(1)

I direktiv 91/676/EEG fastställs regler om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.

(2)

I punkt 2 i bilaga III till direktiv 91/676/EEG fastställs att medlemsstater som avser att sprida stallgödsel som innehåller mer än 170 kg kväve per hektar (ha) ska fastställa mängderna på ett sådant sätt att de inte inverkar på möjligheten att uppnå de syften som anges i artikel 1 i det direktivet. Om en medlemsstat tillåter en annan mängd enligt andra stycket led b, ska den underrätta kommissionen, som ska granska om åtgärden är berättigad i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 9.2.

(3)

Genom beslut 2005/880/EG (2) beviljade kommissionen ett undantag på begäran av Nederländerna i enlighet med direktiv 91/676/EEG för att tillåta spridning av stallgödsel från betesdjur upp till en gräns på 250 kg kväve per hektar och år på gårdar med minst 70 % gräsmark.

(4)

Genom beslut 2010/65/EU (3) beviljade kommissionen genom ändring av beslut 2005/880/EG ett undantag på begäran av Nederländerna i enlighet med direktiv 91/676/EEG för att tillåta spridning av stallgödsel från betesdjur upp till en gräns på 250 kg kväve per hektar och år på gårdar med minst 70 % gräsmark till och med den 31 december 2013.

(5)

Genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2014/291/EU (4), som upphörde att gälla den 31 december 2017, beviljades Nederländerna ett undantag i enlighet med direktiv 91/676/EEG för att tillåta spridning av stallgödsel från betesdjur på gårdar med minst 80 % gräsmark, upp till en gräns på 230 kg kväve per hektar och år för gårdar på sydliga och centrala sandjordar och på lössjordar och upp till en gräns på 250 kg kväve per hektar och år för gårdar på andra jordar. Undantaget berörde 19 564 gårdar 2016, vilket motsvarar 47 % av den totala jordbruksarealen netto i Nederländerna.

(6)

Genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/820 (5), som upphörde att gälla den 1 januari 2020, beviljades Nederländerna ett undantag enligt direktiv 91/676/EEG för att tillåta spridning av stallgödsel från betesdjur på gårdar med minst 80 % gräsmark, upp till en gräns på 230 kg kväve per hektar och år för gårdar på sydliga och centrala sandjordar och lössjordar och upp till en gräns på 250 kg kväve per hektar och år för gårdar på andra jordar. Undantaget berörde 18 818 gårdar 2019, vilket motsvarar 44,7 % av den totala jordbruksarealen netto i Nederländerna.

(7)

Genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1073 (6), som upphörde att gälla den 31 december 2021, beviljades Nederländerna ett undantag för att tillåta spridning av stallgödsel från betesdjur på gårdar med minst 80 % gräsmark, upp till en gräns på 230 kg kväve per hektar och år för gårdar på sydliga och centrala sandjordar och lössjordar och upp till en gräns på 250 kg kväve per hektar och år för gårdar på andra jordar. Giltighetstiden för det genomförandebeslutet begränsades till två år för att ge Nederländerna möjlighet att till fullo genomföra den förstärkta tillsynsstrategin i syfte att förhindra bedrägerier vid genomförandet av landets gödselpolicy. Dessutom infördes ytterligare villkor för att säkerställa att mängden djur inte ökade och för att minska utsläppen av ammoniak vid gödselspridning.

(8)

Den 25 februari 2022 begärde Nederländerna ett nytt undantag i enlighet med punkt 2 tredje stycket i bilaga III till direktiv 91/676/EEG.

(9)

Nederländerna rapporterade uppgifter (7) i enlighet med artikel 10 i direktiv 91/676/EEG som visade att för perioden 2016–2019 hade ca 14 % av övervakningsstationerna för grundvatten i Nederländerna genomsnittliga nitrathalter över 50 mg/l, 5 % hade 40–50 mg/l och 73 % hade under 25 mg/l. Uppgifterna visade också att för perioden 2016–2019 hade 99 % av övervakningsstationerna för ytvatten i Nederländerna genomsnittliga nitrathalter under 50 mg/l, och 96 % av övervakningsstationerna hade genomsnittliga nitrathalter under 25 mg/l. Under rapporteringsperioden 2016–2019 var dock 58 % av sötvattnen eutrofierade och 10 % riskerade att bli eutrofierade om inga åtgärder vidtogs.

(10)

Dessa uppgifter, som offentliggjordes i rapporten om artikel 10 i direktiv 91/676/EEG (8), visade också betydande variationer mellan de nederländska provinserna och att det i ett antal nederländska provinser finns områden med stor risk för föroreningar i fråga om nitrathalter i grundvatten och eutrofiering. I Limburg hade 36 % av grundvattenstationerna genomsnittliga nitrathalter över 50 mg/l och 22 % hade en negativ trend, medan 74 % av ytvattnen var eutrofierade och 16 % riskerade att bli eutrofierade om inga åtgärder vidtogs. I Noord-Brabant hade 26 % av grundvattenstationerna genomsnittliga nitrathalter över 50 mg/l och 20 % hade en negativ trend, medan 68 % av ytvattnen var eutrofierade och 7 % riskerade att bli eutrofierade om inga åtgärder vidtogs. I Zeeland hade 14 % av grundvattenstationerna genomsnittliga nitrathalter över 50 mg/l och 47 % hade en negativ trend, medan 80 % av ytvattnen var eutrofierade och 11 % riskerade att bli eutrofierade om inga åtgärder vidtogs. I Zuid-Holland var 54 % av ytvattnen eutrofierade och 17 % riskerade att bli eutrofierade om inga åtgärder vidtogs. I Noord-Holland var 61 % av ytvattnen eutrofierade och 19 % riskerade att bli eutrofierade om inga åtgärder vidtogs. I Utrecht hade 24 % av grundvattenstationerna en negativ trend, medan 43 % av ytvattnen var eutrofierade och 10 % riskerade att bli eutrofierade om inga åtgärder vidtogs. I Gelderland hade 10 % av grundvattenstationerna genomsnittliga nitrathalter över 50 mg/l och 15 % hade en negativ trend. I Overijssel hade 18 % av grundvattenstationerna genomsnittliga nitrathalter över 50 mg/l och 19 % hade en negativ trend, medan 67 % av ytvattnen var eutrofierade och 4 % riskerade att bli eutrofierade om inga åtgärder vidtogs. I Drenthe hade 15 % av grundvattenstationerna genomsnittliga nitrathalter över 50 mg/l, medan 65 % av ytvattnen var eutrofierade och 9 % riskerade att bli eutrofierade om inga åtgärder vidtogs. I Friesland hade 23 % av grundvattenstationerna en negativ trend för nitrathalter, medan 85 % av ytvattnen var eutrofierade. I Groningen var 52 % av ytvattnen eutrofierade och 11 % riskerade att bli eutrofierade om inga åtgärder vidtogs. I Flevoland var 33 % av ytvattnen eutrofierade.

(11)

De uppgifter som Nederländerna rapporterade 2020 och 2021 i samband med rapporteringen i enlighet med genomförandebeslut (EU) 2020/1073 visade ökade nitrathalter i grundvatten i områden med lössjord, sandjord och lerjord. I den södra och östra delen av sandjordsområdet var den genomsnittliga nitrathalten i grundvattnets översta meter 67 mg/l under 2021. Detta överskrider unionens gränsvärde på 50 mg/l. Sedan 2017 har nitrathalten fördubblats i denna del av sandjordsområdet. Den genomsnittliga nitrathalten i det norra sandjordsområdet höll sig under unionens gränsvärde, men ökade till 37 mg/l under 2021. I lössjordsområdet minskade den genomsnittliga nitrathalten något till 57 mg/l under 2020, men den är fortfarande över unionens gränsvärde. I lerjordsområdet var nitrathalterna konsekvent under gränsvärdet, även om de har ökat. I torvjordsområdet var den lägsta uppmätta genomsnittliga nitrathalten 14 mg/l under 2021. Uppgifterna visade också att rotzonsvatten från gårdar i nätet för övervakning av undantag ofta överskred normerna för nitrathalt även om medelvärdet var under 50 mg/l.

(12)

Nederländerna tillämpar, i enlighet med artikel 3.5 i direktiv 91/676/EEG, ett åtgärdsprogram på hela sitt territorium. Den 26 december 2021 antog Nederländerna ett nytt program för perioden 2022–2025 (9) (det sjunde åtgärdsprogrammet för nitrater) som omfattar ytterligare åtgärder för att minska förlusterna av näringsämnen (kväve och fosfor) i miljön och som bygger på en regional differentierad strategi beroende på nivån av förorening av näringsämnen och på marktypen. Den miljökonsekvensbedömning som gjordes av den vetenskapliga rådgivande kommittén till de nederländska myndigheterna (Commissie van Deskundigen Meststoffenwet) i samband med förberedelserna för det sjunde åtgärdsprogrammet för nitrater visade dock att de potentiella effekterna av åtgärdsprogrammet inte skulle vara tillräckliga för att uppnå vattenkvalitetsmålen. Den 25 februari 2022 antog Nederländerna ett tillägg (10) till det sjunde åtgärdsprogrammet för nitrater med hänvisning till det nationella programmet för landsbygdsområden (11), i vilket fastställs en integrerad strategi för natur, vatten och klimat, inbegripet nitratutsläpp, för att uppfylla unionens miljö- och klimatkrav. Genom tillägget försöker den nederländska regeringen omvandla sina ambitioner till konkreta åtgärder som syftar till att uppnå vattenkvalitetsmålen för näringsämnen från jordbruket.

(13)

I det sjunde åtgärdsprogrammet för nitrater 2022–2025 och dess tillägg fastställs nödvändiga åtgärder per region för att uppnå vattenkvalitetsmålen i fråga om nitrater och fosfor från jordbruket i enlighet med direktiv 91/676/EEG och den nederländska förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (12). När det gäller nitrathalter i grundvattnet behöver regionerna Zand Noord, Zand Oost, Westelijk Noord-Brabant, Centraal zeeklei, Zuidwestelijk zeekleigebied, Westelijk zandgebied vissa insatser för att uppnå målen, medan regionerna Gelderse Vallei, Oostelijk Noord-Brabant en Limburg Zand, Lössgebied behöver betydande insatser för att uppnå dem. När det gäller fosforhalter i ytvatten (eutrofiering) behöver regionerna Zand Noord, Zand Oost, Westelijk Noord-Brabant, Oostelijk Noord-Brabant en Limburg Zand, Noordelijk zeekleigebied, Centraal zeeklei Zuidwestelijk zeekleigebied regions vissa insatser för att uppnå målen, medan regionerna Gelderse Vallei, Lössgebied, Westelijk Zeeklei, Westelijk veengebied, Westelijk zandgebied behöver betydande insatser för att uppnå dem. Detta överensstämmer med de uppgifter som Nederländerna rapporterat i enlighet med artikel 10 i direktiv 91/676/EEG.

(14)

Nederländerna kommer att anta en ny förteckning över områden som är förorenade av nitrater och fosfor från jordbruket (förorenade näringsämnen), vilken bör omfatta alla avrinningsområden för övervakningspunkter för grundvatten och ytvatten som uppvisar genomsnittlig nitratförorening eller tillfällig nitratförorening, som riskerar att bli förorenade och ökande trender, samt övervakningspunkter som uppvisar eutrofiering eller risk för eutrofiering. Förteckningen bör också ta hänsyn till relevant rättspraxis från Europeiska unionens domstol, särskilt domarna i målen C-221/03 (13) och C-543/16 (14). Om en ny förteckning inte har upprättats den 1 januari 2024 kommer alla områden där vissa eller betydande insatser krävs att betecknas som områden som är förorenade av näringsämnen.

(15)

Denna begäran om undantag bör behandlas inom ramen för EU:s bredare politiska sammanhang när det gäller frågor som rör hantering av näringsämnen, särskilt målen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2006/118/EG (15) och 2008/56/EG (16), de ökande ambitionerna i förordningen om ansvarsfördelning (17) och den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken för Nederländerna (18), samt målen i den europeiska gröna given när det gäller föroreningar av näringsämnen. Genom den europeiska gröna given fastställs mål för unionen om att minska förlusterna av näringsämnen och begränsa utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid, närmare bestämt metan och kväveoxid, för vilka gödsling och boskap är viktig källor. I synnerhet har unionen genom från jord till bord-strategin (19) och handlingsplanen för nollförorening (20) åtagit sig att minska förlusterna av näringsämnen med 50 % fram till 2030 vilket kommer att leda till en minskning av gödselmedel med 20 %, att bevara markens bördighet samt att minska de EU-ekosystemområden som har en uppmätt kvävedeposition över ”kritisk belastning” och där luftföroreningar hotar den biologiska mångfalden, med 25 %.

(16)

I det inledande förslaget till nationellt program för landsbygdsområden av den 10 juni 2022 (21) konstaterar de nederländska myndigheterna att de största utmaningarna finns i torvmarksområden, Natura 2000-områden, grundvattenskyddsområden, känsliga vattendrag samt buffertzoner runt Natura 2000-områden. I dessa områden kommer jordbrukarna att ha fler affärsmässiga begränsningar eller färre utvecklingsmöjligheter. Extensifiering av jordbruket är då den lämpligaste vägen. Det finns också ett åtagande om att skapa övergångsområden runt Natura 2000-områden. Med övergångsområden (buffertzoner) runt Natura 2000-områden avses områden som angränsar till Natura 2000-områden och som bidrar till att bevara och återställa den biologiska mångfalden i det berörda Natura 2000-området.

(17)

Kommissionen har granskat Nederländernas begäran om undantag med beaktande av kraven och målen i direktiv i direktiv 91/676/EEG och erfarenheterna från tidigare beslut om undantag, och mot bakgrund av det sjunde åtgärdsprogrammet för nitrater och dess tillägg. Kommissionen har också undersökt trenderna i fråga om vattenkvalitet och beaktat målen i den europeiska gröna given. Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att det är nödvändigt att säkerställa ett förutsägbart undantag för en övergångsperiod på högst fyra år för jordbrukare med gräsmark fram till dess att de planerade reformerna, i enlighet med tillägget, till fullo är införlivade i Nederländernas lagstiftning, och som åtföljer det gradvisa genomförandet av de nya reformerna. Kommissionen anser vidare att det för att uppnå målen i direktiv 91/676/EEG krävs att Nederländerna uppfyller ytterligare stränga villkor, särskilt, men inte enbart, i områden med förorening av näringsämnen. Det begärda undantaget bör stödja den reformbana som fastställs i tillägget och i det nationella programmet för landsbygdsområden.

(18)

Det undantag som beviljas genom detta beslut påverkar inte Nederländernas skyldigheter att tillämpa rådets direktiv 92/43/EEG (22) och Europeiska unionens domstols dom i mål C-293/17 (23), särskilt när det gäller tolkningen av artikel 6.3 i det direktivet, och att tillämpa direktiv 2000/60/EG och direktiv 2008/56/EG och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas för att uppfylla de skyldigheter som följer av dessa direktiv.

(19)

Det är viktigt att säkerställa att ett godkännande av ytterligare mängder gödsel per hektar och år inte försenar eller äventyrar kraven i annan unionslagstiftning där kväve- och fosforföroreningar kan utgöra hinder för att uppnå målen. Därför bör nationella tillstånd för undantag för enskilda jordbrukare inte tillåtas i grundvattenskyddsområden och i Natura 2000-områden, eller inom buffertzoner runt Natura 2000-områden enligt definitionen i Nederländernas nationella program för landsbygdsområden, vars storlek kommer att specificeras under 2023.

(20)

Djurtätheten i Nederländerna är fortfarande mycket hög. Under 2016 var den högst i unionen, nästan fem gånger högre än unionsgenomsnittet. Enligt uppgifter från Nederländerna minskade den totala djurtätheten med 2,5 % under perioden 2019–2021, medan antalet nötkreatur ökade.

(21)

Den totala gödselproduktionen för 2020 bör inte överskridas. Detta tak för maximal gödselproduktion kommer att införlivas i den nationella lagstiftningen den 1 januari 2024. Dessutom bör genomförandet av de reformer som planeras inom ramen för det nationella programmet för landsbygdsområden leda till en gradvis minskning av gödselproduktionen innan giltighetstiden för det nuvarande beslutet löper ut.

(22)

Särskilt i områden som är förorenade av näringsämnen är det nödvändigt att komplettera det sjunde åtgärdsprogrammet för nitrater och dess tillägg med särskilda åtgärder som är bekräftat effektiva för hantering av näringsämnen på gårdsnivå och för att minska förlusterna av näringsförluster i grundvatten och sötvatten.

(23)

Nederländerna har infört en förstärkt tillsynsstrategi för att intensifiera bedrägeribekämpningen i samband med genomförandet av landets gödselpolitik. Denna strategi genomfördes under åren 2020–2021 men drabbades av vissa förseningar på grund av covid-19-pandemin. Genomförandet av de centrala delarna av strategin måste fullföljas på ett effektivt sätt och utvidgas till andra regioner där den oberoende bedömningen visar att det finns en betydande risk för avsiktlig bristande efterlevnad av bestämmelserna om gödselhantering. Övergångsperioden för de planerade jordbruksreformerna kan också leda till ökade bedrägerier, varför kontrollerna bör intensifieras.

(24)

Tillstånden till enskilda lantbrukare är förenade med vissa villkor som syftar till att säkerställa att gödsling på gårdsnivå sker på grundval av grödans behov och för att förebygga kväve- och fosfatförluster till vatten. De åtgärder som fastställs i detta beslut bör komplettera de åtgärder som redan tillämpas genom det sjunde åtgärdsprogrammet för nitrater och dess tillägg.

(25)

Nederländerna är skyldigt att genomföra alla åtgärder som anges i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 (24) för minskning av ammoniakutsläppen. I rapporten om effekterna av direktiv 91/676/EEG på gasformiga kväveutsläpp (25) drogs slutsatsen att undantaget kan leda till högre gasformiga utsläpp i vissa regioner med hög djurtäthet. Därför bör lämpliga åtgärder vidtas för att minska ammoniakutsläppen, bland annat spridningsmetoder som ger låga utsläpp, vid behov i kombination med en maximitemperatur för gödselspridning, och ett strikt krav på omedelbar nedbrukning av fastgödsel/flytgödsel i marken när den sprids på åkrar.

(26)

Villkoren i artikel 4 i detta beslut betraktas som versionen av de föreskrivna verksamhetskrav som fastställs i nationell lagstiftning i enlighet med artiklarna 12 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (26), och villkoren i artiklarna 5–9 i detta beslut betraktas som versionen av motsvarande verksamhetskrav för enheter som omfattas av undantag i enlighet med artiklarna 12 och 13 i förordning (EU) 2021/2115.

(27)

Nederländerna måste uppfylla målen för utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030. Ändrad markanvändning från gräsmark till åkermark skulle leda till ökade utsläpp av markens kol och hindra efterlevnaden av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 (27).

(28)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (28) innehåller allmänna bestämmelser om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i unionen, och denna är tänkt att användas för unionens miljöpolitik samt för unionens andra politikområden eller verksamheter som kan påverka miljön. I tillämpliga fall bör den rumsliga information som samlas in inom ramen för det här beslutet överensstämma med bestämmelserna i det direktivet. För att minska den administrativa bördan och öka uppgifternas enhetlighet bör Nederländerna, vid insamling av de uppgifter som krävs enligt detta beslut, dessutom använda sig av den information som erhålls genom det integrerade administrations- och kontrollsystem som upprättats i Nederländerna i enlighet med artikel 67.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (29).

(29)

Detta beslut ska upphöra att tillämpas den 31 december 2025.

(30)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättats i enlighet med artikel 9 i direktiv 91/676/EEG.

(1)

gård med gräsmark: ett jordbruksföretag där minst 80 % av den areal som är tillgänglig för spridning av stallgödsel utgörs av gräsmark.

(2)

betesdjur: nötkreatur (med undantag av gödkalvar), får, getter, hästar, åsnor, hjortar och vattenbuffel.

(3)

jordbruksmark: den areal som ägs, arrenderas eller förvaltas av lantbrukaren genom ett skriftligt kontrakt och för vilken lantbrukaren har ett direkt förvaltningsansvar.

(4)

gräsmark: permanent gräsmark eller tillfällig vall som ligger mindre än fem år.

(5)

gödslingsplan: en beräkning av den planerade användningen av och tillgången till näringsämnen.

(6)

bokföring över gödselanvändningen: näringsbalansen på grundval av den faktiska användningen och spridningen av näringsämnen.

(7)

register över gödselanvändningen: ett elektroniskt system genom vilket jordbrukare rapporterar om faktisk användning av näringsämnen och om gödselhantering.

(8)

sydliga och centrala sandjordar: jordar som betecknas som sydliga sandjordar och centrala sandjordar enligt artikel 1.1 i genomförandeförordningen om gödselmedel (30) i den nederländska lagstiftningen.

(9)

lössjordar: jordar som betecknas som lössjordar enligt artikel 1.1 i genomförandeförordningen om gödselmedel i den nederländska lagstiftningen.

(10)

näringsämnen: kväve och fosfat.

1.

Nederländerna ska senast den 1 januari 2024 utarbeta en ny förteckning och en ny karta över områden som är förorenade av nitrater och fosfor från jordbruket (områden som är förorenade av näringsämnen), som innehåller alla avrinningsområden för övervakningspunkter för grundvatten och ytvatten som uppvisar genomsnittlig nitratförorening eller tillfällig nitratförorening, som riskerar att bli förorenade och ökande trender, samt övervakningspunkter som uppvisar eutrofiering eller risk för eutrofiering.

Som en övergångsåtgärd och fram till dess att den nya förteckningen är upprättad senast den 1 januari 2024 kommer de områden som är förorenade av näringsämnen att omfatta sydliga och centrala sandjordar samt lössjordar samt, från och med den 1 januari 2023, de avrinningsområden som definieras genom regionala vattenförekomster och som klassificeras som områden med näringsbrist (dålig, otillfredsställande eller måttligt god) i den nationella analys av vattenkvalitet (2020) (31) som utfördes av den nederländska miljöbedömningsmyndigheten (PBL).

Senast den 1 januari 2024 ska det finnas en slutlig förteckning och en karta över områden som är förorenade av näringsämnen som ska omfatta minst de områden som förtecknas under 2023 samt eventuella andra ytterligare områden där jordbrukets bidrag till näringsämnesföroreningarna är betydande, dvs. utgör mer än 19 % av den totala näringsämnesbelastningen.

Om den slutliga förteckningen och kartan över områden som är förorenade av näringsämnen inte är upprättad den 1 januari 2024 ska den förteckning som anges i det sjunde åtgärdsprogrammet för nitrater och dess tillägg användas, vilket inbegriper alla områden där vissa eller betydande insatser krävs för att uppnå vattenkvalitetsmålen med avseende på nitrat- och fosforkoncentrationer enligt direktiv 91/676/EEG och den nederländska förvaltningsplan för avrinningsdistrikt som antagits inom ramen för direktiv 2000/60/EG.

2.

Nederländerna ska övervaka mängden producerad stallgödsel och säkerställa att stallgödselproduktionen på nationell nivå med avseende på både kväve och fosfat inte överstiger 489,4 miljoner kg kväve och 150,7 miljoner kg fosfat (den mängd som producerades under 2020), och att mängden stallgödsel gradvis minskar till följd av reformerna i det tillägg som genomförs och inte överstiger 440 miljoner kg kväve och 135 miljoner kg fosfat under 2025.

3.

Nederländerna ska från och med den 1 januari 2023 inte bevilja tillstånd för undantag enligt artikel 5 i detta beslut i Natura 2000-områden som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (32) och direktiv 92/43/EEG, och från och med den 1 januari 2024 i buffertzoner nära Natura 2000-områden som anges i det nationella programmet för landsbygdsområden för vilka den kritiska kvävebelastningen från kvävedeposition/kvävenedfall överskrids.

4.

Nederländerna ska från och med den 1 januari 2023 inte bevilja tillstånd för undantag enligt artikel 5 i detta beslut i grundvattenskyddsområden. I områden där grundvattnet är förorenat av nitrater ska senast den 1 januari 2024 ett paket med obligatoriska åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen tillämpas i grundvattenskyddsområdena.

5.

Nederländerna ska vidta följande åtgärder:

6.

Nederländerna ska fortsätta genomförandet av den förstärkta tillsynsstrategin som bygger på erfarenheter från genomförandet av artikel 4.3 i genomförandebeslut (EU) 2020/1073. Den förstärkta tillsynsstrategin ska minst omfatta följande element: