemikalier fördärvas.

Allmänt tillämpligt.

Återanvändning/återvinning av förpackningar

Förpackningar för processkemikalier väljs för att göra det enklare att tömma dem fullständigt (t.ex. med tanke på storleken på förpackningens öppning och typ av förpackningsmaterial). Efter det att förpackningen har tömts (se BAT 21) blir den återanvänd, returneras till leverantören eller skickas för materialåtervinning.

Återlämning av oanvända processkemikalier

Oanvända processkemikalier (dvs. som är kvar i deras originalbehållare) returneras till leverantörerna.

Allmänt tillämpligt.

BAT 30.

För att förbättra den övergripande miljöprestandan för avfallshantering, i synnerhet för att förhindra eller minska utsläpp till miljön, är bästa tillgängliga teknik att använda den teknik som anges nedan innan avfallet skickas för bortskaffande.

Teknik

Beskrivning

Separat insamling och lagring av avfall som är förorenat med farliga ämnen och/eller SVHC-ämnen

Avfall som är förorenat med farliga ämnen och/eller SVHC-ämnen (t.ex. efterbehandlingskemikalier såsom flamskyddsmedel och olje-, vatten- och smutsavvisningsmedel) samlas in och förvaras separat. Dessa avfallstyper kan innehålla höga koncentrationer av föroreningar såsom fosfororganiska och bromerade flamskyddsmedel, PFAS, ftalater och föreningar som innehåller krom (VI) (se BAT 18) och innefattar i synnerhet

—	flytande avfall (t.ex. första sköljvattnet från efterbehandling med flamskyddsmedel), beläggning och tryckpastor,

—	pappersavfall, trasor, absorbenter,

—	laboratorieavfall,

—	slam från avloppsvattenbehandling

1.2 BAT-slutsatser för förbehandling av fibrer av råull genom urkokning

BAT-slutsatserna i detta avsnitt gäller för förbehandling av fibrer av råull genom urkokning och gäller utöver de allmänna BAT-slutsatserna i avsnitt 1.1.

BAT 31.

För att använda resurser effektivt samt minska vattenförbrukningen och generering av avloppsvatten är bästa tillgängliga teknik att återvinna ullfett och recirkulera avloppsvatten.

Beskrivning

Avloppsvatten från urkokning av ull behandlas (t.ex. genom en kombination av centrifugering och sedimentering) för att separera fett, smuts och vatten. Fett återvinns, vatten återvinns delvis till urkokning och smuts skickas för ytterligare behandling.

Tabell 1.8

Miljöprestandanivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) för återvinning av ullfett från förbehandling av fibrer av råull genom urkokning

Typ av ull	Enhet	BAT-AEPL (årsmedelvärde)
Grovull (dvs. en ullfiberdiameter som vanligtvis är större än 35 μm)	kg återvunnet fett per ton fibrer av råull som förbehandlas genom urkokning	10 –15
Extra- och superfin ull (dvs. en ullfiberdiameter som vanligtvis är mindre än 20 μm)		50 –60

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 6.

BAT 32.

För en effektiv energianvändning är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan:

Teknik		Beskrivning	Tillämplighet
a.	Täckta urkokningstankar	Urkokningstankar utrustas med lock för att förhindra värmeförluster genom konvektion eller indunstning (se BAT 11 c).	Endast tillämpligt för nya textilanläggningar eller vid omfattande uppgraderingar av textilanläggningar.
b.	Optimerad temperatur i den sista urkokningstanken	Temperaturen i den sista urkokningstanken optimeras för att öka effektiviteten i efterföljande mekaniska avvattning (se BAT 13 a) och torkning av ullen.	Allmänt tillämpligt.
c.	Direktupphettning	Urkokningstankar och torkar är direktuppvärmda för att förhindra sådana värmeförluster som sker i samband med generering och distribuering av ånga.	Endast tillämpligt för nya textilanläggningar eller vid omfattande uppgraderingar av textilanläggningar.

BAT 33.

För att använda resurser effektivt och minska den mängd avfall som skickas för bortskaffande är bästa tillgängliga teknik att biologiskt behandla organiska rester från förbehandling genom urkokning av fibrer av råull (t.ex. smuts, slam från avloppsvattenrening).

Beskrivning

Organiska rester behandlas t.ex. genom kompostering.

1.3 BAT-slutsatser för spinning av fibrer (andra än konstfibrer) och produktion av tyg

BAT-slutsatserna i detta avsnitt gäller för spinning av fibrer (andra fibrer än konstfibrer) och produktion av tyg och gäller utöver de allmänna BAT-slutsatserna i avsnitt 1.1.

BAT 34.

För att minska utsläppen till vatten från användning av klistermedel är bästa tillgängliga teknik att använda samtliga tekniker som anges nedan:

Teknik		Beskrivning	Tillämplighet
a.	Val av klistermedel	Klistermedel med förbättrad miljöprestanda när det gäller den mängd som krävs, tvättbarhet, återvinningsbarhet och/eller biologiskt eliminerbarhet/bionedbrytbarhet (t.ex. modifierad stärkelse, vissa galaktomannaner och karboximetylcellulosa) väljs (se BAT 14) och används.	Allmänt tillämpligt.
b.	Förvätning av bomullsgarn	Bomullsgarnet doppas i varmt vatten före klistring. Det gör det möjligt att minska den mängd klistermedel som används.	Tillämpligheten kan begränsas av produktspecifikationer (t.ex. när fibrerna måste utsättas för hög spänning under vävning).
c.	Kompakt ringspinning	Fibersträngarna komprimeras med hjälp av sug eller mekanisk eller magnetisk komprimering. Det gör det möjligt att minska den mängd klistermedel som används.	Tillämpligheten kan begränsas av produktspecifikationer (t.ex. hårighet eller garnets tekniska egenskaper).

BAT 35.

För att förbättra den övergripande miljöprestandan för spinning och stickning är bästa tillgängliga teknik att undvika användning av mineraloljor.

Beskrivning

Mineraloljor byts ut till syntetiska oljor och/eller esteroljor med förbättrad miljöprestanda när det gäller tvättbarhet och biologisk eliminerbarhet/bionedbrytbarhet.

BAT 36.

För en effektiv energianvändning är bästa tillgängliga teknik att använda teknik a och en av eller båda teknikerna b och c som anges nedan:

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Användning av allmänna energisparande tekniker för spinning och vävning

I detta ingår

—	minskning, i så stor utsträckning som möjligt, av produktionsområdets volym (t.ex. genom att installera ett undertak) för att minska den mängd energi som krävs för att fukta inomhusluften,

—	användning av avancerade sensorer som detekterar när trådar går av och stoppar spinn- eller vävmaskinerna.

Allmänt tillämpligt.

Användning av energisparande tekniker för spinning

I detta ingår

—	användning av lättare spindlar och bobiner i spinnmaskiner,

—	användning av spindelolja med optimal viskositet,

—	upprätthållande av optimal smörjningsnivå för garnet,

—	optimering av ringdiametern med hänsyn till garnets diameter i spinnmaskiner,

—	gradvis igångsättning av ringspinnmaskiner,

—	användning av vortex-spinning,

—	optimering av rörelsen hos tomma bobinhållare i konlindningsmaskiner.

Allmänt tillämpligt.

Användning av energisparande tekniker för vävning

I detta ingår

—	undvikande av överdrivet lufttryck för vävning med luftstråle,

—	användning av vävstol för dubbel bredd för stora batcher.

En vävstol för dubbel bredd är eventuellt enbart tillämpligt för nya textilanläggningar och vid omfattande uppgraderingar av textilanläggningar.

1.4 BAT-slutsatser för förbehandling av andra textila material än fibrer av råull

BAT-slutsatserna i detta avsnitt gäller för förbehandling av andra textila material än fibrer av råull och gäller utöver de allmänna BAT-slutsatserna i avsnitt 1.1.

BAT 37.

För en effektiv resurs- och energianvändning samt minskad vattenförbrukning och generering av avloppsvatten är bästa tillgängliga teknik att använda både teknikerna a och b, i kombination med teknik c eller i kombination med teknik d nedan:

Teknik		Beskrivning	Tillämplighet
a.	Kombinerad förbehandling av bomullstextilier	Olika förbehandlingar av bomullstextilier (t.ex. tvättning, avklistring, urkokning och blekning) genomförs samtidigt.	Allmänt tillämpligt.
b.	Cold-pad-batch behandling av bomullstextilier	Avklistring och/eller blekning genomförs med tekniken cold-pad-batch (se avsnitt 1.9.4).	Allmänt tillämpligt.
c.	Enskilt eller begränsat antal avklistringsbad	Antalet avklistringsbad för att avlägsna olika typer av klistermedel begränsas. I vissa fall, t.ex. för olika cellulosamaterial, kan ett enda oxiderande avklistringsbad användas.	Allmänt tillämpligt.
d.	Återvinning och återanvändning av vattenlösliga klistermedel	När avklistring genomförs genom tvättning med varmt vatten återvinns vattenlösliga klistermedel (t.ex. polyvinylalkohol och karboximetylcellulosa) från tvättvattnet genom ultrafiltrering. Koncentratet återanvänds för klistring och permeatet återanvänds för tvättning.	Enbart tillämpligt om klistring och avklistring genomförs vid samma textilanläggning. Eventuellt inte tillämpligt för syntetiska klistermedel (t.ex. sådana som innehåller polyesterpolyol, polyakrylat eller polyvinylacetat).

BAT 38.

För att förhindra eller minska utsläppen till vatten av föreningar och komplexbildare som innehåller klor är bästa tillgängliga teknik att använda en av eller båda de tekniker som anges nedan.

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Klorfri blekning

Blekning genomförs med klorfria blekningskemikalier (t.ex. väteperoxid, perättiksyra eller ozon), ofta i kombination med förbehandling med enzymer (se BAT 16 c).

Eventuellt inte tillämpligt på blekning av lin och andra bastfiber.

Optimerad blekning med väteperoxid

Användning av komplexbildare kan undvikas helt och hållet eller minimeras genom att minska koncentrationen av hydroxylradikaler i samband med blekning. Detta uppnås genom att

—	använda mjukt/avhärdat vatten,

—	på förhand avlägsna metallföroreningar från textila material (t.ex. genom magnetseparering, kemisk behandling eller förtvättning),

—	kontrollera pH-värde och väteperoxidkoncentration i samband med blekning.

Allmänt tillämpligt.

BAT 39.

För att använda resurser effektivt och minska mängden alkali som släpps ut till avloppsvattenrening är bästa tillgängliga teknik att återvinna lut som används för mercerisering.

Beskrivning

Lut återvinns från sköljvatten genom indunstning och renas ytterligare om så krävs. Före indunstning avlägsnas föroreningar från sköljvattnet med hjälp av t.ex. filter och/eller mikrofiltrering.

Tillämplighet

Tillämpningen kan begränsas på grund av bristen på lämplig återvunnen värme och/eller en låg luthalt.

Tabell 1.9

Miljöprestandanivå som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEPL) för återvinning av lut som används för mercerisering

Enhet	BAT-AEPL (årsmedelvärde)
% lut som återvinns	75 –95

Tillhörande övervakning beskrivs i BAT 6.

1.5 BAT-slutsatser för färgning

BAT-slutsatserna i detta avsnitt gäller för färgning och gäller utöver de allmänna BAT-slutsatserna i avsnitt 1.1.

BAT 40.

För att använda resurser effektivt och minska utsläppen till vatten från färgning är bästa tillgängliga teknik att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan:

Teknik		Beskrivning
Tekniker för batchfärgning och kontinuerlig färgning
a.	Val av färger	Färger med dispergeringsmedel som är bionedbrytbara (t.ex. baserade på fettsyraestrar) väljs.
b.	Färgning med egaliseringsmedel som tillverkats av återvunnen vegetabilisk olja	Egaliseringsmedel som tillverkats av återvunnen vegetabilisk olja används i färgning vid hög temperatur av polyester och färgning av protein- och polyamidfibrer.
Tekniker för batchfärgning
c.	pH-kontrollerad färgning	När det gäller textila material med zwitterjoniska egenskaper genomförs färgningen vid en konstant temperatur och kontrolleras genom att färgbadets pH-värde gradvis sänks under de textila materialens isoelektriska punkt.
d.	Optimerat avlägsnande av ofixerade färgämnen inom reaktivfärgning	Ofixerade färgämnen avlägsnas från de textila materialen med hjälp av enzymer (t.ex. lackas, lipas) (se BAT 16 c) och/eller vinylpolymerer. Därigenom minskar det antal sköljsteg som behövs.
Tekniker för batchfärgning
e.	System för lägre badförhållande	Se avsnitt 1.9.4.
Tekniker för kontinuerlig färgning
f.	Låg-volyms appliceringssystem	Se avsnitt 1.9.4.

BAT 41.

För att använda resurser effektivt och minska utsläppen till vatten från färgning av cellulosamaterial är bästa tillgängliga teknik att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan:

Teknik		Beskrivning	Tillämplighet
Teknik för färgning med svavel- och kypfärg
a.	Minimerad användning av svavelbaserade reduktionsmedel	Färgning genomförs utan natriumsulfid eller hydrosulfit som reduktionsmedel. Om detta inte är möjligt används delvis kemiskt förreducerade färger (t.ex. indigofärger) så att mindre natriumsulfid och hydrosulfit tillsätts för färgning.	Tillämpligheten kan begränsas av produktspecifikationer (t.ex. nyans).
Tekniker för kontinuerlig färgning med kypfärg
b.	Val av kypfärger	Kypfärger som inte har en benägenhet att fälla under textilens användningsfas väljs. Hjälpmedel (t.ex. polyglykoler) används för att möjliggöra färgning med mindre eller helt utan efterföljande ångbehandling, oxidation och tvättning samt säkerställa lämplig färgbeständighet.	Eventuellt inte tillämpligt för färgning med mörka nyanser.
Tekniker för färgning med reaktivfärger
c.	Användning av polyfunktionella reaktivfärger	Polyfunktionella reaktivfärger med mer än en reaktiv funktionell grupp används för att ge en hög grad av fixering vid uppdragsfärgning.	Allmänt tillämpligt.
d.	Cold-pad-batch färgning	Färgning genomförs med tekniken cold-pad-batch (se avsnitt 1.9.4).	Allmänt tillämpligt.
e.	Optimerad sköljning	Sköljning efter färgning med reaktivfärger genomförs vid hög temperatur (t.ex. upp till 95 °C) och utan användning av tensider. Sköljvattnets värme återvinns (se BAT 11 i).	Allmänt tillämpligt.
Tekniker för kontinuerlig färgning med reaktivfärger
f.	Användning av koncentrerad alkalilösning	Vid cold-pad-batch färgning (se avsnitt 1.9.4) används vattenhaltiga alkalilösningar utan natriumsilikat för att fixera färger.	Eventuellt inte tillämpligt för färgning med mörka nyanser.
g.	Ångfixering av reaktivfärger	Reaktivfärgerna fixeras med ånga, vilket gör att man kan undvika att använda kemikalier för fixering.	Tillämpningen kan begränsas av de textila materialens egenskaper och av produktspecifikationerna (t.ex. högkvalitativ färgning av polyester/ bomullsblandningar).

BAT 42.

För att minska utsläppen till vatten från färgning av ull är bästa tillgängliga teknik att använda en av de tekniker som anges nedan i följande prioritetsordning:

Teknik		Beskrivning	Tillämplighet
a.	Optimerad reaktivfärgning	Ullfärgning genomförs med reaktivfärger utan krombetningsmedel.	Allmänt tillämpligt.
b.	Optimerad metallkomplexfärgning	Färgning genomförs med metallkomplexfärger under optimerade förhållanden när det gäller pH-värde, använda hjälpmedel och syra i syfte att öka upptagningen från färgbadet och fixeringen av färgerna.	Eventuellt inte tillämpligt för färgning med mörka nyanser.
c.	Minimerad användning av kromater	Om användning av natrium- eller kaliumdikromat tillåts som betningsmedel doseras dikromat som en funktion av mängden färg som ullen tar upp. Färgningsparametrar (t.ex. färgbadets pH-värde och temperatur) optimeras för att säkerställa att färgen i färgbadet tas upp i så stor utsträckning som möjligt.	Allmänt tillämpligt.

BAT 43.

För att minska utsläppen till vatten från färgning av polyester med dispersionsfärger är bästa tillgängliga teknik att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan:

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Batchfärgning utan carriers

Batchfärgning av polyester och ullfria polyesterblandningar genomförs vid hög temperatur (t.ex. 130 °C) utan användning av carriers.

Allmänt tillämpligt.

Användning av miljövänliga carriers vid batchfärgning

Batchfärgning av polyester/ullblandningar genomförs med klorfria och bionedbrytbara carriers.

Optimerad desorption av ofixerad färg vid batchfärgning

I detta ingår

—	användning av en accelerator för desorption som baseras på derivat av karboxylsyra,

—	användning av ett reduktionsmedel som kan användas i färgbadets sura förhållanden,

—	användning av dispersionsfärger som kan desorberas i alkaliska förhållanden genom hydrolys i stället för reduktion.

Användning av ett reduktionsmedel som kan användas i sura förhållanden är eventuellt inte tillämpligt på polyester/elastanblandningar.

Användning av färger som är desorberbara i alkaliska förhållanden kan begränsas av produktspecifikationer (t.ex. färgbeständighet och nyans).

1.6 BAT-slutsatser för tryckning

BAT-slutsatserna i detta avsnitt gäller för tryckning och gäller utöver de allmänna BAT-slutsatserna i avsnitt 1.1.

BAT 44.

För att minska vattenförbrukningen och generering av avloppsvatten är bästa tillgängliga teknik att optimera rengöringen av tryckutrustningen.

Beskrivning

I detta ingår

—	mekaniskt avlägsnande av tryckpastan,

—	automatisk start och stopp för tillförseln av tvättvatten,

—	återanvändning och/eller återvinning av tvättvatten (se BAT 10 i).

BAT 45.

För effektiv resursanvändning är bästa tillgängliga teknik att använda en kombination av de tekniker som anges nedan:

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Val av tryckteknik

Digital tryckning med färgspruta

Datorkontrollerad påförning av färg på textila material.

Endast tillämpligt för nya textilanläggningar eller vid omfattande uppgraderingar av textilanläggningar.

Transfertryckning på syntetiska textila material

Designen trycks först på ett trycksubstrat (t.ex. papper) med hjälp av valda dispersionsfärger och överförs sedan till tyget genom hög temperatur och tryck.

Teknik för utformning och drift

Optimerad användning av tryckpasta

I detta ingår

—	minimering av volymen i systemet för tillförsel av tryckpasta (t.ex. minimering av rörens längd och diameter),

—	säkerställande av enhetlig spridning av pastan över tryckmaskinens hela bredd,

—	stopp för tillförseln av tryckpasta strax före tryckningen är färdig,

—	manuell tillsats av tryckpasta för småskalig användning.

Allmänt tillämpligt.

Återvinning och återanvändning av tryckpasta

Återvinning av resttryckpasta vid rotationsscreentryckning

Resttryckpasta i försörjningssystemet trycks tillbaka till dess originalbehållare.

Tillämpligheten på befintliga textilanläggningar kan begränsas av utrustningen.

Återanvändning av resttryckpasta

Resttryckpasta samlas upp, sorteras efter typ, lagras och återanvänds.

Graden av återanvändning av tryckpasta begränsas av dess hållbarhet.

Allmänt tillämpligt.

BAT 46.

För att förhindra ammoniakutsläpp till luft och förhindra generering av avloppsvatten som innehåller urea från tryckning med reaktivfärger på cellulosamaterial är bästa tillgängliga teknik att använda en av de tekniker som anges nedan:

Teknik		Beskrivning
a.	Minskning av innehållet av urea i tryckpastor	Tryckningen genomförs med en mindre mängd urea i tryckpastor och genom att kontrollera fukthalten i textila material.
b.	Tvåstegstryckning	Tryckning genomförs utan urea genom två foularderingssteg med mellanliggande torkning och tillsats av fixeringsmedel (t.ex. natriumsilikat).

BAT 47.

För att minska utsläppen av organiska föreningar (t.ex. formaldehyd) och ammoniak till luft från tryckning med pigment är bästa tillgängliga teknik att använda tryckkemikalier med förbättrad miljöprestanda.

Beskrivning

I detta ingår

—	förtjockningsmedel utan eller med en låg halt av flyktiga organiska föreningar,

—	fixeringsmedel med låg potential att avge formaldehyd,

—	bindemedel med låg halt av ammoniak och låg potential att avge formaldehyd.

1.7 BAT-slutsatser för efterbehandling

BAT-slutsatserna i detta avsnitt gäller för efterbehandling och gäller utöver de allmänna BAT-slutsatserna i avsnitt 1.1.

1.7.1 Skrynkelfribehandling

BAT 48.

För att minska utsläppen av formaldehyd till luft från skrynkelfribehandling av textila material som är tillverkade av cellulosafibrer och/eller blandningar av cellulosa- och syntetfibrer är bästa tillgängliga teknik att använda tvärbindningsmedel med ingen eller låg potential att avge formaldehyd.

1.7.2 Mjukgörandebehandling

BAT 49.

För att förbättra mjukgörandebehandlingens övergripande miljöprestanda är bästa tillgängliga teknik att använda en av de tekniker som anges nedan:

Teknik

Beskrivning

Låg-volyms applicering av mjukgörare

Se avsnitt 1.9.4.

Mjukgörare tillförs inte i färgbadet, utan appliceras i en separat process genom foulardering, sprayning eller skumbeläggning.

Mjukgörandebehandling av textila material i bomull med enzymer

Se BAT 16 c.

Enzymer används för mjukgörandebehandling, eventuellt i kombination med tvättning eller färgning.

1.7.3 Flamskyddsbehandling

BAT 50.

För att förbättra den övergripande miljöprestandan, särskilt för att förhindra eller minska utsläppen till miljön och avfall, för flamskyddsbehandling är bästa tillgängliga teknik att använda en eller båda de tekniker som anges nedan (teknik a bör prioriteras):

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Användning av textila material med inneboende flamskyddsegenskaper

Textilier som inte kräver efterbehandling med flamskyddsmedel används.

Tillämpligheten kan begränsas av produktspecifikationer (t.ex. flamskydd).

Val av flamskyddsmedel

Flamskyddsmedel väljs med beaktande av

—	de risker som förknippas med dem, särskilt när det gäller persistens och toxicitet, inbegripet möjlighet till substitution (t.ex. bromerade flamskyddsmedel, se BAT 14.I d),

—	sammansättning och form när det gäller de textila material som ska behandlas,

—	produktspecifikationerna (t.ex. kombinerat flamskydd och olje-, vatten- och smutsavvisning, tvättbarhet).

Allmänt tillämpligt.

1.7.4 Olje-, vatten- och smutsavvisningsbehandling

BAT 51.

För att förbättra den övergripande miljöprestandan, särskilt för att förhindra eller minska utsläpp till miljön och avfall, från olje-, vatten- och smutsavvisningsbehandling, är bästa tillgängliga teknik att använda olje-, vatten- och smutsavvisningsmedel med förbättrad miljöprestanda.

Beskrivning

Olje-, vatten- och smutsavvisningsmedel väljs med beaktande av

—	de risker som förknippas med dem, särskilt när det gäller persistens och toxicitet, inbegripet substitution (t.ex. PFAS, se BAT 14.I d),

—	sammansättning och form när det gäller de textila material som ska behandlas,

—	produktspecifikationer (t.ex. kombinerad olje-, vatten- och smutsavvisning och flamskydd).

1.7.5 Krympfribehandling av ull

BAT 52.

För att minska utsläppen till vatten från krympfribehandling av ull är bästa tillgängliga teknik att använda klorfria kemikalier vid antifiltbehandling.

Beskrivning

Oorganiska salter av peroximonosvavelsyra används för krympfribehandling av ull.

Tillämplighet

Tillämpligheten kan begränsas av produktspecifikationer (t.ex. krympning).

1.7.6 Malskydd

BAT 53.

För att minska förbrukningen av malskyddsmedel är bästa tillgängliga teknik att använda en eller en kombination av de tekniker som anges nedan:

Teknik

Beskrivning

Tillämplighet

Val av färghjälpmedel

När malskyddsmedel tillsätts direkt i färgbadet väljs färghjälpmedel (t.ex. egaliseringsmedel) som inte hindrar upptagningen av malskyddsmedel.

Allmänt tillämpligt.

Låg-volyms applicering av malskyddsmedel

Se avsnitt 1.9.4.

När det gäller sprayning återvinns överskott av malskyddslösning från de textila materialen genom centrifugering och återanvänds.

Allmänt tillämpligt.

1.8 BAT-slutsatser för laminering

BAT-slutsatsen i detta avsnitt gäller för laminering och gäller utöver de allmänna BAT-slutsatserna i avsnitt 1.1.

BAT 54.

För att minska utsläppen av organiska föreningar till luft från laminering är bästa tillgängliga teknik att använda smältlimslaminering i stället för flamlaminering.

Beskrivning

Flytande polymerer appliceras på textilier utan användning av en låga.

Tillämplighet

Eventuellt inte tillämpligt på tunna textilier och kan begränsas av hur starkt laminatet och det textila materialet är sammanbundet.

1.9 Beskrivning av tekniker

1.9.1 Teknik för att välja processkemikalier, förhindra eller minska utsläpp till luft

Teknik

Beskrivning

Utsläppsfaktorer

Utsläppsfaktorer är representativa värden som används för att relatera den utsläppta mängden av ett ämne till en process som är förknippad med utsläppet av det ämnet. Utsläppsfaktorer beräknas utifrån utsläppsmätningar enligt ett förbestämt protokoll med hänsyn till de textila materialen och referensförhållanden för processer (t.ex. härdningstid och temperatur). De uttrycks som massan av ett ämne som släpps ut delat med massan av textila material som behandlas enligt referensförhållandena för processerna (t.ex. gram organiskt kol som släpps ut per kg textila material som behandlas vid ett avgasflöde på 20 m3/h). Mängd av, farliga egenskaper hos och sammansättning i blandningen av processkemikalier och det textila materialets upptagning av dem tas i beaktande.

1.9.2 Tekniker för att minska utsläppen till luft

Teknik	Beskrivning
Adsorption	Avlägsnande av föroreningar från avgasflöden genom att de fastnar på en fast yta (aktivt kol används vanligen som adsorbent). Adsorption kan vara regenerativ eller icke-regenerativ. Vid icke-regenerativ adsorption regenereras inte det använda adsorptionsmedlet utan bortskaffas. Vid regenerativ adsorption desorberas sedan adsorbatet med t.ex. ånga (ofta på platsen) för återanvändning eller bortskaffande, och adsorptionsmedlet återanvänds. För kontinuerlig drift används normalt fler än två adsorptionsfilter parallellt, där ett av dem befinner sig i desorptionsfasen.
Kondensation	Kondensation är en teknik som avlägsnar ångor av organiska och oorganiska föreningar från ett avgasflöde genom att temperaturen sänks under gasens daggpunkt.
Cyklon	Utrustning för avlägsnande av stoft från ett avgasflöde genom centrifugalkraft, vanligtvis i en konformad kammare.
Elfilter (ESP)	I ett elfilter laddas partiklar och avskiljs under inverkan av ett elektriskt fält. Elfilter kan användas för en mängd olika driftsförhållanden. Reningsgraden kan bero på antalet fält, uppehållstiden (storleken) och vilka anordningar som används för att avlägsna partiklar uppströms. Normalt har elfilter mellan två och fem elektriska fält. Elfiltren kan vara av torr eller våt typ beroende på den teknik som används för att samla in stoftet från elektroderna.
Termisk oxidation	Oxidation av brännbara gaser och luktämnen i ett avgasflöde genom att en blandning av föroreningar och luft eller syrgas värms upp över självantändningspunkten i en förbränningskammare, varpå temperaturen hålls hög tillräckligt länge för att gaserna ska förbrännas fullständigt till koldioxid och vatten.
Våtskrubbning	Avlägsnande av gasformiga eller partikelformiga föroreningar från ett avgasflöde genom massöverföring till vatten eller en vattenlösning. Det kan även förekomma en kemisk reaktion (t.ex. i en syraskrubber eller en alkalisk skrubber).

1.9.3 Tekniker för att minska utsläpp till vatten

Teknik

Beskrivning

Aktivslamprocess

Biologisk oxidation av lösta organiska ämnen med syre genom användning av mikroorganismers metabolism. I närvaron av löst syre (insprutat som luft eller ren syrgas) omvandlas de organiska komponenterna till koldioxid, vatten eller andra metaboliter och biomassa (dvs. det aktiva slammet). Mikroorganismerna hålls suspenderade i avloppsvattnet och hela blandningen luftas mekaniskt. Den aktiva slamblandningen skickas till en separeringsanläggning varifrån slammet återvinns till luftningstanken.

Adsorption

Separationsmetod genom vilken föreningar i en vätska (t.ex. avloppsvatten) tas upp på en fast yta (vanligtvis aktivt kol).

Anaerob behandling

Biologisk omvandling av lösta organiska och oorganiska föroreningar i avsaknad av syre med hjälp av mikroorganismers metabolism. Omvandlingsprodukterna inbegriper metan, koldioxid och sulfid. Processen genomförs i en lufttät totalomblandad reaktor.

De vanligaste använda reaktortyperna är

—	anaerob kontaktreaktor,

—	uppåtströmmande anaerob slambädd (UASB),

—	reaktor med fast bädd,

—	reaktor med expanderad bädd.

Kemisk oxidation

Organiska föreningar oxideras till mindre skadliga och lättare biologiskt nedbrytbara föreningar. Teknikerna innefattar våt oxidation eller oxidation med ozon eller väteperoxid, eventuellt med hjälp av katalysatorer eller UV-strålning. Kemisk oxidation används även för att bryta ned organiska föreningar som orsakar lukt-, smak- och färgdefekter och för desinficering.

Kemisk reduktion

Vid kemisk reduktion omvandlas föroreningar genom kemiska reduktionsmedel till mindre skadliga föreningar.

Koagulering och flockning

Koagulering och flockning används för att avskilja suspenderat fast material från avloppsvatten och görs ofta i flera steg. Koagulering utförs genom att koaguleringsmedel med en laddning som är motsatt den hos det suspenderade materialet tillsätts. Flockning utförs genom tillsats av polymerer, så att kollisioner mellan mikroflockpartiklar får dem att slås samman till större flockar. Flockarna separeras sedan genom sedimentering, flotation med luft eller filtrering.

Utjämning

Balansering av flöden och föroreningsbelastningar genom användning av tankar eller andra hanteringstekniker.

Indunstning

Användning av destillation för att koncentrera vattenlösningar med högkokande ämnen för vidare användning, behandling eller bortskaffande (t.ex. förbränning av avloppsvatten), genom omvandling av vatten till ångfas. Destillationen utförs vanligtvis i flerstegsenheter med ökande vakuum för att begränsa energibehovet. Vattenångan kondenseras för att återanvändas eller släpps ut som avloppsvatten.

Filtrering

Avskiljning av fast material från avloppsvatten genom att vattnet får passera ett poröst medium, t.ex. sandfiltrering eller membranfiltrering (se membranfiltrering nedan).

Flotation

Avskiljning av fasta eller vätskeformiga partiklar från avloppsvatten genom att låta dem fångas upp av små gasbubblor, vanligtvis av luft. De flytande partiklarna samlas på vattenytan och fångas upp med skimmers.

Membranbioreaktor

En kombination av rening med aktivt slam och membranfiltrering. Två varianter används: a) en extern återcirkulationsslinga mellan tanken med aktivt slam och membranmodulen, eller b) nedsänkning av membranmodulen i den luftade tanken med aktivt slam, där avloppsvattnet filtreras genom ett membran bestående av ihåliga fibrer och där biomassan blir kvar i tanken.

Membranfiltrering

Mikrofiltrering, ultrafiltrering, nanofiltrering och omvänd osmos är membranfiltreringsprocesser som på ena sidan av membranet kvarhåller och koncentrerar föroreningar, t.ex. suspenderade partiklar och kolloidala partiklar, som finns i avloppsvattnet. De skiljer sig åt när det gäller membranens porstorlekar och hydrostatiskt tryck.

Neutralisering

Justering av avloppsvattnets pH-värde till en neutral nivå (ungefär 7) genom tillsats av kemikalier. Natriumhydroxid (NaOH) eller kalciumhydroxid (Ca(OH)2) kan användas för att höja pH-värdet, medan svavelsyra (H2SO4), saltsyra (HCl) eller koldioxid (CO2) kan användas för att sänka pH-värdet. Vissa föroreningar kan fällas ut som olösliga föreningar vid neutralisering.

Nitrifikation/denitrifikation

En process i två steg som vanligtvis ingår i biologiska avloppsreningsverk. Det första steget är den aeroba nitrifikationen där mikroorganismer oxiderar ammonium (NH4 +) till mellanprodukten nitrit (NO2 -), som därefter oxideras vidare till nitrat (NO3 -). I det efterföljande anoxiska denitrifikationssteget reducerar mikroorganismer nitratet till kvävgas på kemisk väg.

Oljeavskiljning

Separering av olja och vatten, inbegripet efterföljande avlägsnande av oljan genom gravimetrisk avskiljning av fri olja, genom användning av separationsutrustning eller emulsionsbrytning (med hjälp av emulsionsbrytande kemikalier som metallsalter, mineralsyror, adsorbenter och organiska polymerer).

Siktar och sandavskiljare

Avskiljning av vatten och olösliga föroreningar såsom sand, fibrer, ludd och andra grova material från textilspillvatten genom filtrering genom siktar eller gravitationens inverkan i sandfång.

Fällning

Omvandling av lösta förorenande ämnen till olösliga föreningar genom tillsats av utfällningsmedel. De fasta utfällningar som bildas separeras sedan genom sedimentering, flotation med luft eller filtrering.

Sedimentering

Avskiljning av suspenderade partiklar genom fällning till följd av gravitationens inverkan.

1.9.4 Tekniker för att minska förbrukningen av vatten, energi och kemikalier

Teknik	Beskrivning
Cold-pad-batch behandling	Vid cold-pad-batch behandling appliceras processbadet genom foulardering (t.ex. med en foulard) och det impregnerade tyget roteras långsamt i rumstemperatur under en längre tid. Denna teknik gör det möjligt att minska förbrukningen av kemikalier och kräver inte efterföljande steg såsom värmefixering, och därigenom minskar energianvändningen.
System för lägre badförhållande (för batchprocesser)	Ett lägre badförhållande kan uppnås genom att förbättra kontakten mellan de textila materialen och processbadet (t.ex. genom att skapa turbulens i processbadet), genom avancerad processövervakning, genom förbättrad dosering och applicering av processbad (t.ex. genom sprejning eller sprutning) och genom att undvika att blanda processbad med tvätt- eller sköljvatten.
Låg-volyms appliceringssystem (för kontinuerliga processer)	Tyget impregneras med processbad genom sprejning, vakuumsug genom tyget, skumbeläggning, foulardering och valsimpregnering (processbad i utrymmet mellan två valsar) eller i tankar med reducerad volym etc.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

(4) För alla parametrar för vilka 30-minutersprovtagningar/-mätningar är olämpliga och/eller ett medelvärde för tre på varandra följande provtagningar/mätningar inte är ändamålsenligt, till följd av provtagningsbegränsningar eller analytiska begränsningar och/eller till följd av driftsförhållanden, kan en mer representativ provtagningsmetod/mätmetod användas.

(5) Övervakning är endast aktuellt om ämnet/ämnena eller parametern/parametrarna i fråga (inbegripet grupper av ämnen och enskilda ämnen i en grupp av ämnen) identifieras som relevanta i avloppsvattenflödet enligt förteckningen över input och output som nämns i BAT 2.

(6) Vid indirekt utsläpp kan övervakningsfrekvensen minskas till en gång var tredje månad om avloppsreningsverket nedströms är utformat och utrustat på lämpligt sätt för att minska de aktuella föroreningarna.

(7) Övervakning är endast aktuellt vid direkt utsläpp.

(8) TOC-övervakning och COD-övervakning är alternativa möjligheter. TOC-övervakning bör väljas i första hand eftersom denna övervakning inte kräver användning av mycket giftiga föreningar.

(9) Vid indirekt utsläpp kan övervakningsfrekvensen minskas till en gång varje månad om avloppsreningsverket nedströms är utformat och utrustat på lämpligt sätt för att minska de aktuella föroreningarna.

(10) Om det kan visas att utsläppsnivåerna är tillräckligt stabila kan en lägre övervakningsfrekvens (en gång i månaden) användas.

(11) Vid indirekt utsläpp kan övervakningsfrekvensen minskas till en gång var sjätte månad om avloppsreningsverket nedströms är utformat och utrustat på lämpligt sätt för att minska de aktuella föroreningarna.

(12) Karakteriseringen av avloppsvatten genomförs innan textilanläggningen tas i drift eller innan ett tillstånd för textilanläggningen uppdateras för första gången efter det att dessa BAT-slutsatser har offentliggjorts samt efter varje förändring (t.ex. ändring av ”recept”) av textilanläggningen som kan öka föroreningsbelastningen.

(13) Antingen den känsligaste toxicitetsparametern eller en lämplig kombination av toxicitetsparametrar kan användas.

(14) Mätningarna utförs, i den mån det är möjligt, vid högsta förväntade utsläppsnivå under normala driftsförhållanden.

(15) Om massflödet av stoft är mindre än 50 g/h kan den lägsta övervakningsfrekvensen minskas till en gång vart tredje år.

(16) Övervakningsresultaten rapporteras tillsammans med förhållandet luftflöde till textil under mätperioden.

(17) Övervakning är endast aktuellt om ämnet i fråga identifieras som relevant i avgasflödet enligt förteckningen över input och output som nämns i BAT 2.

(18) Övervakning är inte aktuellt om enbart naturgas, eller enbart LPG (liquefied petroleum gas), används som bränsle.

(19) Om massflödet av TVOC är mindre än 200 g/h kan den lägsta övervakningsfrekvensen minskas till en gång vart tredje år.

(20) Den nedre änden av intervallet kan nås med en hög grad av vattenåtervinning (t.ex. platser med integrerad vattenhantering för flera textilanläggningar).

(21) Intervallet gäller även för kombinerad batchfärgning av garn och lösfiber.

(22) Den övre änden av intervallet kan vara högre och upp till 100 m3/ton för textilanläggningar som använder en kombination av kontinuerliga processer och batchprocesser.

(23) Beskrivningar av teknikerna finns i avsnitt 1.9.3.

(24) Minimalt utsläpp av avloppsvatten (t.ex. ”nollutsläpp av vätskor”) kan uppnås genom att använda en kombination av tekniker, inbegripet avancerade reningstekniker för att återvinna avloppsvatten.

(25) Medelvärdesperioderna är definierade under Allmänna överväganden.

(26) BAT-AEL-värdena är endast tillämpliga om ämnet/parametern i fråga identifieras som relevant i avloppsvattenflödet enligt förteckningen över input och output som nämns i BAT 2.

(27) Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet kan vara högre och högst 0,8 mg/l när polyester- och/eller modakrylfibrer färgas.

(28) Antingen BAT-AEL för COD eller BAT-AEL för TOC tillämpas. BAT-AEL för TOC bör väljas i första hand eftersom TOC-övervakning inte kräver användning av mycket giftiga föreningar.

(29) Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet kan vara högst 150 mg/l

—	när den specifika utsläppta avloppsvattenmängden understiger 25 m3/ton behandlade textila material som rullande årsmedelvärde eller

—	när reningsgraden är ≥ 95 % som rullande årsmedelvärde.

(30) Inga BAT-AEL-värden gäller för biokemisk syreförbrukning (BOD). Som en vägledning är årsmedelvärdet för BOD5-nivån i utflödet från ett biologiskt avloppsreningsverk normalt ≤ 10 mg/l.

(31) Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet kan vara högre och högst 1,2 mg/l när polyester- och/eller modakrylfibrer färgas.

(32) Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet kan vara högre och högst 0,3 mg/l när polyamid-, ull- eller silkesfibrer färgas med metallkomplexfärger.

(33) Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet kan vara högre och högst 0,2 mg/l vid färgning eller tryckning med reaktivfärger eller pigment som innehåller nickel.

(34) Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet kan vara högre och högst 0,8 mg/l när viskosfiber behandlas eller vid färgning med katjonfärger som innehåller zink.

(35) BAT-AEL-värdet är eventuellt inte tillämpligt när avloppsvattnets temperatur är låg (t.ex. under 12 °C) under längre perioder.

(36) Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet kan vara högst 50 mg/l

—	när den specifika utsläppta avloppsvattenmängden understiger 25 m3/ton behandlade textila material som rullande årsmedelvärde eller

—	när reningsgraden är ≥ 95 % som rullande årsmedelvärde.

(37) Medelvärdesperioderna är definierade under Allmänna överväganden.

(38) BAT-AEL-värdena är eventuellt inte tillämpliga om ett avloppsreningsverk nedströms är utformat och tillräckligt utrustat för att rena de aktuella föroreningarna, förutsatt att detta inte leder till en högre föroreningsnivå i miljön.

(39) BAT-AEL-värdena är endast tillämpligt om ämnet/parametern i fråga identifieras som relevant i avloppsvattenflödet enligt förteckningen över input och output som nämns i BAT 2.

(40) Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet kan vara högre och högst 0,8 mg/l när polyester- och/eller modakrylfibrer färgas.

(41) Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet kan vara högre och högst 1,2 mg/l när polyester- och/eller modakrylfibrer färgas.

(42) Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet kan vara högre och högst 0,3 mg/l när polyamid-, ull- eller silkesfibrer färgas med metallkomplexfärger.

(43) Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet kan vara högre och högst 0,2 mg/l vid färgning eller tryckning med reaktivfärger eller pigment som innehåller nickel.

(44) Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet kan vara högre och högst 0,8 mg/l när viskosfiber behandlas eller vid färgning med katjonfärger som innehåller zink.

(45) BAT-AEL-värdet är endast tillämpligt om formaldehyd identifieras som relevant i avgasflödet på grundval av förteckningen över input och output som anges i BAT 2.

(46) För de verksamheter som anges i del 1 punkterna 3 och 9 i bilaga VII till direktivet om industriutsläpp gäller BAT-AEL-intervallen enbart i den mån de leder till lägre utsläppsnivåer än utsläppsgränsvärdena i del 2 och 4 i bilaga VII till direktivet.

(47) För efterbehandlingsprocesser med skrynkelfribehandling, vatten-, olje- och smutsavvisningsmedel och/eller flamskyddsmedel kan den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet vara högre och högst 10 mg/Nm3.

(48) Den nedre änden av BAT-AEL-intervallet uppnås normalt vid användning av termisk oxidation.

(49) BAT-AEL är inte tillämpligt om massflödet för TVOC är lägre än 200 g/h för utsläppspunkt(er) där

—	reningstekniker inte används och

—	inga CMR-ämnen identifieras som relevanta i avgasflödet enligt förteckningen över input och output som nämns i BAT 2.

(50) BAT-AEL är inte tillämpligt om massflödet för stoft är lägre än 50 g/h för utsläppspunkt(er) där

—	reningstekniker inte används och

—	inga CMR-ämnen identifieras som relevanta i avgasflödet enligt förteckningen över input och output som nämns i BAT 2.

(51) BAT-AEL-värdet är endast tillämpligt om NH3 identifieras som relevant i avgasflödet på grundval av förteckningen över input och output som anges i BAT 2.

(52) Den övre gränsen för BAT-AEL-intervallet kan vara högre och högst 20 mg/Nm3 när ammoniumsulfamat används som flamskyddsmedel eller ammoniak används för härdning (se BAT 50).