EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT (EU) 2022/1921

av den 29 september 2022

om beräkningsmetoden för sanktioner vid påstådda åsidosättanden av rapporteringskraven i fråga om statistiska uppgifter (ECB/2022/32)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 132.3,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 5 och 34,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2532/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (1), särskilt artikel 6.2,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (2), särskilt artikel 7, och

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2533/98 får Europeiska centralbanken (ECB) förelägga sanktioner mot uppgiftslämnare som inte uppfyller rapporteringskraven i fråga om statistiska uppgifter.

(2)

Av artikel 2.2 i förordning (EG) nr 2532/98 framgår att proportionalitetsprincipen ska vara vägledande för ECB:s beslut om huruvida en sanktion ska föreläggas och vilken sanktion som är lämplig. I artikel 2.3 i den förordningen finns dessutom en icke uttömmande förteckning över omständigheter som ECB ska beakta i det särskilda fallet, när så är lämpligt.

(3)

I Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2157/1999 (ECB/1999/4) (3) fastställs det förfarande som ska tillämpas när ECB:s utredningsenhet eller den behöriga nationella centralbanken överlämnar ett förslag till ECB:s direktion i syfte att fastställa om en uppgiftslämnare har gjort sig skyldig till ett påstått åsidosättande samt att specificera vilket föreslaget sanktionsbelopp som ska föreläggas; här ges även möjlighet att tillämpa ett förenklat förfarande om åsidosättande för beivran av mindre åsidosättanden.

(4)

Med tanke på likabehandling av uppgiftslämnare och i enlighet med artikel 9 i Europeiska centralbankens förordning (EU) 2022/1917 (ECB/2022/31) (4) bör ECB fastställa den metod som behöriga centralbanker i Eurosystemet ska följa vid beräkning av det föreslagna sanktionsbeloppet. Beräkningen bör ske i två steg. Först beräknas ett grundbelopp utifrån de kvanitativa aspekterna av det påstådda åsidosättandet, och därefter beaktas i steg två andra relevanta omständigheter och information som kan medföra att grundbeloppet justeras.

(5)

Av detta skäl samt för att säkerställa transparens och opartiskhet i ECB:s beslut när sanktioner föreläggs uppgiftslämnare, ska det för denna metod anges vilka kvantitativa aspekter som tillämpas vid beräkning av grundbeloppet. Metoden bör dessutom ge vägledning i fråga om vilka omständigheter och uppgifter som en behörig centralbank i Eurosystemet bör beakta, såvitt de är relevanta, vid beräkningen av sanktionsbelopp.

(6)

När den ekonomiska storleken ska fastställas för en uppgiftslämnare som underlåter att uppfylla vissa typer av rapporteringskrav, t.ex. för betalningsstatistik i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43) (5) och för förvarade värdepapper i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1011/2012 (ECB/2012/24) (6), är det visserligen generellt sett en uppgiftslämnares totala tillgångar som ska användas, men när grundbeloppet ska beräknas utgör uppgiftslämnarens totala antal kunder, det totala värdet av uppgiftslämnarens betalningstransaktioner eller det totala värdet av förvarade värdepapper lämpligare mått på uppgiftslämnarens ekonomiska storlek. Om en uppgiftslämnare underlåter att uppfylla statistiska rapporteringskrav är det för dessa ändamål också lämpligt att beakta en dennes ekonomiska storlek relativt till den ekonomiska storleken på, när det gäller penningmarknadsstatistik som framgår av Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1333/2014 (ECB/2014/48) (7), referenspopulationen av uppgiftslämnare, och i alla andra fall den relevanta faktiska uppgiftslämnande populationen.

(7)

För att penningmarknadsstatistik ska kunna produceras regelbundet i enlighet med förordning (EU) nr 1333/2014 (ECB/2014/48), får fel i uppgifterna om marknadssegmentet utan säkerhet som inte rättas före utgången av den tidsfrist för överföring som ECB eller de nationell centralbankerna fastställt sanktioneras, eftersom det är mycket viktigt att erhålla aktuell, korrekt och fullständig statistisk information om segmentet utan säkerhet som uppfyller de högt ställda kraven för ECB:s penningpolitiska uppgifter. Mot denna bakgrund och för att uppnå konsekvens med tillämpningen av förordning (EU) 2022/1917 (ECB/2022/31), är det lämpligt att Eurosystemets centralbanker tillämpar detta beslut tre efter det att det delgetts i fall som avser åsidosättande av rapporteringskrav avseende statistiska uppgifter enligt förordning (EU) nr 1333/2014 (ECB/2014/48).

(8)	För att säkerställa en enhetlig tillämpning av harmoniserade regler bör de nationella centralbankerna och ECB följa detta beslut från samma datum då förordning (EU) 2022/1917 (ECB/2022/31) börjar tillämpas.

(9)

För att säkerställa kontinuitet och tydlighet är det lämpligt att de behöriga nationella centralbankerna och ECB fortsätter att uppfylla kraven enligt beslut ECB/2010/10 (8) i fall av påstådda åsidosättanden som sker före det datum då det här beslutet börjar tillämpas, inbegripet fall av upprepade åsidosättanden där ett eller flera åsidosättanden inträffar före och efter det datum då det här beslutet börjar tillämpas.

(10)

ECB:s principer för att beräkna sanktioner från och med referensperioden december 2004 vad gäller månadsvisa rapporteringskrav och från och med fjärde kvartalet 2004 vad gäller kvartalsvisa rapporteringskrav när rapporteringskraven för balansräkningsstatistik ej har uppfyllts till följd av underlåtenhet att följa minimistandarderna i bilaga IV till Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) (9) har som anges i meddelandet från Europeiska centralbanken avseende föreläggandet av sanktioner vid åsidosättande av rapporteringskraven för balansräkningsstatistik (10). För att uppnå rättssäkerhet är det lämpligt att meddelandet upphävs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I detta beslut fastställs metoden för att fastställa det lämpliga föreslagna sanktionsbelopp som ECB ska förelägga när en uppgiftslämnare som omfattas av rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter och underlåter att uppfylla dessa krav.

2. Metoden används för att beräkna det föreslagna sanktionsbeloppet för ett eller flera påstådda åsidosättanden för vilka ett förfarande om åsidosättande har inletts i enlighet med artikel 8.1 och 8.3 i förordning (EU) 2022/1917 (ECB/2022/31).

3. Detta beslut ska inte hindra ECB:s direktion från att utöva sin befogenhet att förelägga en sanktion som den finner lämplig i enlighet med artikel 7a.6 i förordning (EG) nr 2157/1999 (ECB/1999/4).

Artikel 2

Definitioner

1. I detta beslut ska definitionerna i artikel 2 i förordning (EU) 2022/1917 (ECB/2022/31) gälla.

2. Följande definitioner ska också tillämpas:

1.	ECB:s tidsfrist: datum och klockslag som ECB har fastställt för att ta emot statistiska uppgifter från nationella centralbanker eller, om det rör sig om direktrapportering, från uppgiftslämnare, i enlighet med statistikförordningar eller statistikbeslut som har antagits av ECB.

2.	den nationella centralbankens tidsfrist: datum och klockslag som en nationell centralbank har fastställt för att ta emot statistiska uppgifter från uppgiftslämnare i syfte att uppfylla kraven i statistikförordningar eller statistikbeslut som har antagits av ECB.

Artikel 3

Beräkning av föreslagna sanktionsbelopp

1. Föreslagna sanktionsbelopp för kumulativa påstådda åsidosättanden som avses i artikel 8.1 och 8.2 i förordning (EU) 2022/1917 (ECB/2022/31) eller, när det gäller ett påstått åsidosättande som avses i artikel 8.3 i förordning (EU) 2022/1917 (ECB/2022/31) ska beräknas enligt följande:

Den behöriga centralbanken i Eurosystemet ska först beräkna ett grundbelopp på grundval av det påstådda åsidosättandets kvantitativa aspekter, som i relevanta fall omfattar följande:

i)	Uppgiftslämnarens ekonomiska storlek.

ii)	Åsidosättandets frekvens.

iii)	Åsidosättandets varaktighet.

iv)	Avvikelsen mellan korrekta och felaktiga statistiska uppgifter.

b)	Därefter ska de relevanta omständigheter som anges i artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2532/98 och som inte omnämns i led a i den här punkten samt all annan relevant information beaktas och kan leda till en justering av det grundbelopp som har beräknats i enlighet med led a.

2. Föreslagna sanktionsbelopp i samband med allvarliga försummelser som avses i artikel 8.1 a i förordning (EU) 2022/1917 (ECB/2022/31) ska beräknas enligt följande:

a)	Den behöriga centralbanken i Eurosystemet ska först beräkna ett grundbelopp genom att tillämpa de högsta sanktionsbeloppen enligt artikel 7.4 i förordning (EG) nr 2533/98 och justerat dessa för uppgiftslämnarens ekonomiska storlek.

b)	Därefter ska de relevanta omständigheter som anges i artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2532/98 samt all annan relevant information beaktas och kan leda till en justering av det grundbelopp som har fastställts i enlighet med led a.

3. Justeringen enligt punkt 1 b ska begränsas till högst en tredjedel av det grundbelopp som avses i punkt 1 a. Justeringen enligt punkt 2 b ska begränsas till en nedjustering om högst en tredjedel av det grundbelopp som avses i punkt 2 a.

4. Om ett påstått åsidosättande avser rapportering av statistiska uppgifter som är oriktiga, ofullständiga eller har en form som inte överensstämmer med rapporteringskraven ska ECB inte tillämpa sanktioner för obetydliga fel eller om uppgiftslämnaren rättat till icke obetydliga fel i överensstämmelse med ECB:S revideringsprinciper och -rutiner. Detta gäller inte för:

a)	systematisk eller avsiktlig underlåtenhet att rapportera korrekta eller fullständiga statistiska uppgifter, eller

b)	underlåtelse att uppfylla rapporteringskrav avseende segmentet utan säkerhet enligt förordning (EU) nr 1333/2014 (ECB/2014/48).

5. När behöriga centralbanker i Eurosystemet beräknar sanktioner i enlighet med punkterna 1 och 2 får de inte överskrida maxgränsen för böter som anges i artikel 7.4 i förordning (EG) nr 2533/98.

6. Om en behörig nationell centralbank lämnar ett förslag till ECB:s direktion i enlighet med artikel 7a i förordning (EG) nr 2157/1999 (ECB/1999/4) ska den detaljerat beskriva hur den beräknat det sanktionsbelopp som ECB föreslås tillämpa, inklusive om den viktat de faktorer som är relevanta för beräkningen av grundbeloppet eller justeringen av grundbeloppet i enlighet med artikel 4 respektive artikel 5.

7. Om man viktat de faktorer som har betydelse för beräkningen av grundbeloppet eller justeringen av detta i enlighet med artiklarna 4 respektive 5, ska ECB informera uppgiftslämnaren om detta. När en sanktion tillämpas ska ECB informera uppgiftslämnaren om hur denna har beräknats, inklusive huruvida ECB har viktat faktorer som har betydelse för beräkningen av grundbeloppet eller justeringen av detta i enlighet med artiklarna 4 respektive 5.

8. Om ett åsidosättande av statistiska rapporteringskrav också består av ett åsidosättande av kassakrav och en sanktion utdöms till följd av detta enligt artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 2531/98 (11), ska ingen ytterligare sanktion utdömas för åsidosättandet av de statistiska rapporteringskraven.

Artikel 4

Justering av grundbeloppet

1. När en behörig centralbank i Eurosystemet beräknar grundbeloppet ska åsidosättandets kvantitativa aspekter på vilka den baserar sin beräkning som avses i artikel 3.1 och den ekonomiska storleken på vilka den baserar sin beräkning som avses i artikel 3.2 fastställas som relevant i enlighet med denna artikel.

2. Uppgiftslämnarens ekonomiska storlek ska fastställas enligt följande:

Om det rör sig om underlåtenhet att uppfylla rapporteringskrav för betalningsstatistik i enlighet med förordning (EU) nr 1409/2013 (ECB/2013/43), på basis av det totala antalet kunder enbart vad gäller kontoinformationstjänster och i annat fall på basis av det totala värdet av betalningstransaktionerna, från den uppgiftslämnare som senast rapporterade detta per den dag då det påstådda åsidosättandet skedde enligt den förordningen.

Om det rör sig om underlåtenhet att uppfylla rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter om förvarade värdepapper i enlighet med förordning (EU) nr 1011/2012 (ECB/2012/24), på basis av det totala värdet av de värdepapper som förvaras hos förvaringsinstitutet enligt detta förvaringsinstituts senast rapporterade information per den dag då det påstådda åsidosättandet skedde enligt den förordningen.

Om det rör sig om underlåtenhet att uppfylla andra rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter än de som anges under punkterna a och b, ska beloppet för uppgiftslämnarens totala tillgångar fastställas med hänvisning till de statistiska uppgifterna i uppgiftslämnarens balansräkning som senast rapporterats av uppgiftslämnaren, med utgångspunkt från dagen för det påstådda åsidosättandet i enlighet med tillämpliga ECB-förordningar.

Om den berörda uppgiftslämnaren från och med tidpunkten för det påstådda åsidosättandet inte fullgör sin skyldighet att rapportera de statistiska uppgifter som krävs för att fastställa dennes ekonomiska storlek, ska den behöriga centralbanken i Eurosystemet i stället fastställa den ekonomiska storleken utifrån de statistiska uppgifter som senast lämnades till eller är tillgänglig för denna centralbank.

3. För att fastställa en uppgiftslämnares ekonomiska storlek ska den behöriga centralbanken i Eurosystemet beakta den relevanta uppgiftslämnarens ekonomiska storlek i förhållande till den samlade ekonomiska storleken av:

a)	när det gäller uppgiftslämnare enligt förordning (EU) No 1333/2014 (ECB/2014/48) – alla uppgiftslämnare i den relevanta referenspopulationen av uppgiftslämnare.

b)	i alla andra fall – alla uppgiftslämnare i den relevanta faktiska uppgiftslämnande populationen.

4. Det påstådda åsidosättandets frekvens ska fastställas på grundval av antalet påstådda åsidosättanden som har inträffat under den period med bristande kravuppfyllnad som förfarandet om åsidosättande avser.

5. Om ett påstått åsidosättande avser berör underlåtenhet att rapportera statistiska uppgifter till ECB eller den behöriga nationella centralbanken inom föreskrivna tidsfrister, som beskrivs i tillämplig ECB-förordning eller tillämpligt ECB-beslut, ska varaktigheten av det påstådda åsidosättandet fastställas utifrån följande:

a)	Vid direktrapportering: hur försenad inlämningen av statistiska uppgifter är räknat i det totala antalet arbetsdagar efter utgången av ECB:s tidsfrist.

b)	I samtliga övriga fall: hur försenad inlämningen av statistiska uppgifter är räknat i det totala antalet arbetsdagar efter utgången av den nationella centralbankens tidsfrist, vilket omfattar i) antalet arbetsdagar före ECB:s tidsfrist och ii) antalet arbetsdagar efter ECB:s tidsfrist.

6. Om ett påstått åsidosättande avser rapportering av statistiska uppgifter som är oriktiga, ofullständiga eller har en form som inte överensstämmer med kraven som beskrivs i en tillämplig ECB-förordning eller ett tillämpligt ECB-beslut, ska avvikelsens storlek fastställas genom skillnaden i absolut värde mellan felaktiga och korrekta statistiska uppgifter.

Artikel 5

Justering av grundbeloppet

Om en behörig centralbank i Eurosystemet beaktar omständigheterna och all annan relevant information i enlighet med artikel 3.1 b och 3.2 b, ska den såvitt det är relevant inkludera följande i sina överväganden:

Uppgiftslämnarens goda tro och grad av öppenhet när den har tolkat och uppfyllt rapporteringskraven i fråga om statistiska uppgifter, även vad gäller de omständigheter då det påstådda åsidosättandet konstaterades, t.ex. om det skedde genom en frivillig underrättelse från uppgiftslämnaren eller som ett resultat av utredningsåtgärder.

Uppgiftslämnarens noggrannhet och samarbetsvilja, även vad gäller uppgiftslämnarens uppträdande, såsom dennes delaktighet i och hjälp med eventuella förfaranden om åsidosättande eller andra förfaranden hos den behöriga centralbanken i Eurosystemet, som avser att säkerställa att rapporteringskraven i fråga om statistiska uppgifter uppfylls, samt dennes beredvillighet att åtgärda det påstådda åsidosättandet.

Hur allvarliga verkningarna av åsidosättandet är, även vad gäller verkningarna av det påstådda åsidosättandet, såsom det påstådda åsidosättandets verkningar på de relevanta statistikresultaten, på användningen av statistiska uppgifter för Europeiska centralbankssystemets arbetsuppgifter enligt fördraget eller eventuella negativa verkningar för tredje man.

Om det rör sig om ett upprepat åsidosättande, bland annat vad gäller uppgiftslämnarens eventuella underlåtenhet att upprepade gånger uppfylla rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter utanför den period med bristande kravuppfyllnad som förfarandet om det påstådda åsidosättandet avser, och detta inte har varit föremål för något annat förfarande om åsidosättande.

Artikel 6

Översyn

ECB-rådet ska granska den tillämpningen och genomförandet av detta beslut senast fem år efter den dag då det träder i kraft, och sedan vart tredje år, för att bedöma huruvida det behöver ändras.

Artikel 7

Övergångsbestämmelse

Detta beslut ska inte tillämpas på påstådda åsidosättanden som skett före den dag då detta beslut tillämpas enligt artikel 9. Enligt artikel 13 i förordning (EU) 2022/1917 (ECB/2022/31), ska beslut ECB/2010/10 fortsätta att tillämpas på sådana påstådda åsidosättanden, inbegripet fall av upprepade åsidosättanden som avses i artikel 3.2 b i det beslutet där ett eller flera åsidosättanden inträffar före och efter det datum då det här beslutet börjar tillämpas i enlighet med artikel 9.

Artikel 8

Specifika regler vid åsidosättanden av skyldigheter som avser rapporteringen av penningmarknadsstatistik

I fall av ett påstått åsidosättande avseende förordning (EU) nr 1333/2014 (ECB/2014/48) ska behöriga myndigheter och ECB följa de krav som framgår av det här beslutet från och med den 31 januari 2023.

Artikel 9

Verkan

1. Detta beslut får verkan samma dag som det delges adressaterna.

2. Det ska tillämpas från och med den 30 april 2024, med undantag för artikel 8 som ska tillämpas från och med den 31 januari 2023.

Artikel 10

Adressater

Detta beslut riktar sig till alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 29 september 2022.

Christine LAGARDE

ECB:s ordförande

(1) EGT L 318, 27.11.1998, s. 4.

(2) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

(3) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2157/1999 av den 23 september 1999 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (ECB/1999/4) (EGT L 264, 12.10.1999, s. 21).

(4) Europeiska centralbankens förordning (EU) 2022/1917 av 29 september 2022 om förfaranden om åsidosättande i fall där rapporteringskraven i fråga om statistiska uppgifter ej uppfylls och om upphävande av beslut ECB/2010/10 (ECB/2022/31) underlåtenhet att uppfylla kraven]) (se sidan 6 i detta nummer av EUT).

(5) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1409/2013 av den 28 november 2013 om betalningsstatistik (ECB/2013/43) (EUT L 352, 24.12.2013, s. 18).

(6) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1011/2012 av den 17 oktober 2012 om statistik om värdepappersinnehav (ECB/2012/24) (EUT L 305, 1.11.2012, s. 6).

(7) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1333/2014 av den 26 november 2014 om penningmarknadsstatistik (ECB/2014/48) (EUT L 359, 16.12.2014, s. 97).

(8) Europeiska centralbankens beslut ECB/2010/10 av den 19 augusti 2010 om åtgärder i fall där rapporteringskraven i fråga om statistiska uppgifter ej uppfylls (EUT L 226, 28.8.2010, s. 48).

(9) Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn för monetära finansinstitut (ECB/2001/13) (EGT L 333, 17.12.2001, s. 1).

(10) EUT C 195, 31.7.2004, s. 8.

(11) Rådets förordning (EG) nr 2531/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens tillämpning av minimireserver (EGT L 318, 27.11.1998, s. 1).