BILAGA

PROJEKTDOKUMENT

”Att bana väg för innovation – möjliggörande teknik och internationell säkerhet”

Inledning

Framsteg inom vetenskap och teknik är nyckelfaktorer för den ekonomiska och sociala utvecklingen och för välståndet. Såsom FN:s generalsekreterare påpekade i sin rapport från 2021 om den aktuella utvecklingen inom vetenskap och teknik och dess potentiella inverkan på internationella säkerhets- och nedrustningsinsatser (EN) finns det dock en växande oro för att utvecklingen inom vetenskap och teknik som är relevant för säkerhet och nedrustning går snabbare än förmågan hos de normativa och styrande regelverken att förstå och hantera riskerna.

FN:s institut för nedrustningsforskning (Unidir) är ett självständigt institut inom FN som bedriver oberoende forskning om nedrustning och därmed sammanhängande problem, särskilt internationella säkerhetsfrågor. Historiskt sett har Unidir haft en ledande roll när det gäller att stödja insatser för att förstå och reagera på säkerhetskonsekvenserna av snabba och omvälvande tekniska framsteg. I dag leds detta arbete genom ett särskilt flerårigt säkerhets- och teknikprogram (SECTEC) som är en viktig tillhandahållare av kunskap för och brobyggare mellan det internationella diplomatsamfundet, den privata sektorn och det civila samhället (över 13 000 nedladdningar av publikationer och över 6 500 deltagare i evenemang bara under de senaste två åren). SECTEC:s arbete fick också betydande politiska effekter, bland annat särskilda omnämnanden i två konsensusrapporter om internationell cybersäkerhet som antogs av FN:s generalförsamling.

Det föreslagna 2-åriga projektet ” Att bana väg för innovation – möjliggörande teknik och internationell säkerhet ” kommer att inriktas på utvald central möjliggörande teknik och dess potentiella inverkan på den internationella säkerheten. Arbetet inom ramen för detta projekt kommer att organiseras i tre arbetsområden som beskrivs i detalj i nästa avsnitt.

Projektet kommer att integreras helt i SECTEC:s bredare arbetsprogram med utnyttjande av kunskapstillgångar och nätverk som redan inrättats som en del av det bredare programmet och bidra till att uppnå de övergripande målen som är nära anpassade till institutets kärnuppdrag:

—

Utforma politik och beslutsprocess Teknisk innovation tillför nya skikt av osäkerhet till den globala säkerhetsmiljön och utmanar traditionella uppfattningar om konflikter samt koncept för rustningskontroll, och åtgärder. Det multilaterala nedrustningsmaskineriet, liksom regionala och nationella mekanismer, kommer att behöva anpassa sina verktyg och processer för att utarbeta effektiva politiska svar på ny teknik. SECTEC:s arbete syftar till att bidra till och ge underlag för utformningen av sådana politiska svar genom kunskapsproduktion, rådgivning och skapande av idéer.

—

Minska kunskapsklyftan om tekniska aspekter av internationell säkerhet. Många av den nya teknikens utmaningar och möjligheter har sin grund i dess tekniska egenskaper, vilket gör det svårt att genomföra politiska åtgärder eller lagstiftningsåtgärder utan tillräcklig kunskap om tekniken i fråga, inbegripet dess risker och möjligheter. Detta förvärras ytterligare av att många av dessa innovationer i sig har dubbla (eller universella) tillämpningsområden, vilket kräver en bredare förståelse av eventuella sektorsövergripande effekter och beroendeförhållanden till politiska åtgärder och lagstiftningsåtgärder.

—

Bygga broar mellan samfund. I en tid då den globala instabiliteten och misstron ökar, med allt fler aktörer, en större spridning av kunskap och expertis och mer begränsade alternativ för traditionella regleringsformer, finns ett akut behov av att olika samfund träffas och delar med sig av sina insikter för att skapa underlag till sina respektive agendor. Detta gäller samfund som är verksamma inom olika sektorer (t.ex. myndigheter, näringslivet, det civila samhället) men även samfund inom det multilaterala systemet som av tradition är verksamma i olika avgränsade områden (t.ex. internationell säkerhet, utveckling, digitalt samarbete och brottslighet). SECTEC kommer att utnyttja Unidirs unika ställning när det gäller att arbeta över de traditionella avgränsningarna i ett försök att koppla samman alltmer ömsesidigt beroende diskurser, bygga broar mellan samfund och konsolidera kunskap.

PROJEKT

Det är en komplex uppgift att bemöta utmaningar och utnyttja de möjligheter som tekniska framsteg innebär för fred och säkerhet. Generellt sett krävs det att man kan förstå vad tekniken är, hur den kan användas och dess verkan, samt vilka förvaltningsverktyg som finns tillgängliga för att styra eller kontrollera dess utveckling och användning. Med det föreslagna projektet ” Att bana väg för innovation – möjliggörande teknik och internationell säkerhet” vill man undersöka utvecklingen, tillämpningen och förvaltningen av utvalda möjliggörande nyckeltekniker och deras relevans för internationell fred och säkerhet genom de tre arbetsområden som beskrivs nedan.

I detta projekt definieras möjliggörande teknik som sådan teknik som möjliggör eller driver fram innovation, kapacitetsutveckling och större genomslagskraft på andra tillämpningsområden inom ramen för Unidirs SECTEC-arbete, nämligen cyberteknik, AI och autonomi samt systemintegration. Detta är förenligt med EU:s politik för möjliggörande nyckelteknik (EN) som erkänner att denna övergripande teknik har en grundläggande roll som drivkraft för innovation inom olika sektorer och tillämpningsområden.

Detta projekt kommer att inriktas på möjligheter och utmaningar i samband med fyra möjliggörande tekniker som anses vara särskilt relevanta ur ett säkerhetsperspektiv: avancerade material (t.ex. halvledare, mikro- och nanoteknik), delar och komponenter (t.ex. mikrochips, sensorer), infrastruktur (t.ex. infrastruktur för nästa generations konnektivitet – 5G och 6G, sakernas internet, molntjänster, suveränt internet) samt bearbetning och databehandling (t.ex. molntjänster, edge computing och kvantdatorteknik).

1.   Arbetsområde 1: Övervaka trender och öka medvetenheten om den vetenskapliga och tekniska utvecklingen

1.1.   Syfte

Syftet med detta arbetsområde är att identifiera och förstå ny och framväxande teknik samt nya tillämpningar av mer etablerad teknik. Arbetet inom detta arbetsområde kommer i första hand att ägnas åt att förse politiker och beslutsfattare med tillgänglig kunskap om de teknikområden som undersöks, på grundval av tekniskt och vetenskapligt välgrundade fakta.

1.2.   Förväntade resultat:

a)	Ökad beredskap hos politiker och beslutsfattare när det gäller utmaningar och möjligheter i samband med ny och framväxande teknik.

b)	Bättre förståelse av kopplingarna och konvergensen mellan olika tekniker.

c)	Ökad medvetenhet om potentiella risker och fördelar med ny teknik och tillhandahållande av kapacitet för tidig varning till stater med begränsad kapacitet att utföra framtidsanalyser.

1.3.   Beskrivning av arbetsområdet

Detta arbetsområde omfattar två huvudverksamheter. För det första blir det möjligt att inrätta en kontinuerlig framtidsanalys av teknik för att säkerställa att de mest relevanta vetenskapliga och tekniska framstegen upptäcks, granskas och analyseras i ett tidigt skede av utvecklingen eller tillämpningen. Denna verksamhet kommer att resultera i två årliga sammanställningar av de mest relevanta trenderna inom teknisk innovation när det gäller internationell fred och säkerhet. Dessa verksamhetsresultat kommer att komplettera, inte överlappa, det arbete som utförs i officiella multilaterala processer såsom CCW-konventionen och dess grupp av regeringsexperter på ny teknik på området dödliga autonoma vapensystem, den öppna arbetsgruppen för säkerheten i och vid användning av informations- och kommunikationsteknik, och kommer att användas för att bidra till en bredare uppsättning relevanta multilaterala verksamheter såsom den årliga rapporten från FN:s generalsekreterare om vetenskapens och teknikens roll i samband med internationell fred och säkerhet(EN), den gemensamma agendan, inbegripet den nya agendan för fred, och toppmötet ”Summit for the Future” 2023.

Den andra verksamheten inom detta arbetsområde kommer att omfatta anordnandet av åtta frukostmöten om teknik som utformats för att på kvartalsbasis ge diplomatsamfundet i Genève och New York möjlighet att, i en informell miljö och genom direkta kontakter med experter, lära sig och diskutera specifik möjliggörande teknik som är relevant för internationell fred och säkerhet. Varje evenemang kommer att hållas två gånger: första gången på plats i Genève och andra gången virtuellt för New York-samfundet.

2.   Arbetsområde 2: Förstå vetenskapens och teknikens inverkan på internationell fred och säkerhet

2.1.   Syfte

Syftet med detta arbetsområde är att förstå hur ny möjliggörande teknik kan användas och vilken effekt den kan uppnå i säkerhetssammanhang. Arbetet inom denna pelare kommer också att inriktas på den ökande konvergensen mellan olika tekniker och deras sektorsövergripande tillämpningsområden. I synnerhet kommer detta arbetsområde att belysa hur framsteg inom möjliggörande teknik kommer att forma framtiden vid konflikter och ute på slagfältet.

2.2.   Förväntade resultat:

a)	Ökad förståelse bland beslutsfattarna om den inverkan som ny och framväxande möjliggörande teknik har på fred och säkerhet.

b)	Ökad förmåga att inrätta kopplingar och förbindelser mellan tillämpningsområden för olika tekniker, vilket leder till bättre underbyggda politiska diskussioner mellan olika områden och processer.

c)	Ökad förmåga att identifiera möjligheter till politiska interventioner i syfte att minska riskerna med ny teknik utan att stå i vägen för framsteg och innovation.

2.3.   Beskrivning av arbetsområdet

Detta arbetsområde kommer att omfatta fyra forskningsstudier, en för var och en av de underkategorier av möjliggörande teknik som beaktas. Syftet med varje forskningsstudie är att både ge en introduktion till själva tekniken och göra en analys av de positiva och negativa effekter som sådan teknik kan ha på internationell fred och säkerhet. Den forskningsmetod som används för att göra sådana konsekvensbedömningar kommer inte bara att ta militär förmåga i beaktande utan även, i förekommande fall, politiska, ekonomiska, sociala, tekniska, rättsliga och miljömässiga faktorer (PESTLE-analys). Dessa forskningsstudier kommer att utmynna i skriftliga rapporter med sammanfattningar som görs tillgängliga på FN:s samtliga officiella språk för att ge större räckvidd och tillgänglighet (översättning av fullständiga rapporter kommer att genomföras i mån av tillgängliga tids- och resursresurser).

Med tanke på det komplexa politiska, militära, rättsliga och tekniska ekosystem där sådan teknik utvecklas och används kommer dessutom fyra flerpartsdialoger att anordnas i detta arbetsområde för att komplettera forskningsverksamheten och främja diskussioner och kunskapsöverföring mellan olika grupper av berörda parter. Mötena kommer att hållas i hybridformat och schemaläggas så att de är tillgängliga för målgrupper från hela världen.

3.   Arbetsområde 3: Modernisera rustningskontrollen och utforma 2000-talets förvaltningsåtgärder

3.1.   Syfte

Syftet med detta arbetsområde är att undersöka om ny möjliggörande teknik innebär nya utmaningar när det gäller förvaltning och, om så är fallet, hur den traditionella verktygslådan för rustningskontroll kan moderniseras för att bemöta dem. Inom detta arbetsområde kommer man också att undersöka hur traditionella rustningskontrollåtgärder kan kompletteras med bredare tekniska förvaltningsåtgärder som kan bidra till att uppnå samma mål i fråga om säkerhet, stabilitet, skydd, riskminskning och icke-spridning.

3.2.   Förväntade resultat

a)	Bättre förståelse av de möjliga styrkorna och begränsningarna i den nuvarande verktygslådan för rustningskontroll när det gäller hanteringen av ny och framväxande teknik.

b)	Bättre förståelse av den bredare uppsättningen verktyg för teknisk förvaltning (t.ex. industristandarder, självregleringsmekanismer) och hur sådana verktyg kan utnyttjas av det internationella säkerhetssamfundet för att eftersträva en fredligare, stabilare och säkrare värld.

c)	Korsbefruktning av kunskap mellan sektorer genom informellt utbyte som är öppet för alla FN:s medlemsländer, näringslivet och det civila samhället i stort.

3.3.   Beskrivning av arbetsområdet

Detta arbetsområde kommer att bygga vidare på resultaten från arbetsområde 2 för att ytterligare utvidga analysen av den utvalda möjliggörande tekniken genom fyra ytterligare forskningsstudier med inriktning på de specifika förvaltningsutmaningarna och potentiella politiska lösningar. På liknande sätt som i arbetsområde 2 kommer varje forskningsstudie att kompletteras med en särskild flerpartsdialog som hålls i hybridformat i syfte att dra lärdomar från olika sektorer som kan användas för att förbättra de internationella säkerhetspolitiska åtgärderna.

Dessutom kommer detta arbetsområde att omfatta begreppsbildning och tidig utformning av en interaktiv infografik som gör det möjligt att identifiera och kartlägga relevant rustningskontroll och bredare verktyg och instrument för teknikförvaltning på regional och internationell nivå för utvalda möjliggörande tekniker. Denna verksamhet kommer att användas för att testa både metoden för att identifiera och prioritera tillämpliga och relevanta verktyg samt olika möjligheter till datavisualisering. Infografiken kommer att läggas upp på en särskild webbsida på Unidirs webbplats.