(1)

Ett associeringsavtal mellan unionen och Ukraina (2), som innefattar ett fördjupat och omfattande frihandelsområde, trädde i kraft den 1 september 2017. Eftersom Europeiska rådet den 23 juni 2022 erkände Ukrainas europeiska perspektiv och beslutade att bevilja Ukraina status som kandidatland bör Ukraina betraktas som berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(2)

Ukraina började våren 2014 genomföra ett ambitiöst reformprogram i syfte att stabilisera landets ekonomi och förbättra invånarnas försörjningsmöjligheter. Högst på agendan står bland annat korruptionsbekämpning, författnings- och valreformer samt reform av rättsväsendet. Genomförandet av dessa reformer har fått stöd genom sex på varandra följande makroekonomiska stödprogram som gett Ukraina stöd i form av lån på totalt 6,2 miljarder EUR. Det senaste makroekonomiska krisstödet som, mot bakgrund av de ökade spänningarna vid gränsen mot Ryssland, gjordes tillgängligt enligt Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/313 (3), gav lån på 1,2 miljarder EUR till Ukraina som utbetalades i två omgångar i mars och maj 2022 på vardera 600 miljoner EUR.

(3)

På grund av Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina sedan den 24 februari 2022 har Ukraina inte längre marknadstillträde, och de offentliga inkomsterna har minskat drastiskt samtidigt som de offentliga utgifterna för att hantera den humanitära situationen och upprätthålla kontinuiteten i de statliga tjänsterna har ökat markant. I denna mycket osäkra och instabila situation pekar Internationella valutafondens (IMF) bästa uppskattningar av Ukrainas finansieringsbehov på ett extraordinärt finansieringsgap på omkring 39 miljarder USD 2022, varav omkring hälften skulle kunna tillgodoses om det hittills utlovade internationella stödet betalas ut i sin helhet. Att unionen snabbt tillhandahåller makroekonomiskt stöd till Ukraina enligt detta beslut, som ett första steg i genomförandet av det fullständiga exceptionella makroekonomiska stödet på upp till 9 miljarder EUR, anses under rådande extraordinära omständigheter vara ett lämpligt kortsiktigt svar på Ukrainas omedelbara och mest akuta finansieringsbehov och på de betydande riskerna för landets makroekonomiska stabilitet. Unionens makroekonomiska stöd ska stödja Ukrainas makroekonomiska stabilisering och stärka landets resiliens, och därigenom bidra till en hållbar offentlig skuldsättning för landet och, ytterst, till dess förmåga att fullgöra sina finansiella åtaganden.

(4)

Storleken på unionens makroekonomiska stöd enligt detta beslut fastställs, samtidigt som det planerade fullständiga exceptionella makroekonomiska stödet beaktas, på grundval av en kvantitativ bedömning av Ukrainas återstående behov av extern finansiering som görs i samarbete med IMF och andra internationella finansieringsinstitutioner och med beaktande av Ukrainas förmåga att finansiera sig med egna medel. Vid fastställandet tas hänsyn även till förväntade ekonomiska bidrag från bilaterala och multilaterala givare och behovet av att säkerställa att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare, samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Ukraina och mervärdet av unionens samlade engagemang. De ukrainska myndigheternas åtagande om nära samarbete med IMF om utformningen och genomförandet av kortsiktiga krisåtgärder och deras avsikt att tillsammans med IMF utarbeta ett lämpligt ekonomiskt program när förhållandena så tillåter bör framhållas. Unionens makroekonomiska stöd bör syfta till att upprätthålla makroekonomisk stabilitet och resiliens under krigsförhållanden. Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna och målen för unionens yttre åtgärder och övriga relevanta politikområden.

(5)

Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Ukraina. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela processen med det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och säkerställa att den är konsekvent.

(6)

Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd bör vara att Ukraina respekterar gällande demokratiska mekanismer – inbegripet ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekten för mänskliga rättigheter. Det pågående kriget, särskilt det nuvarande undantagstillståndet, bör inte inkräkta på dessa principer, trots att makten koncentreras till det verkställande organet.

(7)

För att unionens ekonomiska intressen i samband med unionens exceptionella makroekonomiska stöd ska skyddas effektivt bör Ukraina vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det bör vidare föreskrivas i låneavtalet att kommissionen ska genomföra kontroller, att revisionsrätten ska genomföra revisioner och att Europeiska åklagarmyndigheten ska utöva sina befogenheter i enlighet med artiklarna 129 och 220 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (4) (budgetförordningen).

(8)

Unionens makroekonomiska stöd enligt detta beslut, som ett första steg i genomförandet av det planerade fullständiga exceptionella makroekonomiska stödet till Ukraina, bär knytas till stränga rapporteringskrav som ska fastställas i ett samförståndsavtal. Syftet med dessa stränga rapporteringskrav bör vara att under rådande krigstillstånd säkerställa att medlen används på ett sätt som är effektivt, transparent och ger möjlighet till ansvarsutkrävande. De politiska villkoren, som bör syfta till att stärka Ukrainas omedelbara resiliens och långsiktigt hållbara skuldsättning och därigenom minska de risker som är kopplade till fullgörandet av dess utestående och framtida finansiella åtaganden, kommer att knytas till framtida verksamhet inom det makroekonomiska stödet.

(9)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (5).

(10)

Det makroekonomiska stödet på upp till 1 miljard EUR enligt detta beslut utgör en finansiell skuld för unionen inom ramen för den totala volymen för garantin för yttre åtgärder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (6).

(11)

I enlighet med artikel 210.3 i budgetförordningen ska ansvarsförbindelser som har sitt upphov i budgetgarantier eller ekonomiskt stöd och som bärs av budgeten anses ligga på en hållbar nivå om deras prognostiserade fleråriga utveckling är förenlig med de gränser som anges i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (7) och det tak för årliga betalningsbemyndiganden som fastställs i artikel 3.1 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (8). För att unionen ska kunna ge betydande stöd till Ukraina i form av makroekonomiskt stöd på säker ekonomisk grund, men samtidigt bevara unionens höga kreditvärdighet och därmed dess förmåga att faktiskt finansiera både interna och externa politikområden, är det nödvändigt att på lämpligt sätt skydda unionens budget för det fall att dessa ansvarsförbindelser materialiseras och säkerställa att de är ekonomiskt hållbara i den mening som avses i artikel 210.3 i budgetförordningen.

(12)

I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning är det nödvändigt att, innan ytterligare lån enligt det extraordinära makroekonomiska stödet ges till Ukraina, stärka resiliensen hos den gemensamma avsättningsfonden med medel som står i proportion till de risker som följer av de ansvarsförbindelser som är kopplade till unionens makroekonomiska stöd till Ukraina enligt detta beslut. Utan en sådan förstärkning skulle unionens budget inte på ekonomiskt säker grund kunna tillhandahålla det stöd som Ukrainas krigsrelaterade behov kräver. För att skydda unionens budget, och på grundval av den aktuella bedömningen, bör den planerade täckningen för unionens fullständiga exceptionella makroekonomiska stödlån på upp till 8,8 miljarder EUR till Ukraina, inbegripet denna delutbetalning på 1 miljard EUR, uppgå till 70 % av lånevärdet.

(13)

På grundval av detta bör avsättningsnivån för lånet på 1 miljard EUR fastställas till 70 %, i stället för att den allmänna regeln i artikel 31.5 tredje stycket i förordning (EU) 2021/947 tillämpas. Motsvarande belopp på 700 miljoner EUR bör finansieras genom finansieringsramen för det geografiska programmet enligt förordning (EU) 2021/947. Detta belopp bör anslås och betalas till en särskild komponent inom den gemensamma avsättningsfonden under perioden fram till 2027.

(14)

Med tanke på den höjda avsättningsnivån för den här delutbetalningen av unionens makroekonomiska stöd är det lämpligt att hantera den finansiella skulden från det makroekonomiska stödet enligt detta beslut separat från andra finansiella skulder inom ramen för garantin för yttre åtgärder. Dessutom föreslås det att avsättningen till den gemensamma avsättningsfonden för makroekonomiskt stöd enligt detta beslut används endast för finansiella skulder enligt detta beslut, i stället för att följa den allmänna regel som fastställs i artikel 31.6 i förordning (EU) 2021/947. Det bör följas av att avsättningarna till makroekonomiskt stöd enligt detta beslut undantas från tillämpningen av den effektiva avsättningsnivå som införts i enlighet med artikel 213 i budgetförordningen.

(15)

Eftersom målet för detta beslut, nämligen att ge unionens makroekonomiska stöd till Ukraina för att framför allt stärka landets ekonomiska resiliens och stabilitet inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(16)

Med beaktande av den brådska som föranleds av de exceptionella förhållanden som förorsakats av det oprovocerade och omotiverade ryska anfallskriget, anses det lämpligt att åberopa det undantag från den tidsfrist på åtta veckor som föreskrivs i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till EU-fördraget, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(17)

Med tanke på den svåra situationen i Ukraina till följd av Rysslands anfallskrig, och för att stödja landets utveckling mot långsiktig stabilitet, är det lämpligt att göra avsteg från artikel 220.5 e i budgetförordningen och göra det möjligt för unionen att täcka räntekostnaderna för lånet enligt detta beslut och att efterskänka de administrativa kostnaderna som annars skulle ha burits av Ukraina. Räntesubventionen bör undantagsvis beviljas som ett instrument som anses lämpligt för att säkerställa att stödet ger avsedd verkan i den mening som avses i artikel 220.1 i budgetförordningen och bör belasta unionens budget. Under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 bör räntesubventionen täckas genom den finansieringsram som avses i artikel 6.2 a första strecksatsen i förordning (EU) 2021/947. Ukraina bör kunna ansöka om räntesubventionen och om att de administrativa kostnaderna ska efterskänkas varje år senast i slutet av mars. För att möjliggöra flexibilitet i återbetalningen av kapitalbeloppet bör det också vara möjligt att genom undantag från artikel 220.2 i budgetförordningen refinansiera de lån som i detta sammanhang tas upp på unionens vägnar.

(18)

Med tanke på situationen i Ukraina bör detta beslut av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.