BILAGA I

INDIVIDUELLA VILLKOR, KOLLEKTIVA VILLKOR OCH ORGANISATION AV MEDLEMSSTATERNAS DELTAGANDE I ENLIGHET MED ARTIKLARNA 4 OCH 5

1.   INDIVIDUELLA VILLKOR

1.1   Äganderätt eller tillgång till en lämplig SST-sensor som är tillgänglig för delkomponenten SST och de personella resurser som krävs för att driva den:

1.1.1   Äganderätt eller tillgång till SST-sensor

1.1.1.1

Vid tillämpningen av artikel 57.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 (1) ska en medlemsstat anses äga en SST-sensor när den enligt nationell rätt har rättsligt ägandebevis till och innehav av sensorn och de data den producerar.

1.1.1.2

Vid tillämpningen av artikel 57.1 a i förordning (EU) 2021/696 ska en medlemsstat anses ha tillgång till en SST-sensor om de nödvändiga data som produceras av sensorn inte kan stoppas av tredje part och, i fråga om spårningssensorer, om medlemsstaten eller den ansvariga nationella enheten kan göra en begäran om uppgifter.

1.1.2   Lämplig SST-sensor

1.1.2.1

Vid tillämpningen av artikel 57.1 a i förordning (EU) 2021/696 ska en SST-sensor anses vara lämplig operativt om sensorn tillhör kategori A (enligt definitionen i 2.2.1.1).

1.1.2.2

Vid tillämpningen av artikel 57.1 a i förordning (EU) 2021/696 ska en SST-sensor anses vara lämplig icke-operativt om den ingår i kategori B eller C (enligt definitionen i punkt 2.2.1.1).

1.1.3   Sensor tillgänglig för SST

Vid tillämpningen av artikel 57.1 a i förordning (EU) 2021/696 ska följande gälla:

1.1.3.1

En SST-sensor ska anses vara tillgänglig för SST operativt om sensorn tillhör kategori A enligt definitionen i 2.2.1.1 och minst ett av följande villkor är uppfyllt: a) Sensorn ska vara avsatt till minst 20 % för SST-partnerskapets uppgifter, men en lägre andel för spårningssensorer kan godtas om det motiveras av arkitekturstudierna. b) Sensorns SST-relaterade uppgifter har företräde framför sensorns alla andra uppgifter.

1.1.3.2

En SST-sensor ska anses vara tillgänglig för SST icke-operativt om följande villkor är uppfyllda: a) Sensorn tillhör kategori B eller C (enligt definitionen i 2.2.1.1). b) Medlemsstaten kan styrka att de tekniska och operativa riskerna är under kontroll.

1.1.4   Tekniska och personella resurser för att driva sensorn

I förslaget ska det ingå information som visar att de tekniska och personella resurserna är och kommer att finnas tillgängliga för att driva sensorn.

1.1.5   SST-sensorernas säkerhet

1.1.5.1

Medlemsstaten ska vara ansvarig för säkerhetsaspekterna av den föreslagna SST-sensorn.

1.1.5.2

Medlemsstaten ska utföra och tillhandahålla en inledande riskbedömning av den föreslagna SST-sensorn. Riskbedömningen ska omfatta — sensorns kapacitet att hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, — de tekniska, avtalsmässiga och operativa åtgärder som vidtagits för att säkerställa att de data som produceras av sensorn inte kan stoppas av tredje part och, i fråga om spårningssensorer, att sensorn kan ta emot en begäran om uppgifter samt verkställa och sprida resultaten, — relaterade kvarstående risker.

1.2   Äganderätt eller tillgång till lämplig kapacitet för operativ analys och databehandling som särskilt utformats för SST och som är tillgänglig för SST:

1.2.1   Äganderätt eller tillgång till SST-kapacitet för operativ analys och databehandling

1.2.1.1

Vid tillämpningen av artikel 57.1 a i förordning (EU) 2021/696 ska en medlemsstat anses äga en SST-kapacitet för operativ analys och databehandling när den enligt inhemsk rätt har rättsligt ägandebevis till och innehav av kapaciteten och de data och den information den producerar.

1.2.1.2

Vid tillämpningen av artikel 57.1 a i förordning (EU) 2021/696 ska en medlemsstat anses ha tillgång till SST-kapacitet om de data och den information som produceras av kapaciteten inte kan stoppas av tredje part.

1.2.1.3

En SST-kapacitet ska anses vara under utveckling i samband med bidrag till SST-partnerskapet om följande villkor är uppfyllda: — Det datum då kapaciteten tas i drift är känt och inträffar före SST-partnerskapets tillhandahållande av SST-tjänster, dock senast den 30 juni 2023. — Medlemsstaten kan styrka att de tekniska riskerna är under kontroll och att investeringar har gjorts på nationell nivå för att utveckla denna kapacitet.

1.2.2   Lämplig SST-kapacitet för operativ analys och databehandling

1.2.2.1

Databehandlingskapaciteten ska betraktas som lämplig om den omfattar nödvändig maskinvara och programvara för att behandla SST-data och producera relevant SST-information och/eller tillhandahålla SST-tjänster. Den ska omfatta de funktioner som krävs för drift vid vilken tidpunkt som helst.

1.2.2.2

Kapaciteten för operativ analys ska betraktas som lämplig om den omfattar maskinvara, programvara och utbildade analytiker som kan ta fram SST-information och tillhandahålla SST-tjänster.

1.2.3   Kapacitetens säkerhet

För att uppfylla den skyldighet som avses i artikel 57.1 b i förordning (EU) 2021/696 ska följande aspekter motiveras i förslaget.

1.2.3.1

En ansökande medlemsstat ska vara ansvarig för säkerhetsaspekterna av den föreslagna SST-kapaciteten.

1.2.3.2

En ansökande medlemsstat ska utföra och tillhandahålla den inledande riskbedömningen av den föreslagna SST-kapaciteten. Den inledande riskbedömningen ska särskilt inbegripa — kapacitetens förmåga att hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, — de tekniska, avtalsmässiga och operativa åtgärder som vidtagits för att säkerställa att kapaciteten inte förvägras den ansvariga nationella enheten i medlemsstaten, — relaterade kvarstående risker.

2.   KOLLEKTIVA VILLKOR OCH NÄRMARE BESTÄMMELSER OM FUNKTIONSSÄTTET FÖR DEN ORGANISATORISKA RAMEN FÖR MEDLEMSSTATERNAS DELTAGANDE I SST

För att uppfylla den skyldighet som avses i handlingsplanen i artikel 57.1 c i förordning (EU) 2021/696 ska följande aspekter anges i förslaget.

2.1   Unionssystemets arkitektur

2.1.1   Tillhandahållande av en teknisk och funktionell arkitektur

SST-partnerskapet ska lägga fram ett förslag med en teknisk och funktionell arkitektur för SST-systemet.

Den föreslagna tekniska arkitekturen ska baseras på och motiveras av arkitekturstudier.

2.1.1.1   Arkitekturstudier

SST-partnerskapet ska föreslå ett SST-system som bygger på och motiveras av arkitekturstudier.

I fråga om det operativa SST-systemets arkitektur ska SST-partnerskapet tillhandahålla arkitekturstudien, inklusive de sensorer som tillhör kategori A (enligt definitionen i punkt 2.2.1.1).

I fråga om SST-systemets planerade utveckling ska SST-partnerskapet tillhandahålla arkitekturstudien, inklusive de sensorer som tillhör kategori A och kategori B och/eller C (enligt definitionen i punkt 2.2.1.1), i den mån nödvändiga data om de planerade sensorerna finns tillgängliga.

Arkitekturstudier ska genomföras minst vart tredje år för att ta hänsyn till SST-systemets potentiella utveckling, användarnas behov, den tekniska utvecklingen, tillägg av nya sensorer (med hänsyn tagen till budgetanslaget för SST) och minskat omfång hos sensorer.

2.1.1.2   Den allmänna tekniska arkitekturen

Den allmänna tekniska arkitekturen ska innehålla en beskrivning av de delar som ingår i SST-systemet:

—	Sensorfunktion.

—	Behandlingsfunktion, inbegripet data, information, databas och katalog,

—	tjänstefunktion för att säkerställa tillhandahållandet av de SST-tjänster som förtecknas i artikel 55.1 i förordning (EU) 2021/696.

Den allmänna tekniska arkitekturen ska omfatta säkerhetsaspekter, åtminstone inbegripet

—	skydd av infrastruktur och tillhandahållande av tjänster,

—	skydd av säkerhetsskyddsklassificerade data och information,

—	förvaltning av tillgångar och identifiering av sårbarheter,

—	skydd mot fysiska angrepp, cyberattacker och manipulering av dataflöden,

—	intrångsdetektion, ledning och driftskontinuitet,

—	lämplighet att följa de instruktioner som utfärdats i enlighet med rådets beslut (Gusp) 2021/698 (2).

2.1.1.3   Den allmänna funktionella arkitekturen

En funktionell arkitektur bygger på en funktionell analys (enligt definitionen i bilaga IV) och en funktionell beskrivning.

Den allmänna funktionella arkitekturen ska också omfatta en fördelning av verksamheten mellan de olika expertgrupperna i syfte att säkerställa fördelningen av verksamheten mellan de olika medlemmarna i SST-partnerskapet för att säkerställa tillhandahållandet av de SST-tjänster som förtecknas i artikel 55.1 i förordning (EU) 2021/696 och beslutsmekanismerna.

Den allmänna funktionella arkitekturen ska omfatta följande säkerhetsaspekter:

—	Fastställande av säkerhetsansvar, inbegripet beslutsprocesser för fastställande av strategier och kontroller.

—	Operativ organisation för incidenthantering, inbegripet kommunikation med användargrupper om incidenter som påverkar tillhandahållandet av tjänsten.

Den tekniska och funktionella arkitekturen ska ses över minst vart tredje år för att ta hänsyn till SST-systemets potentiella utveckling, användarnas behov, den tekniska utvecklingen av nya sensorer och minskat omfång hos sensorer.

2.1.2   Principen om att undvika onödigt dubbelarbete

Det föreslagna SST-systemet ska bygga på principen om att undvika onödigt dubbelarbete. Undvikande av onödigt dubbelarbete ska anses omfatta alla nödvändiga delar för att säkerställa och förbättra SST-kapacitetens prestanda och oberoende på unionsnivå, samtidigt som man avstår från att lägga till överflödiga tillgångar utöver den nivå som krävs för att SST-tjänsterna ska kunna tillhandahållas i tid och på ett tillförlitligt sätt.

2.1.3   Demonstration av SST-systemets prestanda

SST-systemets prestanda ska visas kollektivt enligt följande kriterier/områden:

—	Det antal föremål som sensornätverket kan upptäcka i varje omloppsbana.

—	Förteckning av rymdföremål.

—	Tjänst för kollisionsundvikande.

—	Tjänst för återinträde.

—	Tjänst för fragmentering.

—	Förmåga att utveckla nya tjänster (begränsning och sanering).

Förteckningen över unionens SST-sensorer för de olika mycket stora områdena (VLA) och tillhörande mervärde ska visas genom arkitekturstudier och säkerställas genom den tekniska arkitekturen.

Dessutom ska man påvisa en godtagbar kompromiss mellan prestanda (tjänsternas kvalitet, storleken på unionskatalogen osv.) och den kostnad som uppnåtts för det resulterande SST-systemet.

2.2   Allmänna regler för urval av de sensorer som ska ingå i SST-systemet

2.2.1   Förteckningar över och kategorier av sensorer

Förteckningen över de nationella sensorer som valts ut av SST-partnerskapet för att tillhandahålla de SST-tjänster som förtecknas i artikel 55 i förordning (EU) 2021/696 ska tillhandahållas.

Sensorerna ska delas in i kategori A, B eller C.

Kategoriseringen av sensorer kan uppdateras för att anpassas till de senaste behoven i nätverket av SST-sensorer. Eventuella ändringar måste

—	motiveras av arkitekturstudier,

—	godkännas genom omröstning i SST-partnerskapet,

—	godtas av kommissionen.

2.2.1.1   Sensorerna ska delas in i följande kategorier:

—

Kategori A: Operativa sensorer som tillhandahåller operativa data: Medlemsstaternas operativt lämpliga sensorer (enligt definitionen i punkt 1.1.2.1) som deltar i tillhandahållandet av SST-tjänster, oavsett om de delvis finansieras av kommissionen eller inte finansieras av kommissionen. För de operativa sensorer som tillhör kategori A ska medlemsstaten för varje sensor förbinda sig att dedikera en viss andel till SST-verksamhet. Om den exakta dedikeringen inte har fastställts på grund av pågående budgetförhandlingar bör en förväntad dedikering anges. Den exakta dedikeringen måste dock anges i bidragsförslaget. Den angivna dedikeringen ska uttryckas i ett minsta antal dagar per månad, eller i antal timmar per dag, eller i antal tillgängliga begäranden om uppgifter, och ska gälla för en månad för alla de bidrag som beviljas i enlighet med förordning (EU) 2021/696 om inrättande av unionens rymdprogram.

—

Kategori B: Pre-operativa sensorer som tillhandahåller testdata: Medlemsstaternas icke-operativt lämpliga sensorer (enligt definitionen i punkt 1.1.2.2) som ännu inte deltar i tillhandahållandet av SST-tjänster och väntar på att godkännas i utvärderingskampanjerna (enligt beskrivningen i 2.3) innan de kan tillhandahålla SST-tjänster. Sensorer som ingår i kategori B ska inte få finansiering för operativ verksamhet, men de kan få finansiering för förberedelse av utvärderingskampanjer.

—

Kategori C: Ej färdigställda sensorer: Medlemsstaternas icke-operativt lämpliga sensorer (enligt definitionen i punkt 1.1.2.2) som kan komma att användas för SST-tjänster i framtiden när de har färdigställts, tagits i drift och godkänts i utvärderingskampanjen. Sensorer som ingår i kategori C ska inte få finansiering för operativ verksamhet, men kan få finansiering från forsknings- och utvecklingsverksamhet om det motiveras i arkitekturstudier.

2.2.1.2   Byte av kategori

Övergången från kategori A till B ska ske när en sensor underkänts

—	i en kalibreringskampanj, eller

—	i två operativa kampanjer i rad.

Detta ska åtföljas av

—	ett godkännande genom omröstning i SST-partnerskapet,

—	information till kommissionen.

Övergången från kategori B till A ska ske när

—	en utvärderingskampanj har slutförts (kalibreringskampanj och operativ kampanj).

Detta ska åtföljas av

—	ett godkännande genom omröstning i SST-partnerskapet,

—	ett godkännande från kommissionen,

—	en analys av sensorns mervärde i enlighet med arkitekturstudierna.

Övergången från kategori B till C ska ske när en sensor underkänts

—	i en kalibreringskampanj, eller

—	i två operativa kampanjer i rad, utom om sensorn har nedgraderats från kategori A till B på grund av att två operativa kampanjer inte har slutförts i rad, i vilket fall ett underkännande i en operativ kampanj ska leda till att sensorn nedgraderas från kategori B till C.

Detta ska åtföljas av

—	ett godkännande från SST-partnerskapet,

—	information till kommissionen.

Övergången från kategori C till B ska

—	motiveras av arkitekturstudier av mervärdet för hela SST-systemet,

—	godkännas genom omröstning i SST-partnerskapet,

—	godtas av kommissionen.

2.2.2   Val av sensorer

De sensorer som väljs ut för att delta i tillhandahållandet av SST-tjänster (kategori A) ska väljas på grundval av objektiva kriterier, såsom tekniska parametrar, prestanda, placering och framgångsrikt regelbundet deltagande i utvärderingskampanjer enligt den periodicitet som begärts i 2.3.

Ingen medlemsstat kan härleda någon rätt att beaktas i SST med sina befintliga tillgångar eller de tillgångar som håller på att utvecklas på nationell nivå, utom i undantagsfall som vederbörligen måste

—	motiveras av arkitekturstudier av mervärdet för hela SST-systemet,

—	godkännas genom omröstning i SST-partnerskapet,

—	godtas av kommissionen.

För att nationellt drivna unionssensorer ska kunna betraktas som sensorer som bidrar till SST-partnerskapet måste de

—	motiveras av arkitekturstudier av mervärdet för hela SST-systemet,

—	godkännas genom omröstning i SST-partnerskapet,

—	godtas av kommissionen.

2.3   Regelbunden kontroll av de sensorer som valts ut genom utvärderingskampanjen

Utvärderingskampanjen ska bestå av två delar:

—	Utvärdering av tekniska prestanda (kalibreringskampanj).

—	Utvärdering av operativa prestanda (analys av operativa prestanda).

2.3.1   Utvärdering av tekniska prestanda: kalibreringskampanjer

2.3.1.1   Kalibreringskampanj: allmänna regler

Varje sensor som väljs ut för att ingå i SST-systemet måste delta i de kalibreringskampanjer som genomförs av SST-partnerskapet för att säkerställa kvaliteten på de data som produceras.

Kalibreringskampanjens periodicitet kan variera beroende på typen av sensor, enligt följande:

—	En radar som väljs ut för att ingå i SST-systemet ska genomgå minst en kalibreringskampanj var 12:e månad.

—	Ett teleskop som väljs ut för att ingå i SST-systemet ska genomgå minst en kalibreringskampanj var sjätte månad.

—	En laser som väljs ut för att ingå i SST-systemet ska genomgå minst en kalibreringskampanj var 12:e månad.

2.3.1.2   Kriterier för kalibreringskampanj

Kalibreringskampanjerna ska följa särskilda objektiva kriterier för att säkerställa rättvisa resultat och SST-systemets övergripande effektivitet.

Följande kriterier ska ingå:

	Tekniska funktionskrav
	[N] – Brus
Radar för övervakning	Räckvidd ≤ 100 m Radialhastighet ≤ 4 m/s
Radar för spårning	Räckvidd ≤ 50 m Radialhastighet ≤ 2 m/s
Teleskop för övervakning (MEO/GEO)	Vinkelnoggrannhet ≤ 2 arcsec
Teleskop för spårning MEO/GEO	Vinkelnoggrannhet ≤ 2 arcsec
Teleskop för spårning LEO	Vinkelnoggrannhet ≤ 7,2 arcsec
Laser	Avståndsnoggrannhet ≤ 5 m

Det tröskelvärde som ska tillämpas för sensorers deltagande kan ändras utifrån prestandaövervakningsprocessen, och värdena i denna bilaga kan uppdateras för att anpassas till de senaste behoven i nätverket av SST-sensorer. I händelse av ändringar måste de framläggas och motiveras vid den årliga verksamhetsöversynen.

2.3.2   Utvärdering av operativa prestanda: analys av operativa prestanda

2.3.2.1   Analys av operativa prestanda: allmänna regler

Varje sensor som väljs ut för att ingå i SST-systemet måste dela data för att SST-partnerskapet ska kunna analysera operativa prestanda och säkerställa de producerade uppgifternas operativa prestanda.

Sensorer som ingår i kategori A ska överföra data till sin ansvariga nationella enhet eller till den ansvariga nationella enheten i en annan medlemsstat med vilken staten har ett särskilt avtal. Den ansvariga nationella enheten ska på elektronisk väg och med lämpliga säkerhetsåtgärder skicka uppgifterna till databasen med lämplig aktualitet och regelbundenhet.

Periodiciteten för analysen av operativa prestanda kan variera beroende på typen av tillgångar, enligt följande:

—	En radar som väljs ut för att ingå i SST-systemet ska genomgå minst en analys av operativa prestanda var 12:e månad.

—	Ett teleskop som väljs ut för att ingå i SST-systemet ska genomgå minst en analys av operativa prestanda var 6:e månad.

—	En laser som väljs ut för att ingå i SST-systemet ska genomgå minst en analys av operativa prestanda var 12:e månad.

En sensor som har underkänts i en analys av operativa prestanda får stanna kvar i kategori A i väntan på nästa analys av operativa prestanda.

En sensor som underkänns i två analyser av operativa prestanda i rad ska tas bort från kategori A och inkluderas i kategori B, utom i undantagsfall som vederbörligen måste

—	motiveras av arkitekturstudier av mervärdet för hela SST-systemet,

—	godkännas genom omröstning i SST-partnerskapet,

—	godtas av kommissionen.

2.3.2.2   Kriterier för analys av operativa prestanda

	Operativa prestanda
	Föremål/driftstimme	Mätningar/effektiv timme	Aktualitet (för datadelning)
Radar för övervakning	≥ 65	≥ 250 mätningar/timme	> 90 % av spårningar på mindre än 48 timmar OCH > 75 % av spårningar på mindre än 24 timmar  (*1)
Radar för spårning	Ej tillämpligt	≥ 12 mätningar/timme
Teleskop för övervakning	≥ 7	≥ 24 mätningar/timme
Teleskop för spårning	Ej tillämpligt	≥ 21 mätningar/timme
Laser	Ej tillämpligt	≥ 19 mätningar/timme

Det tröskelvärde som ska tillämpas för sensorers deltagande kan ändras utifrån prestandaövervakningsprocessen, och värdena i denna bilaga kan uppdateras för att anpassas till de senaste behoven i nätverket av SST-sensorer. I händelse av ändringar måste de framläggas och motiveras vid den årliga verksamhetsöversynen.

Med effektiv tid menas det deklarationsvärde som den medlemsstat som ansvarar för sensorn meddelar varje månad. Det används för att beräkna mätfrekvensen.

Med operativ tid menas den tid då sensorgemensamma mätningar beräknas som den totala varaktigheten för de spårningar som delas genom SST-databasen.

2.4   Särskilda regler för teleskop, radar, laser och andra typer av sensorer

2.4.1   Teleskop

SST-partnerskapet ska i möjligaste mån säkerställa en idealisk geografisk fördelning av teleskop baserat på behoven av täckning, katalogisering och SST-tjänster, samtidigt som man undviker dubbelarbete.

Den geografiska fördelningen av teleskop och bästa valuta för pengarna ska motiveras och valideras i arkitekturstudier.

Det totala antalet teleskop (övervakning och spårning) ska utvärderas i enlighet med det behov som påvisats genom arkitekturstudierna och behoven för varje VLA. Arkitekturstudien ska visa varje tillgångs mervärde och ange hur principen om att undvika dubbelarbete har respekterats.

2.4.1.1   Teleskop för övervakning

Antalet optiska övervakningssensorer i VLA Europa ska begränsas till en heltidsekvivalent (3) per medlemsstat.

Antalet optiska övervakningssensorer i hela världen (inklusive VLA Europa) ska begränsas till två heltidsekvivalenter per medlemsstat.

Om det behövs fler teleskopresurser i en medlemsstat måste det

—	motiveras av arkitekturstudier,

—	godkännas genom omröstning i SST-partnerskapet,

—	godtas av kommissionen.

2.4.1.2   Teleskop för spårning

Antalet optiska spårningssensorer i Europeiska VLA ska begränsas till en heltidsekvivalent per medlemsstat.

Antalet optiska spårningssensorer i hela världen (inklusive Europeiska VLA) ska begränsas till två heltidsekvivalenter per medlemsstat.

Om det behövs fler teleskopresurser i en medlemsstat måste det

—	motiveras av arkitekturstudier,

—	godkännas av SST-partnerskapet,

—	godtas av kommissionen.

2.4.1.3   Teleskop för övervakning och spårning

För sensorer som kan arbeta i både övervaknings- och spårningsläge ska det anges vilket som är det huvudsakliga driftsläget när de bidrar till SST. Sensorn ska utvärderas med avseende på det huvudsakliga driftsläget. Sensorn ska dock kunna fungera i det andra läget om så krävs.

När det gäller tekniska och operativa prestanda ska sensorn uppfylla det mest restriktiva kravet för att säkerställa överensstämmelse i värstafallscenariot. Ett teleskop som kan fungera som övervaknings- och spårningssensor och med övervakning som huvudsyfte ska till exempel kunna observera minst sju föremål per timme och ha en vinkelnoggrannhet på mer än två arcsec RMS (kvadratiskt medelvärde).

2.4.2   Radar

SST-partnerskapet ska i möjligaste mån säkerställa en idealisk geografisk fördelning av radarer baserat på behoven av täckning, katalogisering och SST-tjänster, samtidigt som man undviker dubbelarbete.

Antalet radarer som deltar i tillhandahållandet av SST-tjänster (kategori A) ska begränsas.

När en ny radar ska läggas till i kategori A ska den

—	motiveras av arkitekturstudier,

—	godkännas av SST-partnerskapet,

—	godtas av kommissionen.

Den geografiska fördelningen av radarer och bästa valuta för pengarna ska motiveras och valideras i arkitekturstudier.

2.4.3   Laser

De lasrar som deltar i tillhandahållandet av SST-tjänster ska kunna hitta och spåra icke samarbetsvilliga mål för att ingå i kategori A.

Antalet lasrar ska begränsas till fem sensorer i hela världen.

Om det behövs fler laserresurser eller lasrar som endast kan spåra samarbetsvilliga föremål måste det

—	motiveras av arkitekturstudier,

—	godkännas genom omröstning i SST-partnerskapet,

—	godtas av kommissionen.

2.4.4   Andra typer av sensorer

SST-partnerskapet får lägga till andra typer av sensorer (till exempel rymdbaserade sensorer, metoder för avståndsuppskattning osv.).

När en ny typ av sensor läggs till ska den

—	motiveras av arkitekturstudier,

—	godkännas genom omröstning i SST-partnerskapet,

—	godtas av kommissionen.

2.5   Finansieringsregler för uppgradering och drift av tillgångar

Varje uppgradering och utveckling som får unionsfinansiering ska motiveras inom ramen för de SST-arkitekturer som utvecklats av SST-partnerskapet. Motiveringen måste belysa tillgångens utgångsprestanda, avsedda slutliga prestanda och motsvarande mervärde till SST-systemets prestanda.

Delkomponenten SST ska inriktas på uppgradering av befintliga nationella tillgångar.

2.5.1   Kapitalutgifter

På grund av arten av unionens verksamhet inom SST ska unionsfinansieringen av uppgraderingen av varje tillgång baseras på motiveringen till de totala kapitalutgifterna av summan av alla uppgraderingar som tillägnats den tillgången under perioden för varje SST-bidrag med SST-partnerskapet, och den får högst vara 45 % av den totala kapitalutgiften. Medlemsstaterna ska skicka de finansiella bevisen för nationella investeringar till kommissionen.

En högre andel kan godtas men måste

—	motiveras av arkitekturstudier av mervärdet för hela SST-systemet,

—	godkännas genom omröstning i SST-partnerskapet,

—	godtas av kommissionen.

Investeringar under 75 000 EUR kan få en högre andel av finansieringen.

2.5.2   Driftsutgifter

Den andel som finansieras av unionen ska motsvara dedikeringen till delkomponenten SST och tillgångens totala driftsutgift. Driftsutgiften för en sensor med andelen X % i SST får exempelvis inte överskrida X % av den totala driftsutgiften (100 %) som ska redovisas för kommissionen.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU (EUT L 170, 12.5.2021, s. 69).

(2)  Rådets beslut (Gusp) 2021/698 av den 30 april 2021 om säkerheten i de system och tjänster som har byggts ut, tagits i drift och använts inom ramen för unionens rymdprogram som kan påverka säkerheten i unionen och om upphävande av beslut 2014/496/Gusp (EUT L 170, 12.5.2021, s. 178).

(*1)  Ytterligare prestandakriterier för aktualitet får utvecklas av EU:s SST-partnerskap på kommissionens begäran.

(3)  Ett heltidsekvivalent teleskop innebär ett teleskop med dedikeringen 100 %, eller N teleskop där ”summan av N” dedikeringar = 100 %.

BILAGA II

NYCKELPRESTATIONSINDIKATORER I ENLIGHET MED ARTIKEL 10

Följande termer ska användas i förslaget:

—	mått: något som mäts och rapporteras för att underlätta hanteringen av en process eller aktivitet.

—	nyckelprestationsindikator: mått som används för att mäta om avgörande framgångsfaktorer har uppnåtts och underlätta hanteringen av en process, en plan, ett projekt eller annan verksamhet.

Namngivningskonvention

Syftet med namngivningskonventionen för indikatorerna är att underlätta avbildningen mellan indikatorerna och de kategorier de tillhör.

Varje indikator ska förknippas med en kod som unikt identifierar den enligt följande nomenklatur: [T][CC]-[n]

där

—	T: typ av indikator. Det kan vara en nyckelprestationsindikator (K) eller ett mått (M).

—

CC: kategori. I den andra kolumnen anges de förkortningar som används för var och en av kategorierna Nyckelprestationsindikator eller Mått. S Sensorer CAT SST-katalog DS Datadelning TR Begäranden om uppgifter DB SST-databas SP Tillhandahållande av tjänster FD Kontaktpunkt U Användarengagemang och uppsökande verksamhet

—	n: löpnummer. Nummer som identifierar indikatorn för varje kategori.

Förteckning över mått och nyckelprestationsindikatorer samt tillhörande mål

Målvärden måste föreslås av SST-partnerskapet i bidragsförslaget.

SST-partnerskapets förslag ska visa hur dessa mått/nyckelprestationsindikatorer mäts och övervakas under hela projektet.

Kategori	ID	Titel	Förväntat mål
			2022	2027
Sensorer	MS-1	Antal sensorer	fastställs senare	fastställs senare
	KS-1	Sensorer som inte delar data	0	0
	MS-2	Sensorns angivna dedikering
	KS-2	Sensorns faktiska dedikering	=MS-2	=MS-2
	MS-3	Sensorns återställningstid
	KS-3	Sensorns överensstämmelse med kraven i kalibreringskampanjer	100  %	100  %
	MS-4	Sensorer i kalibreringskampanj
	KS-4	Sensorer som delar data i kalibreringskampanj	100  %	100  %
SST-katalog	KCAT-1	Antal självständigt katalogiserade föremål	fastställs senare	fastställs senare
	MCAT-1	Andel av självständigt katalogiserade föremål i förhållande till USA:s offentliga katalog.	fastställs senare	fastställs senare
	K-CAT 2	Noggrannhet i katalogiserat skrot	fastställs senare	fastställs senare
	K-CAT 3	Omloppsbanetid för föremålen i katalogen	fastställs senare	fastställs senare
	K-CAT 4	Antal nya föremål som lagts till	fastställs senare	fastställs senare
SST-databas	MDB-1	Population av rymdföremål
	KDB-1	Omloppsbanesystemets täckning
	MDB-2	Omloppsbanans ålder
Datadelning	MDS-1	Angiven regelbundenhet för datadelning
	KDS-1	Faktisk regelbundenhet för datadelning	=MSD-1	=MSD-1
	MDS-2	Antal mätningar
	MDS-3	Antal spår
	MDS-4	Antal omloppsbanor
Tillhandahållande av tjänster	MSP-1	Antal rapporterade händelser
	KSP-1	Självständiga händelser
	MSP-2	Antal produkter
	KSP-2	Självständiga produkter
	KSP-3	Aktualitet för tillhandahållande av produkter	3 h (bekräftas senare)	1 h (bekräftas senare)
	MSP-3	Tjänstespecifika förfrågningar
	KSP-4	Handläggningstid för tjänstespecifika förfrågningar	1 dag (bekräftas senare)	en halv dag (bekräftas senare)
	KSP-5	Avvikelser i produktformat	0  %	0  %
	KSP-6	Överensstämmelse med den behöriga myndighetens tjänstekonfiguration	100  %	100  %
	KSP-8	Sensorns bidrag till självständiga produkter
Begäranden om uppgifter	MTR-1	Antal begäranden om uppgifter
	MTR-2	Uppgiftssvar efter typ
	KTR-1	Lyckade begäranden om uppgifter
	KTR-2	Handläggningstid för begäranden om uppgifter
	KTR-3	Förmåga att svara på begäranden om uppgifter per sensor
Kontaktpunkt	MFD-1	Antal begäranden om stöd
	MFD-2	Antal incidenter
	KFD-1	Handläggningstid för begäranden om stöd
	KFD-2	Handläggningstid för incidenter
	KFD-3	Nedladdningar av produkter
	KFD-4	Nedladdningar av självständiga produkter
	KFD-5	Portalens tillgänglighet
Användarengagemang och uppsökande verksamhet	MU-1	Antal potentiella användare/organisation
	KU-1	Användaracceptans/antal användare
	MU-2	Antal nya användare
	KU-2	Användare som laddar ned produkterna
	KU-3	Användare som använder portalen
	MU-3	Användarnas uppladdningar
	MU-4	Rymdfarkostens status

BILAGA III

INFORMATION SOM SKA LÄMNAS I SAMBAND MED INLÄMNANDET AV FÖRSLAGET I ENLIGHET MED ARTIKEL 7

1.   DOKUMENTATION OM INDIVIDUELLA VILLKOR

Ansökan ska visa att kriterierna i bilaga I är uppfyllda:

1.1   Om tillgången är en sensor ska ansökan omfatta följande:

1.1.1   Äganderätt eller tillgång till SST-sensorn

Information som visar att SST-sensorn uppfyller kriterierna i del I avsnitt 1 i bilaga I – Äganderätt eller tillgång till SST-sensorer.

1.1.2   Lämplig SST-sensor

Information som visar att SST-sensorn uppfyller kriterierna i del I avsnitt 1 i bilaga I – Lämplig SST-sensor.

1.1.3   Sensor tillgänglig för SST

Information som visar att SST-sensorn uppfyller kriterierna i del I avsnitt 1 i bilaga I – SST-sensor som är tillgänglig eller under utveckling.

1.1.4   Tekniska och personella resurser för att driva sensorn

Information som visar att de tekniska och personella resurserna för att driva sensorn är och kommer att finnas tillgängliga.

1.1.5   SST-sensorernas säkerhet

Information som visar att SST-sensorn uppfyller kriterierna i del I avsnitt 1 i bilaga I – Säkerhetsaspekter.

1.2   Om tillgången är en kapacitet för operativ analys och databehandling som är särskilt avsedd för SST ska tillämpningen omfatta följande:

1.2.1   Äganderätt eller tillgång till SST-kapacitet för operativ analys och databehandling

Information som visar att SST-kapaciteten uppfyller kriterierna i del I avsnitt 2 i bilaga I – Äganderätt eller tillgång till SST-kapacitet.

1.2.2   Lämplig SST-kapacitet för operativ analys och databehandling

Information som visar att SST-sensorn uppfyller kriterierna i del I avsnitt 2 i bilaga I – Lämplig kapacitet för operativ analys och databehandling.

1.2.3   Kapacitetens säkerhet

Information som visar att SST-kapaciteten uppfyller kriterierna i punkt 1.2.3 – Säkerhetsaspekter, inbegripet data- och informationssäkerhet, som återspeglar den befintliga utformningen av SST som utvecklats av konsortiet och åtagandet att bidra till en strävan som överenskommits med övriga medlemsstater.

2.   KOLLEKTIVA VILLKOR OCH HANDLINGSPLAN

2.1   Allmänna dokument

Förteckning över de ansvariga nationella enheterna.

Texten till SST-partnerskapsavtalet, som ska innehålla följande: Information om den övergripande utformningen av SST på unionsnivå, inbegripet SST-partnerskapets styrning med de olika tekniska organens roll och beslutsmekanismer.

2.2   Systemets konfiguration

—	en funktionell arkitektur

—	en teknisk arkitektur

—	arkitekturstudier för kategori A och kategori B och/eller C, enligt definitionen i punkt 2.2.1.1, i den mån nödvändiga uppgifter om planerade sensorer finns tillgängliga

—	förteckning över sensorer inbyggda i systemet per kategori A, B eller C, enligt definitionen i punkt 2.2.1.1.

—	förteckning över kapacitet som ingår i systemet

—	objektiva kriterier som använts för att genomföra utvärderingskampanjen

—	förteckning över redan genomförda utvärderingskampanjer per sensor

2.3   Fördelning av verksamheten och beslutsförfaranden

Beskrivning av verksamhetsfördelningen mellan expertgrupperna.

Beskrivning av SST-kontaktpunktens verksamhet.

Beskrivning av beslutsförfarandena.

2.4   Bestämmelser om datautbyte

Information för att beskriva de övergripande förfarandena för datautbyte mellan medlemmarna i SST-partnerskapet.

2.5   Övergångsbestämmelser

Beskrivning av de övergångsbestämmelser som planeras för att säkerställa en smidig övergång mellan SST-konsortiet och SST-partnerskapet.

BILAGA IV

DEFINITIONER SOM AVSES I BILAGA I–III

1.   Mycket stort område (VLA)

VLA-konceptet består av avgränsade geografiska områden som gör det möjligt att gruppera sensorer. Samma sensor som placeras på olika platser i olika VLA-områden ger olika prestanda och mervärde. Följande ”mycket stora områden” beaktas i dag:

—

VLA Asien

—	VLA Europa

—	VLA Nordamerika

—	VLA Oceanien

—	VLA Stilla havet

—	VLA Södra Afrika

—	VLA Sydamerika

VLA-områdenas ungefärliga placering illustreras i figuren:

2.   Arkitekturstudier

Termen arkitekturstudier omfattar en rad systemtekniska verksamheter. Hit hör utvärdering av prestanda och mervärde av en tillgång, en uppgradering, ett helt nätverk av sensorer eller utvärdering och klassificering av alternativa konstruktionslösningar samt motivering av deras rangordning. Arkitekturstudierna är förenliga med en nedifrån-och-upp-strategi som är inriktad på bästa valuta för pengarna, så att onödigt dubbelarbete undviks samtidigt som man ser till att systemet tillgodoser användarnas behov på hög nivå. Arkitekturstudierna omfattar systemets samtliga funktioner: sensorfunktion, databehandlingsfunktion och tjänstefunktion.

3.   Rådata

Data på sensornivå som inte har genomgått någon efterbehandling (t.ex. data per radarpuls, bilder och fotondetektion).

4.   Observerbart värde

En icke-tidsstämplad enskild mätbar mängd av ett rymdföremål som erhållits efter behandling av rådata (t.ex. azimut, höjd, RA, DEC, räckvidd, doppler, RCS och MAG).

5.   Mätning

Uppsättning behandlade geometriska (t.ex. vinklar, räckvidd och skillnader i ankomsttid) och/eller fysikaliska (t.ex. magnitud och RCS) observerbara värden från en enda sensor som alla tillhör ett och samma föremål och samma tidsskede.

6.   Spår

Uppsättning på varandra följande mätningar från en enda sensor för ett enskilt föremål med mellanrum mellan mätningarna som inte överskrider en genomsnittlig spårtid som ska fastställas för varje sensor.

7.   Brus

Parameter-id	[N]
Namn	Brus
Beskrivning/definition	Mätbrus definieras som det kvadratiska medelvärdet av observationens restdata. Mätbrus likställs i allmänhet med en gaussisk (normal) fördelning. Intervallet centrerat på medelvärdet med en amplitud på 1 – σ utgör därmed 68,27 % av restdata. Bruset kan också betraktas som den standardavvikelse som tvingar medelvärdet till att vara noll (överensstämmelsen mellan de två metoderna ska kontrolleras).
Mått	Vinkel: Eftersom vinkelobservationer definieras i sfäriska koordinater beräknas standardavvikelsen enligt följande: , eller motsvarande , där ra = rektascension, dec = deklination, az = azimut och el = höjd dec eller motsvarande el Räckvidd: Erhålls som direkta resultat av observationer. Radialhastighet: Erhålls som direkta resultat av observationer.
Måttenhet	Arcsec, m, m/s (vinkel, räckvidd respektive radialhastighet)

8.   Definitioner gällande operativ analys

Parameter-id	[TL]
Namn	Aktualitet
Beskrivning/definition	Förseningar vid tillhandahållandet av mätningar
Mått	Tiden mellan slutet av de spår som delas och delningen. Gränsvärde på 90 % av de data som delas i SST-databasen, dvs. ”inlagd tid” – ”sluttid” på mindre än 48 timmar och 75 % på mindre än 24 timmar. Den kompletteras med den mängd data som delas inom 48 timmar och 24 timmar.
Måttenhet	Timmar

Parameter-id	[O2]
Namn	Föremål/driftstimme
Beskrivning/definition	Genomsnittligt antal olika föremål som observerats av en sensor per timme
Mått	Genomsnittligt antal olika observerade föremål per intervall på 1 timme. Hela driftsperioden är uppdelad i N intervall på 1 timme. För varje intervall i beräknas antalet olika föremål som observerats av sensorn.
Måttenhet	Föremål/h

Parameter-id	[MR]
Namn	Mäthastighet
Beskrivning/definition	Antal mätningar
Mått	mätningar/angiven tid för faktisk dedikering (h)
Måttenhet	mätningar/h

9.   Övriga definitioner

Dedikering
Angiven dedikering	Den längsta tid som anges för en tillgång att bidra till SST under en rapporteringsperiod i enlighet med bidragsåtagandena.
Faktisk dedikering	Den tid en tillgång bidrar till SST under en rapporteringsperiod.
Outnyttjad dedikering	Den tid en sensor inte kan bidra till SST på grund av underhåll eller otillgänglighet (väder, oplanerat underhåll osv.).
Funktionsanalys	Definition och beskrivning av de viktigaste SST-funktionerna samt deras samverkan i fråga om arbetsflöden, input, output och informationsutbyte. Uppdelningen i funktioner görs på konceptuell grund och är inte kopplad till det fysiska genomförandet i SST-systemets arkitektur. Vissa funktioner kan vara fördelade på flera fysiska element.
Operativ sensor	En sensor som har klarat alla kvalitets- och bidragskriterier för övervakningen av den operativa prestandan.
Potentiell dedikering	Den längsta hypotetiska tid en sensor skulle kunna vara verksam för SST.
SST-tillgångar	SST-sensor- och databehandlingskapacitet.
Begäran om uppgifter	En begäran till de sensorer som bidrar till SST om att tillhandahålla data gällande ett visst föremål eller en viss händelse.